Månads arkivering november 2003

Inga belägg för att SSRI-medel ger beroende

Läkemedelsvärlden
-
0

På tio år har antalet förskrivna dygnsdoser av SSRI-läkemedel tiodubblats. Medlen utgör sedan flera år förstahandsbehandling vid depression.

Uppgifter om beroendeproblematik, abstinens och utsättningsreaktioner vid behandling med SSRI har dock aktualiserats på senare år. Vetenskapliga studier har dock inte funnit belägg för medicinska beroendeproblem, enligt rapporten.

– Däremot förekommer reaktioner då behandlingen avslutas abrupt. Dessa ska inte förväxlas med abstinens, säger Svante Nyberg, medicine doktor och ordförande i Läkemedelssakkunnigas (Läksak) i Stockholms expertgrupp för psykiska sjukdomar.


Utsättningsproblem förekommer hos ungefär var tredje patient som ska avbryta sin behandling med SSRI. Risken är större för preparat som har en kort halveringstid, enligt rapporten.

Läkemedelskostnaderna ökar mest i Sverige

Esbjörn Börjesson
-
0

Rapporten, med titeln ?Health at a glance?, belyser hälsoläget i de 30 medlemsländerna med hjälp av statistik.

Allmänt sett har människorna i de undersökta länderna blivit friskare. Bland annat har medellivslängden ökat avsevärt enbart under de senaste tio åren. Den beräknade medellivslängden för dem som föddes år 2000 är i genomsnitt 77,2 år. Sverige ligger ungefär två och ett halvt år högre.

Men samtidigt som folk har blivit friskare har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat mycket kraftigt. I genomsnitt utgör dessa kostnader i dag 8,4 procent av bruttonationalprodukten. För Sveriges del är andelen 8,7 procent.


? I nästan alla OECD-länder har kostnaderna för hälso- och sjukvården ökat mer än den ekonomiska tillväxten. Därigenom har regeringarna tvingats att finna nya finansieringsformer, säger Gaétan Lafortune, som är ansvarig för rapporten.


Två orsaker till denna utveckling är att läkemedlen har blivit dyrare samt att den tekniska utrustningen för diagnostik har blivit allt mer avancerad.


Sedan 1990 har läkemedelskostnaderna ökat i samtliga OECD-länder. De utgör idag i genomsnitt cirka tio procent av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården.


Allra störst har kostnadsökningen varit i Sverige. Det totala belopp som samhället och konsumenterna betalade för läkemedel ökade med 111 procent mellan 1990 och 2001. Alltså mer än en fördubbling på tio år.


Sverige hamnar nästan i en klass för sig själv. De länder som följer är Australien och Kanada. Där var kostnadsökningen 99 respektive 90 procent. Å andra sidan var ökningen bara 7 procent i Japan, 17 procent i Tyskland, 28 procent i Italien, 33 procent i Schweiz och 47 procent i Danmark.


Hur kan man förklara dessa nästan förbluffande stora skillnader? Enligt OECD-ekonomen Eva Orosz är förklaringarna flera:


? Sedan början av 1990-talet har många innovativa, men dyra, läkemedel tagits i bruk. Denna utveckling har understötts av regeringarna i olika omfattning. Så till exempel finns det stora skillnader mellan länderna när det gäller användandet av innovativa preparat och av generika samt vad gäller antalet läkemedel som är subventionerade.


? Vad som också skedde under 1990-talet var att antalet vårddagar på sjukhus minskade. Det ledde till en ökning av den medicinering, som sker utanför sjukhusen och det är enbart den som vår statistik omfattar.


Det här förklarar delvis kostnadsökningen i Sverige, eftersom Sverige är ett av de länder där patienterna blir inlagda på sjukhus i allt mindre omfattning och under allt kortare tid.


Dessutom gäller att den svenska kostnadsökningen har skett utifrån en förhållandevis låg nivå. Därför blir den också något mindre anmärkningsvärd.


Fortfarande är svenskarna inte några storförbrukare av läkemedel. Normalsvenskens konsumtion av förskrivna och receptfria läkemedel motsvarar 304 dollar. Det är klart under genomsnittet och bara hälften av förbrukningen i USA.


 


 

Patienter föredrar kombinationsläkemedel vid astma

Läkemedelsvärlden
-
0





Studien, Asthma Treatment Preference Study, omfattade omkring 300 patienter på 15 vårdcentraler i Sverige. Patienterna fick fylla i ett frågeformulär om sin egen sjukdom och sin nuvarande astmabehandling. De flesta patienterna hade två inhalatorer, en för grundmedicinering och en för medicinering vid behov. I många fall var den senare av kortverkande typ.



 


Därefter fick patienten rangordna 18 olika behandlingsalternativ med olika astmaläkemedel från det bästa till det sämsta alternativet.


 


Behandlingsalternativen var beskrivna utifrån typ av grundbehandling, behov av ytterligare inhalator för vidbehovsmedicinering, tid till symtomlindring vid vidbehovsmedicinering, kort-, eller långverkande luftrörsvidgare, antal symtomfria dagar samt månadskostnad för behandlingen.


 


Majoriteten av patienterna, 85 procent, föredrog en annan behandling än den de själva har idag. Det behandlingsalternativ som patienterna rankade högst var kombinationsläkemedel, som innehåller både inhalationssteroid och långverkande luftrörsvidgare.



Astrazeneca, som sponsrat studien, marknadsför kombinationsläkemedlet Symbicort som innehåller den antiinflammatoriska steroiden budesonid och den långverkande bronkdilateraren formoterol.


 


Fulvestrant fick klartecken av CPMP

Läkemedelsvärlden
-
0

Fulvestrant, som godkändes i april i USA, ska främst användas vid långt framskriden, hormonkänslig bröstcancer. Medlet bygger på en helt annan mekanism än de antiöstrogener och aromatashämmare som är dagens standardbehandling.

Fulvestrant är en antiöstrogen utan tamoxifens agonisteffekt. Preparatet bildar ett komplex med östrogenreceptorn och båda receptorns aktiveringsfunktioner blockeras.

Utöver detta bryts komplexet snabbt ned i cellen. Fulvestrant kallas därför också för en receptornedreglerare, vilket alltså är ett nytt sätt att angripa hormonkänslig bröstcancer.

Vid CPMP-mötet förra veckan fick även läkemedlen cholesevelam (Cholestagel) mot hyperlipidemi, oxybutynin mot inkontinens samt atazanavir mot hivinfektion klartecken.

CPMP slutförde också EU:s genomgång av coxibernas säkerhet (se artikel länkad i högermarginalen) samt den av Sverige initierade granskningen av loratadin (Clarityn m fl) vid graviditet. I det senare fallet kräver man nu att produktinformationen om att medlet inte bör användas vid graviditet förtydligas.

Kristina Luthman årets farmacevt

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt SFF har Kristina Luthman “under många år som universitetslärare strävat efter att ge en modern och forskningsbaserad undervisning inom ämnet läkemedelskemi. Hennes mål har alltid varit att knyta kemiundervisningen till den farmacevtiska verkligheten. Kristina Luthman är också en av de lärare som studenterna uppskattar mest på utbildningen.”

Utmärkelsen Årets farmacevt tilldelas varje år en i Sverige verksam farmacevt "som genom sina insatser inom den praktiska farmacin bidragit till att förstärka, utveckla eller befästa farmacins roll i samhället."

CPMP efterlyser tydligare varningar för coxiber

Läkemedelsvärlden
-
0

Kommittén rekommenderar dock tydligare varningar för framför allt patienter med en underliggande gastrointestinal eller kardiovaskulär riskprofil. Man vill också se tillägg eller modifiering av varningar för allvarliga hud- och överkänslighetsreaktioner.

Genomgången initierades av Frankrike sommaren 2002 efter indikationer på att preparatgruppen har en hög gastrointestinal och kardiovaskulär riskprofil, och omfattade preparaten celecoxib, etoricoxib, parecoxib, rofecoxib samt valdecoxib.

Svenska kunder vill ha alternativ till Apoteket

Läkemedelsvärlden
-
0

Vid en frågestund idag, “Receptfritt i fler butiker?”, redovisade Bo Mattson från Cint.se en undersökning bland Cint:s medlemmar. Bland annat tycker 75 procent av medlemmarna att alla eller vissa receptfria läkemedel ska kunna säljas i till exempel livsmedelsbutiker. Samma undersökning visar också att runt 70 procent tycker att tillgången till bättre information är det viktigaste med dagens system.

85 procent av medlemmarna tycker att de största fördelarna med en omreglering av försäljningen av receptfria läkemedel i Sverige är bättre öppettider och fler distributionsställen.

Cint har frågat 1382 medlemmar, varav 863 har svarat. 37 personer valde att tacka nej.

Som ett inlägg i debatten presenterade Apoteket idag en rapport, “Läkemedel säljs med kompetens. Om apotekens ensamrätt i Europa” konstateras att apoteken har ensamrätt på att sälja receptfria läkemedel i tio av 16 undersökta länder, EU utom Luxemburg, plus Norge och Schweiz. Även i de länder där receptfria läkemedel säljs utanför apotek finns hårda restriktioner kring försäljningen.

– För Apotekets del är detta främst en fråga om kundsäkerhet. Också receptfria läkemedel kan innebära risker om de används fel. Därför fyller apoteket en viktig funktion eftersom vi kan ge professionella råd kring egenvård, säger Stefan Carlsson, vd i Apoteket AB, i ett pressmeddelande.

Unik grad av reglering inom apoteksområdet

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt rapporten har Sverige den mest restriktiva och reglerade apoteksnäringen inom hela EU. Rapporten, “Economic Impact of Regulation in the field of liberal professions in different EU Member States” har gjorts på uppdrag av EU-kommissionen.

Sverige är i övrigt ett relativt medeleuropeiskt land vad gäller den totala graden av statlig reglering av olika marknadsområden. Men Sverige utmärker sig alltså markant inom apoteksområdet.

Enligt rapportens slutsatser leder statlig reglering generellt till ett lägre antal praktiserande yrkesaktiva. Förutom att färre sysselsätts inom reglerade näringar, skapar en överdriven reglering sämre förutsättningar för välfärdsutveckling, enligt rapporten.

NOTISER

Redaktionen
-
0

Länsrätten sa nej till utbyte

Läkemedelsverket ansåg att läkemedlet Nitrolingual var utbytbart mot andra glycerylnitratsprayer. Företaget ansåg annorlunda och överklagade till länsrätten i Uppsala som gick på företagets linje. Nu är ärendet ett fall för Kammarrätten. I väntan på dess dom gäller länsrättens.



Lunds universitet satsar på läkemedel
Lunds universitet slår vakt om sin spetsforskning, men nysatsar dessutom på tre stora tvärvetenskapliga forskningsområden; medicin och läkemedel, global samhällsutveckling samt livsvetenskaper.
Inom området medicin och läkemedel satsar man särskilt på stamcellsbiologi och cellterapi samt sinnesbiologi.



ASA minskar cancer i tjocktarmen
Regelbunden användning av acetylsalicylsyra (ASA) reducerar antalet celler som kan leda till cancer i tjocktarmen. Det har forskare i Israel visat genom att undersöka prov från 194 patienter med koloncancer som opererat bort en bit av tjocktarmen. Analysen visade att de som använt ASA regelbundet under minst ett år hade mindre av den sjukdomsalstrande celltypen än de som inte använt ASA (36 procent jämfört med 76procent).



Nya etiska regler
Läkemedelsföretag ska inte ge bidrag till patientorganisationers ordinarie verksamhet, enligt de etiska regler som Läkemedelsindustriföreningen, Lif, nyligen antagit. I riktlinjerna som gäller hela branschen står också att det samarbete som får förekomma ska gälla definierade projekt, och då ska också stödet från industrin redovisas öppet.



Mest Nexium i Västra Götaland
Läkarna i Västra Götaland skriver ut betydligt mer protonpumpshämmare än förskrivare i övriga Sverige. Medan riket i genomsnitt använder cirka 35dygnsdoser per 1 000 invånare och dag ligger Västra Götaland på ungefär 38 dygnsdoser. Av länets 49 kommuner ligger bara elva under riksgenomsnittet. Läkemedelskommittéernas råd verkar inte ha hörsammats, 25procent av den magsårsmedicin som förskrivs är, tvärtom mot kommittéernas rekommendationer, Nexium.



Få danskar rapporterar biverkningar
Sedan den första juli, då det i Danmark blev möjligt för patienter att rapportera biverkningar av läkemedel, har bara ett drygt 50-tal använt sig av rättigheten. Men Lægemiddelstyrelsen säger i en första rapport att man räknar med att de kommer att bli fler i takt med att möjligheten blir känd.



Psykisk hälsa lockade
Vid den slutliga räkningen hade cirka 1 300 personer besökt årets Läkemedelsforum som arrangerades av Apotekarsocieteten med flera i slutet av oktober. Målet, 2500 besökare, nåddes som Läkemedelsvärlden berättade om i förra numret inte. Den mest välbesökta sessionen handlade om psykisk hälsa. Formerna för nästa års forum är nu under diskussion.



Skadestånd för läkemedelsdöd
Anhöriga till en ung man i Norge som dog av allvarlig bukspottkörtelinflammation efter att ha ätit antidepressiva läkemedel har fått ett skadestånd på drygt en miljon svenska kronor av staten. Det norska läkemedelsverket misstänker att antidepressiva medel orsakat fler dödsfall och att fler ersättningar kommer att betalas ut.



Uppluckring av patent
Kanada har som första land i västvärlden föreslagit ändringar i sina patentregler så att fattiga länder med svåra sjukdomsepidemier ska få råd att köpa mediciner. Förslaget är ett resultat av beslutet inom Världshandelsorganisationen,WTO, om att fattiga länder i sådana fall ska ha rätt att importera billiga kopior som annars skyddas av patent.
Om några ändringar av de svenska patentreglerna behövs analyseras nu som bäst på justitiedepartementet.

Tuffare regler för läkemedelsindustrin

Läkemedelsvärlden
-
0

Med anledning av den uppmärksamhet som riktats mot branschens marknadsföring och den allmänna etikdebatten i landet, har LIF skyndat på arbetet med att uppdatera reglerna. Arbetet inleddes våren 2003.

LIF styrelse beslöt den 18 november att till de andra avtalsparterna föreslå en rad förändringar, i huvudsak på ett sätt som gör reglerna mer heltäckande (se faktaruta till höger).

– Vi är övertygade om att sjukvården och läkarkåren välkomnar dessa ändringar, säger LIFs VD Richard Bergström i ett pressmeddelande.

LIFs medlemmar är bundna av dessa regler med omedelbar verkan. Styrelsen har också beslutat att från 2004-01-01 höja avgiften till maximalt 250.000 kr för företag som fälls i branschens etiska nämnd, NBL (Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation).

– Utveckling av nya läkemedel sker i nära samarbete med sjukvården. Läkemedelsföretagen står för en viktig del av läkarnas fortbildning. Därför är det viktigt med tydliga regler så att umgänget inte kan ifrågasättas, säger Steinar Høeg, ordförande för LIF.

Läkemedelsindustriföreningen, LIF, inledde våren 2003 en omfattande översyn av läkemedelsbranschens etiska regelverk. En viktig del är att reglerna uppfattas som relevanta och tydliga och att efterlevnaden är god. I maj 2003 antog LIF styrelse etiska riktlinjer för arbetet med patientorganisationer, och under hösten har arbete pågått med ett avtal med Apoteket AB rörande samarbete med apotekspersonal.

Dessutom inleddes dialogen med läkarkåren och sjukvården (i form av Landstingsförbundet) om att uppdatera det avtal som redan reglerar möten anordnade av industrin.

Dålig insikt i vad som styr förskrivning av antidepressiva

Birgitta Gerne
-
0

Förskrivningen av antidepressiva medel per invånare har sexdubblats mellan 1992 och 2002, samtidigt som läkemedelsindustrin satsat hårt på att informera primärvårdens läkare om de nya medlen genom kurser och försäljarbesök. Ändå hävdar många allmänläkare, samtidigt som de skriver ut allt mer antidepressiva medel, att de i huvudsak förlitar sig på egna erfarenheter. Det framgår av en avhandling av Stig J Andersson vid Lunds universitet.Avhandlingen baseras på en enkätundersökning till drygt 300 allmänläkare.
På frågan om vad som påverkade deras val av behandling av patienter med lättare depressioner så svarade de flesta att de utgick från sina egna kliniska erfarenheter. Påverkan från kurser, kollegor och läkemedelföretag ansågs ha mindre betydelse.
? Men den egna erfarenheten kan inte rimligen ligga till grund för en sexdubbling av förskrivningen av en viss sorts medicin. Bygger man på sin erfarenhet så skulle man ju snarare fortsätta att göra som man alltid gjort, påpekar Stig J Andersson.

Norska apotekskedjor polisanmälda för bedrägeri

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt den norska Laegemiddelsstyrelsen har apotekskedjorna rapporterat in för höga priser på subventionerade läkemedel, för att få ut mer pengar än de annars vore berättigade. Laegemiddelsstyrelsen presenterade 3000 sidor dokumentation för att styrka sin anmälan. Enligt verket innehåller sidorna bevis för fiffel med momsavgifter från grossisternas sida. Den norska staten beräknas ha förlorat mellan 50 och 55 miljoner norska kronor på detta.

Sedan tidigare pågår en annan utredning inom det norska konkurrensverket om olagligt prissamarbete mellan apotekskedjorna. Det är ännu oklart om det leder till någon polisanmälan.

Sedan avregleringen av det norska etableringsmonopolet domineras Norge av tre stora apotekskedjor; Apotek1, tyskägda Vitus och brittiskägda Alliance Unichem.

Klartecken för högre dos Symbicort

Läkemedelsvärlden
-
0

Den godkända doseringen utökas därmed till upp till fyra inhalationer två gånger dagligen av doserna 80/4,5 µg respektive 160/4,5 µg, samt upp till två inhalationer två gånger dagligen av dosen 320/9 µg.

Det utökade doseringsintervallet för styrkorna 80/4,5 µg och 160/4,5 µg har redan godkänts i flera andra länder och ligger inom de gängse intervallen för de ingående komponenterna budesonid och formoterol var för sig.

EU:s medlemsländer förväntas bevilja nationella tillstånd för doseringsförändringen under de kommande månaderna, skriver Astrazeneca i sitt pressmeddelande.

Är läkemedel ett miljöproblem?

Läkemedelsvärlden
-
0

Den 1 juli 2004 ska Läkemedelsverket rapportera förslag till regeringen på åtgärder för att minska läkemedels miljöpåverkan. Inom EU pågår samtidigt arbetet med nya guidelines för området. Redan idag måste företagen göra en miljöriskbedömning vid registrering av ett nytt läkemedel, men det har saknats klara riktlinjer för denna.
Anledningen till att läkemedel i miljön blivit ett uppmärksammat område är mätningar som påvisat läkemedelsrester i avlopps- och ytvatten samt könsförändringar hos fisk, som levt nedströms reningsverk. De läkemedel, som idag i första hand misstänks för miljöpåverkan är antibiotika, hormoner och cancerläkemedel.
Det återstår emellertid att visa orsakssamband mellan produkt och skada. Störd reproduktion av vattenlevande organismer kan ha många och multipla orsaker vid sidan av läkemedel: bekämpningsmedel, industrikemikalier, lakvatten från soptippar, naturlig utsöndring från människor och djur med mera. Antibiotikaresistens kan också ha flera källor. Naturen har även kapacitet att aktivera ofarliga metaboliter.



Även om läkemedels miljöeffekter är outredda bör, med dagens synsätt, säkerhetsfrämjande åtgärder vidtas redan nu. Insamling av överblivna läkemedel kan göras mer effektivt, det visade årets kampanj. Förpackningar kan göras miljöanpassade och märkas med hur man ska hantera överbliven medicin. Avfallskedjan kan optimeras. Minskad användning av antibiotika ? även i lantbruk ? samt ökad användning av dosförpackade läkemedel minskar också miljöriskerna.
Apoteket är sedan flera år pådrivande för att minska miljöriskerna med läkemedel och de forskande läkemedelsföretagen ligger långt fram med studier av läkemedlens öde i miljön. Sämre är det nog inom generikaföretagen.
Om miljöförstöring orsakat av ett läkemedel kan fastställas, måste insatserna bli annorlunda. Kanske kan ett alternativt läkemedel väljas eller användningen förbindas med restriktioner. I dessa fall måste en avvägning göras mellan läkemedlets nytta för patienten och dess nackdelar för miljön. Mindre lämpligt ur medicinsk synpunkt är att sätta högre pris på dessa läkemedel, som antyddes i propositionen De nya läkemedelsförmånerna.



Miljöområdet präglas ofta av moralism med krav på åtgärder, som saknar faktaunderlag. En eventuell miljöklassificering av läkemedel måste därför göras av Läkemedelsverket och inte av lokala miljökontor. Läkemedel är inte ett miljöproblem utan en del av vår välfärd. Den pågående översynen av områdets regelverk bör utgå från detta.

Snedvriden kommunikation på de svenska apoteken

Läkemedelsvärlden
-
0

Kommunikationen på de svenska apoteken är snedvriden och kort. Farmacevten pratar 68 procent av samtalet medan patienten pratar 32 procent. Farmacevten frågade i snitt 4,6 frågor per konsultation medan patienten frågade 3,2 frågor.
Det visar en nyligen publicerad svensk studie i tidskriften Patient Education and Counseling.
Tre olika stora apotek i Mellansverige valdes ut. 42 konsultationer spelades in på ljudband, med kunder som hade recept på analgetika. Både kunder och farmacevter visste om att de blev inspelade. Alla inspelningar skrevs sen ut och analyserades.
Författarna menar att deras studie bekräftar att konsultationer på apotek är asymmetriska och att farmacevten dominerar samtalet.
? Syftet med studien var att ge en så opåverkad bild som möjligt av hur verkligheten på apoteken ser ut, säger Pär Skoglund, som gjorde studien, men som i dag arbetar på läkemedelsföretaget MSD.

Hellre snabb betjäning
Frågor om patienten tog andra analgetika eller led av biverkningar var ovanliga. Men vid de tillfällen då biverkningar diskuterades togs det upp fem gånger så ofta av farmacevten som av patienten.
? Men röda varningstrianglar och bilkörning togs inte alltid upp, inte heller att alkohol är olämpligt i kombination med dextropropoxifen. Det är så viktigt att det ska man bara hinna med.
Frågorna som farmacevterna ställde i studien klassades som öppna eller stängda, där öppna frågor är sådana som man inte kan svara ja eller nej på.
? Det mest slående är sättet att fråga. Farmacevten börjar många gånger med att ställa frågan som öppen, men den dras ofta åt på slutet.
Farmacevterna frågade totalt 194 frågor under studien. Av dem klassades enbart fyra som öppna. Inte någon gång uppmuntrades patienten att ställa frågor.
? Öppna frågor är förmodligen det bästa sättet för farmacevten att få information om patienten.
Pär Skoglund tror att den låga andelen öppna frågor kan bero på att man ofta känner en tidspress och inte vill ha någon diskussion när kön är lång.
? Jag tror att man prioriterar en snabb betjäning före att hitta läkemedelsrelaterade problem.

Lite biverkningar
Något som förvånade Pär Skoglund var att konsultationerna handlade så lite om biverkningar. I 18 av 42 samtal (43 procent) togs biverkningar upp.
Farmacevter och patienter ställer helt olika frågor, och patienten intar oftast en passiv roll. Patienten frågade i genomsnitt tre frågor per konsultation. Av dessa var en relaterad till själva medicinen, en handlade om betalning, receptet och läkemedlets tillgänglighet och den tredje och sista frågan var stödfrågor i samtalet.
Den vanligaste frågan från farmacevten var om patienten hade haft läkemedlet tidigare. Andra vanliga frågor handlade om dos, om preparatet fungerade bra och om patienten ville ha en påse.
I genomsnitt tog varje konsultation sex minuter, inklusive en och en halv minut för farmacevten att hämta och göra klar medicinen. Det kan jämföras med andra studier som har visat på 18 minuter för konsultation mellan sköterska och patient och 14 minuter mellan läkare och patient.
? Det är svårt att hinna med ett bra samtal på fyra och en halv minut, sammanfattar Pär Skoglund.

?Vi måste bli mer lyhörda mot kunderna?

Läkemedelsvärlden
-
0

Maria Mårfält är chef för Apoteksakademin och har det övergripande ansvaret för kompetensutveckling inom Apoteket.
I Pär Skoglunds studie reagerar hon mest på att det var få frågor i konsultationen och den låga andelen öppna frågor.
? Som apotekspersonal vill man vara duktig. Då kan man känna sig dum om man ställer frågor, speciellt öppna frågor. Därför blir det ledande frågor.
Hon tror också att det beror på att man snabbt vill hjälpa kunden och spara tid, särskilt om det är kö i apotekslokalen.



Förändringar tar tid

Enligt henne arbetar Apoteket mycket med kundkommunikation. Som ett första steg har man utbildat 180 personer i ett basblock om sju timmar i kundkommunikation. De har sedan tränat i två dagar inför uppdraget att själv genomföra utbildningar hemma i sina respektive apoteksområden.
? Sen arbetar vi med att ta bort fokus från farmacevten och sätta det på kunden istället. Vi måste bli mer lyhörda för kundernas behov.
Samtidigt är hon noga att påpeka att sådana förändringar är långsiktiga och tar tid.
? Under tiden arbetar vi kontinuerligt med uppföljningar och diskuterar utifrån autentiska kundmöten vad som var bra respektive dåligt och vad som kan förbättras.

123...9Sida 1 av 9