Månads arkivering oktober 2003

Olof Wikström arbetar som distriktsläkare på Huddinge vårdcentral söder om Stockholm. I en månad har han haft tillgång till Janus förskrivningsstöd i datorn på vårdcentralen.
En av hans patienter är en 31-årig kvinna. För att demonstrera hur Janus fungerar skriver han ut Arthrotec, en kombinationstablett med diklofenak och misoprostol, till henne. Så fort han skriver in preparatnamnet i datorns medicinlista reagerar janusmodulen som ligger placerad längst ner på skärmen.
Graviditetsknappen blir knallröd och amningsknappen skrikigt gul. Helt riktigt eftersom Arthrotec inte ska ges till gravida kvinnor och det är osäkert om misoprostol går över till modersmjölken.
? Det är bra att få en sån här kontroll varje gång man tar upp patientens medicinlista, säger Olof Wikström.

Enkelt och lärande

Men det började egentligen långt tidigare. Olof Wikström var nämligen en av fem allmänläkare som 1996 skrev ihop den första kravspecifikationen på ett förskrivningsstöd som Stockholms läns landsting ville ha.
? Tanken var att ta fram ett diagnos- och förskrivningsstöd, ungefär som en kokbok. Vi fick uppdraget att ta fram vad läkaren på fältet behöver. Vi tänkte på ett komplett journalsystem, fast utan journaldelen.
Efter hand har planerna reviderats och förväntningarna skruvats ned. Janus är inte så omfattande som det var tänkt från början. Men grundtanken, att på ett bättre, klokare och intelligentare sätt hantera läkemedelsval, biverkningar och interaktioner, tycker Olof Wikström att man lyckats med.
? Det jag uppskattar mest är enkelheten och att systemet är lärande.
Det enda han saknar är just kokboken.
? Tänk att en patient kommer och presenterar symtom på borelia. Då tänker jag: ?Hur var det nu igen??. Jag saknar den enkla checklistan som hjälper mig att välja rätt läkemedel. Fördjupningen kan jag ta senare, i andra källor.

Janus sover aldrig

Janusmodulen ligger som ett eget fönster i doktorns dator. Det är ett eget program men känner av vad doktorn gör i patientens medicinlista. Modulen består i den senaste versionen av sex knappar; en länkknapp till Janus hemsida (http://www. janusinfo.org), en knapp som reagerar på interaktioner, en som reagerar på graviditetsvarningar, en som reagerar på amningsvarningar, en som visar patientens möjliga biverkningar och den sista som länkar till Kloka Råd, en vidareutveckling av Kloka Listan, de rekommenderade läkemedlen i Stockholms läns landsting.
Interaktionsknappen i janusmodulen lyser ofta upp, speciellt hos gamla patienter som står på Waran eller som har många olika läkemedel. Då är det bara att klicka på knappen för att få reda på vilka aktuella interaktioner som finns för just den här patienten.
Knapparna för graviditet och amning känner dels av om det är en kvinna och om hon är i fertil ålder. Genom att trycka på dem kommer aktuell information upp.
Men trots att knapparna lyser upp är de bara en varning.
? Jag kan alltid skriva ut preparatet, jag är aldrig förbjuden att göra det. Systemet hjälper mig, ungefär som ?Har du tänkt på att??, säger Olof Wikström.
Han uppskattar också att Janus alltid ligger online, att det alltid startas när han går in i en medicinlista.

Nöjdare patienter

Elisabeth Tirén är läkare på Boo vårdcentral i Orminge i södra Stockholm. Hon har använt janusmodulen sedan i augusti och hennes erfarenheter är också positiva.
? Jag är jättenöjd, framför allt att interaktioner flaggas upp så tydligt. Det är också lätt att hitta biverkningarna, säger hon.
Om patienten kommer och klagar på klåda är det bara att klicka på biverkningsknappen. Då listas alla biverkningar och sedan alla patientens läkemedel som kan ge dessa biverkningar. Det är en anledning till att hon tycker att mötet med patienten blir bättre.
? Patienterna får mer information och blir nöjdare. Det är enklare, det går fortare och jag känner mig säkrare.

Formellt nedlagt

Det var på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden som Läksak 1996 i samarbete med Karolinska institutet initierade ett projekt för utveckla ett datorbaserat besluts- och kunskapsstöd för att förskriva läkemedel. Från början var tanken att det skulle användas av allmänläkare inom primär- vården.
Men formellt är det ursprungliga janusprojektet nedlagt. Det ersattes den 1 januari 2001 med den nya Läkemedelsenheten. Janus är nu en del av Läkemedelsenheten och innehåller bland annat hemsidan och en databas med kvalitetskontrollerade medicinska källor. De inkluderar Apotekets varu- och bildregister, Fass med interaktionskapitel och biverkningskälla för alla läkemedel, landstingets rekommenderade läkemedel i Kloka Listan samt Läksaks behandlingsstrategier. Vidare finns förskrivningsprogram och läkemedelstjänster ? i det senare ingår den så kallade ?janusmodulen?.

Upplevs användarvänligt

Neurologiska kliniken på Ersta sjukhus i Stockholm var de första att testa Janus (se LMV 4/01). Enligt en utvärdering av pilotdriften var läkarna mest nöjda med tillgängligheten till samlad farmakologisk information. Efter att ha använt Janus basfunktioner söker sig läkarna vidare till andra stödfunktioner, till exempel Janus webbsida, som ett led i lärandeprocessen. Läkarna angav också att Janus förskrivningsstöd var till hjälp för att informera och diskutera med patienten om priser, alternativa preparat samt preparatets utseende. Janus upplevs som användarvänligt; det ses som en del av journalsystemet och det går lätt att förflytta sig inom Janus olika delar.
Efter flera pilottester och utvärderingar finns idag samarbetsavtal med fem vårdgivare i Stockholms län. Förutom Ersta sjukhus är det Gustavsbergs vårdcentral, Tallhöjdens vårdcentral, Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset.

Måste lyckas

Stockholms läns landstings ekonomi är inte den bästa. Trots detta kommer janusmodulen att finnas kvar på de vårdcentraler som ingått i pilottesten.
? Jodå, janusfönstret blir kvar på vårdcentralerna. Vi planerar nu för breddinförande tillsammans med journalsystemet Profdoc, så snart vi har knutit ihop alla trådar. Parallellt pågår även aktiviteter med journalsystemet Medidoc, säger Marie Eliasson, som är projektledare för pilotdriften.
Även om ekonomin är dålig ser Marie Eliasson ljust på framtiden.
? Eftersom läkemedel är ett prioriterat område i dessa dagar finns det pengar att spara på en klokare förskrivning. Det försöker vi medverka till i form av läkemedelsinformation och olika läkemedelstjänster.
Hon berättar att det finns ett generellt intresse för Janus runt om i landet. Men de flesta landsting som har fått modulen förevisad väljer att avvakta.
? Först måste vi ju visa att vi kan lyckas med implementering i Stockholm.
Som ett led i det arbetet sjösattes janusmodulen under 2003 på tio vårdcentraler i Stockholmsområdet. Enligt en nyligen redovisad utvärdering vid sex av de tio vårdcentralerna använder 29 av 35 tillfrågade läkare Janus, fyra har aldrig använt det medan två tycker att det är för tidigt att svara.
De delar som används mest är interaktionsdelen som över en tredjedel använder flera gånger per dag. Interaktionsdelen är också den del som flest (10 av 29) säger sig ha störst nytta av. Biverkningsdelen säger 13 av 29 att de har ganska stor nytta av.
Graviditetsdelen används flera gånger per månad av hälften av läkarna. Janus hemsida är den del som används minst. 13 av 29 tillfrågade svarade att de aldrig använder den. 27 av 29 säger att Janus mycket eller delvis har underlättat arbetet.

Olof Wikström arbetar som distriktsläkare på Huddinge vårdcentral söder om Stockholm. I en månad har han haft tillgång till Janus förskrivningsstöd i datorn på vårdcentralen.
En av hans patienter är en 31-årig kvinna. För att demonstrera hur Janus fungerar skriver han ut Arthrotec, en kombinationstablett med diklofenak och misoprostol, till henne. Så fort han skriver in preparatnamnet i datorns medicinlista reagerar janusmodulen som ligger placerad längst ner på skärmen.
Graviditetsknappen blir knallröd och amningsknappen skrikigt gul. Helt riktigt eftersom Arthrotec inte ska ges till gravida kvinnor och det är osäkert om misoprostol går över till modersmjölken.
? Det är bra att få en sån här kontroll varje gång man tar upp patientens medicinlista, säger Olof Wikström.

Enkelt och lärande

Men det började egentligen långt tidigare. Olof Wikström var nämligen en av fem allmänläkare som 1996 skrev ihop den första kravspecifikationen på ett förskrivningsstöd som Stockholms läns landsting ville ha.
? Tanken var att ta fram ett diagnos- och förskrivningsstöd, ungefär som en kokbok. Vi fick uppdraget att ta fram vad läkaren på fältet behöver. Vi tänkte på ett komplett journalsystem, fast utan journaldelen.
Efter hand har planerna reviderats och förväntningarna skruvats ned. Janus är inte så omfattande som det var tänkt från början. Men grundtanken, att på ett bättre, klokare och intelligentare sätt hantera läkemedelsval, biverkningar och interaktioner, tycker Olof Wikström att man lyckats med.
? Det jag uppskattar mest är enkelheten och att systemet är lärande.
Det enda han saknar är just kokboken.
? Tänk att en patient kommer och presenterar symtom på borelia. Då tänker jag: ?Hur var det nu igen??. Jag saknar den enkla checklistan som hjälper mig att välja rätt läkemedel. Fördjupningen kan jag ta senare, i andra källor.

Janus sover aldrig

Janusmodulen ligger som ett eget fönster i doktorns dator. Det är ett eget program men känner av vad doktorn gör i patientens medicinlista. Modulen består i den senaste versionen av sex knappar; en länkknapp till Janus hemsida (http://www. janusinfo.org), en knapp som reagerar på interaktioner, en som reagerar på graviditetsvarningar, en som reagerar på amningsvarningar, en som visar patientens möjliga biverkningar och den sista som länkar till Kloka Råd, en vidareutveckling av Kloka Listan, de rekommenderade läkemedlen i Stockholms läns landsting.
Interaktionsknappen i janusmodulen lyser ofta upp, speciellt hos gamla patienter som står på Waran eller som har många olika läkemedel. Då är det bara att klicka på knappen för att få reda på vilka aktuella interaktioner som finns för just den här patienten.
Knapparna för graviditet och amning känner dels av om det är en kvinna och om hon är i fertil ålder. Genom att trycka på dem kommer aktuell information upp.
Men trots att knapparna lyser upp är de bara en varning.
? Jag kan alltid skriva ut preparatet, jag är aldrig förbjuden att göra det. Systemet hjälper mig, ungefär som ?Har du tänkt på att??, säger Olof Wikström.
Han uppskattar också att Janus alltid ligger online, att det alltid startas när han går in i en medicinlista.

Nöjdare patienter

Elisabeth Tirén är läkare på Boo vårdcentral i Orminge i södra Stockholm. Hon har använt janusmodulen sedan i augusti och hennes erfarenheter är också positiva.
? Jag är jättenöjd, framför allt att interaktioner flaggas upp så tydligt. Det är också lätt att hitta biverkningarna, säger hon.
Om patienten kommer och klagar på klåda är det bara att klicka på biverkningsknappen. Då listas alla biverkningar och sedan alla patientens läkemedel som kan ge dessa biverkningar. Det är en anledning till att hon tycker att mötet med patienten blir bättre.
? Patienterna får mer information och blir nöjdare. Det är enklare, det går fortare och jag känner mig säkrare.

Formellt nedlagt

Det var på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden som Läksak 1996 i samarbete med Karolinska institutet initierade ett projekt för utveckla ett datorbaserat besluts- och kunskapsstöd för att förskriva läkemedel. Från början var tanken att det skulle användas av allmänläkare inom primär- vården.
Men formellt är det ursprungliga janusprojektet nedlagt. Det ersattes den 1 januari 2001 med den nya Läkemedelsenheten. Janus är nu en del av Läkemedelsenheten och innehåller bland annat hemsidan och en databas med kvalitetskontrollerade medicinska källor. De inkluderar Apotekets varu- och bildregister, Fass med interaktionskapitel och biverkningskälla för alla läkemedel, landstingets rekommenderade läkemedel i Kloka Listan samt Läksaks behandlingsstrategier. Vidare finns förskrivningsprogram och läkemedelstjänster ? i det senare ingår den så kallade ?janusmodulen?.

Upplevs användarvänligt

Neurologiska kliniken på Ersta sjukhus i Stockholm var de första att testa Janus (se LMV 4/01). Enligt en utvärdering av pilotdriften var läkarna mest nöjda med tillgängligheten till samlad farmakologisk information. Efter att ha använt Janus basfunktioner söker sig läkarna vidare till andra stödfunktioner, till exempel Janus webbsida, som ett led i lärandeprocessen. Läkarna angav också att Janus förskrivningsstöd var till hjälp för att informera och diskutera med patienten om priser, alternativa preparat samt preparatets utseende. Janus upplevs som användarvänligt; det ses som en del av journalsystemet och det går lätt att förflytta sig inom Janus olika delar.
Efter flera pilottester och utvärderingar finns idag samarbetsavtal med fem vårdgivare i Stockholms län. Förutom Ersta sjukhus är det Gustavsbergs vårdcentral, Tallhöjdens vårdcentral, Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset.

Måste lyckas

Stockholms läns landstings ekonomi är inte den bästa. Trots detta kommer janusmodulen att finnas kvar på de vårdcentraler som ingått i pilottesten.
? Jodå, janusfönstret blir kvar på vårdcentralerna. Vi planerar nu för breddinförande tillsammans med journalsystemet Profdoc, så snart vi har knutit ihop alla trådar. Parallellt pågår även aktiviteter med journalsystemet Medidoc, säger Marie Eliasson, som är projektledare för pilotdriften.
Även om ekonomin är dålig ser Marie Eliasson ljust på framtiden.
? Eftersom läkemedel är ett prioriterat område i dessa dagar finns det pengar att spara på en klokare förskrivning. Det försöker vi medverka till i form av läkemedelsinformation och olika läkemedelstjänster.
Hon berättar att det finns ett generellt intresse för Janus runt om i landet. Men de flesta landsting som har fått modulen förevisad väljer att avvakta.
? Först måste vi ju visa att vi kan lyckas med implementering i Stockholm.
Som ett led i det arbetet sjösattes janusmodulen under 2003 på tio vårdcentraler i Stockholmsområdet. Enligt en nyligen redovisad utvärdering vid sex av de tio vårdcentralerna använder 29 av 35 tillfrågade läkare Janus, fyra har aldrig använt det medan två tycker att det är för tidigt att svara.
De delar som används mest är interaktionsdelen som över en tredjedel använder flera gånger per dag. Interaktionsdelen är också den del som flest (10 av 29) säger sig ha störst nytta av. Biverkningsdelen säger 13 av 29 att de har ganska stor nytta av.
Graviditetsdelen används flera gånger per månad av hälften av läkarna. Janus hemsida är den del som används minst. 13 av 29 tillfrågade svarade att de aldrig använder den. 27 av 29 säger att Janus mycket eller delvis har underlättat arbetet.

Olof Wikström arbetar som distriktsläkare på Huddinge vårdcentral söder om Stockholm. I en månad har han haft tillgång till Janus förskrivningsstöd i datorn på vårdcentralen.
En av hans patienter är en 31-årig kvinna. För att demonstrera hur Janus fungerar skriver han ut Arthrotec, en kombinationstablett med diklofenak och misoprostol, till henne. Så fort han skriver in preparatnamnet i datorns medicinlista reagerar janusmodulen som ligger placerad längst ner på skärmen.
Graviditetsknappen blir knallröd och amningsknappen skrikigt gul. Helt riktigt eftersom Arthrotec inte ska ges till gravida kvinnor och det är osäkert om misoprostol går över till modersmjölken.
? Det är bra att få en sån här kontroll varje gång man tar upp patientens medicinlista, säger Olof Wikström.

Enkelt och lärande

Men det började egentligen långt tidigare. Olof Wikström var nämligen en av fem allmänläkare som 1996 skrev ihop den första kravspecifikationen på ett förskrivningsstöd som Stockholms läns landsting ville ha.
? Tanken var att ta fram ett diagnos- och förskrivningsstöd, ungefär som en kokbok. Vi fick uppdraget att ta fram vad läkaren på fältet behöver. Vi tänkte på ett komplett journalsystem, fast utan journaldelen.
Efter hand har planerna reviderats och förväntningarna skruvats ned. Janus är inte så omfattande som det var tänkt från början. Men grundtanken, att på ett bättre, klokare och intelligentare sätt hantera läkemedelsval, biverkningar och interaktioner, tycker Olof Wikström att man lyckats med.
? Det jag uppskattar mest är enkelheten och att systemet är lärande.
Det enda han saknar är just kokboken.
? Tänk att en patient kommer och presenterar symtom på borelia. Då tänker jag: ?Hur var det nu igen??. Jag saknar den enkla checklistan som hjälper mig att välja rätt läkemedel. Fördjupningen kan jag ta senare, i andra källor.

Janus sover aldrig

Janusmodulen ligger som ett eget fönster i doktorns dator. Det är ett eget program men känner av vad doktorn gör i patientens medicinlista. Modulen består i den senaste versionen av sex knappar; en länkknapp till Janus hemsida (http://www. janusinfo.org), en knapp som reagerar på interaktioner, en som reagerar på graviditetsvarningar, en som reagerar på amningsvarningar, en som visar patientens möjliga biverkningar och den sista som länkar till Kloka Råd, en vidareutveckling av Kloka Listan, de rekommenderade läkemedlen i Stockholms läns landsting.
Interaktionsknappen i janusmodulen lyser ofta upp, speciellt hos gamla patienter som står på Waran eller som har många olika läkemedel. Då är det bara att klicka på knappen för att få reda på vilka aktuella interaktioner som finns för just den här patienten.
Knapparna för graviditet och amning känner dels av om det är en kvinna och om hon är i fertil ålder. Genom att trycka på dem kommer aktuell information upp.
Men trots att knapparna lyser upp är de bara en varning.
? Jag kan alltid skriva ut preparatet, jag är aldrig förbjuden att göra det. Systemet hjälper mig, ungefär som ?Har du tänkt på att??, säger Olof Wikström.
Han uppskattar också att Janus alltid ligger online, att det alltid startas när han går in i en medicinlista.

Nöjdare patienter

Elisabeth Tirén är läkare på Boo vårdcentral i Orminge i södra Stockholm. Hon har använt janusmodulen sedan i augusti och hennes erfarenheter är också positiva.
? Jag är jättenöjd, framför allt att interaktioner flaggas upp så tydligt. Det är också lätt att hitta biverkningarna, säger hon.
Om patienten kommer och klagar på klåda är det bara att klicka på biverkningsknappen. Då listas alla biverkningar och sedan alla patientens läkemedel som kan ge dessa biverkningar. Det är en anledning till att hon tycker att mötet med patienten blir bättre.
? Patienterna får mer information och blir nöjdare. Det är enklare, det går fortare och jag känner mig säkrare.

Formellt nedlagt

Det var på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden som Läksak 1996 i samarbete med Karolinska institutet initierade ett projekt för utveckla ett datorbaserat besluts- och kunskapsstöd för att förskriva läkemedel. Från början var tanken att det skulle användas av allmänläkare inom primär- vården.
Men formellt är det ursprungliga janusprojektet nedlagt. Det ersattes den 1 januari 2001 med den nya Läkemedelsenheten. Janus är nu en del av Läkemedelsenheten och innehåller bland annat hemsidan och en databas med kvalitetskontrollerade medicinska källor. De inkluderar Apotekets varu- och bildregister, Fass med interaktionskapitel och biverkningskälla för alla läkemedel, landstingets rekommenderade läkemedel i Kloka Listan samt Läksaks behandlingsstrategier. Vidare finns förskrivningsprogram och läkemedelstjänster ? i det senare ingår den så kallade ?janusmodulen?.

Upplevs användarvänligt

Neurologiska kliniken på Ersta sjukhus i Stockholm var de första att testa Janus (se LMV 4/01). Enligt en utvärdering av pilotdriften var läkarna mest nöjda med tillgängligheten till samlad farmakologisk information. Efter att ha använt Janus basfunktioner söker sig läkarna vidare till andra stödfunktioner, till exempel Janus webbsida, som ett led i lärandeprocessen. Läkarna angav också att Janus förskrivningsstöd var till hjälp för att informera och diskutera med patienten om priser, alternativa preparat samt preparatets utseende. Janus upplevs som användarvänligt; det ses som en del av journalsystemet och det går lätt att förflytta sig inom Janus olika delar.
Efter flera pilottester och utvärderingar finns idag samarbetsavtal med fem vårdgivare i Stockholms län. Förutom Ersta sjukhus är det Gustavsbergs vårdcentral, Tallhöjdens vårdcentral, Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset.

Måste lyckas

Stockholms läns landstings ekonomi är inte den bästa. Trots detta kommer janusmodulen att finnas kvar på de vårdcentraler som ingått i pilottesten.
? Jodå, janusfönstret blir kvar på vårdcentralerna. Vi planerar nu för breddinförande tillsammans med journalsystemet Profdoc, så snart vi har knutit ihop alla trådar. Parallellt pågår även aktiviteter med journalsystemet Medidoc, säger Marie Eliasson, som är projektledare för pilotdriften.
Även om ekonomin är dålig ser Marie Eliasson ljust på framtiden.
? Eftersom läkemedel är ett prioriterat område i dessa dagar finns det pengar att spara på en klokare förskrivning. Det försöker vi medverka till i form av läkemedelsinformation och olika läkemedelstjänster.
Hon berättar att det finns ett generellt intresse för Janus runt om i landet. Men de flesta landsting som har fått modulen förevisad väljer att avvakta.
? Först måste vi ju visa att vi kan lyckas med implementering i Stockholm.
Som ett led i det arbetet sjösattes janusmodulen under 2003 på tio vårdcentraler i Stockholmsområdet. Enligt en nyligen redovisad utvärdering vid sex av de tio vårdcentralerna använder 29 av 35 tillfrågade läkare Janus, fyra har aldrig använt det medan två tycker att det är för tidigt att svara.
De delar som används mest är interaktionsdelen som över en tredjedel använder flera gånger per dag. Interaktionsdelen är också den del som flest (10 av 29) säger sig ha störst nytta av. Biverkningsdelen säger 13 av 29 att de har ganska stor nytta av.
Graviditetsdelen används flera gånger per månad av hälften av läkarna. Janus hemsida är den del som används minst. 13 av 29 tillfrågade svarade att de aldrig använder den. 27 av 29 säger att Janus mycket eller delvis har underlättat arbetet.

Syftet med både förskrivningsstöd och läkemedelsprofiler är att förbättra läkemedelsanvändningen för patienten.
Förskrivningsstöden är till för att ge läkarna råd i förskrivningsögonblicket medan läkemedelsprofilerna är ett apoteksbaserat system för stöd vid kundrådgivningen där man även låter förskrivarna ta del av uppgifter om patientens läkemedelsanvändning som registrerats på apoteket.
?En viktig skillnad är att förskrivningsstöden ger information om vilka läkemedel som är förskrivna medan läkemedelsprofilerna talar om vilka läkemedel som patienten faktiskt har hämtat ut, säger Annika Svedberg som varit projektledare för profilprojektet.
I profilerna registreras även uppgifter om vilka naturläkemedel, kosttillskott och receptfria läkemedel som patienten använder. Cirka hälften av kunderna som ingick i det första pilotprojektet med läkemedelsprofiler använde receptfria läkemedel regelbundet och en fjärdedel uppgav att de använder naturläkemedel och kosttillskott.
?Sånt påverkar ju effekten av andra läkemedel, säger Annika Svedberg.


Mer fullständig bild
Apotekspersonalen registrerar även läkemedelsrelaterade problem som man har upptäckt i kundmötet och åtgärder som vidtagits. Det är information som många läkare tycker är viktig, menar Annika Svedberg.
En annan fördel med läkemedelsprofilerna är att de registrerar alla läkemedel oavsett förskrivare. De flesta landsting har bara listor över det som är förskrivet på patientens egen klinik eller vårdcentral. I vissa fall, som i Norrbotten, har man en gemensam lista för landstinget där nästan alla enheter ingår.
Annika Svedberg tror att läkarna på sikt kommer att använda både läkemedelsprofiler och förskrivningsstöd och att de båda systemen i framtiden kommer att ligga kopplade till varandra.


Enklare system
?Vi arbetar också på att det ska bli enklare för sjukvården att ta del av de databaser som ligger inom Apoteket utan en massa olika lösenord. Det kan till exempel vara statistik, e-dos, e-recept eller läkemedelsprofiler. Det blir upp till varje läkare att bestämma sig för vad man har mest nytta av och det kan vara olika i olika situationer, säger hon.
Än så länge är det inte så många läkare som har tillgång till både förskrivningsstöd och läkemedelsprofiler. På varje apotek som har arbetat med profiler ingår som mest 100 kunder och uppdelat på respektive läkare blir det inte så många.
Patrik Midlöv är läkare vid Tåbelunds vårdcentral i Eslöv där man använder läkemedelsprofiler. Han tycker att han har nytta av profilerna, och att det kan bli ännu bättre när fler patienter är med.
Han har mest använt profilerna i form av att patienten haft med sig sin profil vid besöket, men även elektroniskt.
? Det som är positivt är att man även ser förskrivningen från andra läkare samt om patienten använder naturläkemedel eller receptfria läkemedel. Det är en stor poäng, säger han.
Han har ännu ingen erfarenhet av förskrivningsstöd och menar att användbarheten av de båda systemen tillsammans kommer att bero på hur kompatibla systemen blir samt hur mycket extra arbete det blir i förhållande till nyttan.


Bättre kontakt med kunderna
På de apotek som har arbetat med läkemedelsprofiler har man över lag goda erfarenheter.
?Det positiva är att man verkligen får använda sig av farmacevtisk omsorg som man har pratat om så länge, säger Margareta Lindgren på apoteket Tranan i Bromma.
Hon tycker att hon får bättre kontakt med kunderna som vågar ställa frågor på ett annat sätt. Hon tycker inte att det har varit varken svårt eller krångligt att sätta sin in i arbetet. På Tranan är man idag två och ska snart bli tre farmacevter som arbetar med profiler.
Från läkarhåll har hon inte fått så mycket reaktioner.
? De har i alla fall inte varit negativa. Jag tror uppriktigt sagt inte att de har varit inne så ofta och tittat i profilerna. Jag vet att många kunder tar med sig utskriften av profilerna till läkarbesöket, säger Margareta Lindgren.
Även kunderna är positiva. En undersökning bland de som prövat läkemedelsprofiler visar att närmare nio av tio kunder vill ha kvar den.


Byggs ut på sikt
Pilotprojektet med läkemedelsprofiler är nu avslutat och arbetet kommer att drivas vidare inom affärsområde Hälsa. Än så länge händer ingenting förutom att pilotapoteken arbetar vidare med läkemedelsprofiler. I år kommer inga ytterligare apotek till, men nästa år är tanken att det ska bli fler.
? Vi har rekommenderat att man inte går för fort fram och att man börjar på de apotek som har bäst förutsättningar. Det är viktigt att inte tumma på kvalitén och att fortsätta att följa upp arbetet, säger Annika Svedberg.
När projektet, som startade våren 2002, hade kommit halvvägs gjordes en utvärdering. Sammanlagt 523 patienter hade godkänt att data om deras läkemedelsanvändning registrerades och 90 procent av dessa godkände också att vårdcentralen kunde ta del av uppgifterna.
Utvärderingen visade att en fjärdedel av identifierade problem berodde på interaktioner mellan olika läkemedel. De flesta av dessa var dock inte allvarliga eller akuta och i flera fall kunde farmacevten hjälpa till att lösa problemen. En lika stor andel av problemen handlade om att patienten inte använde sina läkemedel på rätt sätt.

Syftet med både förskrivningsstöd och läkemedelsprofiler är att förbättra läkemedelsanvändningen för patienten.
Förskrivningsstöden är till för att ge läkarna råd i förskrivningsögonblicket medan läkemedelsprofilerna är ett apoteksbaserat system för stöd vid kundrådgivningen där man även låter förskrivarna ta del av uppgifter om patientens läkemedelsanvändning som registrerats på apoteket.
?En viktig skillnad är att förskrivningsstöden ger information om vilka läkemedel som är förskrivna medan läkemedelsprofilerna talar om vilka läkemedel som patienten faktiskt har hämtat ut, säger Annika Svedberg som varit projektledare för profilprojektet.
I profilerna registreras även uppgifter om vilka naturläkemedel, kosttillskott och receptfria läkemedel som patienten använder. Cirka hälften av kunderna som ingick i det första pilotprojektet med läkemedelsprofiler använde receptfria läkemedel regelbundet och en fjärdedel uppgav att de använder naturläkemedel och kosttillskott.
?Sånt påverkar ju effekten av andra läkemedel, säger Annika Svedberg.


Mer fullständig bild
Apotekspersonalen registrerar även läkemedelsrelaterade problem som man har upptäckt i kundmötet och åtgärder som vidtagits. Det är information som många läkare tycker är viktig, menar Annika Svedberg.
En annan fördel med läkemedelsprofilerna är att de registrerar alla läkemedel oavsett förskrivare. De flesta landsting har bara listor över det som är förskrivet på patientens egen klinik eller vårdcentral. I vissa fall, som i Norrbotten, har man en gemensam lista för landstinget där nästan alla enheter ingår.
Annika Svedberg tror att läkarna på sikt kommer att använda både läkemedelsprofiler och förskrivningsstöd och att de båda systemen i framtiden kommer att ligga kopplade till varandra.


Enklare system
?Vi arbetar också på att det ska bli enklare för sjukvården att ta del av de databaser som ligger inom Apoteket utan en massa olika lösenord. Det kan till exempel vara statistik, e-dos, e-recept eller läkemedelsprofiler. Det blir upp till varje läkare att bestämma sig för vad man har mest nytta av och det kan vara olika i olika situationer, säger hon.
Än så länge är det inte så många läkare som har tillgång till både förskrivningsstöd och läkemedelsprofiler. På varje apotek som har arbetat med profiler ingår som mest 100 kunder och uppdelat på respektive läkare blir det inte så många.
Patrik Midlöv är läkare vid Tåbelunds vårdcentral i Eslöv där man använder läkemedelsprofiler. Han tycker att han har nytta av profilerna, och att det kan bli ännu bättre när fler patienter är med.
Han har mest använt profilerna i form av att patienten haft med sig sin profil vid besöket, men även elektroniskt.
? Det som är positivt är att man även ser förskrivningen från andra läkare samt om patienten använder naturläkemedel eller receptfria läkemedel. Det är en stor poäng, säger han.
Han har ännu ingen erfarenhet av förskrivningsstöd och menar att användbarheten av de båda systemen tillsammans kommer att bero på hur kompatibla systemen blir samt hur mycket extra arbete det blir i förhållande till nyttan.


Bättre kontakt med kunderna
På de apotek som har arbetat med läkemedelsprofiler har man över lag goda erfarenheter.
?Det positiva är att man verkligen får använda sig av farmacevtisk omsorg som man har pratat om så länge, säger Margareta Lindgren på apoteket Tranan i Bromma.
Hon tycker att hon får bättre kontakt med kunderna som vågar ställa frågor på ett annat sätt. Hon tycker inte att det har varit varken svårt eller krångligt att sätta sin in i arbetet. På Tranan är man idag två och ska snart bli tre farmacevter som arbetar med profiler.
Från läkarhåll har hon inte fått så mycket reaktioner.
? De har i alla fall inte varit negativa. Jag tror uppriktigt sagt inte att de har varit inne så ofta och tittat i profilerna. Jag vet att många kunder tar med sig utskriften av profilerna till läkarbesöket, säger Margareta Lindgren.
Även kunderna är positiva. En undersökning bland de som prövat läkemedelsprofiler visar att närmare nio av tio kunder vill ha kvar den.


Byggs ut på sikt
Pilotprojektet med läkemedelsprofiler är nu avslutat och arbetet kommer att drivas vidare inom affärsområde Hälsa. Än så länge händer ingenting förutom att pilotapoteken arbetar vidare med läkemedelsprofiler. I år kommer inga ytterligare apotek till, men nästa år är tanken att det ska bli fler.
? Vi har rekommenderat att man inte går för fort fram och att man börjar på de apotek som har bäst förutsättningar. Det är viktigt att inte tumma på kvalitén och att fortsätta att följa upp arbetet, säger Annika Svedberg.
När projektet, som startade våren 2002, hade kommit halvvägs gjordes en utvärdering. Sammanlagt 523 patienter hade godkänt att data om deras läkemedelsanvändning registrerades och 90 procent av dessa godkände också att vårdcentralen kunde ta del av uppgifterna.
Utvärderingen visade att en fjärdedel av identifierade problem berodde på interaktioner mellan olika läkemedel. De flesta av dessa var dock inte allvarliga eller akuta och i flera fall kunde farmacevten hjälpa till att lösa problemen. En lika stor andel av problemen handlade om att patienten inte använde sina läkemedel på rätt sätt.

Syftet med både förskrivningsstöd och läkemedelsprofiler är att förbättra läkemedelsanvändningen för patienten.
Förskrivningsstöden är till för att ge läkarna råd i förskrivningsögonblicket medan läkemedelsprofilerna är ett apoteksbaserat system för stöd vid kundrådgivningen där man även låter förskrivarna ta del av uppgifter om patientens läkemedelsanvändning som registrerats på apoteket.
?En viktig skillnad är att förskrivningsstöden ger information om vilka läkemedel som är förskrivna medan läkemedelsprofilerna talar om vilka läkemedel som patienten faktiskt har hämtat ut, säger Annika Svedberg som varit projektledare för profilprojektet.
I profilerna registreras även uppgifter om vilka naturläkemedel, kosttillskott och receptfria läkemedel som patienten använder. Cirka hälften av kunderna som ingick i det första pilotprojektet med läkemedelsprofiler använde receptfria läkemedel regelbundet och en fjärdedel uppgav att de använder naturläkemedel och kosttillskott.
?Sånt påverkar ju effekten av andra läkemedel, säger Annika Svedberg.


Mer fullständig bild
Apotekspersonalen registrerar även läkemedelsrelaterade problem som man har upptäckt i kundmötet och åtgärder som vidtagits. Det är information som många läkare tycker är viktig, menar Annika Svedberg.
En annan fördel med läkemedelsprofilerna är att de registrerar alla läkemedel oavsett förskrivare. De flesta landsting har bara listor över det som är förskrivet på patientens egen klinik eller vårdcentral. I vissa fall, som i Norrbotten, har man en gemensam lista för landstinget där nästan alla enheter ingår.
Annika Svedberg tror att läkarna på sikt kommer att använda både läkemedelsprofiler och förskrivningsstöd och att de båda systemen i framtiden kommer att ligga kopplade till varandra.


Enklare system
?Vi arbetar också på att det ska bli enklare för sjukvården att ta del av de databaser som ligger inom Apoteket utan en massa olika lösenord. Det kan till exempel vara statistik, e-dos, e-recept eller läkemedelsprofiler. Det blir upp till varje läkare att bestämma sig för vad man har mest nytta av och det kan vara olika i olika situationer, säger hon.
Än så länge är det inte så många läkare som har tillgång till både förskrivningsstöd och läkemedelsprofiler. På varje apotek som har arbetat med profiler ingår som mest 100 kunder och uppdelat på respektive läkare blir det inte så många.
Patrik Midlöv är läkare vid Tåbelunds vårdcentral i Eslöv där man använder läkemedelsprofiler. Han tycker att han har nytta av profilerna, och att det kan bli ännu bättre när fler patienter är med.
Han har mest använt profilerna i form av att patienten haft med sig sin profil vid besöket, men även elektroniskt.
? Det som är positivt är att man även ser förskrivningen från andra läkare samt om patienten använder naturläkemedel eller receptfria läkemedel. Det är en stor poäng, säger han.
Han har ännu ingen erfarenhet av förskrivningsstöd och menar att användbarheten av de båda systemen tillsammans kommer att bero på hur kompatibla systemen blir samt hur mycket extra arbete det blir i förhållande till nyttan.


Bättre kontakt med kunderna
På de apotek som har arbetat med läkemedelsprofiler har man över lag goda erfarenheter.
?Det positiva är att man verkligen får använda sig av farmacevtisk omsorg som man har pratat om så länge, säger Margareta Lindgren på apoteket Tranan i Bromma.
Hon tycker att hon får bättre kontakt med kunderna som vågar ställa frågor på ett annat sätt. Hon tycker inte att det har varit varken svårt eller krångligt att sätta sin in i arbetet. På Tranan är man idag två och ska snart bli tre farmacevter som arbetar med profiler.
Från läkarhåll har hon inte fått så mycket reaktioner.
? De har i alla fall inte varit negativa. Jag tror uppriktigt sagt inte att de har varit inne så ofta och tittat i profilerna. Jag vet att många kunder tar med sig utskriften av profilerna till läkarbesöket, säger Margareta Lindgren.
Även kunderna är positiva. En undersökning bland de som prövat läkemedelsprofiler visar att närmare nio av tio kunder vill ha kvar den.


Byggs ut på sikt
Pilotprojektet med läkemedelsprofiler är nu avslutat och arbetet kommer att drivas vidare inom affärsområde Hälsa. Än så länge händer ingenting förutom att pilotapoteken arbetar vidare med läkemedelsprofiler. I år kommer inga ytterligare apotek till, men nästa år är tanken att det ska bli fler.
? Vi har rekommenderat att man inte går för fort fram och att man börjar på de apotek som har bäst förutsättningar. Det är viktigt att inte tumma på kvalitén och att fortsätta att följa upp arbetet, säger Annika Svedberg.
När projektet, som startade våren 2002, hade kommit halvvägs gjordes en utvärdering. Sammanlagt 523 patienter hade godkänt att data om deras läkemedelsanvändning registrerades och 90 procent av dessa godkände också att vårdcentralen kunde ta del av uppgifterna.
Utvärderingen visade att en fjärdedel av identifierade problem berodde på interaktioner mellan olika läkemedel. De flesta av dessa var dock inte allvarliga eller akuta och i flera fall kunde farmacevten hjälpa till att lösa problemen. En lika stor andel av problemen handlade om att patienten inte använde sina läkemedel på rätt sätt.

"Generika är ofta ganska olika sina originalpreparat. Man stirrar sig blind på den aktiva substansen och påstår att det är exakt samma sak. Mycket annat kan dock skilja sig, för många läkemedelssubstanser handlar det om subtila skillnader som kan ge stora effekter på effektivitet och tolerans. Ofta ligger år av forskning bakom vilka inaktiva substanser som är optimala, vilken kornstorlek eller kristallstruktur ger bäst effekt. Detta är industrihemligheter som generikaföretagen ofta är ovetande om.

Min hustru arbetar på apotek och berättar ofta om patienter som inte får den förväntade effekten eller får biverkningar av det för dagen billigaste preparatet. Priskriget innebär att patienterna kan få olika preparat varje gång de hämtar ut sina recept, med stor risk för förväxling och dubbelmedicinering som följd. Några insparade hundralappar kan resultera i mycket höga sjukhuskostnader vid exempelvis feldosering. Det är inte gräddkola som säljs!

Jag efterlyser krav på noggranna kinetikstudier på patienter för varje generiskt preparat som ska betraktas som utbytbart. Biofarmaci är en komplicerad vetenskap, och man bör kräva ekvivalens om preparaten skall klassas som utbytbara.
Jag vill poängtera att jag framför dessa åsikter som privatperson, och inte som representant för MSD."

Krister Kristianson

Farmakolog och apotekare, MSD

"Generika är ofta ganska olika sina originalpreparat. Man stirrar sig blind på den aktiva substansen och påstår att det är exakt samma sak. Mycket annat kan dock skilja sig, för många läkemedelssubstanser handlar det om subtila skillnader som kan ge stora effekter på effektivitet och tolerans. Ofta ligger år av forskning bakom vilka inaktiva substanser som är optimala, vilken kornstorlek eller kristallstruktur ger bäst effekt. Detta är industrihemligheter som generikaföretagen ofta är ovetande om.

Min hustru arbetar på apotek och berättar ofta om patienter som inte får den förväntade effekten eller får biverkningar av det för dagen billigaste preparatet. Priskriget innebär att patienterna kan få olika preparat varje gång de hämtar ut sina recept, med stor risk för förväxling och dubbelmedicinering som följd. Några insparade hundralappar kan resultera i mycket höga sjukhuskostnader vid exempelvis feldosering. Det är inte gräddkola som säljs!

Jag efterlyser krav på noggranna kinetikstudier på patienter för varje generiskt preparat som ska betraktas som utbytbart. Biofarmaci är en komplicerad vetenskap, och man bör kräva ekvivalens om preparaten skall klassas som utbytbara.
Jag vill poängtera att jag framför dessa åsikter som privatperson, och inte som representant för MSD."

Krister Kristianson

Farmakolog och apotekare, MSD

"Generika är ofta ganska olika sina originalpreparat. Man stirrar sig blind på den aktiva substansen och påstår att det är exakt samma sak. Mycket annat kan dock skilja sig, för många läkemedelssubstanser handlar det om subtila skillnader som kan ge stora effekter på effektivitet och tolerans. Ofta ligger år av forskning bakom vilka inaktiva substanser som är optimala, vilken kornstorlek eller kristallstruktur ger bäst effekt. Detta är industrihemligheter som generikaföretagen ofta är ovetande om.

Min hustru arbetar på apotek och berättar ofta om patienter som inte får den förväntade effekten eller får biverkningar av det för dagen billigaste preparatet. Priskriget innebär att patienterna kan få olika preparat varje gång de hämtar ut sina recept, med stor risk för förväxling och dubbelmedicinering som följd. Några insparade hundralappar kan resultera i mycket höga sjukhuskostnader vid exempelvis feldosering. Det är inte gräddkola som säljs!

Jag efterlyser krav på noggranna kinetikstudier på patienter för varje generiskt preparat som ska betraktas som utbytbart. Biofarmaci är en komplicerad vetenskap, och man bör kräva ekvivalens om preparaten skall klassas som utbytbara.
Jag vill poängtera att jag framför dessa åsikter som privatperson, och inte som representant för MSD."

Krister Kristianson

Farmakolog och apotekare, MSD

“Med lång erfarenhet av undervisning vid Farmaceutiska fakulteten i Uppsala, håller jag självklart med Ingrid Nylander och Lennart Dencker i att det finns många socialt begåvade, positiva och ambitiösa studenter med hjärtat på rätt ställe. Anna Célens inlägg ?Ur studentens perspektiv? i förra numret är ett bevis på detta (Tack, Anna!). Det finns studenter som bryr sig och som med rätta är bekymrade.

Jag vill dock hävda att resultatfördelningen i tentamenskurvorna uppvisar en distortion mot det negativa hållet. Antalet som jag tvingas underkänna med hänvisning till basala kunskapsbrister har ökat påtagligt under senare tid.

Beträffande Annas inlägg kring grupparbeten så är det nog ofrånkomligt att vissa upptäcker att de kan sko sig på andras bekostnad och ?bara glida igenom?. Arbetslivet i stort är baserat på grupporganisationer, men någon måste ju ta ansvar. Delat ansvar blir ingens ansvar. Detta präglar för närvarande inte bara utbildning och skola utan vård och omsorg, polis- och rättsväsende etcetera. Vi ser det varje dag och listan kan göras lång.

Hela det politiska etablissemanget med stat, landsting och kommun, verkar fostrat i en grupparbetsmentalitet där alla lärt sig att skylla ifrån sig och ingen tar ansvar. Det är exempelvis beklämmande att se Socialministerns trötta kroppsspråk då han förhoppningsvis verkar insett att psykvården behöver samordnas, men det är en annan debatt.”

Björn Lindeke

Professor, vd Apotekarsocieteten

“Med lång erfarenhet av undervisning vid Farmaceutiska fakulteten i Uppsala, håller jag självklart med Ingrid Nylander och Lennart Dencker i att det finns många socialt begåvade, positiva och ambitiösa studenter med hjärtat på rätt ställe. Anna Célens inlägg ?Ur studentens perspektiv? i förra numret är ett bevis på detta (Tack, Anna!). Det finns studenter som bryr sig och som med rätta är bekymrade.

Jag vill dock hävda att resultatfördelningen i tentamenskurvorna uppvisar en distortion mot det negativa hållet. Antalet som jag tvingas underkänna med hänvisning till basala kunskapsbrister har ökat påtagligt under senare tid.

Beträffande Annas inlägg kring grupparbeten så är det nog ofrånkomligt att vissa upptäcker att de kan sko sig på andras bekostnad och ?bara glida igenom?. Arbetslivet i stort är baserat på grupporganisationer, men någon måste ju ta ansvar. Delat ansvar blir ingens ansvar. Detta präglar för närvarande inte bara utbildning och skola utan vård och omsorg, polis- och rättsväsende etcetera. Vi ser det varje dag och listan kan göras lång.

Hela det politiska etablissemanget med stat, landsting och kommun, verkar fostrat i en grupparbetsmentalitet där alla lärt sig att skylla ifrån sig och ingen tar ansvar. Det är exempelvis beklämmande att se Socialministerns trötta kroppsspråk då han förhoppningsvis verkar insett att psykvården behöver samordnas, men det är en annan debatt.”

Björn Lindeke

Professor, vd Apotekarsocieteten

“Med lång erfarenhet av undervisning vid Farmaceutiska fakulteten i Uppsala, håller jag självklart med Ingrid Nylander och Lennart Dencker i att det finns många socialt begåvade, positiva och ambitiösa studenter med hjärtat på rätt ställe. Anna Célens inlägg ?Ur studentens perspektiv? i förra numret är ett bevis på detta (Tack, Anna!). Det finns studenter som bryr sig och som med rätta är bekymrade.

Jag vill dock hävda att resultatfördelningen i tentamenskurvorna uppvisar en distortion mot det negativa hållet. Antalet som jag tvingas underkänna med hänvisning till basala kunskapsbrister har ökat påtagligt under senare tid.

Beträffande Annas inlägg kring grupparbeten så är det nog ofrånkomligt att vissa upptäcker att de kan sko sig på andras bekostnad och ?bara glida igenom?. Arbetslivet i stort är baserat på grupporganisationer, men någon måste ju ta ansvar. Delat ansvar blir ingens ansvar. Detta präglar för närvarande inte bara utbildning och skola utan vård och omsorg, polis- och rättsväsende etcetera. Vi ser det varje dag och listan kan göras lång.

Hela det politiska etablissemanget med stat, landsting och kommun, verkar fostrat i en grupparbetsmentalitet där alla lärt sig att skylla ifrån sig och ingen tar ansvar. Det är exempelvis beklämmande att se Socialministerns trötta kroppsspråk då han förhoppningsvis verkar insett att psykvården behöver samordnas, men det är en annan debatt.”

Björn Lindeke

Professor, vd Apotekarsocieteten

Från tid till annan förkommer i dagspressen rubriker om missbruk av nikotinläkemedel, och faran med att använda dessa under längre tid. Med anledning av Apotekets initiativ till år 2004 som ett år i hälsans tecken, är det därför på sin plats att poängtera värdet av nikotinläkemedel och varna för risken med att ge dessa en negativ klang. Att använda ordet missbruk i samband med nikotinläkemedel kan av många potentiella rökslutare uppfattas som ett legitimt skäl att fortsätta med sin rökning, i rädsla för att bli missbrukare, något som man ofta inte uppfattar sig som så länge man röker. Man röker, men är ingen missbrukare. Man vet vad man har, men inte vad man får.

Att sluta röka och att dessutom förbli rökfri resten av livet ? vilket måste vara målet ? är för de allra flesta normalt fysiologiskt fungerande människor en oerhörd kamp. En kamp som är lätt att ge upp, eftersom enorma krafter, drivna av urgamla överlevnadsinstinkter styr beteendet i denna situation.

Alla rökare är idag medvetna om att rökning är livsfarligt. Ändå klarar inte fler än cirka tre procent av att sluta röka på egen hand. Detta kan spegla kraften i de inre drifter som styr. I Sverige dödar rökningen cirka 6 000 personer per år, vilket motsvarar 17 liv per dygn. Globalt sett räknar man med att år 2020 kommer cirka tio miljoner människor att dö av sitt tobaksbruk. Det är mycket viktigt att komma ihåg att det är den rökta tobaken som är ansvarig för i stort sett samtliga rökrelaterade dödsfall. Röken innehåller cirka 4 000 kemiska ämnen, varav 40-50 är direkt cancerframkallande. Rökaren traktar endast efter en enda av dessa substanser ? nikotinet. Ingen rökare är ute efter nitrosaminer, kolmonoxid, tjära eller andra otäckheter.

Och det är just under rökstoppet, så länge som kampen mellan den intelligenta hjärnan och belöningscentrum i vår gamla reptilhjärna pågår, som nikotinläkemedlen har sin rätta plats. De kan ersätta en del av det nikotin som nu inte längre tillförs kroppen regelbundet. Men ur rökarens synvinkel är dessa preparat inte perfekta. De kan till exempel aldrig ge någon egentlig kick, eftersom nikotinet här absorberas via andra vägar ? huden eller mun/nässlemhinnan ? än genom lungorna. Det tar längre tid för nikotinet att nå hjärnan och belöningssystemet. Nikotinläkemedlen ger heller inte så hög dos nikotin som cigaretten gör. De ger en maximal dos motsvarande cirka hälften av en medelstark cigarett. Denna dos anses dock vara tillräcklig för att slå toppen av de värsta abstinenssymtomen, och hjälpa individen stå ut till den värsta striden är över. Många kan behöva en högre dos som närmar sig den ?sedvanliga? cigarettdosen och då använder man med fördel en kombination av olika nikotinläkemedel.

När så de stora slagen är utkämpade är tanken att man från den aktuella nikotinnivån långsamt skall minska dosen av sina nikotinläkemedel till total nikotinfrihet. Det här är en process som tar olika lång tid för olika personer. En behandlingsperiod på upp till sex månader är i många fall befogad, och ibland även längre. Att klara detta på tre månader ? som i pressen har antytts vara längsta rekommenderade behandlingstid ? är sällsynt och kräver ett absolut stöd av annan rökavvänjning, som i många fall inte finns tillgänglig för det stora flertalet som vill sluta röka. En utmaning för landstingen runt om i landet!

Man vet att nikotinläkemedel fördubblar chansen att lyckas. Ändå visar statistiken att endast cirka 5-10 procent av alla användare av nikotinläkemedel lyckas uppnå en permanent rökfrihet. Detta är en oacceptabelt låg siffra som förmodligen beror just på bristen av kompletterande stöd, på för låg dos (öka användningen av kombinationsterapier!) och framför allt för kort användningstid.
Att fortsätta använda nikotinläkemedel ? och i första hand då tuggummi som är det vanligaste långtidsbruket ? under lång tid, är naturligtvis ett uppenbart fysiologiskt beroende, men riskerna med detta är långt mycket mindre än de oerhörda risker man tar som rökare. Och att i media kalla detta för missbruk, sänder signaler till många att tveka inför det tilltänkta rökstoppet, vilket ur ett folkhälsoperspektiv måste ses som allvarligt.

Till samtliga läsare: SKYDDA DINA BARN FRÅN TOBAKSFÄLLAN! En hjärna i utveckling anpassar sig ännu snabbare till nikotinstimulans. Studier har också visat att nikotinberoende många gånger leder till annat beroende som alkohol och droger.

Till alla kollegor på apotek: Låt oss använda de redskap vi har och använda dem rätt, tills något annat står till buds. Allt i anda och mening att hjälpa de rökare som vill sluta, vilket är cirka 85 procent av alla svenska rökare. Hjälp rökaren att inte tveka inför användande av nikotinläkemedel som hjälpmedel. Ingenting kan vara värre än att röka! Den stora hälsovinsten kommer redan första dagen då han/hon kommer bort från röken.

Uppmana rökaren att hålla ut! Informera om att avvänjningen kan ta tid. Kroppen anpassar sig långsamt och successivt. Uppmana till tålamod med nikotinläkemedlen som ger mindre nikotin och inte så snabbt som vid cigarettrökning. Påminn om att nikotinläkemedel fördubblar chanserna att lyckas!

Uppdatera kunskaper och var lyhörd för de budskap som sprids av våra största potentater inom det tobakspreventiva området.

Ta hjälp av din yrkesförening mot tobak ? Farmaci mot Tobak, 08-669 81 58. Att inte ta upp rökfrågan i kontakt med patienter är att ge sitt tysta medgivande till fortsatt rökning.

Sist men inte minst, använd år 2004 ? året som skall gå i hälsans tecken ? till att intensifiera kampen mot tobak!

Annette Jaarnek

Farmaceut med nikotinberoende som specialistkompetens

Apoteket, Huddinge Universitetssjukhus