Månads arkivering november 2003

Att axla Hans Wigzells mantel som rektor på Karolinska institutet (KI) är förenat med ett stort förväntningstryck. Från den första januari är det Harriet Wallberg-Henrikssons uppgift. Efter en veritabel kometkarriär inom universitetsvärlden blir hon den första kvinnan i historien på landets enda universitet med renodlat medicinsk profil.
När Läkemedelsvärlden träffar henne i ett hörnrum i Vetenskapsrådets hus, några våningar ovanför Kungsgatans brus i centrala Stockholm, har hon precis landat i ett nedkylt oktobersverige efter ett besök i Kina. Hon verkar mer cool och förväntansfull än stressad och nervös inför nya jobbet.
? Jag lär nog få hundra dagar på mig, men sedan förväntas det nog att jag börjar göra avtryck.
Vilka avtrycken blir återstår att se, men färdvägen har hon redan klar. På min första öppna fråga, om vad hon inledningsvis vill prioritera, levererar hon en rad rappa delsvar. Att det ändå tar henne en dryg halvtimme att besvara frågan visar att hon vill åstadkomma en hel del; hon lär knappast nöja sig med rollen som förvaltare av de många projekt som hennes omvittnat dynamiske företrädare dragit igång.

Samhällsansvar
En av hennes målsättningar är att föra Karolinska institutets agenda närmare samhällets.
? Idag diskuteras det galopperande antalet sjukskrivningar, fenomenet utmattningsdepression och formerna för psykvården intensivt i Sverige. Karolinska institutet har en stor kompetens som berör dessa frågeställningar, något som måste tydliggöras bättre än idag. Här har vi ett samhällsansvar, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
Överhuvudtaget bör det Harriet Wallberg-Henriksson kallar den preventiva forskningen, inom exempelvis folkhälsovetenskap, lyftas fram mer än idag. Verksamheten är bred och omfattande, men har länge befunnit sig i skymundan av den mer molekylärt inriktade grundforskningen på Karolinska institutet.
? Samtidigt måste vi förstås värna om den internationella spjutspetsforskning som Karolinska institutet har inom bland annat neurovetenskap, medicinsk epidemiologi, stamcellsforskning med mera.

?KI måste bli mer folkligt?
Att synliggöra KI:s preventiva forskning kan också bidra till att göra KI ? en förkortning som idag oftare betyder Konjunkturinstitutet i medierna ? mer känt i samhället.
En annan väg går via universitetens och högskolornas omdiskuterade så kallade tredje uppgift, att informera allmänheten.
? Jag har tidigare sagt att jag vill göra KI lika känt som Ikea, och det var faktiskt smartare än vad jag menade från början. Det handlar inte bara om att göra KI mer känt. Karolinska institutet måste också bli lite folkligare, precis som möbelkedjan, men utan att kompromissa bort vetenskaplig excellens och kompetens. Idag finns en stämpel att ?KI inte är för alla? som är olycklig, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Vill stötta unga kvinnor
Jämställdhetsarbetet ligger henne varmt om hjärtat; hon har tidigare profilerat sig i frågan som ordförande i KI:s rekryteringsutskott och under några år kring millennieskiftet som dekanus för forskningen vid institutet.
? Jag är kvinna och har förstås förväntningar på mig ur detta perspektiv. Min uppgift blir att gå i spetsen för att stötta framför allt unga kvinnor på olika nivåer. Men jag vill understryka att mycket görs redan idag, KI har till exempel krav på jämn könsfördelning i de inflytelserika styrelserna för forskning, forskarutbildning och utbildning.
En annan central fråga som hamnar på hennes bord från första början är avtalet med Stockholms läns landsting om de så kallade ALF-medlen, som ska slutförhandlas senast den 31 mars. En gemensam organisation för fördelning av dessa medel ska byggas upp.
? Trots landstingets dåliga ekonomi tror jag att det är möjligt att bygga upp något positivt.
KI:s ekonomi är i motsats till Stockholms läns landstings relativt stabil, men måste ändå enligt Harriet Wallberg-Henriksson ses över utifrån flera utgångspunkter.
? Det är inte rimligt att professorer endast har en mindre del av sin lön garanterad från KI och tvingas dra in resten från andra håll. Dessutom tar forskarutbildningen en mycket stor, kanske alltför stor, del av den totala budgeten, säger Harriet Wallberg-Henriksson, som gärna vill höja grundutbildningens status relativt forskning och forskarutbildning.
? Professorerna borde stå i kö för att undervisa. Så är tyvärr inte fallet idag. Jag kommer att arbeta för att hitta nya vägar att få det att löna sig att undervisa.

Ser gärna mer kommersialisering
Under Hans Wigzells epok har Karolinska institutet inlett en rad nära samarbeten med läkemedelsindustrin. En av hans käpphästar har varit att det vore oetiskt om ett universitet som KI inte i mycket hög grad samarbetade med näringslivet, eftersom detta är en förutsättning för att grundforskningen ska komma till klinisk nytta för patienterna. Harriet Wallberg-Henriksson håller med.
? Jag vill gärna se en ännu högre grad av kommersialisering av grundforskningen och närmare kontakter mellan akademi och industri. Det är KI:s skyldighet att samarbeta med näringslivet för att forskningen ska komma till nytta. Kontakterna måste dock ske inom ramen för ett system med tydliga etiska riktlinjer och transparens. Det finns en gråzon här som vi måste se över och skärpa upp.
Den allt vanligare företeelsen företagssponsrade adjungerade professorer har tidigare kritiserats för att vara ett sätt för industrin att köpa akademisk forskning.
? Jag ser i praktiken inget större problem med det system vi har idag. Vi är tydliga vid utnämningar, gör en uppföljning var tredje år och är medvetna om den eventuella problematiken. Adjungeringarna blir snarare något som båda parter vinner på. Men om ett företag har ett visst läkemedel och adjungerar en forskare till universitetet för att denne ska driva en akademisk studie på läkemedlet ifråga, blir det förstås tveksamt. Här tror jag inte att de policies som finns idag är tillräckligt tydliga, regelverket har inte hängt med i utvecklingen.
Idag är det svenska storföretaget Pharmacia förpassat till historien. Enligt Harriet Wallberg-Henriksson kan miljön kring Karolinska institutet utgöra grogrund för, om inte ett nytt Pharmacia, så åtminstone fler medelstora bolag.
? Redan idag har KI:s investeringsbolag Karolinska Institutet Holding åstadkommit en utveckling vad gäller nystartade företag som är imponerande. Den stora forskningsparken Stockholm Bioscience på Norra Stationsområdet blir ett nytt och spännande steg mot att bygga den infrastruktur som dessa företag behöver.

Forskar fortfarande
Harriet Wallberg-Henriksson växte upp i en sportig familj i villasamhället Grebo strax söder om Linköping. Efter gymnasiet påbörjade hon 1978 läkarutbildning på Karolinska institutet. Hon specialiserade sig inom klinisk fysiologi och inledde en forskarkarriär där hon bland annat studerade effekten av fysisk aktivitet ? ett specialintresse allt sedan ungdomstidens fotbollsmatcher och lovande skidåkningskarriär ? hos diabetespatienter. Fram till 1986 blev det sedan patientnära forskning och klinisk verksamhet för hela slanten.
? Jag kände en stor tillfredställelse av att arbeta nära patienter och hade gärna fortsatt med det. Men jag halkade in på den forskningsadministrativa banan på Medicinska forskningsrådet och till min stora förvåning trivdes jag med det också. Man kan se det som forskning också, fast på en högre nivå.
Hon viger alltjämt halva sina fredagar till klinisk forskning, något hon hoppas kunna fortsätta med.
? Det känns sunt att sträva efter att bibehålla kontakten med forskningen och patienterna. Jag försöker också delta i minst två diabeteskonferenser om året för att hålla mig uppdaterad, och jag har har bra kontakt med ledande diabetesforskare i Europa och USA, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Politiskt vansinne
Hon kan titulera sig vicepresident i den europeiska diabetesfederationen EASD och är mycket bekymrad över att diabetessjukdomen blir allt mer utbredd.
? Det är enormt angeläget att stoppa den epidemiartade utvecklingen av typ 2-diabetes. Nu har ju till och med barnläkarna börjat ställa den diagnosen.
? Medvetenheten om vikten av sund kost och motion måste öka ännu mer och här kan inte minst KI bli bättre på att föra ut enkla budskap. Men det är rent ut sagt vansinnigt att politikerna beslutat att dra ner på antalet idrottslektioner i skolan, säger Harriet Wallberg-Henriksson, som förutom sin läkarexamen och doktorshatt har examen som just idrottslärare.

Nu lanseras det första benbyggande läkemedlet mot osteoporos hos postmenopausala kvinnor, teriparatid (Forsteo). Uppemot en procent av alla kvinnor över 70 år kan bli aktuella för den nya, dyra behandlingen, menar Eva Waern, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset.

Humant paratyroideahormon, PTH, består av 84 aminosyror (se figur). Hormonet utsöndras från bisköldkörteln vid låga nivåer av kalcium i blodet, och höjer dessa genom att nedbrytning av benvävnad initieras. Vid sjukdomen osteoporos är ofta nivåerna av PTH i blodet höga.

Svårförklarad effekt
Med ovanstående i åtanke kan det tyckas paradoxalt att injektion av en genetiskt modifierad PTH-analog istället visat sig ge en benbyggande effekt. Någon helt vedertagen förklaring finns inte.
? Verkningsmekanismen är svårförklarad. Det närmaste man kan komma en logisk förklaring är att injektionerna gör att man får toppar och vågdalar i PTH-nivåerna. Effekten blir i alla händelser den motsatta jämfört med effekten av endogent PTH, säger Eva Waern, överläkare på osteoporosmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ordförande i Svenska Osteoporossällskapet.
Den rekombinanttillverkade PTH-analogen teriparatid (Forsteo) binder till en cellytereceptor och stimulerar utmognaden av så kallade preosteoblaster till benbyggande osteoblaster. Osteoblasternas celldöd minskar också. Effekten blir en ökad mängd av och ökad aktivitet hos de benbyggande cellerna.

Färre frakturer
I den stora GHAC-studien som legat till grund för godkännandet av teriparatid deltog 1637postmenopausala kvinnor med etablerad osteoporos. Den primära effektvariabeln var nyupptäckta kotfrakturer. Efter en behandlingsperiod på upp till 24månader observerades en signifikant lägre andel i gruppen som fick 20µg teriparatid jämfört med placebo (Relativ risk jämfört med placebo var 0,35 för en eller flera nya kotfrakturer; 0,23för flera nya kotfrakturer). Resultaten innebär att 11kvinnor måste behandlas i genomsnitt 19månader för att förhindra en eller flera nya kotfrakturer.
Teriparatid, som ges via subkutan injektion, ger enligt prövningarna även en signifikant men mindre uttalad förebyggande effekt vad gäller andra benskörhetsfrakturer, samt en lägre incidens ryggsmärta och frakturassocierad längdförlust.
? Det här blir främst ett läkemedel för patienter med uttalad osteoporos som dessutom har en etablerad kotkompression. Det kan handla om 5-7 procent av de vi ser på vår mottagning. Dessa svårt sjuka patienter får nu för första gången tillgång till ett potent läkemedel, vilket förstås är glädjande. Totalt kanske en procent av alla kvinnor över 70 kan bli aktuella för behandling, säger Eva Waern.

Prövningar avbröts
Under utvecklingen av teriparatid avbröts samtliga pågående kliniska studier när man i en tvåårsstudie på råtta upptäckte en ökad frekvens av bentumörer (osteosarkom). Inga tumörer observerades dock i en senare studie på apor och i förnyade råttstudier. De kliniska prövningarna återupptogs därför. Några osteosarkom eller andra allvarliga biverkningar observerades inte i dessa.

Nu lanseras det första benbyggande läkemedlet mot osteoporos hos postmenopausala kvinnor, teriparatid (Forsteo). Uppemot en procent av alla kvinnor över 70 år kan bli aktuella för den nya, dyra behandlingen, menar Eva Waern, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset.

Humant paratyroideahormon, PTH, består av 84 aminosyror (se figur). Hormonet utsöndras från bisköldkörteln vid låga nivåer av kalcium i blodet, och höjer dessa genom att nedbrytning av benvävnad initieras. Vid sjukdomen osteoporos är ofta nivåerna av PTH i blodet höga.

Svårförklarad effekt
Med ovanstående i åtanke kan det tyckas paradoxalt att injektion av en genetiskt modifierad PTH-analog istället visat sig ge en benbyggande effekt. Någon helt vedertagen förklaring finns inte.
? Verkningsmekanismen är svårförklarad. Det närmaste man kan komma en logisk förklaring är att injektionerna gör att man får toppar och vågdalar i PTH-nivåerna. Effekten blir i alla händelser den motsatta jämfört med effekten av endogent PTH, säger Eva Waern, överläkare på osteoporosmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ordförande i Svenska Osteoporossällskapet.
Den rekombinanttillverkade PTH-analogen teriparatid (Forsteo) binder till en cellytereceptor och stimulerar utmognaden av så kallade preosteoblaster till benbyggande osteoblaster. Osteoblasternas celldöd minskar också. Effekten blir en ökad mängd av och ökad aktivitet hos de benbyggande cellerna.

Färre frakturer
I den stora GHAC-studien som legat till grund för godkännandet av teriparatid deltog 1637postmenopausala kvinnor med etablerad osteoporos. Den primära effektvariabeln var nyupptäckta kotfrakturer. Efter en behandlingsperiod på upp till 24månader observerades en signifikant lägre andel i gruppen som fick 20µg teriparatid jämfört med placebo (Relativ risk jämfört med placebo var 0,35 för en eller flera nya kotfrakturer; 0,23för flera nya kotfrakturer). Resultaten innebär att 11kvinnor måste behandlas i genomsnitt 19månader för att förhindra en eller flera nya kotfrakturer.
Teriparatid, som ges via subkutan injektion, ger enligt prövningarna även en signifikant men mindre uttalad förebyggande effekt vad gäller andra benskörhetsfrakturer, samt en lägre incidens ryggsmärta och frakturassocierad längdförlust.
? Det här blir främst ett läkemedel för patienter med uttalad osteoporos som dessutom har en etablerad kotkompression. Det kan handla om 5-7 procent av de vi ser på vår mottagning. Dessa svårt sjuka patienter får nu för första gången tillgång till ett potent läkemedel, vilket förstås är glädjande. Totalt kanske en procent av alla kvinnor över 70 kan bli aktuella för behandling, säger Eva Waern.

Prövningar avbröts
Under utvecklingen av teriparatid avbröts samtliga pågående kliniska studier när man i en tvåårsstudie på råtta upptäckte en ökad frekvens av bentumörer (osteosarkom). Inga tumörer observerades dock i en senare studie på apor och i förnyade råttstudier. De kliniska prövningarna återupptogs därför. Några osteosarkom eller andra allvarliga biverkningar observerades inte i dessa.

Nu lanseras det första benbyggande läkemedlet mot osteoporos hos postmenopausala kvinnor, teriparatid (Forsteo). Uppemot en procent av alla kvinnor över 70 år kan bli aktuella för den nya, dyra behandlingen, menar Eva Waern, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset.

Humant paratyroideahormon, PTH, består av 84 aminosyror (se figur). Hormonet utsöndras från bisköldkörteln vid låga nivåer av kalcium i blodet, och höjer dessa genom att nedbrytning av benvävnad initieras. Vid sjukdomen osteoporos är ofta nivåerna av PTH i blodet höga.

Svårförklarad effekt
Med ovanstående i åtanke kan det tyckas paradoxalt att injektion av en genetiskt modifierad PTH-analog istället visat sig ge en benbyggande effekt. Någon helt vedertagen förklaring finns inte.
? Verkningsmekanismen är svårförklarad. Det närmaste man kan komma en logisk förklaring är att injektionerna gör att man får toppar och vågdalar i PTH-nivåerna. Effekten blir i alla händelser den motsatta jämfört med effekten av endogent PTH, säger Eva Waern, överläkare på osteoporosmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och ordförande i Svenska Osteoporossällskapet.
Den rekombinanttillverkade PTH-analogen teriparatid (Forsteo) binder till en cellytereceptor och stimulerar utmognaden av så kallade preosteoblaster till benbyggande osteoblaster. Osteoblasternas celldöd minskar också. Effekten blir en ökad mängd av och ökad aktivitet hos de benbyggande cellerna.

Färre frakturer
I den stora GHAC-studien som legat till grund för godkännandet av teriparatid deltog 1637postmenopausala kvinnor med etablerad osteoporos. Den primära effektvariabeln var nyupptäckta kotfrakturer. Efter en behandlingsperiod på upp till 24månader observerades en signifikant lägre andel i gruppen som fick 20µg teriparatid jämfört med placebo (Relativ risk jämfört med placebo var 0,35 för en eller flera nya kotfrakturer; 0,23för flera nya kotfrakturer). Resultaten innebär att 11kvinnor måste behandlas i genomsnitt 19månader för att förhindra en eller flera nya kotfrakturer.
Teriparatid, som ges via subkutan injektion, ger enligt prövningarna även en signifikant men mindre uttalad förebyggande effekt vad gäller andra benskörhetsfrakturer, samt en lägre incidens ryggsmärta och frakturassocierad längdförlust.
? Det här blir främst ett läkemedel för patienter med uttalad osteoporos som dessutom har en etablerad kotkompression. Det kan handla om 5-7 procent av de vi ser på vår mottagning. Dessa svårt sjuka patienter får nu för första gången tillgång till ett potent läkemedel, vilket förstås är glädjande. Totalt kanske en procent av alla kvinnor över 70 kan bli aktuella för behandling, säger Eva Waern.

Prövningar avbröts
Under utvecklingen av teriparatid avbröts samtliga pågående kliniska studier när man i en tvåårsstudie på råtta upptäckte en ökad frekvens av bentumörer (osteosarkom). Inga tumörer observerades dock i en senare studie på apor och i förnyade råttstudier. De kliniska prövningarna återupptogs därför. Några osteosarkom eller andra allvarliga biverkningar observerades inte i dessa.

REVERSAL-studien är ? anmärkningsvärt nog ? den första som jämför behandling med två statiner (pravastatin och atorvastatin). Doseringen för pravastatin var 40 mg dagligen (dagens standarddosering i Sverige) och för atorvastatin 80 mg (övre gräns för standarddosintervallet i Sverige).

I studien randomiserades 654 patienter med symtomatisk koronar kärlsjukdom, höga LDL-nivåer och etablerad ateroskleros till pravastatin eller atorvastatin enligt ovan.

Metoden IVUS, intravaskulärt ultraljud, användes för att monitorera aterosklerosutveckling i studien.

Den intensivare behandlingen med atorvastatin stoppade utvecklingen av ateroskleros, medan pravastatinbehandlingen gav fortsatt aterosklerosutveckling. Som väntat sjönk också kolesterolnivåerna mer i atorvastatingruppen än i pravastatingruppen.

Presentationen av REVERSAL-studien refereras på webbsajten www.theheart.org.

De statiner som alltjämt är patentskyddade på de stora marknaderna utvärderas idag mot en rad sjukdomar. Företagens syfte är förstås att bredda indikationerna för de storsäljande läkemedlen.

REVERSAL-studien är ? anmärkningsvärt nog ? den första som jämför behandling med två statiner (pravastatin och atorvastatin). Doseringen för pravastatin var 40 mg dagligen (dagens standarddosering i Sverige) och för atorvastatin 80 mg (övre gräns för standarddosintervallet i Sverige).

I studien randomiserades 654 patienter med symtomatisk koronar kärlsjukdom, höga LDL-nivåer och etablerad ateroskleros till pravastatin eller atorvastatin enligt ovan.

Metoden IVUS, intravaskulärt ultraljud, användes för att monitorera aterosklerosutveckling i studien.

Den intensivare behandlingen med atorvastatin stoppade utvecklingen av ateroskleros, medan pravastatinbehandlingen gav fortsatt aterosklerosutveckling. Som väntat sjönk också kolesterolnivåerna mer i atorvastatingruppen än i pravastatingruppen.

Presentationen av REVERSAL-studien refereras på webbsajten www.theheart.org.

De statiner som alltjämt är patentskyddade på de stora marknaderna utvärderas idag mot en rad sjukdomar. Företagens syfte är förstås att bredda indikationerna för de storsäljande läkemedlen.

REVERSAL-studien är ? anmärkningsvärt nog ? den första som jämför behandling med två statiner (pravastatin och atorvastatin). Doseringen för pravastatin var 40 mg dagligen (dagens standarddosering i Sverige) och för atorvastatin 80 mg (övre gräns för standarddosintervallet i Sverige).

I studien randomiserades 654 patienter med symtomatisk koronar kärlsjukdom, höga LDL-nivåer och etablerad ateroskleros till pravastatin eller atorvastatin enligt ovan.

Metoden IVUS, intravaskulärt ultraljud, användes för att monitorera aterosklerosutveckling i studien.

Den intensivare behandlingen med atorvastatin stoppade utvecklingen av ateroskleros, medan pravastatinbehandlingen gav fortsatt aterosklerosutveckling. Som väntat sjönk också kolesterolnivåerna mer i atorvastatingruppen än i pravastatingruppen.

Presentationen av REVERSAL-studien refereras på webbsajten www.theheart.org.

De statiner som alltjämt är patentskyddade på de stora marknaderna utvärderas idag mot en rad sjukdomar. Företagens syfte är förstås att bredda indikationerna för de storsäljande läkemedlen.