Sedan oktober förra året när lagen om utbyte av läkemedel infördes har 81 rapporter till Läkemedelsverket om biverkningar gällt sådana i samband med utbyte av läkemedel.
? En måttlig mängd, kommenterar Gunilla Sjölin Forsberg, chef vid Läkemedelsverkets biverkningsenhet.
Totalt når cirka 3 000 biverkningsrapporter om året myndigheten.
Främst citalopram
De flesta av de 81 rapporterna har handlat om biverkningar vid byte av Cipramil till generiskt citalopram, 32 stycken. Läkemedelsverket har därför gjort stickprov och jämfört Cipramil med generiska produkter, utan att finna några skillnader.
? Vad de uppgivna biverkningarna beror på är än så länge höljt i dunkel, konstaterar Gunilla Sjölin Forsberg.
? Men vi fortsätter att följa den här rapporteringen.
Vad man kan komma att göra i ett andra skede, om rapporterna vad gäller till exempel Cipramil fortsätter, är att närmare värdera rapporterna.
Överhuvudtaget gäller biverkningar vid utbyte främst olika antidepressiva medel. Totalt handlar 45 rapporter om antidepressiva medel.
Det kan bero på att det skett många utbyten inom den gruppen läkemedel.
Byte till generika beskrivs ofta som en problemfri formsak. Men det finns bland annat en kanadensisk studie (se LMV 1-2/03) som visar att proceduren kan ha effekt, både på upplevd och kliniskt uppmätt läkemedelseffekt.
Läkemedelsverket uppmanar sjukvården att fortsätta rapportera in biverkningar som uppträder i samband med utbyte.
Månads arkivering oktober 2003
Byte av antidepressiva
orsakar biverkningar
Byte av antidepressiva
orsakar biverkningar
Sedan oktober förra året när lagen om utbyte av läkemedel infördes har 81 rapporter till Läkemedelsverket om biverkningar gällt sådana i samband med utbyte av läkemedel.
? En måttlig mängd, kommenterar Gunilla Sjölin Forsberg, chef vid Läkemedelsverkets biverkningsenhet.
Totalt når cirka 3 000 biverkningsrapporter om året myndigheten.
Främst citalopram
De flesta av de 81 rapporterna har handlat om biverkningar vid byte av Cipramil till generiskt citalopram, 32 stycken. Läkemedelsverket har därför gjort stickprov och jämfört Cipramil med generiska produkter, utan att finna några skillnader.
? Vad de uppgivna biverkningarna beror på är än så länge höljt i dunkel, konstaterar Gunilla Sjölin Forsberg.
? Men vi fortsätter att följa den här rapporteringen.
Vad man kan komma att göra i ett andra skede, om rapporterna vad gäller till exempel Cipramil fortsätter, är att närmare värdera rapporterna.
Överhuvudtaget gäller biverkningar vid utbyte främst olika antidepressiva medel. Totalt handlar 45 rapporter om antidepressiva medel.
Det kan bero på att det skett många utbyten inom den gruppen läkemedel.
Byte till generika beskrivs ofta som en problemfri formsak. Men det finns bland annat en kanadensisk studie (se LMV 1-2/03) som visar att proceduren kan ha effekt, både på upplevd och kliniskt uppmätt läkemedelseffekt.
Läkemedelsverket uppmanar sjukvården att fortsätta rapportera in biverkningar som uppträder i samband med utbyte.
Byte av antidepressiva
orsakar biverkningar
Sedan oktober förra året när lagen om utbyte av läkemedel infördes har 81 rapporter till Läkemedelsverket om biverkningar gällt sådana i samband med utbyte av läkemedel.
? En måttlig mängd, kommenterar Gunilla Sjölin Forsberg, chef vid Läkemedelsverkets biverkningsenhet.
Totalt når cirka 3 000 biverkningsrapporter om året myndigheten.
Främst citalopram
De flesta av de 81 rapporterna har handlat om biverkningar vid byte av Cipramil till generiskt citalopram, 32 stycken. Läkemedelsverket har därför gjort stickprov och jämfört Cipramil med generiska produkter, utan att finna några skillnader.
? Vad de uppgivna biverkningarna beror på är än så länge höljt i dunkel, konstaterar Gunilla Sjölin Forsberg.
? Men vi fortsätter att följa den här rapporteringen.
Vad man kan komma att göra i ett andra skede, om rapporterna vad gäller till exempel Cipramil fortsätter, är att närmare värdera rapporterna.
Överhuvudtaget gäller biverkningar vid utbyte främst olika antidepressiva medel. Totalt handlar 45 rapporter om antidepressiva medel.
Det kan bero på att det skett många utbyten inom den gruppen läkemedel.
Byte till generika beskrivs ofta som en problemfri formsak. Men det finns bland annat en kanadensisk studie (se LMV 1-2/03) som visar att proceduren kan ha effekt, både på upplevd och kliniskt uppmätt läkemedelseffekt.
Läkemedelsverket uppmanar sjukvården att fortsätta rapportera in biverkningar som uppträder i samband med utbyte.
Vakenhetspiller får bredare användning i USA
En rådgivande panel till FDA tillstyrkte nyligen en bredare användning av modafinil (Modiodal), ett vakenhetshöjande läkemedel som idag endast är godkänt för narkolepsi. Företaget Cephalon, som tillverkar modafinil, har länge försökt få det godkänt för bredare användning. Det är lätt att förstå eftersom man räknar med att mellan 13 och 18 miljoner amerikaner lider av sömnapné och att upp till en femtedel av de 20 miljoner som arbetar nattskift lider av ett tillstånd som kallas ?shift work sleep disorder?.
Enligt Malin Stålberg på Organon, som marknadsför modafinil i Sverige och vissa europeiska länder, finns det ännu inga konkreta planer på att ansöka om vidgade indikationer i EU, man avvaktar utvecklingen i USA.
Vakenhetspiller får bredare användning i USA
En rådgivande panel till FDA tillstyrkte nyligen en bredare användning av modafinil (Modiodal), ett vakenhetshöjande läkemedel som idag endast är godkänt för narkolepsi. Företaget Cephalon, som tillverkar modafinil, har länge försökt få det godkänt för bredare användning. Det är lätt att förstå eftersom man räknar med att mellan 13 och 18 miljoner amerikaner lider av sömnapné och att upp till en femtedel av de 20 miljoner som arbetar nattskift lider av ett tillstånd som kallas ?shift work sleep disorder?.
Enligt Malin Stålberg på Organon, som marknadsför modafinil i Sverige och vissa europeiska länder, finns det ännu inga konkreta planer på att ansöka om vidgade indikationer i EU, man avvaktar utvecklingen i USA.
Vakenhetspiller får bredare användning i USA
En rådgivande panel till FDA tillstyrkte nyligen en bredare användning av modafinil (Modiodal), ett vakenhetshöjande läkemedel som idag endast är godkänt för narkolepsi. Företaget Cephalon, som tillverkar modafinil, har länge försökt få det godkänt för bredare användning. Det är lätt att förstå eftersom man räknar med att mellan 13 och 18 miljoner amerikaner lider av sömnapné och att upp till en femtedel av de 20 miljoner som arbetar nattskift lider av ett tillstånd som kallas ?shift work sleep disorder?.
Enligt Malin Stålberg på Organon, som marknadsför modafinil i Sverige och vissa europeiska länder, finns det ännu inga konkreta planer på att ansöka om vidgade indikationer i EU, man avvaktar utvecklingen i USA.
VI TYCKER: Pharmacias undergång
Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen
I vår globaliserade värld är det egentligen ointressant var företagsledningen sitter. Frågan är därför fel ställd. Hur säkerställer vi att den internationella läkemedelsindustrin väljer att förlägga forskning och utveckling till Sverige?
Svaret är att vi behöver en genomtänkt näringspolitik som inte enbart fokuserar på läkemedel som en kostnad. Förhoppningsvis menar den socialdemokratiska regeringen allvar med sina uttalanden om tillväxt och inser att vi måste locka tillbaka utländska investeringar.
Jan-Erik Ögren, chef för sjukhusapoteket i Skellefteå
Att Pharmacia nu slukas av Pfizer har starkt negativa effekter på den hittills så framgångsrika svenska läkemedelsforskningen. Tillsammans med Astra har man legat i den internationella frontlinjen på många områden. Detta har stimulerat till god tillgång på svenska forskare.
Det har även funnits forskningskapital som nu riskerar att minska, vilket leder till att vi tappar vår goda position internationellt.
Staten var ju delägare i Pharmacia tidigare och hade, enligt min mening, kanske för bråttom att sälja ut sin andel utan att beakta vad det kunde betyda för svensk forskning och läkemedelsindustri.
Margit Gennser, f d riksdagsledamot (m) och läkemedelsutredare
Pharmacias svenska ?undergång? är olycklig. En forskningsintensiv bransch kräver en minsta kritisk massa. Att företag växer, säljs och utvandrar ären naturlig dynamisk process. När Pharmacia slukas av Pfizers skanya företag stå på kö att fylla tomrummet.
Misstaget är att staten främst stimulerat utflyttningen av svenska företag. Botemedlen är billiga. Avskaffa förmögenhetsskatten som utgör knappt en procent av budgeten. Ta bort 3:12-reglerna och arvsskatten och statens intäkter skulle öka.
Björn Lindeke, vd, Apotekarsocieteten
Pharmacias utraderande är en del av en större process där ekonomisk rationalism och tekniskt- vetenskapligt tänkande fått ge vika för en politikeranpassad och självrättfärdigande trosvisshet kopplad till en systematisk svensk kapitalförstöring.
Några få individer har skott sig och blivit rejält rikare men Sverige har blivit fattigare. Med andra politiska förutsättningar, inte minst avseende utbildning och forskning, hade utvecklingen kanske blivit en annan.
VI TYCKER: Pharmacias undergång
Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen
I vår globaliserade värld är det egentligen ointressant var företagsledningen sitter. Frågan är därför fel ställd. Hur säkerställer vi att den internationella läkemedelsindustrin väljer att förlägga forskning och utveckling till Sverige?
Svaret är att vi behöver en genomtänkt näringspolitik som inte enbart fokuserar på läkemedel som en kostnad. Förhoppningsvis menar den socialdemokratiska regeringen allvar med sina uttalanden om tillväxt och inser att vi måste locka tillbaka utländska investeringar.
Jan-Erik Ögren, chef för sjukhusapoteket i Skellefteå
Att Pharmacia nu slukas av Pfizer har starkt negativa effekter på den hittills så framgångsrika svenska läkemedelsforskningen. Tillsammans med Astra har man legat i den internationella frontlinjen på många områden. Detta har stimulerat till god tillgång på svenska forskare.
Det har även funnits forskningskapital som nu riskerar att minska, vilket leder till att vi tappar vår goda position internationellt.
Staten var ju delägare i Pharmacia tidigare och hade, enligt min mening, kanske för bråttom att sälja ut sin andel utan att beakta vad det kunde betyda för svensk forskning och läkemedelsindustri.
Margit Gennser, f d riksdagsledamot (m) och läkemedelsutredare
Pharmacias svenska ?undergång? är olycklig. En forskningsintensiv bransch kräver en minsta kritisk massa. Att företag växer, säljs och utvandrar ären naturlig dynamisk process. När Pharmacia slukas av Pfizers skanya företag stå på kö att fylla tomrummet.
Misstaget är att staten främst stimulerat utflyttningen av svenska företag. Botemedlen är billiga. Avskaffa förmögenhetsskatten som utgör knappt en procent av budgeten. Ta bort 3:12-reglerna och arvsskatten och statens intäkter skulle öka.
Björn Lindeke, vd, Apotekarsocieteten
Pharmacias utraderande är en del av en större process där ekonomisk rationalism och tekniskt- vetenskapligt tänkande fått ge vika för en politikeranpassad och självrättfärdigande trosvisshet kopplad till en systematisk svensk kapitalförstöring.
Några få individer har skott sig och blivit rejält rikare men Sverige har blivit fattigare. Med andra politiska förutsättningar, inte minst avseende utbildning och forskning, hade utvecklingen kanske blivit en annan.
VI TYCKER: Pharmacias undergång
Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen
I vår globaliserade värld är det egentligen ointressant var företagsledningen sitter. Frågan är därför fel ställd. Hur säkerställer vi att den internationella läkemedelsindustrin väljer att förlägga forskning och utveckling till Sverige?
Svaret är att vi behöver en genomtänkt näringspolitik som inte enbart fokuserar på läkemedel som en kostnad. Förhoppningsvis menar den socialdemokratiska regeringen allvar med sina uttalanden om tillväxt och inser att vi måste locka tillbaka utländska investeringar.
Jan-Erik Ögren, chef för sjukhusapoteket i Skellefteå
Att Pharmacia nu slukas av Pfizer har starkt negativa effekter på den hittills så framgångsrika svenska läkemedelsforskningen. Tillsammans med Astra har man legat i den internationella frontlinjen på många områden. Detta har stimulerat till god tillgång på svenska forskare.
Det har även funnits forskningskapital som nu riskerar att minska, vilket leder till att vi tappar vår goda position internationellt.
Staten var ju delägare i Pharmacia tidigare och hade, enligt min mening, kanske för bråttom att sälja ut sin andel utan att beakta vad det kunde betyda för svensk forskning och läkemedelsindustri.
Margit Gennser, f d riksdagsledamot (m) och läkemedelsutredare
Pharmacias svenska ?undergång? är olycklig. En forskningsintensiv bransch kräver en minsta kritisk massa. Att företag växer, säljs och utvandrar ären naturlig dynamisk process. När Pharmacia slukas av Pfizers skanya företag stå på kö att fylla tomrummet.
Misstaget är att staten främst stimulerat utflyttningen av svenska företag. Botemedlen är billiga. Avskaffa förmögenhetsskatten som utgör knappt en procent av budgeten. Ta bort 3:12-reglerna och arvsskatten och statens intäkter skulle öka.
Björn Lindeke, vd, Apotekarsocieteten
Pharmacias utraderande är en del av en större process där ekonomisk rationalism och tekniskt- vetenskapligt tänkande fått ge vika för en politikeranpassad och självrättfärdigande trosvisshet kopplad till en systematisk svensk kapitalförstöring.
Några få individer har skott sig och blivit rejält rikare men Sverige har blivit fattigare. Med andra politiska förutsättningar, inte minst avseende utbildning och forskning, hade utvecklingen kanske blivit en annan.
Korsägande hinder
för billiga läkemedel i Norge
I Norge har de billigare generikapreparaten blivit en god affär i första hand för grossist- och apotekskedjorna. Beräkningar som gjorts antyder att man i grossistledet tjänat runt 250 miljoner om året på möjligheten till generikabyte. Förtjänster på receptbelagda generika har i vissa fall varit 30 procent.
Tidigt ute med byte
I Norge blev det våren 2001 möjligt för apoteken att byta till ett likvärdigt billigare läkemedel.
? Meningen var att det skulle öppna för konkurrens på leverantörssidan, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Men samtidigt upphävdes begränsningarna för ägarskap, vilket resulterat i att tre stora apotekskedjor idag driver 97 procent av apoteken. Apotekskedjorna äger eller har också starka intressen i grossistföretagen.
? Skälet till den goda avansen på utbyte av läkemedel är just detta korsägande, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Det vill säga att samma kapitalintressen står bakom såväl grossistföretagen som apotekskedjorna.
Samma ficka
Den integrationen är enligt Per Olav Roksvaag förklaringen till att intentionen med den nya lagen om billigare läkemedel till kunderna inte har uppfyllts. Avansen tas nämligen ut innan läkemedlen expedieras vid apoteksdisken. Grossistföretagen köper in billigt, men säljer dyrt till apotekskedjorna. Det är inte de enskilda apoteken som tar hem avansen utan ledet innan, men eftersom det är samma ägare hamnar överskottet i samma ficka.
Oddbjørn Tysnes vid Norges apotekarförening menar att kritiken inte är riktig.
? Exemplet handlar om en apotekskedja som i maj gjorde en 30- procentig förtjänst. Och det gällde utbytbara läkemedel inom det mycket komplicerade indexprissystemet.
? Det priset regleras varje kvartal. Om en grossist lyckats förhandla ned priset bättre än konkurrenterna kan man under ett kvartal göra en större förtjänst eftersom man får ta ut samma pris.
Enligt Per Olav Roksvaag gäller de förtjänster man avslöjat inte enbart de läkemedelsgrupper som ingår i indexprissystemet.
? Problemet är korsägandet, den djupa vertikala integrationen mellan de olika leden i läkemedelsdistributionen.
Korsägande hinder
för billiga läkemedel i Norge
I Norge har de billigare generikapreparaten blivit en god affär i första hand för grossist- och apotekskedjorna. Beräkningar som gjorts antyder att man i grossistledet tjänat runt 250 miljoner om året på möjligheten till generikabyte. Förtjänster på receptbelagda generika har i vissa fall varit 30 procent.
Tidigt ute med byte
I Norge blev det våren 2001 möjligt för apoteken att byta till ett likvärdigt billigare läkemedel.
? Meningen var att det skulle öppna för konkurrens på leverantörssidan, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Men samtidigt upphävdes begränsningarna för ägarskap, vilket resulterat i att tre stora apotekskedjor idag driver 97 procent av apoteken. Apotekskedjorna äger eller har också starka intressen i grossistföretagen.
? Skälet till den goda avansen på utbyte av läkemedel är just detta korsägande, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Det vill säga att samma kapitalintressen står bakom såväl grossistföretagen som apotekskedjorna.
Samma ficka
Den integrationen är enligt Per Olav Roksvaag förklaringen till att intentionen med den nya lagen om billigare läkemedel till kunderna inte har uppfyllts. Avansen tas nämligen ut innan läkemedlen expedieras vid apoteksdisken. Grossistföretagen köper in billigt, men säljer dyrt till apotekskedjorna. Det är inte de enskilda apoteken som tar hem avansen utan ledet innan, men eftersom det är samma ägare hamnar överskottet i samma ficka.
Oddbjørn Tysnes vid Norges apotekarförening menar att kritiken inte är riktig.
? Exemplet handlar om en apotekskedja som i maj gjorde en 30- procentig förtjänst. Och det gällde utbytbara läkemedel inom det mycket komplicerade indexprissystemet.
? Det priset regleras varje kvartal. Om en grossist lyckats förhandla ned priset bättre än konkurrenterna kan man under ett kvartal göra en större förtjänst eftersom man får ta ut samma pris.
Enligt Per Olav Roksvaag gäller de förtjänster man avslöjat inte enbart de läkemedelsgrupper som ingår i indexprissystemet.
? Problemet är korsägandet, den djupa vertikala integrationen mellan de olika leden i läkemedelsdistributionen.
Korsägande hinder
för billiga läkemedel i Norge
I Norge har de billigare generikapreparaten blivit en god affär i första hand för grossist- och apotekskedjorna. Beräkningar som gjorts antyder att man i grossistledet tjänat runt 250 miljoner om året på möjligheten till generikabyte. Förtjänster på receptbelagda generika har i vissa fall varit 30 procent.
Tidigt ute med byte
I Norge blev det våren 2001 möjligt för apoteken att byta till ett likvärdigt billigare läkemedel.
? Meningen var att det skulle öppna för konkurrens på leverantörssidan, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Men samtidigt upphävdes begränsningarna för ägarskap, vilket resulterat i att tre stora apotekskedjor idag driver 97 procent av apoteken. Apotekskedjorna äger eller har också starka intressen i grossistföretagen.
? Skälet till den goda avansen på utbyte av läkemedel är just detta korsägande, säger Per Olav Roksvaag vid Norges läkemedelsverk.
Det vill säga att samma kapitalintressen står bakom såväl grossistföretagen som apotekskedjorna.
Samma ficka
Den integrationen är enligt Per Olav Roksvaag förklaringen till att intentionen med den nya lagen om billigare läkemedel till kunderna inte har uppfyllts. Avansen tas nämligen ut innan läkemedlen expedieras vid apoteksdisken. Grossistföretagen köper in billigt, men säljer dyrt till apotekskedjorna. Det är inte de enskilda apoteken som tar hem avansen utan ledet innan, men eftersom det är samma ägare hamnar överskottet i samma ficka.
Oddbjørn Tysnes vid Norges apotekarförening menar att kritiken inte är riktig.
? Exemplet handlar om en apotekskedja som i maj gjorde en 30- procentig förtjänst. Och det gällde utbytbara läkemedel inom det mycket komplicerade indexprissystemet.
? Det priset regleras varje kvartal. Om en grossist lyckats förhandla ned priset bättre än konkurrenterna kan man under ett kvartal göra en större förtjänst eftersom man får ta ut samma pris.
Enligt Per Olav Roksvaag gäller de förtjänster man avslöjat inte enbart de läkemedelsgrupper som ingår i indexprissystemet.
? Problemet är korsägandet, den djupa vertikala integrationen mellan de olika leden i läkemedelsdistributionen.
SBU-rapport om
depressionssjukdomar underkändes trots sju års arbete
Den rapport om behandling av depressionssjukdomar som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, flaggat för i flera år fick inte godkänt av styrelsen vid mötet i oktober. Det är den del av rapporten som ägnas psykoterapeutisk behandling av depression som stött på patrull.
Skälet är att det inom det vetenskapliga rådet, som är rådgivande till styrelsen, inte råder konsensus om den delen.
? Eftersom styrelsen inte besitter expertkunskap vill man att den rådgivande vetenskapliga gruppen är överens innan man godkänner rapporten, säger Sten Thelander på SBU som samordnar arbetet med rapporten.
Sju års arbete
I sju år har Sten Thelander och en projektgrupp arbetat med rapporten. Egentligen skulle den ha varit klar för ett par år sedan.
? När vi började var vi inte medvetna om hur mycket litteratur det finns i ämnet.
Han medger att han är besviken över att man ännu inte fått hela rapporten godkänd.
? Vi i projektgruppen är eniga och har dragit samma slutsatser utifrån de studier vi läst. Vi tycker att de farhågor som finns hos det vetenskapliga rådet mer är formaliteter.
Men nu ska delar av den litteratur som gäller psykoterapibehandling läsas av ytterligare några experter för att kvalitetssäkra materialet. Styrelsen vill på det sättet tydliggöra vilken kvalitet de studier har som används när projektgruppen dragit slutsatser om psykoterapi kontra läkemedelsbehandling.
? Det finns en oro bland vissa att man ska kunna tolka våra slutsatser som att all slags psykoterapi är lika bra som läkemedel. Men så är det inte och det är inte heller den slutsats vi dragit. Vad vi kommit fram till är att det finns vissa specifika psykoterapier som fungerar lika bra.
Nu räknar Sten Thelander med att rapporten ska godkännas vid nästa styrelsemöte och att rapportens sammanfattning ska komma i december.
SBU-rapport om
depressionssjukdomar underkändes trots sju års arbete
Den rapport om behandling av depressionssjukdomar som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, flaggat för i flera år fick inte godkänt av styrelsen vid mötet i oktober. Det är den del av rapporten som ägnas psykoterapeutisk behandling av depression som stött på patrull.
Skälet är att det inom det vetenskapliga rådet, som är rådgivande till styrelsen, inte råder konsensus om den delen.
? Eftersom styrelsen inte besitter expertkunskap vill man att den rådgivande vetenskapliga gruppen är överens innan man godkänner rapporten, säger Sten Thelander på SBU som samordnar arbetet med rapporten.
Sju års arbete
I sju år har Sten Thelander och en projektgrupp arbetat med rapporten. Egentligen skulle den ha varit klar för ett par år sedan.
? När vi började var vi inte medvetna om hur mycket litteratur det finns i ämnet.
Han medger att han är besviken över att man ännu inte fått hela rapporten godkänd.
? Vi i projektgruppen är eniga och har dragit samma slutsatser utifrån de studier vi läst. Vi tycker att de farhågor som finns hos det vetenskapliga rådet mer är formaliteter.
Men nu ska delar av den litteratur som gäller psykoterapibehandling läsas av ytterligare några experter för att kvalitetssäkra materialet. Styrelsen vill på det sättet tydliggöra vilken kvalitet de studier har som används när projektgruppen dragit slutsatser om psykoterapi kontra läkemedelsbehandling.
? Det finns en oro bland vissa att man ska kunna tolka våra slutsatser som att all slags psykoterapi är lika bra som läkemedel. Men så är det inte och det är inte heller den slutsats vi dragit. Vad vi kommit fram till är att det finns vissa specifika psykoterapier som fungerar lika bra.
Nu räknar Sten Thelander med att rapporten ska godkännas vid nästa styrelsemöte och att rapportens sammanfattning ska komma i december.
SBU-rapport om
depressionssjukdomar underkändes trots sju års arbete
Den rapport om behandling av depressionssjukdomar som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, flaggat för i flera år fick inte godkänt av styrelsen vid mötet i oktober. Det är den del av rapporten som ägnas psykoterapeutisk behandling av depression som stött på patrull.
Skälet är att det inom det vetenskapliga rådet, som är rådgivande till styrelsen, inte råder konsensus om den delen.
? Eftersom styrelsen inte besitter expertkunskap vill man att den rådgivande vetenskapliga gruppen är överens innan man godkänner rapporten, säger Sten Thelander på SBU som samordnar arbetet med rapporten.
Sju års arbete
I sju år har Sten Thelander och en projektgrupp arbetat med rapporten. Egentligen skulle den ha varit klar för ett par år sedan.
? När vi började var vi inte medvetna om hur mycket litteratur det finns i ämnet.
Han medger att han är besviken över att man ännu inte fått hela rapporten godkänd.
? Vi i projektgruppen är eniga och har dragit samma slutsatser utifrån de studier vi läst. Vi tycker att de farhågor som finns hos det vetenskapliga rådet mer är formaliteter.
Men nu ska delar av den litteratur som gäller psykoterapibehandling läsas av ytterligare några experter för att kvalitetssäkra materialet. Styrelsen vill på det sättet tydliggöra vilken kvalitet de studier har som används när projektgruppen dragit slutsatser om psykoterapi kontra läkemedelsbehandling.
? Det finns en oro bland vissa att man ska kunna tolka våra slutsatser som att all slags psykoterapi är lika bra som läkemedel. Men så är det inte och det är inte heller den slutsats vi dragit. Vad vi kommit fram till är att det finns vissa specifika psykoterapier som fungerar lika bra.
Nu räknar Sten Thelander med att rapporten ska godkännas vid nästa styrelsemöte och att rapportens sammanfattning ska komma i december.
Apoteket utbildar kineser trots styrelsebeslut
Den 26 oktober anlände en kinesisk delegation om runt 20 personer till Sverige för en ingående kurs i det svenska läkemedelssystemet
? I april fick vi en förfrågan från State Drug and Food Administration (SDFA) i Kina om de kunde få komma hit och studera svensk apoteksfarmaci och läkemedelshantering, säger Anna George, handläggare på Sida.
? De har stora problem på läkemedelsområdet i Kina. Stor överanvändning av antibiotika, stora brister vad gäller reglering. Dessutom finns inget heltäckande socialförsäkringssystem.
? Förhoppningen är att besöket kan leda till ett mer långsiktigt samarbete mellan SDFA och Apoteket, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.
Inom Apoteket, som arrangerar programmet, är det Apoteksakademin som ansvarar för programmet. Även Läkemedelsverket och Socialstyrelsen står med i programmet. En hel del studiebesök ingår, bland annat på Apoteket Produktion & Laboratorier (APL) i i södra Stockholm.
Tjänar inget
Kaj Möllefors, som arbetar inom VD-staben på Apoteket och är ansvarig för studiebesöket, berättar att Apoteket inte tjänar några pengar på kursen, men får täckning för sina kostnader på 622000 kr av Sida. Det täcker bland annat Apotekets egna personalkostnader, samt inhyrda föreläsare. Kineserna själva står för kostnader för resor, kost och logi om runt 300000 kr.
Apotekets styrelse har tidigare sagt nej till att företaget ska driva internationell verksamhet. Det blev aktuellt då Kina tidigare ställt en förfrågan om att Apoteket AB tillsammans med kinesiska intressen skulle driva apotek i Kina.
Men Kaj Möllefors tycker inte att studiebesöket inkräktar på det beslutet.
? Vi ska driva en viss internationell verksamhet, och i det ligger att hjälpa andra länder. Det är det vi gör här.