Månads arkivering januari 2004

Patienter med svår hjärtsvikt är en särskilt utsatt grupp. Farmakologisk behandling av patienter med mycket dålig hjärtfunktion är komplicerad och kräver kombination av många läkemedel, periodvis genom intravenös tillförsel. Hjärttransplantation är en behandlingsmöjlighet endast för vissa patienter.

Även på svårt sjuka
Det har gjorts försök med olika typer av rekonstruktiv hjärtkirurgi som har gått att genomföra även på svårt sjuka patienter. Myokardreduktion, som ger en volymminskning och därmed ett gynnsammare hjärtarbete, är en metod. En annan möjlighet är att stärka hjärtarbetet genom att utnyttja bröstkorgsmuskulaturen, så kallad kardiomyoplastik. Dessa avancerade operationstekniker betraktas dock fortfarande som experimentella.
Ytterligare en möjlighet är att använda så kallade LVAD (left ventricular assist devices). Det är sofistikerade små pumpar eller mekaniska hjärtan som kan inplanteras och fungera som hjälphjärtan inför en senare transplantation. Tekniken utvecklas snabbt och i framtiden kan dessa pumpar eventuellt utgöra alternativ till transplantation.

Ny typ av pacemaker
Biventrikulär pacemakerbehandling är en relativt ny metod för att förbättra hjärtats pumpförmåga. Förutom de två traditionella elektroderna till hjärtats högra förmak och kammare har man även en extra elektrod som placeras i ett blodkärl ovanpå vänster kammare. Det är för att samordna sammandragningarna i kamrarna på ett bättre sätt. Metoden är dyr, men sparar in på kostnader för sjukhusvistelse.
? Vi vet ännu inte i hur stor utsträckning metoden ska tillämpas, det är en kostnadsaspekt, säger professor Karl Swedberg vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Inte utvärderade
Han betonar att ingen av de nya kirurgiska möjligheterna är utvärderade i randomiserade kliniska studier.
Han vill också stryka under att läkemedelsbehandlingen vid hjärtsvikt har varit mycket framgångsrik under de senaste tio till femton åren och att behandlingsvinsterna har få motsvarigheter i modern medicin.
? Med rätt genomförd behandling kan man göra väldigt mycket nytta. Det är också väldigt få som kan bli hjärttransplanterade på grund av donatorbristen, så det är inte en framkomlig väg, säger han.

Huvudfrågan som domstolen väntas ta ställning till är huruvida det är förenligt med EG-rätten att Apoteket AB har ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel i Sverige. Upprinnelsen är att företaget Bringwell 2001 sålde rökavvänjningsläkemedel i en butik i Stockholm, och polisanmäldes av Läkemedelsverket för detta. Stockholms tingsrätt bordlade ärendet och vände sig till EG-domstolen för vägledning.

Inom tre till sex månader efter de muntliga förhandlingarna idag ska generaladvokaten Phillippe Léger komma med sitt vägledande utlåtande, som sedan följs av en slutlig dom i EG-domstolen.

Läkemedelsvärlden återkommer med vidare rapportering, samt ett reportage kring ärendet och huvudförhandlingarna, i nummer 3/04.

Du vet att den är smittsam men har inte nog med utrustning för att skydda dig.Faktum är att du själv inte är helt säker på om du är fri från smitta. Inte kan du ta reda på det heller, eftersom du kan förlora ditt jobb om du bär på sjukdomen.

Egentligen vill inte dina patienter tala om sjukdomen utan kallar sina symtom för något annat. Kommer bekanta på sjukbesök måste du vakta din tunga så att det inte sprids på patientens hemort vad han lider av. Dina kolleger som arbetar i hemsjukvården blir ibland inte insläppta hos patienterna av rädsla för vad grannarna ska tycka. De får absolut inte skylta med någon slags skyddsutrustning som kan tyda på att de är på väg till en smittad patient.

Det finns medicin som kan förbättra tillståndet, men för dina patienter är den inte tillgänglig.

Du och dina kolleger är trötta på hela situationen, ni tycker att ni kan göra allt för lite för patienterna, och börjar behandla dem med allt mindre respekt. Flera av dina arbetskamrater försvinner iväg till andra länder för att få bättre arbetsvillkor och för dig blir arbetet allt tyngre. När perspektivet begränsas till västvärlden är naturligtvis scenariot helt otänkbart. Men när västvärldens och tredje världens sjuksköterskor möttes i Genève i slutet av juni kom verkligheterna närmare varandra. Sjuksköterskor i södra Afrikas länder lever under just dessa villkor.

Hiv/aids överskuggande betydelse för hälsoläget i stora delar av världen fick stort utrymme på den internationella sjuksköterskerskeorganisationens, icn:s, konferens. Tusen sjuksköterskor från 80 länder samlades i Genève för att utbyta erfarenheter från sina olika verkligheter.

För sjuksköterskan Mpho Sebanyoni-Motlhasedi är verkligheten Moretele Sunrise Hospice, en kommunbaserad hemsjukvård i 78 byar i nordvästra Sydafrika. Hon hade i många år arbetat i ansvarsfulla positioner på ett akutsjukhus men stod inte ut med att se alla aidssjuka patienter skrivas ut från sjukhuset till ett liv i hembyarna, utstötta och utan minsta tillgång till behandling.

Mpho sa upp sig och startade sitt projekt, som nu har vuxit till en omfattande verksamhet där flera hundra frivilliga lärts upp till att stödja de hivsmittade i olika stadier av sjukdomsutvecklingen. Allt från samtal vid beskedet om det positiva testresultatet, till rådgivning under sjukdomens lugnare stadier och slutligen palliativa insatser. En viktig del av arbetet handlar också om upplysning för att motverka den förödande stigmatisering av de smittade som leder till ett motstånd mot att hivtesta sig, till tystnad och därmed fortsatt smittspridning.

Mpho Sebanyoni-Motlhasedi har utsetts till “Årets kvinna” inom hälsoområdet i Sydafrika.

Idag måndag kommer Apoteket att lämna in en skrivelse till Kammarrätten i Stockholm där man drar tillbaka sin överklagan av Läkemedelsverkets beslut att en apotekschef på ett sjukhusapotek måste vara farmacevt.

? Vi har diskuterat det här både internt och med Läkemedelsverket och kommit fram till att det blir bäst så här, säger Apotekets chefsjurist Dag Johannesson.

? Vi ser inte längre något behov att klargöra ärendet juridiskt, fortsätter han.

Ärendet sträcker sig tillbaks till 2001 då Apoteket anställde en person från Posten som chef för sjukhusapoteket i Trollhättan. När detta anmäldes till Läkemedelsverket satte verket stopp för utnämningen. Apoteket överklagade då verkets beslut och ärendet gick till slut vidare till Kammarrätten. Men nu drar alltså Apoteket själv tillbaka ärendet.

? Verksamheten fungerar bra som den gör och personen arbetar inte kvar i företaget längre, säger Dag Johannesson.

? Vi har inte ändrat inställning, men vi har en bättre förståelse för Läkemedelsverkets inställning idag. Vi kan leva med det här, medger Dag Johannesson.