Apoteket och Läkemedelsindustriföreningen, Lif, arbetar med att ta fram ett avtal som ska reglera förhållandet mellan de två parterna. Avtalet som man börjat snickra på är bland annat föranlett av det faktum att apoteken i och med lagen om utbyte blivit en allt intressantare motpart för industrin.
? Det avtal vi arbetar på liknar i mycket det som sedan tidigare finns mellan Landstingsförbundet och Lif, berättar Inger Näsman på Lif.
Den senaste tidens debatt i Danmark om apotekare som tagit emot pengar från industrin (se artikel nedan), gör det än viktigare att få ett avtal som reglerar förhållandet, tycker hon.
? I Danmark har man ju haft utbyte under en längre tid och vi vill gärna stämma i bäcken.
God idé
Därför hoppas man från Lif:s sida att även generikaföretagen och parallellimportörerna ska skriva på avtalet. Kenneth Nyblom, ordförande i generikaföretagens förening är också positiv till ett avtal.
? Jag har inte sett något att ta ställning till ännu, men det är en god idé.
Syftet med avtalet är att säkerställa samarbetet mellan Apoteket och industrin, samtidigt som det inte rubbar parternas oberoende ställning till varandra.
Avtalet ska gälla produktinformation, samarbete kring information till allmänheten samt utbildningar.
Landstinget och Lif har sedan tidigare ett samrådsorgan där frågor som rör avtalet och etiska överväganden diskuteras. I den bedömningsgruppen ingår även en representant för S
I diskussionen kring avtalet mellan industrin och Apoteket har dock inte de fackliga organisationerna deltagit.
? Jag tycker det är lite förvånande att man inte diskuterat det här med oss inom professionen. Vi är förstås intresserade av vilken bärighet ett sådant avtal kan ha, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.
Månads arkivering oktober 2003
Etiska regler för farmacevters
industrirelationer på väg
Miljoner i gåvor
till danska apotek från industrin
Cirka elva miljoner danska kronor har danska apotekskedjor och privata apotekare fått i form av olika gåvor av läkemedelsindustrin under ett år. Undersökningen, som gjorts av det danska läkemedelsverket, visar att apoteken tagit emot bland annat vin, choklad och teaterbiljetter, men också stöd till utlandsresor och arrangemang med mer generellt innehåll, till exempel kurser i personlig utveckling.
Företagen har använt ett par miljoner för att marknadsföra sina produkter i reklam som ges ut av apoteken och ungefär lika mycket för att få bra plats i hyllorna för sina produkter.
Även i Danmark ska apoteken expediera den billigaste av utbytbara mediciner. I media har det med anledning av rapporten spekulerats i att vissa apotek ser till att dessa inte finns på lager för att istället kunna erbjuda kunden ett dyrare preparat.
Apotekare slår ifrån sig
Undersökningen bygger på frivillig rapportering från läkemedelsföretagen vilket, påpekar läkemedelsverket, troligen innebär att det är större summor i omlopp.
Av de elva miljonerna är det två stora kedjor som tagit emot drygt sju miljoner medan drygt fyra danska miljoner gått till mindre privatägda apotek.
Danmarks Apotekerforening menar att det till stor del handlar om oklara regler för vad som anses tillåtet och hävdar att den etiska nämnd som finns i Danmark för medicinsk information givit klartecken för bidrag till den typen av arrangemang som Läkemedelsverket kritiserat. Rapporten blir därför vilseledande, även om det förstås också finns gåvor och bidrag värda att kritisera, menar föreningen.
Miljoner i gåvor
till danska apotek från industrin
Cirka elva miljoner danska kronor har danska apotekskedjor och privata apotekare fått i form av olika gåvor av läkemedelsindustrin under ett år. Undersökningen, som gjorts av det danska läkemedelsverket, visar att apoteken tagit emot bland annat vin, choklad och teaterbiljetter, men också stöd till utlandsresor och arrangemang med mer generellt innehåll, till exempel kurser i personlig utveckling.
Företagen har använt ett par miljoner för att marknadsföra sina produkter i reklam som ges ut av apoteken och ungefär lika mycket för att få bra plats i hyllorna för sina produkter.
Även i Danmark ska apoteken expediera den billigaste av utbytbara mediciner. I media har det med anledning av rapporten spekulerats i att vissa apotek ser till att dessa inte finns på lager för att istället kunna erbjuda kunden ett dyrare preparat.
Apotekare slår ifrån sig
Undersökningen bygger på frivillig rapportering från läkemedelsföretagen vilket, påpekar läkemedelsverket, troligen innebär att det är större summor i omlopp.
Av de elva miljonerna är det två stora kedjor som tagit emot drygt sju miljoner medan drygt fyra danska miljoner gått till mindre privatägda apotek.
Danmarks Apotekerforening menar att det till stor del handlar om oklara regler för vad som anses tillåtet och hävdar att den etiska nämnd som finns i Danmark för medicinsk information givit klartecken för bidrag till den typen av arrangemang som Läkemedelsverket kritiserat. Rapporten blir därför vilseledande, även om det förstås också finns gåvor och bidrag värda att kritisera, menar föreningen.
Miljoner i gåvor
till danska apotek från industrin
Cirka elva miljoner danska kronor har danska apotekskedjor och privata apotekare fått i form av olika gåvor av läkemedelsindustrin under ett år. Undersökningen, som gjorts av det danska läkemedelsverket, visar att apoteken tagit emot bland annat vin, choklad och teaterbiljetter, men också stöd till utlandsresor och arrangemang med mer generellt innehåll, till exempel kurser i personlig utveckling.
Företagen har använt ett par miljoner för att marknadsföra sina produkter i reklam som ges ut av apoteken och ungefär lika mycket för att få bra plats i hyllorna för sina produkter.
Även i Danmark ska apoteken expediera den billigaste av utbytbara mediciner. I media har det med anledning av rapporten spekulerats i att vissa apotek ser till att dessa inte finns på lager för att istället kunna erbjuda kunden ett dyrare preparat.
Apotekare slår ifrån sig
Undersökningen bygger på frivillig rapportering från läkemedelsföretagen vilket, påpekar läkemedelsverket, troligen innebär att det är större summor i omlopp.
Av de elva miljonerna är det två stora kedjor som tagit emot drygt sju miljoner medan drygt fyra danska miljoner gått till mindre privatägda apotek.
Danmarks Apotekerforening menar att det till stor del handlar om oklara regler för vad som anses tillåtet och hävdar att den etiska nämnd som finns i Danmark för medicinsk information givit klartecken för bidrag till den typen av arrangemang som Läkemedelsverket kritiserat. Rapporten blir därför vilseledande, även om det förstås också finns gåvor och bidrag värda att kritisera, menar föreningen.
4 MINUTER MED?
Stämmer bilden som Dagens Industri förmedlat?
? Historiebeskrivningen är inte riktigt korrekt, nedmonteringen av Pharmacia i Sverige startade långt innan Pfizer köpte företaget. Vad som hänt nu är att trenden accentueras av att man funderar på att sälja en del kvarvarande verksamhet som till exempel Pharmacia Diagnostics. Men det gjorde man redan tidigare.
Vad betyder Pharmacias undergång för svensk läkemedelsindustri?
? En aspekt är att den svenska läkemedelsindustrin de facto reducerats med en mycket stor andel redan i och med mergern mellan Pharmacia och Upjohn. Företaget upphörde då att vara svenskt och i och med det flyttade en stor del av både inflytande och intäkter ut ur landet. En förlust för svenskt näringsliv och samhälle.
En annan aspekt är att nedmonteringen av verksamheten i Sverige ledde till att det plötsligt på marknaden fanns ett stort antal kompetenta läkemedelspersoner. Detta har varit en möjlighet för den växande biotech-industrin i Sverige att i relativt stor skala få tillgång till ett kunnande som traditionellt annars mest återfinns inom ?big pharma?. Men det är rimligen en övergående effekt.
På totalen finns det dock betydligt färre jobb kvar där hög kompetens inom läkemedelsutvecklingsområdet kan byggas.
Var ?sagan Pharmacias? slut oundvikligt?
? Nej, det tror jag inte! Varför det gick som det gick vore värt en egen berättelse en dag, om inte annat för att försöka undvika att liknande saker händer i andra framtida företagsfusioner och uppköp.
4 MINUTER MED?
Stämmer bilden som Dagens Industri förmedlat?
? Historiebeskrivningen är inte riktigt korrekt, nedmonteringen av Pharmacia i Sverige startade långt innan Pfizer köpte företaget. Vad som hänt nu är att trenden accentueras av att man funderar på att sälja en del kvarvarande verksamhet som till exempel Pharmacia Diagnostics. Men det gjorde man redan tidigare.
Vad betyder Pharmacias undergång för svensk läkemedelsindustri?
? En aspekt är att den svenska läkemedelsindustrin de facto reducerats med en mycket stor andel redan i och med mergern mellan Pharmacia och Upjohn. Företaget upphörde då att vara svenskt och i och med det flyttade en stor del av både inflytande och intäkter ut ur landet. En förlust för svenskt näringsliv och samhälle.
En annan aspekt är att nedmonteringen av verksamheten i Sverige ledde till att det plötsligt på marknaden fanns ett stort antal kompetenta läkemedelspersoner. Detta har varit en möjlighet för den växande biotech-industrin i Sverige att i relativt stor skala få tillgång till ett kunnande som traditionellt annars mest återfinns inom ?big pharma?. Men det är rimligen en övergående effekt.
På totalen finns det dock betydligt färre jobb kvar där hög kompetens inom läkemedelsutvecklingsområdet kan byggas.
Var ?sagan Pharmacias? slut oundvikligt?
? Nej, det tror jag inte! Varför det gick som det gick vore värt en egen berättelse en dag, om inte annat för att försöka undvika att liknande saker händer i andra framtida företagsfusioner och uppköp.
4 MINUTER MED?
Stämmer bilden som Dagens Industri förmedlat?
? Historiebeskrivningen är inte riktigt korrekt, nedmonteringen av Pharmacia i Sverige startade långt innan Pfizer köpte företaget. Vad som hänt nu är att trenden accentueras av att man funderar på att sälja en del kvarvarande verksamhet som till exempel Pharmacia Diagnostics. Men det gjorde man redan tidigare.
Vad betyder Pharmacias undergång för svensk läkemedelsindustri?
? En aspekt är att den svenska läkemedelsindustrin de facto reducerats med en mycket stor andel redan i och med mergern mellan Pharmacia och Upjohn. Företaget upphörde då att vara svenskt och i och med det flyttade en stor del av både inflytande och intäkter ut ur landet. En förlust för svenskt näringsliv och samhälle.
En annan aspekt är att nedmonteringen av verksamheten i Sverige ledde till att det plötsligt på marknaden fanns ett stort antal kompetenta läkemedelspersoner. Detta har varit en möjlighet för den växande biotech-industrin i Sverige att i relativt stor skala få tillgång till ett kunnande som traditionellt annars mest återfinns inom ?big pharma?. Men det är rimligen en övergående effekt.
På totalen finns det dock betydligt färre jobb kvar där hög kompetens inom läkemedelsutvecklingsområdet kan byggas.
Var ?sagan Pharmacias? slut oundvikligt?
? Nej, det tror jag inte! Varför det gick som det gick vore värt en egen berättelse en dag, om inte annat för att försöka undvika att liknande saker händer i andra framtida företagsfusioner och uppköp.
Nu ska apoteken välja själva
I våras kom Apoteket med nya riktlinjer till de lokala apoteken för lagerhållning av utbytbara läkemedel. Man ska alltid beställa den förpackning som är tillgänglig och billigast. Ned till sista 50-öringen, är budskapet.
Men hittills har det varit si och så med efterlevnaden. Ett skäl har varit praktiskt; apotekets datastöd har inte gett den överblick som krävts.
Nu har ett nytt lagerstyrningssystem tagits fram som ska göra det enklare.
? Intentionen är att apoteket varje gång ska beställa det billigaste tillgängliga hos droghandeln, säger Hans Dahlberg, som tagit fram det nya datastödet.
Ointressanta listor
I praktiken betyder det att de listor med rekommenderade utbytespreparat som en del läkemedelskommittéer ger ut blir ointressanta.
Det finns kritik och farhågor mot att apoteken enväldigt ska besluta om vilket utbytbart preparat som ska beställas hem och att enbart priset ska avgöra.
? Om man hade tillämpat lagen på det sätt, som Apoteket nu vill göra, från det att lagen trädde i kraft, skulle patienter som använder citalopram fått byta märke varje gång de kom till apoteket med sina itererade recept. Samtliga leverantörer, som när jag tittade var sju, har vid något tillfälle varit billigast. Det måste väl anses onödigt och osäkert sett ur patientens perspektiv, säger Anita Ferm i Skånes Läkemedelsråd.
I Skåne liksom också till exempel i Stockholm har landstingen vid upphandlingen till slutenvården använt följsamhet inom öppenvården som ett argument när man förhandlat med företagen.
? Den möjligheten försvinner förstås nu, konstaterar Hans Dahlberg.
Men även mindre landsting är kritiska.
? Det här är ett system skapat av logistiker och markerar än mer Apotekets syn på sin verksamhet som främst ett distributionsföretag, säger Johan Hiselius apotekare anställd av Hallands läns landsting.
Jaga pengar
Och Jan-Erik Ögren, sjukhusapoteket i Skellefteå, pekar på patientsäkerheten.
? Det kan bli knepigt, speciellt för många äldre, om förpackning och tabletter ändrar utseende varje gång.
? Från början talade man från Apoteket om vikten av ett bra samarbete med de lokala kommittéerna. Nu verkar det bara vara kostnadsdelen som är viktig.
Även Landstingsförbundet uttrycker viss skepsis.
? I grunden är det bra, men vi vill inte att man går bort sig och bara tittar på priset. Man får inte vara dumsnål, säger Magnus Thyberg på förbundet.
Nu ska apoteken välja själva
I våras kom Apoteket med nya riktlinjer till de lokala apoteken för lagerhållning av utbytbara läkemedel. Man ska alltid beställa den förpackning som är tillgänglig och billigast. Ned till sista 50-öringen, är budskapet.
Men hittills har det varit si och så med efterlevnaden. Ett skäl har varit praktiskt; apotekets datastöd har inte gett den överblick som krävts.
Nu har ett nytt lagerstyrningssystem tagits fram som ska göra det enklare.
? Intentionen är att apoteket varje gång ska beställa det billigaste tillgängliga hos droghandeln, säger Hans Dahlberg, som tagit fram det nya datastödet.
Ointressanta listor
I praktiken betyder det att de listor med rekommenderade utbytespreparat som en del läkemedelskommittéer ger ut blir ointressanta.
Det finns kritik och farhågor mot att apoteken enväldigt ska besluta om vilket utbytbart preparat som ska beställas hem och att enbart priset ska avgöra.
? Om man hade tillämpat lagen på det sätt, som Apoteket nu vill göra, från det att lagen trädde i kraft, skulle patienter som använder citalopram fått byta märke varje gång de kom till apoteket med sina itererade recept. Samtliga leverantörer, som när jag tittade var sju, har vid något tillfälle varit billigast. Det måste väl anses onödigt och osäkert sett ur patientens perspektiv, säger Anita Ferm i Skånes Läkemedelsråd.
I Skåne liksom också till exempel i Stockholm har landstingen vid upphandlingen till slutenvården använt följsamhet inom öppenvården som ett argument när man förhandlat med företagen.
? Den möjligheten försvinner förstås nu, konstaterar Hans Dahlberg.
Men även mindre landsting är kritiska.
? Det här är ett system skapat av logistiker och markerar än mer Apotekets syn på sin verksamhet som främst ett distributionsföretag, säger Johan Hiselius apotekare anställd av Hallands läns landsting.
Jaga pengar
Och Jan-Erik Ögren, sjukhusapoteket i Skellefteå, pekar på patientsäkerheten.
? Det kan bli knepigt, speciellt för många äldre, om förpackning och tabletter ändrar utseende varje gång.
? Från början talade man från Apoteket om vikten av ett bra samarbete med de lokala kommittéerna. Nu verkar det bara vara kostnadsdelen som är viktig.
Även Landstingsförbundet uttrycker viss skepsis.
? I grunden är det bra, men vi vill inte att man går bort sig och bara tittar på priset. Man får inte vara dumsnål, säger Magnus Thyberg på förbundet.
Nu ska apoteken välja själva
I våras kom Apoteket med nya riktlinjer till de lokala apoteken för lagerhållning av utbytbara läkemedel. Man ska alltid beställa den förpackning som är tillgänglig och billigast. Ned till sista 50-öringen, är budskapet.
Men hittills har det varit si och så med efterlevnaden. Ett skäl har varit praktiskt; apotekets datastöd har inte gett den överblick som krävts.
Nu har ett nytt lagerstyrningssystem tagits fram som ska göra det enklare.
? Intentionen är att apoteket varje gång ska beställa det billigaste tillgängliga hos droghandeln, säger Hans Dahlberg, som tagit fram det nya datastödet.
Ointressanta listor
I praktiken betyder det att de listor med rekommenderade utbytespreparat som en del läkemedelskommittéer ger ut blir ointressanta.
Det finns kritik och farhågor mot att apoteken enväldigt ska besluta om vilket utbytbart preparat som ska beställas hem och att enbart priset ska avgöra.
? Om man hade tillämpat lagen på det sätt, som Apoteket nu vill göra, från det att lagen trädde i kraft, skulle patienter som använder citalopram fått byta märke varje gång de kom till apoteket med sina itererade recept. Samtliga leverantörer, som när jag tittade var sju, har vid något tillfälle varit billigast. Det måste väl anses onödigt och osäkert sett ur patientens perspektiv, säger Anita Ferm i Skånes Läkemedelsråd.
I Skåne liksom också till exempel i Stockholm har landstingen vid upphandlingen till slutenvården använt följsamhet inom öppenvården som ett argument när man förhandlat med företagen.
? Den möjligheten försvinner förstås nu, konstaterar Hans Dahlberg.
Men även mindre landsting är kritiska.
? Det här är ett system skapat av logistiker och markerar än mer Apotekets syn på sin verksamhet som främst ett distributionsföretag, säger Johan Hiselius apotekare anställd av Hallands läns landsting.
Jaga pengar
Och Jan-Erik Ögren, sjukhusapoteket i Skellefteå, pekar på patientsäkerheten.
? Det kan bli knepigt, speciellt för många äldre, om förpackning och tabletter ändrar utseende varje gång.
? Från början talade man från Apoteket om vikten av ett bra samarbete med de lokala kommittéerna. Nu verkar det bara vara kostnadsdelen som är viktig.
Även Landstingsförbundet uttrycker viss skepsis.
? I grunden är det bra, men vi vill inte att man går bort sig och bara tittar på priset. Man får inte vara dumsnål, säger Magnus Thyberg på förbundet.
Prövningsläkemedel
inte alltid gratis
Enligt EU-direktivet ska prövningsläkemedel vara gratis för de som ingår i studien, vilket oroat forskare som gör jämförande studier utan sponsring från läkemedelsföretag. Enligt lagrådet ska det dock vara möjligt att göra undantag och låta försökspersoner ingå som tar ut sina läkemedel på recept. Enligt lagrådet ska de lagändringar som görs inte innebära några ökade kostnader för prövarna.
Men i lagrådsremissen diskuteras till exempel inte om Läkemedelsverket även i framtiden ska kunna ge dispens för studier som inte fått anslag och avgiftsbefria dessa.
Vidare kommer de nya etikkommittéer som är en konsekvens av den nya lagstiftningen att vara avgiftsfinansierade, vilket innebär en kostnad för prövarna. Tidigare har den prövningen varit gratis.
Prövningsläkemedel
inte alltid gratis
Enligt EU-direktivet ska prövningsläkemedel vara gratis för de som ingår i studien, vilket oroat forskare som gör jämförande studier utan sponsring från läkemedelsföretag. Enligt lagrådet ska det dock vara möjligt att göra undantag och låta försökspersoner ingå som tar ut sina läkemedel på recept. Enligt lagrådet ska de lagändringar som görs inte innebära några ökade kostnader för prövarna.
Men i lagrådsremissen diskuteras till exempel inte om Läkemedelsverket även i framtiden ska kunna ge dispens för studier som inte fått anslag och avgiftsbefria dessa.
Vidare kommer de nya etikkommittéer som är en konsekvens av den nya lagstiftningen att vara avgiftsfinansierade, vilket innebär en kostnad för prövarna. Tidigare har den prövningen varit gratis.
Prövningsläkemedel
inte alltid gratis
Enligt EU-direktivet ska prövningsläkemedel vara gratis för de som ingår i studien, vilket oroat forskare som gör jämförande studier utan sponsring från läkemedelsföretag. Enligt lagrådet ska det dock vara möjligt att göra undantag och låta försökspersoner ingå som tar ut sina läkemedel på recept. Enligt lagrådet ska de lagändringar som görs inte innebära några ökade kostnader för prövarna.
Men i lagrådsremissen diskuteras till exempel inte om Läkemedelsverket även i framtiden ska kunna ge dispens för studier som inte fått anslag och avgiftsbefria dessa.
Vidare kommer de nya etikkommittéer som är en konsekvens av den nya lagstiftningen att vara avgiftsfinansierade, vilket innebär en kostnad för prövarna. Tidigare har den prövningen varit gratis.
Import tillåts
Regeringsrätten har beslutat att det är tillåtet att sälja Loseckapslar i Sverige, trots att Astrazeneca dragit in beredningsformen. Det var Läkemedelsverket som beslutade stoppa importen. EG-domstolen har tidigare underkänt Läkemedelsverkets beslut.
Import tillåts
Regeringsrätten har beslutat att det är tillåtet att sälja Loseckapslar i Sverige, trots att Astrazeneca dragit in beredningsformen. Det var Läkemedelsverket som beslutade stoppa importen. EG-domstolen har tidigare underkänt Läkemedelsverkets beslut.
Import tillåts
Regeringsrätten har beslutat att det är tillåtet att sälja Loseckapslar i Sverige, trots att Astrazeneca dragit in beredningsformen. Det var Läkemedelsverket som beslutade stoppa importen. EG-domstolen har tidigare underkänt Läkemedelsverkets beslut.