Månads arkivering februari 2004

Lundbecks annonsering haltade

0

Staffan Svensson, doktorand i klinisk farmakologi vid Göteborgs universitet, har tillsammans med Peter Mansfield vid Healthy Skepticism granskat Lundbecks inledande annonsering för Cipralex (escitalopram).

? Deras påståenden i annonserna för Cipralex är kategoriska och har inte stöd i de vetenskapliga studierna. De tar till exempel inte hänsyn till att patienter fallit bort ur studierna och de gör märkliga post hoc- och subgruppsanalyser med ett okänt antal patienter.

De inledande annonserna under hösten 2002 och våren 2003 för Cipralex har också anmälts till industrins egna granskningsorgan IGM och NBL.

Staffan Svensson nämner också att påståenden i annonserna grundas på sekundära effektparametrar, på studier som inte är analyserade enligt modellen intention-to-treat och godtyckligt definierade subgrupper. Han anser också att de granskade studierna lider av ett antal metodologiska fel och brister som gör att annonsernas påståenden inte har stöd.

? Studierna är bara delvis publicerade. Dessutom är blindning och randomisering inte helt tydligt beskrivna, säger han.

Även i andra sammanhang har Lundbecks påståenden och marknadsföring av Cipralex mötts av kritik. I Läkemedelsvärlden 9/02 kritiserades företagets bristande dokumentation av Rolf Håkansson, professor i klinisk farmakologi vid Lunds universitet:

? De statistiska analyser från publicerade studier som gjorts av de svenska och danska läkemedelsmyndigheterna visar inte på någon skillnad i effekt, sa Rolf Håkansson i augusti 2002.

?Vad innebär bättre??

Anledningen till Lundbecks agerande är klart för Staffan Svensson.

? De vill hålla skenet uppe och behöver ersätta guldkalven Cipramil när patentet gått ut. Aktieägarna måste bli nöjda, säger han och ser en tydlig koppling till Astrazenecas agerande när Nexium lanserades 2000.

Staffan Svensson tycker dock att Lundbeck har lugnat ner sig på senare tid, allt eftersom bättre studier har publicerats. Men han vill på inga vis frånta läkarna något ansvar.

? Läkare måste se mer till Läkemedelsverkets rekommendationer och vara mer kritiska till industrins påståenden och till exempel ställa sig frågan ?Vad innebär bättre??.

Som exempel tar han den i annonserna använda skalan för att mäta depression, MADRS. Den går från 0 till 60, där 0 motsvarar ingen depression medan 60 motsvarar full depression. Skalan är också konstruerad för att vara känslig för förändringar.

? I annonserna redovisas en skillnad i MADRS på 1-2 poäng. Det blir en statistiskt signifikant skillnad men inget talar för att det motsvaras av någon kliniskt signifikant skillnad, säger Staffan Svensson.

Innan Staffan Svensson fått den aktuella artikeln publicerad i tidskriften Psychotherapy and Psychosomatics har Lundbeck tagit fram nya studier som på ett bättre sätt visar att Cipralex är bättre än citalopram (Cipramil).

? Skillnaden i effekt är ändå så liten att man ska använda Cipramil. Det är inte värt den extra kostnaden att använda Cipralex.

?Det stämmer inte?

Hans Eriksson är medicinsk chef på Lundbeck. Han tillbakavisar Staffan Svenssons kritik.

? I artikeln antyder de metodologiska fel och brister. Det stämmer inte. Samtliga studier är gjorda enligt god klinisk praxis och är godkända av både etiska kommittéer och läkemedelsverk i olika länder.

Han anser också att den lilla statistiskt signifikanta skillnaden motsvaras av en kliniskt signifikant skillnad.

? 2-3 poängs skillnad på MADRS-skalan brukar klassas som kliniskt signifikant. Även små förbättringar i skalan har alltså en klinisk effekt.

I dag finns bättre farmakologiska data än när escitalopram lanserades. Hans Eriksson menar att Cipralex även hälsoekonomiskt är bättre än citalopram.

? Även om man skulle ge bort generiskt citalopram är Cipralex hälsoekonomiskt bättre, eftersom fler patienter svarar på behandlingen. Det visade en poster som presenterades på Riksstämman i höstas, säger Hans Eriksson.

Den 9 februari kostade enligt Läkemedelsförmånsnämnden en förpackning om 98 tabletter 10 mg parallellimporterat Cipralex 766 kr på apoteket. Motsvarande från Lundbeck kostade 777 kronor. Samma dag kostade motsvarande förpackning generiskt citalopram från CNS Pharma 97 kr.

Parallellimport till Sverige sparade bara 34 miljoner

0

Forskarna har studerat sex EU-länders parallellimport av 19 olika läkemedel. För Sveriges del har försäkringssystemet gjort en besparing på cirka 34 miljoner kronor 2002 vilket är lite drygt en procent av hela parallellhandelsmarknaden.

Vinsten för importörerna beräknas samma år till cirka 170 miljoner kronor.

Forskarna hävdar att man knappast funnit någon priskonkurrens mellan de parallellimporterande företagen och de nationellt fastställda priserna i de olika länderna.
För Sveriges del låg till exempel priset på de parallellimporterade medlen bara i snitt drygt två procent lägre än de direktimporterade läkemedlen.

? Att besparingen idag inte är så stor kan säkert stämma, säger Ulf Persson vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE.

Men att parallellimporten inte lett till priskonkurrens stämmer inte, menar han. När IHE för något år sedan gjorde en ekonomisk analys av parallellhandeln till Sverige kom man fram till att den sänkt kostnaderna för vissa läkemedel betydligt.

De studerade till exempel hur den, när den introducerades till Sverige 1997, påverkade prissättningen av magsårsmedel och beräknade att kostnaderna skulle ha varit cirka 188 miljoner kronor högre årligen utan parallellhandel.

? Men på längre sikt kan man inte få ut de stora sänkningar som vi såg de första åren, utan det blir små skvättar här och där. Å andra sidan är det svårt att sia om hur förloppet hade sett ut om parallellhandeln inte funnits. Vad hade vi då haft för priser?

Kärt barn får många produktnamn

0

När Astrazeneca och Lundbeck förra året fick Nexium och Cipralex godkända fick de samtidigt samma läkemedel godkända under några namn till. Esomeprazol godkändes också under namnen Axiago, Refexxin och Esopral, medan Lundbecks escitalopram också godkändes med namnen Entact, Pretive, Prilect, Resact och Rezelec.

Över 100 ansökningar

Duplikatansökningarna, i princip fotostatkopior, var förra året 107 stycken, tre år tidigare var de 36 stycken. Cirka 10 procent gäller duplikat på nya substanser, resten är duplikat på ett generika.

Bakgrunden till ansökningarna är flera.

? Ofta används duplikaten
inte i Sverige, säger Marianne Lövehagen på Läkemedelsindustriföreningen.

? Men om Sverige är referensland och man har tänkt överlåta försäljningen av duplikatet till ett annat försäljningsföretag måste det också vara godkänt i referenslandet.

Det finns inte heller något som hindrar det innovativa företaget från att sälja preparatet under huvudnamnet, medan andra företag, med samarbetsavtal, säljer under duplikatnamnet på samma marknad.

Man får som Anders Ljungbeck på generikaföretaget Ratiopharm beskriver ?ett större tryck på försäljningen?.

Vissa företag har specialiserat sig på att göra duplikatansökningar för att sälja färdiga godkännanden till försäljningsföretag. Det tyska företaget STADA har till exempel fått inte mindre än tio duplikat godkända på sitt generikum Roxon (roxitromycin) som är ett antibiotika.

Ett skäl för originalföretagen att ha godkända duplikat är också att vara förberedda när patentet går ut och snabbt lansera sin produkt också under ett annat namn.

Så gjorde till exempel Lundbeck när patentet för Cipramil gick ut, då deras helägda generikaföretag CNSPharma började sälja duplikatet CitalopramCNS till en bråkdel av priset för Cipramil.

Monopolets framtid avgörs i Luxemburg

0

Det är lugnet före stormen, som de sista fem sekunderna innan dirigenten vevar igång symfonikerna eller domaren blåser igång VM-finalen i fotboll. Det ligger en aura av spänd förväntan i luften.

Stora salen i EG-domstolen i Luxemburg är fylld nästan till bristningsgränsen. Dagens ärende lockar många svenskar, samt flera besöksgrupper som vill få en inblick i hur EU:s juridiska processer går till.

Golvet täcks av en ljusgrön matta. Samma färg går igen i stolarna. Väggarna täcks av något ljust träslag och taket av hundratals halogenlampor likt en stjärnhimmel. På ett podium framför publiken, i en svagt böjd halvcirkel, står stora röda läderstolar vända emot publiken.

Som på en given signal öppnas tre dörrar, elva medelålders domare kommer ut och intar sina platser. Tre av dem är kvinnor. På var sin sida om dem sitter generaladvokaten och en sekreterare. Alla har röda caper med vita kragar.

? Normalt är det tre eller fem domare i ett mål. Att det nu är elva domare tyder på att det är ett principiellt vikigt ärende, bland annat för att det gäller ett monopol. Dock säger EU:s lagstiftning att statliga handelsmonopol inte är förbjudna, så länge det inte diskriminerar, säger Eric Ericsson, som är Krister Hanners offentlige försvarare i målet i tingsrätten i Stockholm.

Konsumenterna betalar dyrt

Dagens ärende går tillbaka till den 30 maj 2001 då företaget Bringwell sålde nikotintuggummi i sin butik på Stureplan i centrala Stockholm. Läkemedelsverket polisanmälde dåvarande vd:n Krister Hanner, som nu står åtalad i Stockholms tingsrätt för brott mot läkemedelslagen. Tingsrätten inväntar EG-domstolens utslag innan dom faller i Stockholm.

? Tingsrätten vill ha ett vägledande uttalande från EG-domstolen innan tingsrätten avgör ärendet, säger Eric Ericsson.

Formellt har tingsrätten ställt fem frågor till EG-domstolen. Alla fem rör frågan om Apotekets monopol på detaljhandel med läkemedel strider mot EU:s författning, artiklarna 31, 28 och 43. Antingen svarar domstolen på alla frågor, eller bara en, eller några. Beroende på hur EG-domstolen väljer att svara kan det påverka bara det receptfria monopolet, hela monopolet, eller inget alls.

Rolf Olofsson är Krister Hanners juridiska ombud och inleder med en målande beskrivning hur det på vissa håll i Sverige kan vara flera hundra kilometer till närmaste apotek, som dessutom är stängt under helgen och sommaren. Missar man den enda bussen på fredag får man vänta till på måndag. Syftet är att få de elva domarna att tycka att en liberalisering som tillåter även andra än Apoteket att sälja receptfria läkemedel vore bättre. Krister Hanner, som står åtalad i Sverige, argumenterar via sitt ombud att Apotekets monopol inte leder till bättre folkhälsa när tillgängligheten är låg och utbudet av varor är betydlig mindre än på många andra håll inom unionen.

På klingande gotländska berättar Rolf Olofsson för domarna att det bara är Kuba, Nordkorea och Sverige som inte tillåter andra än anställda av staten att sälja receptfria läkemedel.

? Apoteket håller inte öppet när kunderna vill det, utan när det passar Apoteket. Vi vill inte ha apoteksmonopol eftersom det diskriminerar utländska produkter, eftersom det inte främjar allmänintresset och för att det inte är proportionerligt, hävdade Rolf Olofsson.

Inom EG-rätten är det vanligt att en part försvarar en restriktiv åtgärd genom att anföra hälso- eller säkerhetsskäl. Det räcker dock inte att hänvisa till skydd av folkhälsa. Man måste även visa att det finns ett verkligt folkhälsoproblem och att de åtgärder man vidtagit på ett rimligt och proportionerligt sätt syftar till att lösa problemet.

Rolf Olofsson avslutade sin plädering med att konsumenterna betalar dyrt för enhetliga priser när Apoteket har en marginal på 32 procent på receptfria läkemedel.

Monopolet behandlar alla lika

De juridiska ombuden nere på golvet har svarta caper med vita kragar. Två engelsmän, som biträder Rolf Olofsson och Svensk Dagligvaruhandel, har traditionsenliga vita peruker.

I glasburarna som omger golvet i stora salen sitter simultantolkarna, två i varje bur, med stora vattenflaskor, pärmar och andra handlingar. Vid varje åhörarplats finns en hörlur ? språk och volym ställs in efter önskemål. Den spanska tolken vevar med armarna och gestikulerar kraftigt, precis som om alla tittade på henne. Den tyska vevar också men stirrar ner i sina papper. Den finska tolken lyser med sin frånvaro och den italienska läser en god bok istället.

Anders Kruse, departementsråd vid Utrikesdepartementet, förde svenska statens talan, vars inställning är solklar.

? Monopolet behandlar alla lika och ger alla samma möjligheter. Regeringen anser inte att man ska göra åtskillnad på receptfria och receptbelagda läkemedel, inledde Anders Kruse, och menade att receptfria ska behandlas på samma sätt som receptbelagda läkemedel och bara ska få säljas på apotek.

Statens argumentation bygger på att Apoteket borgar för en rationell nationell läkemedelsförsörjning med enhetliga priser, vilket är viktigt i ett land med stor glesbygd.

Vidare menar han att Apoteket inte diskriminerar någon eftersom man tar in alla läkemedel som är godkända av Läkemedelsverket och den europeiska myndigheten Emea.

Anders Kruse medger att ett visst urval görs på alla apotek efter vad som efterfrågas och förskrivs. Han medger också att allt inte kan exponeras för kunderna på hyllorna eftersom det inte finns plats för allt.

? Alla apotek kan inte tillhandahålla alla produkter, det måste ske ett urval i vad som alltid finns hemma. Men allt tas hem inom 24 timmar om det är godkänt att säljas i Sverige. Monopolet är nödvändigt för en rättvis och kostnadseffektiv läkemedelsförsörjning i Sverige, avslutade Anders Kruse.

Han tyckte inte heller att Rolf Olofsson lyckats visa att monopolet diskriminerar utländska produkter som vill in på den svenska marknaden.

Thomas Svaton, vd på Svensk Dagligvaruhandel, som ekonomiskt stöttar Krister Hanner i målet, var dock inte imponerad av statens och Apotekets argument:

? De är inte juridiskt relevanta i alla delar utan mer affärsmässiga. Jag tror att domstolen är mindre intresserade av det. Statens försvar måste ju fokusera på de relevanta artiklarna om diskriminering och proportionalitet och där jag tror att det kan finnas problem.

Styrs på central nivå

Den svenska tolken har en lugn förmiddag eftersom all plädering sker på svenska. Det blir enbart sporadisk översättning när huvuddomaren flikar in ett tack eller ett varsågod. I övrigt går talarnas argument direkt ut i kanal sju.

EU-kommissionen, genom Lena Ström, ?legal adviser? vid kommissionen, ser gärna en förändring och liberalisering i Sverige. Man menar att det svenska systemet hindrar utländska företag och läkemedel att komma in på den svenska marknaden, även om preparaten är godkända.

Men en sak tyckte hon var märklig:

? Systembolagets monopol syftar till att begränsa tillgången på sina produkter medan Apoteket hävdar att monopolet på läkemedel behövs för att få ut produkterna i hela Sverige.

Hon menade vidare att det är Apoteket som bestämmer vilka produkter som ska köpas från grossisterna och att det är Apoteket som bestämmer vilka produkter som ska exponeras. Vidare är det apotekschefen som bestämmer hur produkterna ska exponeras och vilka produkter som ska finnas ute hos ombuden.

? Det är också så att apoteksombuden väljs ut av Apoteket där de inte konkurrerar med fullskaliga apotek, och bland redan befintliga livsmedelsbutiker och bensinmackar.

I sin slutreplik, efter det att Anders Kruse hävdat att den lokala förskrivningen och efterfrågan styr exponeringen i apotekshyllorna, berättade Lena Ström om den så kallade ?space management?-funktionen inom Apoteket där man på central nivå avgör vad som ska exponeras på hyllorna. Hon menar att det därför blir svårt att hävda att lokal efterfrågan och förskrivning styr exponeringen.

? Här sker urvalet vad som konsumenterna ges tillgång till och det är en begränsning i den fria rörligheten av läkemedelsprodukter.

Krister Hanners ombud var inte sen att hänga på:

? Apoteket styr urvalet, vad som säljs, det begränsar konkurrensen, i Sverige finns fyra paracetamolprodukter, i Holland finns det 32, sa Rolf Olofsson.

Åsikterna går stick i stäv

Den 27 april kommer generaladvokaten med sitt vägledande uttalande. Till dess är det stiltje. Då börjar domarna diskutera målet sinsemellan och förväntas komma med sin dom under hösten. I 80 procent av fallen följer domarna generaladvokatens förslag.

? Men domarna måste vara eniga i sitt beslut, då finns risk för en kompromisslösning, säger Krister Hanner.

När domen kommer skickas den till tingsrätten i Stockholm och parterna kallas till förhandling.

? Domarna överlägger sen sinsemellan och lämnar besked samma dag, säger Eric Ericsson, som tror att domen kan komma någon gång under hösten.

Efter förhandlingen i EG-domstolen gick åsikterna stick i stäv om utgången i målet.

? Det kommer att bli en förändring, säger Lena Ström.

Även Krister Hanners juridiska ombud, Rolf Olofsson, tror på en liberalisering:

? Ja, eftersom monopolet måste vara rättfärdigat ur folkhälsoskäl, och det är det inte.

Svenska statens representant Anders Kruse valde diplomatiskt att inte spekulera i utgången, och Apotekets chefsjurist Dag Johannesson ville inte heller ta ställning.

? Jag har ingen uppfattning, det kan gå precis hur som helst.

Thomas Svaton var positiv efter förhandlingen och tror på en liberalisering som gör det möjligt för handeln att sälja receptfria läkemedel.

? Ja, det står 2-1 till oss. Men det ligger mycket politik i det hela, inte enbart juridik. Då finns alltid risken att det inte blir några sakligt rena juridiska domar.

Krister Hanner, som i dag sysslar med helt andra saker än att sälja receptfria läkemedel i centrala Stockholm, mådde bra efter förhandlingen:

? Det är inte enbart monopol som kan sälja läkemedel. Jag är positiv och tror på en omreglering, säger han på väg ut i ett grådisigt Luxemburg.

Minskat sortiment risk med priskonkurrensen

0

? Vi oroar oss för att företag enbart ansöker om subvention för den förpackning som säljer mest, eftersom man då kan ta ut ett lägre pris än om man också tillhandahåller andra förpackningsstorlekar som man säljer mindre av, provdoser till exempel, säger Lisbeth Bohlin på Apoteket.

Priskonkurrens förekommer nästan uteslutande på det fåtal omsättningsmässigt stora förpackningarna och beredningsformerna inom ett preparat. I det priskriget kan det alltså bli olönsamt för företagen att tillhandahålla det sortiment som säljer sämre.

På Läkemedelsförmånsnämnden säger man sig förstå problemet.

? Men vi har ännu inte kunnat se om det finns något som tyder på en sådan minskad sortimentsbredd i ansökningarna till oss, säger Niklas Hedberg på LFN.

Tårta eller gåva för högst 400 kronor kan tas emot

0

Apoteket sköter sig i princip klanderfritt vad gäller förhållandet med leverantörer till företaget, konstateras i den internutredning som nyligen blev klar. Utredningen som baseras på en enkät gjord av en extern part fann egentligen ingenting otillbörligt i relationerna.

Apoteket har dock i väntan på att avtalet med Läkemedelsindustriföreningen blir klart publicerat riktlinjer som gäller i kontakterna. De kan ändras något när det avtalet är klart.
Riktlinjerna talar till exempel om vad en leverantör får bjuda på vid sina apoteksbesök. Enkel förtäring som tårta eller smörgås är ok.

Åker medarbetare på aktiviteter, under eller utanför arbetstid, anordnade av leverantörer ska resekostnader betalas av den anställde eller Apoteket.
Gåvor kan tas emot när man fyller år, men för högst 400 kronor.

Speciellt uppmanas nyckelpersoner inom företaget att tänka sig för när det gäller gåvor eller annat som leverantörer kan tänkas bjuda på.

4 MINUTER MED?

0

Hur då?

? Vi har beslutat att vi ska ha mer av space-management.

Vad är det?

? Det är ett hjälpmedel som används i handeln för att få stöd för var varor ska placeras, hur många rader de ska ha och liknande.

Så apoteket i Boliden och Sturegallerian i Stockholm ska exponera samma produkter; en vecka rynkkrämer, nästa myggmedel?

? Nej, nej, inte alls. Space-management har inte med vilka produkter som ska säljas, utan var i butiken olika varor ska stå. Var varorna placeras ska enligt vårt program enbart grundas på efterfrågan och försäljning. Har du två apotek med exakt samma produkter och försäljning då får de samma rekommendationer. Men det ser ju ofta olika ut. Efterfrågan skiljer sig åt mellan olika apotek.

Kan inte apoteken lokalt besluta var de ska placera produkterna utifrån efterfrågan?

? Minns Systembolaget. Den muthärvan handlade bland annat om att leverantörer försökte påverka placeringen av flaskorna, ?sätt min flaska i ögonhöjd så??.

? Vårt space-management säger att här ska din vara stå.
Vi tar inte order från någon eller låter varornas placering påverkas av annat än efterfrågan och försäljning. Olika leverantörer ansöker om att få in sina produkter hos oss. Det är ett beslut.
Var och hur vi sedan placerar varan ska i framtiden än mer styras av det här space-managementprogrammet. Just för att förhindra påverkan från leverantörer.

"Kampanj för Cialis var grovt övertramp"

0

“Nio av tio valde Cialis framför Viagra” var i höstas företagets budskap i helsidesannonser, skyltmaterial med mera.

IGM menar att Lilly i sin massiva kampanj blåste upp det vetenskapliga värdet av en enskild studie genom att inte ställa den i relation till andra liknande studier av konkurrerande läkemedel för behandling av erektil dysfunktion.

IGM konstaterar att Lilly med hjälp av sin marknadsbevakning borde ha känt till att det finns andra studier som balanserar värdet av den studie som företaget valt att lyfta fram i sin marknadsföringskampanj, skriver nyhetsbrevet Pharma Online. Lilly har accepterat IGM:s fällande beslut i ärendet.

?Apotekets kontroll i Torsby har inte fungerat?

0

Den obehörige läkaren vid Torsby lasarett, som formellt fortfarande var medicine studerande, hann med att träffa 1 800 patienter. Hur många av dessa som fått recept utskrivna är ännu inte klart men till dags dato har Apoteket funnit ett hundratal som har arkiverats.

? Men det kan finnas många fler itererade recept som fortfarande finns ute hos patienterna, säger Apotekets informationsdirektör Thony Björk.

Apoteket har polisanmält den falske läkaren för obehörig förskrivning, oavsett vilka preparat han har förskrivit.

? Preparat, styrka och dos såg rätt ut, det fanns både arbetsplatskod och förskrivarkod och han var anställd som underläkare, det kontrollerade vi med lasarettet i Torsby. Något mer kan vi inte göra, säger Thony Björk.

?Fel att ringa till sjukhuset?

Men Johan Hiselius, informationsapotekare i Halland, anser att apoteket gjort fel när man inte kontrollerat läkarens behörighet med Socialstyrelsen.

? Enligt Apotekets egna rutiner ska man kontrollera med Socialstyrelsen, om läkaren i fråga inte är känd och inte finns med i läkarmatrikeln. Det är fel att ringa till sjukhuset för att kontrollera.

Han tycker att det är en intressant tanke att polisanmäla apotekets personal.

? De kan ju inte ha säkerställt att förskrivaren var behörig.

Thony Björk menar att eftersom varken vikarierande läkare eller underläkare finns med i Socialstyrelsens register hade det inte hjälpt att kontrollera där.

? Sjukvården tilldelar sådana läkare en kod och det såg helt korrekt ut hos oss. Det fanns helt enkelt ingen anledning att göra fler kontroller. Det är den lokala vården som har fallerat.

Två möjligheter

Ann-Christin Thornström, informationsapotekare i apoteksområdet där Torsby ingår, säger att det finns rutiner inom företaget att gå efter. Dessutom berättar hon att apotekspersonalen har två möjligheter om läkaren inte finns upptagen i läkarmatrikeln:

? Då ska vi ringa till Socialstyrelsen eller till arbetsgivaren. Då tycker jag att det känns mer naturligt att ringa till arbetsgivaren.

Cecilia Bernsten, apotekare och utredare på Socialstyrelsen, håller inte med om det:

? Det är ett välkänt faktum att sjukvården inte alltid kollar när man anställer folk. Man kan ju då tycka att det inte är speciellt smart att ringa dit och kolla.

I Socialstyrelsens matrikel finns bara de legitimerade läkarna upptagna. Då det i detta fall rörde det sig om en person som inte ens var AT-läkare hade det inte hjälpt att ringa Socialstyrelsen, menar Cecilia Bernsten.

? En person som inte ens är AT-läkare utan bara medicinstuderande får inte skriva ut läkemedel alls. Sjukvården borde alltså i detta fall ha kollat personens behörighet när han anställdes.

Thony Björk tycker att hela historien är tråkig.

? Det verkar ha satts i system i Torsby att använda icke behöriga läkare.

Han kan ännu inte svara på om Apoteket måste ändra sina interna rutiner.

Apoteket spår en kostnadsökning på fem procent för 2004

0

Apoteket tror att kostnadsökningen hamnar mitt emellan de prognoser som Socialstyrelsen (SoS) och Läkemedelsstatistik (LS) kom med i början av året. SoS spådde en ökning på sju procent och LS tre procent.

? Jag tror att den stannar på knappa fem procent, spådde läkemedelsanalytiker Karolina Antonov vid ett pressmöte i förmiddags.

En bidragande anledning till den försiktiga prognosen är att patentutgångarna för Cipramil, Losec och framför allt Zocord, får full effekt under 2004.

I hennes analyser för 2003, om effekten av dessa patentutgångar tas bort, ses ändå en svagt vikande kostnadsökning för 2003. Anledningen till det är reformen med generisk substitution som infördes i oktober 2002.

? Jag tror också att de genomgångar som Läkemedelsförmånsnämnden nu gör av alla subventionerade läkemedel, ytterligare kan press kostnaderna i framtiden, sa Karolina Antonov.

ASA i topp

Under 2003 ökade Apoteket AB sin totala försäljning av alla varor med tre procent till 32 miljarder kronor. Andelen läkemedel av detta är 27,85 miljarder kronor. Läkemedel på recept ökade med 0,8 procent 2003 jämfört med 2002. Dessutom har både prisnivån och volymen sett till DDD sjunkit, med 2,2 respektive 2,6 procent.

Sett till vem som betalar har patienternas andel sjuknit något, till 28 procent, medan landstingen står för 72 procent.

De tre största preparaten, sett till försäljningsvärde, är Zoloft, Lipitor och Lanzo.

? Det är intressant att notera att dessa tillhör samma klassar som det tre stora patentutgångarna, sa Apotekets informationsdirektör Thony Björk, och syftade på Cipramil, Losec och Zocord.

Sett till substans, inklusive generiska alternativ, ligger simvastatin, sertralin och atorvastatin i topp sett till försäljningsvärde. Sett till DDD hamnar istället acetyslsalicylsyra, furosemid, simvastatin, enalapril och levotyroxin i topp.

? Behandlingsmässigt har det inte skett några stora förändringar under 2003. Men patentutgångarna och generisk substitution har fått stort genomslag under året, sa Karolina Antonov.

Diabetesrisk kopplad till förhöjda nivåer av järn

0

Om forskningsresultaten bekräftas av andra studier kan det leda till att ett enkelt blodtest tas fram som kan identifiera personer som har en förhöjd risk att utveckla typ 2-diabetes.

Forskare vid Harvard School of Public Health, USA, mätte nivåer av feritin i blodet. Det är ett protein som lagrar upp järn i kroppen. I studien ingick mer än 32 000 kvinnor som lämnat blodprov i Nurses Health Study under åren 1989 och1990. När studien startade hade kvinnorna inga tecken på diabetes.

Forskarna följde kvinnorna under tio år och fann att 698 hade utvecklat typ 2-diabetes. När de analyserade proverna vid periodens slut fann de att kvinnor med de högsta nivåerna av ferritin i blodet löpte tre gånger så stor risk att utveckla sjukdomen jämfört med kvinnor med de lägsta nivåerna av ämnet.

EU utvidgar möjligheter till parallellimport av läkemedel

0

EU-kommissionen har beslutat utvidga möjligheterna för parallellimport av läkemedel.
Nu ska man i fall där en produkt sålts under ett annat namn få rätt att byta till det som används i importlandet. Tidigare har parallellimportörerna inte fått ändra namnet trots att det varit en identisk produkt, till billigare pris. Det har gjort att ungefär 25 procent av marknaden inte kunnat utnyttjas av importörerna enligt den danska tidningen Berlinske Tidene.
Parallellimportörerna välkomnar EU-kommissionens utspel och säger till tidningen att beslutet bidrar till en bättre inre marknad.

Apoteket polisanmäler falske läkaren i Torsby

0

Apoteket har spårat ett hundratal recept till den utländske läkarauskultanten. Recepten har haft alla de formella krav som ställs på ett recept, exempelvis arbetsplatskod och förskrivarkod.

-Det här är ett fall av receptförfalskning och därför har vi beslutat att polisanmäla mannen som vi gör i alla sådana fall, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket, i ett pressmeddelande.

? Vårt analyserade material kommer att överlämnas till polisen, landstinget och Socialstyrelsen för vidare åtgärder, säger Thony
Björk.

Magnesium skyddar inte vid stroke

Inom 12 timmar efter akut stroke randomiserades patienterna till magnesium eller placebo. De fick 16 mmol magnesiumsulfat (MgSO4) intravenöst under 15 minuter och sen 65 mmol under 24 timmar, eller placebo.

Av de 2589 patienter som randomiserades var det 2386 som slutligen inkluderades i analysen. Den primära effektparametern, en riskkvot för död eller invaliditet vid 90 dagar, förbättrades inte hos dem som fick magnesium jämfört med dem som fick placebo (p=0,59).

Mortaliteten tenderade till och med vara ickesignifikant högre i magnesiumgruppen än i placebogruppen (p=0,098). Författarna drar slutsatsen att magnesium inom 12 timmar efter akut stroke inte minskar risken för död eller invaliditet.

Magnesium har i djurmodeller visat neuroprojektiv potential vid stroke. Detta har också bekräftats i små pilotstudier på människa.

Positiv attityd till Apoteket

I mätningen, som avser 2003, får företaget det tredje bästa resultatet av de 40 undersökta företagen. Bara Ica och Ikea ligger före på listan.

81 procent av de som svarat på frågorna har en huvudsakligen positiv inställning till företaget. Undersökningen genomfördes genom 1000 personliga intervjuer.

Lund deltar i europeiskt stamcellsprojekt

0

Den 1 februari invigdes det stora europeiska stamcellssamarbetet som döpts till EuroStemCell. Representanter för de 14 organisationer från åtta länder som deltar i projektet möts i veckan i Edinburgh för att dra upp riktlinjerna för arbetet. Professor Austin Smith från University of Edinburg är koordinator medan professor Anders Björklund från Lund är vice koordinator. Hans forskningsområde är stamcellstransplantationer till hjärnan.
Stamceller kan ge nya möjligheter för behandling av Parkinsons sjukdom och andra degenerativa sjukdomar i nervsystemet. Anders Björklund och medarbetare vid Stamcellscentrum i Lund hoppas att det nya samarbetet ska lägga en grund för framtida kliniska tillämpningar framför allt för behandling av neurologiska sjukdomar, blodsjukdomar och cancer.
Projektet EuroStemCell löper över fyra år och har ett anslag på nära 12 miljoner euro. De 14 deltagarna representerar universitet, forskningsinstitut och tre bioteknikföretag i Skottland, England, Sverige, Frankrike, Danmark, Italien, Tyskland och Schweiz.