Inlämningen av överblivna läkemedel i Sverige har ökat med över tio procent sedan lanseringen av Håll Sverige Rents kampanj “Överblivna läkemedel sökes!”, skrev stiftelsen och Apoteket i pressmeddelanden igår. Resultatet ligger i linje med de förväntningar man hade innan kampanjen.
? Det är en vinstlott för naturen att allt fler inser att överblivna läkemedel inte ska hällas ut i avloppet eller slängas i soporna. Naturen befrias nu från stora mängder läkemedelsrester som annars riskerat hamna i mark och vattendrag, säger Cecilia Ehrenborg, kampanjansvarig på Håll Sverige Rent.
Mängden läkemedelsrester som varje år riskerar läcka ut i naturen, via avlopp och soptippar, minskar därmed med 75-100 ton, om effekten av kampanjen håller i sig.
En SIFO-undersökning som genomfördes på uppdrag av Apoteket några år innan kampanjen visade att bara drygt var tredje person lämnar in överblivna läkemedel på apoteken, trots att nästan nio av tio känner till att man ska göra det. Undersökningen visade också att bara en av tre oroar sig för läkemedlens påverkan på miljön.
– De siffrorna ser förhoppningsvis lite bättre ut nu. På sikt blir inlämnandet troligtvis ännu större eftersom beteendeförändringar tar tid och det kan dröja innan folk går till apoketet med sina överblivna läkemedel, säger Cecilia Ehrenborg.
Kampanjen “Överblivna läkemedel sökes!” lanserades den 3 mars 2003 och avslutades den 3 september. Kampanjen genomfördes i samarbete med Läkemedelsindustriföreningen, Kronans Droghandel, Tamro, Apoteket och Landstingsförbundet. Detta var första gången som hela kedjan med läkemedelsaktörer, från tillverkning till frakt av läkemedel till förbränning, gick samman i en miljökampanj.
Månads arkivering oktober 2003
Stort genomslag för inlämningskampanj
Linezolid effektivare än vankomycin vid MRSA
Pfizer informerar i dag i ett pressmeddelande om en nyligen publicerad studie som visar att bolagets antibiotikum linezolid är mer effektivt än vankomycin vid behandling av multiresistenta MRSA-infektioner i hud- och mjukdelsvävnad.
Studien omfattade 1200 personer, men bara 268 av dessa hade hud- eller mjukdelsinfektioner som var säkerställda som MRSA-infektioner. Patienterna randomiserades till antingen linezolid som infusion eller tabletter, eller intravenöst vankomycin. De linezolid- respektive vankomycinbehandlade MRSA-patienternas inläggningstid på sjukhus var i studien 8,1 respektive 10,7 dagar.
Linezolid är godkänt i Sverige sedan 2001 och ingår i den nya gruppen oxazolidinoner.
Linezolid effektivare än vankomycin vid MRSA
Pfizer informerar i dag i ett pressmeddelande om en nyligen publicerad studie som visar att bolagets antibiotikum linezolid är mer effektivt än vankomycin vid behandling av multiresistenta MRSA-infektioner i hud- och mjukdelsvävnad.
Studien omfattade 1200 personer, men bara 268 av dessa hade hud- eller mjukdelsinfektioner som var säkerställda som MRSA-infektioner. Patienterna randomiserades till antingen linezolid som infusion eller tabletter, eller intravenöst vankomycin. De linezolid- respektive vankomycinbehandlade MRSA-patienternas inläggningstid på sjukhus var i studien 8,1 respektive 10,7 dagar.
Linezolid är godkänt i Sverige sedan 2001 och ingår i den nya gruppen oxazolidinoner.
Felaktig användning av klopidogrel
Det finns inget stöd i studier för någon långtidsterapi med klopidogrel efter en ballongvidgning av kranskärlsförträngning (PCI). Det skriver Peter Eriksson överläkare vid Hjärtcentrum på Norrlands universitetssjukhus i senaste numret av Läkartidningen (nr 41).
Resultat från två randomiserade studier, PCI-CURE och CREDO, stöder förbehandling med läkemedlet, men det finns i prövningarna inget som visar att en behandling på mer än högst några månader efter ingreppet har någon positiv effekt.
I Sverige utförs drygt 12 000 ballongvidgningar om året.
Om klopidogrel ges under tre månader efter ingreppet, istället för under ett år, vilket idag inte är ovanligt, skulle behandlingskostnaderna minska med mer än 55 miljoner kronor, skriver Peter Eriksson.
Felaktig användning av klopidogrel
Det finns inget stöd i studier för någon långtidsterapi med klopidogrel efter en ballongvidgning av kranskärlsförträngning (PCI). Det skriver Peter Eriksson överläkare vid Hjärtcentrum på Norrlands universitetssjukhus i senaste numret av Läkartidningen (nr 41).
Resultat från två randomiserade studier, PCI-CURE och CREDO, stöder förbehandling med läkemedlet, men det finns i prövningarna inget som visar att en behandling på mer än högst några månader efter ingreppet har någon positiv effekt.
I Sverige utförs drygt 12 000 ballongvidgningar om året.
Om klopidogrel ges under tre månader efter ingreppet, istället för under ett år, vilket idag inte är ovanligt, skulle behandlingskostnaderna minska med mer än 55 miljoner kronor, skriver Peter Eriksson.
Felaktig användning av klopidogrel
Det finns inget stöd i studier för någon långtidsterapi med klopidogrel efter en ballongvidgning av kranskärlsförträngning (PCI). Det skriver Peter Eriksson överläkare vid Hjärtcentrum på Norrlands universitetssjukhus i senaste numret av Läkartidningen (nr 41).
Resultat från två randomiserade studier, PCI-CURE och CREDO, stöder förbehandling med läkemedlet, men det finns i prövningarna inget som visar att en behandling på mer än högst några månader efter ingreppet har någon positiv effekt.
I Sverige utförs drygt 12 000 ballongvidgningar om året.
Om klopidogrel ges under tre månader efter ingreppet, istället för under ett år, vilket idag inte är ovanligt, skulle behandlingskostnaderna minska med mer än 55 miljoner kronor, skriver Peter Eriksson.
Antioxidanter kan minska hörselskador
En speciell antioxidant, som forskare i USA har testats i ett antal djurstudier, ska nu prövas i de första försöken på människa. En grupp på 600 marinsoldater i Kalifornien, USA, ska under en övning med starkt oväsen förutom öronproppar även pröva den förebyggande behandlingen. Under de två veckor som övningen pågår ska de till varje måltid inta det flytande medlet. Normalt brukar övningen ge hörselnedsättning hos tio procent av deltagarna.
Flera olika metoder har prövats för att förebygga hörselskador. Under senare år har intresset fokuserats på antioxidanter. Teorin baseras på att högt ljud provocerar innerörat att producera skadliga oxygenmolekyler eller fria radikaler. Antioxidanter neutraliserar fria radikaler och örat har naturligt ett sådant skydd. Men med tillräckligt högt ljud blir örats antioxidanter övermannade. Det leder till att de fria radikalerna orsakar skador på örats ljudreceptorer som blir bestående.
Därför kan det hjälpa att bygga upp örats antioxdantförsvar vilket den aktuella behandlingen går ut på. Forskarna har inriktat sig på antioxidanten N-acetylcystein eller NAC.
Enligt pressmeddelandet från Newsday.com planerar forskaren Josef Miller vid University of Michigan, USA, att pröva medlet på svenska militärer i slutet av året.
Antioxidanter kan minska hörselskador
En speciell antioxidant, som forskare i USA har testats i ett antal djurstudier, ska nu prövas i de första försöken på människa. En grupp på 600 marinsoldater i Kalifornien, USA, ska under en övning med starkt oväsen förutom öronproppar även pröva den förebyggande behandlingen. Under de två veckor som övningen pågår ska de till varje måltid inta det flytande medlet. Normalt brukar övningen ge hörselnedsättning hos tio procent av deltagarna.
Flera olika metoder har prövats för att förebygga hörselskador. Under senare år har intresset fokuserats på antioxidanter. Teorin baseras på att högt ljud provocerar innerörat att producera skadliga oxygenmolekyler eller fria radikaler. Antioxidanter neutraliserar fria radikaler och örat har naturligt ett sådant skydd. Men med tillräckligt högt ljud blir örats antioxidanter övermannade. Det leder till att de fria radikalerna orsakar skador på örats ljudreceptorer som blir bestående.
Därför kan det hjälpa att bygga upp örats antioxdantförsvar vilket den aktuella behandlingen går ut på. Forskarna har inriktat sig på antioxidanten N-acetylcystein eller NAC.
Enligt pressmeddelandet från Newsday.com planerar forskaren Josef Miller vid University of Michigan, USA, att pröva medlet på svenska militärer i slutet av året.
Antioxidanter kan minska hörselskador
En speciell antioxidant, som forskare i USA har testats i ett antal djurstudier, ska nu prövas i de första försöken på människa. En grupp på 600 marinsoldater i Kalifornien, USA, ska under en övning med starkt oväsen förutom öronproppar även pröva den förebyggande behandlingen. Under de två veckor som övningen pågår ska de till varje måltid inta det flytande medlet. Normalt brukar övningen ge hörselnedsättning hos tio procent av deltagarna.
Flera olika metoder har prövats för att förebygga hörselskador. Under senare år har intresset fokuserats på antioxidanter. Teorin baseras på att högt ljud provocerar innerörat att producera skadliga oxygenmolekyler eller fria radikaler. Antioxidanter neutraliserar fria radikaler och örat har naturligt ett sådant skydd. Men med tillräckligt högt ljud blir örats antioxidanter övermannade. Det leder till att de fria radikalerna orsakar skador på örats ljudreceptorer som blir bestående.
Därför kan det hjälpa att bygga upp örats antioxdantförsvar vilket den aktuella behandlingen går ut på. Forskarna har inriktat sig på antioxidanten N-acetylcystein eller NAC.
Enligt pressmeddelandet från Newsday.com planerar forskaren Josef Miller vid University of Michigan, USA, att pröva medlet på svenska militärer i slutet av året.
Stockholm inför tvingande kvalitetsavtal
För att komma tillrätta med kostnadsökningar och kvalitetsbrister vill Stockholms läns landsting, SLL, införa kvalitetsavtal med samtliga vårdgivare i landstinget. Det handlar om runt 2 000 avtal till vårdcentraler, privatläkare och sjukhus.
SLL menar att det måste till fortsatta åtgärder för att hantera läkemedelskostnaderna i framtiden, då det inte finns lika stora läkemedel vars patent går ut.
? Vi använder onödigt dyra läkemedel där det finns billigare, säger Bengt Blomberg, ekonom på SLL.
? Vi vill ha en klokare användning av läkemedel, vilket ger oss både sänkta kostnader, utrymme för att använda mer läkemedel, samt kvalitetsvinster. Vi vill undvika att fel läkemedel används vid fel tidpunkt.
Bengt Blomberg menar att generikareformen för ett år sedan har skapat nya mönster och att det nu är rätt tid att införa kvalitetsavtal på bred front.
Lockar med belöningar
Kvalitetsbokslut har tidigare använts hos en del vårdgivare. Nu görs de om till kvalitetsavtal. Men det finns andra strategier som SLL vill genomföra.
? Vi vill också få in flera stödfunktioner, som till exempel besluts- och förskrivningsstöd, datoriserade läkemedelsjournaler, e-recept, E-dos och liknande.
Bengt Blomberg förnekar att kvalitetsavtalen ska vara tvingande. Istället ska man locka med belöningar och kvalitetsvinster, som ska få alla att skriva på.
? Vi ska ge dem ett erbjudande de inte kan motstå. Vårdgivarna får behålla 20 procent av besparingen, under förutsättning att de lever upp till sparkraven och höjer kvaliteten.
Enligt Bengt Blomberg innefattar målen fem preparatgrupper där kostnaderna har ökat och kvaliteten minskat (se faktaruta).
De första kvalitetsavtalen skrevs redan i somras. När avtalet skrivs görs också en mätning för att se hur förskrivningen ser ut på den aktuella vårdinrättningen. När avtalet löper ut, den 31 december 2004, görs en liknande mätning för att se skillnaden. Redan i dag finns färdiga uppföljningsverktyg.
? Alla avtal avslutas den 31 december 2004. Då kommer vi att utvärdera och avgöra vad nästa steg kan bli, säger Bengt Blomberg.
Han är medveten om att skillnaderna är stora inom landstinget. En del vårdgivare ligger redan i dag nära målen medan andra ligger långt ifrån.
Enligt Bengt Blomberg har förslaget mottagits väl på de flesta ställen.
? En stor del är det bara att skicka avtalet till. En del åker vi ut och besöker medan andra tar längre tid, till exempel privatläkare och stora sjukhus.
FDA godkände eplerenon för hjärtsvikt
FDA har godkänt Pfizers (tidigare Pharmacia) aldosteronreceptorblockeraren eplerenon som tilläggsbehandling tidigt efter hjärtinfarkt hos patienter som utvecklar hjärtsvikt. Godkännandet baseras på resultaten från Ephesusstudien, som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.
Resultaten från Ephesusstudien visade att tillägg av eplerenon till i övrigt optimal hjärtsviktsbehandling hos patienter tidigt efter hjärtinfarkt med nedsatt vänsterkammarfunktion reducerade mortalitet med 15 procent.
Kardiovaskulär mortalitet och den kombinerade effektparametern kardiovaskulär mortalitet och hospitalisering för kardiovaskulära händelser minskade också med eplerenon jämfört med placebo.
Eplerenon är en selektiv aldosteronreceptorblockerare och har kallats en ?renare och säkrare? version av spironolakton. Eplerenon är redan godkänt i USA för hypertoni. Enligt Pfizer kommer eplerenon göras tillgängligt i USA redan i november men på bred front först i december.
FDA godkände eplerenon för hjärtsvikt
FDA har godkänt Pfizers (tidigare Pharmacia) aldosteronreceptorblockeraren eplerenon som tilläggsbehandling tidigt efter hjärtinfarkt hos patienter som utvecklar hjärtsvikt. Godkännandet baseras på resultaten från Ephesusstudien, som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.
Resultaten från Ephesusstudien visade att tillägg av eplerenon till i övrigt optimal hjärtsviktsbehandling hos patienter tidigt efter hjärtinfarkt med nedsatt vänsterkammarfunktion reducerade mortalitet med 15 procent.
Kardiovaskulär mortalitet och den kombinerade effektparametern kardiovaskulär mortalitet och hospitalisering för kardiovaskulära händelser minskade också med eplerenon jämfört med placebo.
Eplerenon är en selektiv aldosteronreceptorblockerare och har kallats en ?renare och säkrare? version av spironolakton. Eplerenon är redan godkänt i USA för hypertoni. Enligt Pfizer kommer eplerenon göras tillgängligt i USA redan i november men på bred front först i december.
FDA godkände eplerenon för hjärtsvikt
FDA har godkänt Pfizers (tidigare Pharmacia) aldosteronreceptorblockeraren eplerenon som tilläggsbehandling tidigt efter hjärtinfarkt hos patienter som utvecklar hjärtsvikt. Godkännandet baseras på resultaten från Ephesusstudien, som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.
Resultaten från Ephesusstudien visade att tillägg av eplerenon till i övrigt optimal hjärtsviktsbehandling hos patienter tidigt efter hjärtinfarkt med nedsatt vänsterkammarfunktion reducerade mortalitet med 15 procent.
Kardiovaskulär mortalitet och den kombinerade effektparametern kardiovaskulär mortalitet och hospitalisering för kardiovaskulära händelser minskade också med eplerenon jämfört med placebo.
Eplerenon är en selektiv aldosteronreceptorblockerare och har kallats en ?renare och säkrare? version av spironolakton. Eplerenon är redan godkänt i USA för hypertoni. Enligt Pfizer kommer eplerenon göras tillgängligt i USA redan i november men på bred front först i december.
Vioxx gav samma effekt men färre biverkningar
Studien publicerades i tisdags i tidskriften Annals of Internal Medicine. I studien ingick 5 557 patienter från 581 centra i USA och 19 centra i Sverige.
Man fann alltså att de två preparaten gav samma grad av symtomlindring hos patienter med artros, men också att
signifikant färre patienter som fått rofecoxib avbröt behandlingen på grund av mag-tarmbiverkningar.
Enligt Läkemedelsverkets produktmonografi tillför rofecoxib effektmässigt ingenting nytt vid behandling av artros, men kan vara av värde för patienter med ökad risk för magblödningar, till exempel äldre.
Vioxx gav samma effekt men färre biverkningar
Studien publicerades i tisdags i tidskriften Annals of Internal Medicine. I studien ingick 5 557 patienter från 581 centra i USA och 19 centra i Sverige.
Man fann alltså att de två preparaten gav samma grad av symtomlindring hos patienter med artros, men också att
signifikant färre patienter som fått rofecoxib avbröt behandlingen på grund av mag-tarmbiverkningar.
Enligt Läkemedelsverkets produktmonografi tillför rofecoxib effektmässigt ingenting nytt vid behandling av artros, men kan vara av värde för patienter med ökad risk för magblödningar, till exempel äldre.
Vioxx gav samma effekt men färre biverkningar
Studien publicerades i tisdags i tidskriften Annals of Internal Medicine. I studien ingick 5 557 patienter från 581 centra i USA och 19 centra i Sverige.
Man fann alltså att de två preparaten gav samma grad av symtomlindring hos patienter med artros, men också att
signifikant färre patienter som fått rofecoxib avbröt behandlingen på grund av mag-tarmbiverkningar.
Enligt Läkemedelsverkets produktmonografi tillför rofecoxib effektmässigt ingenting nytt vid behandling av artros, men kan vara av värde för patienter med ökad risk för magblödningar, till exempel äldre.