Månads arkivering april 2004

Kortsiktig rationalisering och rigida projektorganisationer beskrivs i en aktuell doktorsavhandling från Chalmers som viktiga orsaker till att läkemedelsindustrin inte i någon större omfattning kunnat producera radikala innovationer på senare tid.

Problemen har uppstått trots ökade forskningsbudgetar, företagsfusioner och kostsamma satsningar på avancerad teknologi.

Mats Sundgren vid institutionen för projektledning, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, beskriver i sitt avhandlingsarbete hur läkemedelsföretag genom att prioritera så kallad organisatorisk kreativitet kan skapa större innovationsvärden. Konceptet utmanar de konventionella synsätt som ledningsfunktioner i regel anser vara effektiva.

Syftet med avhandlingsarbetet är att öka förståelsen för organisatorisk kreativitet inom läkemedelsutveckling.

– För att stimulera organisatorisk kreativitet krävs en ny ledningsfilosofi där man uppmuntrar vetenskaplig intuition, informella nätverk, informationsdelning och politiskt entreprenörskap, säger Mats Sundgren i ett pressmeddelande från Chalmers.

Han har främst bedrivit forskningen inom Astrazenecakoncernen.

När EU från den 1 maj utökas med tio nya medlemsländer, träder ett nytt direktiv i kraft som innebär att ländernas myndigheter i fortsättningen ska utse en ordinarie ledamot och en suppleant till den inflytelserika expertkommittén CPMP.

Tomas Salmonson blir därmed den enda ordinarie ledamoten från Sverige, enligt ett beslut av Läkemedelsverket. Per Nilsson blir fortsättningsvis suppleant.

Läkemedelsverkets ledning understryker i ett meddelande på verkets webbplats att detta i praktiken inte förändrar det nuvarande arbetssättet.

Införandet av så kallade distansapotek, som bland annat ombesörjer många av leveranserna av läkemedel till apoteksombuden i landet, är enligt Apotekets ledning en viktig del i företagets framtidsstrategi.
Skickningarna till ombuden, som tidigare ofta sköttes från apotek i närheten, sker nu i många fall från de nya distansapoteken i Falun, Hässleholm, Sollefteå och Boden. Syftet med detta är främst att avlasta och frigöra tid för apotekspersonalen, som ska kunna korta köerna och ägna mer tid åt kunderna.

Försämring av service

Vinnare är alltså personalen på orter med apotek som tidigare färdigställde läkemedel till ombud, och indirekt deras kunder via kortare kötider och/eller bättre kundbesök.
För många kunder på glesbygden, som har långt till närmaste apotek och därför lämnar in sina recept hos apoteksombud, har dock det nya systemet i praktiken inneburit en försämring av service och tillgänglighet.
Invånarna i Ösmo och Sorunda i Södermanland kunde till exempel tidigare lämna in sina recept hos sina respektive apoteksombud och hämta medicinen dagen därpå. Recepten skickades med buss till apoteket i Nynäshamn där medicinen iordningställdes och skickades tillbaka med bussen samma eller nästa dag.

Till Ösmo via Kalmar och Falun

Nu tar det istället två eller i vissa fall tre dagar innan läkemedlen kan hämtas hos apoteksombuden. Recepten skickas först till Kalmar för att kontrolleras och överförs sedan elektroniskt till distansapoteket i Falun som levererar medicinen till apoteksombuden.
? Kunderna är inte så glada att behöva vänta två dagar på sin medicin när de är vana vid en dag, det märker vi som sitter i kassan. Men vi kan ju inte göra någonting åt det, säger Anette Dahl, apoteksansvarig på Ica i Ösmo till tidningen Nynäshamnsposten.
För att möta problemet har vårdcentralen på orten i större utsträckning försetts med så kallade jourdoser av vissa läkemedel.
Till apoteksombudet i Byxelkrok på norra Öland tar det också numera ?i bästa fall? två dagar att få receptbelagda läkemedel från distansapoteket i Hässleholm. Tidigare, när leveranserna kom från Borgholm, tog det en dag.
? Många kunder, och även läkarna här uppe, har reagerat negativt. Ingen är glad för det här. Dessutom var det en hel del strul i början då det tog ännu längre tid, säger Gerd Olsson på Ica Byxelkrokshallen.

?Bra servicenivå?

Enligt Michael Camitz, chef för Apotekets distansapotek, var ambitionen från Apoteket centralt även tidigare leverans inom två dagar, precis som idag.
? Men lokalt tilläts ombuden tillämpa generösare villkor, vilket man ofta också gjorde. Därför har det i praktiken blivit längre väntetider på många håll nu. Men hos vissa apoteksombud har väntetiderna tvärtom blivit kortare än tidigare, även om det är vanligare att det blivit längre väntetider.
? Man hade tidigare skiftande rutiner för leveranserna och det var inte kvalitetssäkrat fullt ut. Att skickningarna nu går via distansapoteken ska ses som en standardisering och kvalitetssäkring. Leverans inom 48 timmar måste ses som en mycket bra servicenivå om man jämför med exempelvis olika typer av postorder, säger Michael Camitz.
Han betonar att Apoteket snart kommer att sjösätta ett mer differentierat serviceutbud för uthämtning av receptläkemedel än dagens (se LMV 1-2/04).

LFN avslog Levitra

Läkemedelsförmånsnämnden avslog nyligen Bayers ansökan om att Levitra mot erektil dysfunktion ska få ingå i förmånssystemet. Företaget hade begränsat sin begäran om subvention till patienter som genomgått prostatektomi eller har diabetes typ-1.
LFN hävdar att man genom en sådan begränsning inte når avsett resultat. Eftersom det finns stora variationer inom dessa grupper är det inte säkert att det enbart blir patienter med svår erektil dysfunktion som får läkemedlet subventionerat.

Engelska farmacevter olyckliga

Farmacevter är den yrkesgrupp i Storbritannien som är minst tillfreds med sitt arbete. Det visar en undersökning där bara fyra procent av farmacevterna tyckte att de är mycket lyckliga på jobbet, samtidigt som endast sex procent menar att de är mycket olyckliga. Av farmacevterna fann dock 79 procent yrket givande och 76 procent kände sig uppskattade för vad de gör.
Enligt studien, som publicerades i Pharmaceutical Journal (2004;272:372), var den lyckligaste yrkesgruppen vårdpersonal, där 40 procent var mycket lyckliga på arbetet.

Genotyp påverkar effekt av nikotinplåster

Vilken nytta man har av nikotinplåster kan vara relaterat till genotyp hos kvinnor, men inte hos män. Engelska forskare vid Cancer Research UK har undersökt abstinensreaktioner vid rökstopp hos 752 personer.
De kopplade abstinens vid 12, 52 veckor samt åtta år till genotyp. Kvinnor med genotyperna CT eller TT hade tre gånger så stor nytta av behandlingen vid alla tidpunkter jämfört med andra kvinnor. Studien publicerades på BMJ:s hemsida den 19 mars.

Ökad försäljning globalt

Den globala läkemedelsmarknaden uppgick till 491,8 miljarder dollar förra året visar statistik från företaget IMS Health. Det är en ökning med nio procent jämfört med 2002.
I USA ökade försäljningen med elva procent. Inom EU ökade den med åtta procent. Europa utanför gemenskapen ökade med fjorton procent. I Japan var ökningen bara tre procent, i Afrika och Australien tolv procent och Latinamerika sex procent.

En kvinna till

I förra numret av Läkemedelsvärlden skrev vi om antalet kvinnliga verkställande direktörer inom läkemedelsbranchen. Och missade en; Ann Olving på Baxter Medical AB. Av Läkemedelsindustriföreningens sextio medlemsföretag har således åtta en kvinnlig vd.

SFF positivt till receptfritt utanför apotek

Sveriges Farmacevtförbund tycker det vore bra om receptfria läkemedel säljs på fler ställen än på apoteken. Idag är tillgängligheten till läkemedel inte tillräckligt bra, anser förbundet, som inte heller tycker att en utbyggnad av apoteksombud löser problemet, eftersom dessa har ett begränsat sortiment. Skälet till att facket tagit upp frågan är den kommande domen i det så kallade Bringwell-målet i EG-domstolen.

Astrazeneca startar astmaskola

Astrazeneca lanserade i april en interaktiv astmaskola på internet för patienter och anhöriga. Enligt företaget utgör verksamheten ett helt nytt sätt att informera patienter och anhöriga om sjukdomen.
Med hjälp av en berättarröst, texter och rörliga bilder får deltagarna svar på frågor om lungornas funktion, astmasjukdomen, vilken behandling som finns med mera.
Tjänsten innehåller flera interaktiva moment. Bland annat kan deltagaren utsätta en animerad individ för pollen eller virus för att se vad som händer i kroppen vid astmautlösta besvär.
Syftet med astmaskolan är att försöka ta fram ett nytt ?kunskapsverktyg som är mer anpassat till de förändrade informationsmönstren i samhället, där fler och fler människor, särskilt i yngre generationer, använder internet som informationskälla?, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Cecilia Bernsten, apotekare, Socialstyrelsen

I den mån kommittéerna överprövar LFNs beslut eller ifrågasätter Läkemedelsverkets utlåtanden är det naturligtvis inte alls bra. Rationellt är det inte och kostnadskrävande för liten positiv effekt. Troligen skulle mer tid behöva ägnas åt att föra ut budskap om vad som är god läkemedelsanvändning. Frågan är om man överallt har tillgång till rätt kompetens och resurser för det.

Anders Hernborg, informationsläkare, Hallands läns läkemedelskommitté

Bakom denna diskussion anar jag Lif:s lobbyverksamhet. Man verkar tycka att kommittéerna nu börjat bli lite för framgångsrika, till exempel genom begränsad Crestor-förskrivning. Just genom samarbete! LFN bedömer enskilda läkemedelssubstanser, kommittéerna terapiområden. Den lokala diskussionen och processen skapar kompetens som behövs i kommittéarbetet. Kommittéerna samarbetar redan och detta samarbete kan vidgas, men vi ska akta oss för en centralkommitté, en lista, en sanning.

Jane Ahlqvist-Rastad, läkare, Läkemedelsverket

För vissa sjukdomar och läkemedelsbehandlingar borde en nationell samsyn och gemensam rekommendationslista vara en fördel. Det kan gälla särskilt dyra eller riskfyllda behandlingar för vilka också en nationellt samordnad uppföljning kan var viktig. Om läkemedelskommitterna genom detta avlastades skulle de kunna lägga mera resurser på implementering av riktlinjer och utbildning.

Steinar Höeg, ordförande i Lif, vd för Astrazeneca Sverige

Krav på kostnadseffektivitet, generisk substitution och LFN har totalt förändrat förutsättningarna för kommittéernas arbete. Det bör räcka med rekommendationer från Läkemedelsverket och LFN som bas för lokal förskrivning. Det säkrar ett helhetsperspektiv i bedömningen och lika tillgång till läkemedel i landet.

Mikael Hoffmann, ordförande i Östergötlands läns läkemedelskommitté

Arbetet med att underhålla en genomarbetad lokal rek-lista är en liten del av en läkemedelskommittés arbete. Om man tror att lokalt engagemang, anpassning och kvalitetsarbete har störst chans att få genomslag i förändrade attityder och beteenden är svaret ja. Tror man att det är viktigt att förskrivarna själva är delaktiga är svaret också ja. Om man tror att central toppstyrning är en framgångsfaktor i att förändra välutbildade läkares förskrivning så ska man naturligtvis ha en enda rikslista.

Regeringen har utarbetat ett förslag att i lag förbjuda reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Det är en naturlig anpassning till EU. Ett huvudskäl mot direktreklam är att den ökar kostnaden för samhällets läkemedelsbudget. Undersökningar som jämfört USA och Kanada pekar på det. En olycklig sidoeffekt av lagändringen är att den får många reklammotståndare att vädra morgonluft.

Bra behandlingsstöd erbjuds idag på många internetsajter. Hitintills har man därifrån kunnat länka vidare till produktsajter. Detta bör inte heller fortsättningsvis ses som direktreklam. Annars är vi tillbaka till obefogat förmynderi och den misslyckade klappjakten på Iprenmannen.

Marknadsföringen av Losec började planeras 1987. Marknadsledande var Zantac från Glaxo och Tagamet från SKF, som hade 85 procent av marknaden. Initialt bjöd Astra cirka tusen magsårsspecialister till ett symposium i Monte Carlo ? idag betraktat som ett mutbrott av de rättänkande. Glaxo drev linjen att Losec endast var aktuellt vid särskilt svårbehandlade fall, något som myndigheterna anammade fram till 1992-93. Astraledningens påkostade marknadsföring ledde dessbättre till att Losec erkändes som bästa behandling i alla fall. En annan aspekt är att senare marknadsföring lett till oönskad indikationsglidning.

Antibiotikabehandling av Helicobacter Pylorus aktualiserades under samma period utan betydande marknadsföring från läkemedelsindustrin. Det tog sju år innan behandlingen blev allmän, trots att inget alternativ behövde utmönstras. Dessa år av lidande för tiotusentals patienter kunde kanske ha kortats med mer reklam för behandlingen.

Under senare år har läkemedelsbehandling av impotens, inkontinens, fetma och depression marknadsförts av läkemedelsföretag. Därmed åstadkoms det som offentliga upplysningskampanjer misslyckats med i decennier, slut på fördomar kring vitt spridda sjukdomar. Slut på fördomar vidgar marknaden och inspirerar till mer forskning och bättre läkemedel.

Ibland framförs att läkemedelsutvecklingen skulle påskyndas om en stor del av företagens marknadsföringskostnader överfördes till forskning. Även om kostnadsfördelningen mellan marknads- och forskningsavdelningar behöver diskuteras är de två beroende av varandra. Utan intäkter från marknadsföringen kan ingen forskning bedrivas och utan forskning ingen marknadsföring.

Läkemedelsreklamen måste få verka fritt inom de krav på saklighet som lagen stipulerar och utan ytterligare lokala inskränkningar. Alltför massiv marknadsföring i ett tidigt skede kan dock leda till bakslag som vid lanseringen av Zelmid och Lipobay. I samhällen utan reklam å andra sidan stod läkemedelsutvecklingen still ? det visade efterkrigstidens experimentstater.