Månads arkivering oktober 2003

Ännu en analys pekar på ökad risk för hjärtinfarkt med Vioxx

Läkemedelsvärlden
-
0

De som använde rofecoxib löpte en ökad relativ risk om 24 procent att drabbas av en hjärtinfarkt jämfört med dem som använde celecoxib (Celebra), och 14 procents ökad relativ risk jämfört med dem som använde andra NSAID. Den ökade risken sågs med både låga och höga doser rofecoxib. Risken var störst under de första 30 respektive 90 dagarna av behandlingen.

Studien är en observationsstudie med 53 475 patienter. Data på akuta hjärtinfarkter samlades in från ett av de statliga amerikanska läkemedelsförsäkringsprogrammen i Pennsylvania och New Jersey. Totalt fann man 10 895 hjärtinfarkter vilket matchades mot fyra kontroller (n=43 580). Utifrån det beräknades den relativa risken för hjärtinfarkt hos patienter på rofecoxib, celecoxib, NSAID eller inget av dessa.

Sedan Vigor-studien, som var först med att rapportera ökad risk för hjärtinfarkt, har fem andra studier, både poolade analyser och observationsstudier, undersökt förhållandet mellan coxiberna och risken för hjärtinfarkt.

Den senaste undersökningen ligger i linje med en annan publicerad i Lancet förra året, men går emot en undersökning publicerad i tidskriften Archives of Internal Medicine tidigare i år, som inte rapporterade någon ökad risk för hjärtinfarkt med cox 2-hämmarna.

Studien sponsrades av Merck, som tillverkar rofecoxib.

Ännu en analys pekar på ökad risk för hjärtinfarkt med Vioxx

Läkemedelsvärlden
-
0

De som använde rofecoxib löpte en ökad relativ risk om 24 procent att drabbas av en hjärtinfarkt jämfört med dem som använde celecoxib (Celebra), och 14 procents ökad relativ risk jämfört med dem som använde andra NSAID. Den ökade risken sågs med både låga och höga doser rofecoxib. Risken var störst under de första 30 respektive 90 dagarna av behandlingen.

Studien är en observationsstudie med 53 475 patienter. Data på akuta hjärtinfarkter samlades in från ett av de statliga amerikanska läkemedelsförsäkringsprogrammen i Pennsylvania och New Jersey. Totalt fann man 10 895 hjärtinfarkter vilket matchades mot fyra kontroller (n=43 580). Utifrån det beräknades den relativa risken för hjärtinfarkt hos patienter på rofecoxib, celecoxib, NSAID eller inget av dessa.

Sedan Vigor-studien, som var först med att rapportera ökad risk för hjärtinfarkt, har fem andra studier, både poolade analyser och observationsstudier, undersökt förhållandet mellan coxiberna och risken för hjärtinfarkt.

Den senaste undersökningen ligger i linje med en annan publicerad i Lancet förra året, men går emot en undersökning publicerad i tidskriften Archives of Internal Medicine tidigare i år, som inte rapporterade någon ökad risk för hjärtinfarkt med cox 2-hämmarna.

Studien sponsrades av Merck, som tillverkar rofecoxib.

Lovande fas III-resultat för ximelegatran

Läkemedelsvärlden
-
0

I tidigare studier har ximelegatran, 24 mg två gånger om dagen, visat sig lika effektivt som warfarin på att förebygga venös tromboembolism (VTE) efter TKR, en typ av knäledskirurgi. Ximelegatran kräver inte övervakning av koagulation eller dosjustering.

Syftet med studien EXULT A-studien var att utvärdera om en ökad dos (36 mg) ximelegatran, två gånger om dagen, skulle ge en förbättrad förebyggande effekt. Studien visade att så blev fallet; ximelegatran i denna dosering gav en bättre effekt än warfarin i normaldos, och jämförbar incidens av blödningskomplikationer. För mer detaljerade studieresultat, se originalpublikationen (länk i högermarginalen).

Studien THRIVE III, som koordinerats och delvis genomförts i Sverige, är den första som undersökt ximelegatran för långtidsprevention av återkommande venös tromboembolism efter en djup ventrombos och/eller lungembolism (LE). Warfarin, som är dagens standardbehandling, används normalt i högst sex månader på grund av den ökade blödningsrisken. Patienterna (n=1233) med VTE fick efter tre månaders konventionell antikoagulantiabehandling antingen ximelegatran under arton månader, eller placebo. Studiens primära endpoint, återkommande symtomatisk VTE, nåddes för 71 av placebopatienterna, men bara 18 av de patienter som fått ximelegatran.

– Exanta är ett medicinskt genombrott för behandling av patienter som drabbas av djup ventrombos eller lungembolism. Vi har nu bevis för att en längre behandling gör nytta och med Exanta kan vi ge patienterna en pålitlig behandling utan risk för ökade blödningar, säger docent Sam Schulman vid Karolinska sjukhuset, ordförande i den internationella styrgruppen för THRIVE III studien, i ett pressmeddelande från Astrazeneca.

Lovande fas III-resultat för ximelegatran

Läkemedelsvärlden
-
0

I tidigare studier har ximelegatran, 24 mg två gånger om dagen, visat sig lika effektivt som warfarin på att förebygga venös tromboembolism (VTE) efter TKR, en typ av knäledskirurgi. Ximelegatran kräver inte övervakning av koagulation eller dosjustering.

Syftet med studien EXULT A-studien var att utvärdera om en ökad dos (36 mg) ximelegatran, två gånger om dagen, skulle ge en förbättrad förebyggande effekt. Studien visade att så blev fallet; ximelegatran i denna dosering gav en bättre effekt än warfarin i normaldos, och jämförbar incidens av blödningskomplikationer. För mer detaljerade studieresultat, se originalpublikationen (länk i högermarginalen).

Studien THRIVE III, som koordinerats och delvis genomförts i Sverige, är den första som undersökt ximelegatran för långtidsprevention av återkommande venös tromboembolism efter en djup ventrombos och/eller lungembolism (LE). Warfarin, som är dagens standardbehandling, används normalt i högst sex månader på grund av den ökade blödningsrisken. Patienterna (n=1233) med VTE fick efter tre månaders konventionell antikoagulantiabehandling antingen ximelegatran under arton månader, eller placebo. Studiens primära endpoint, återkommande symtomatisk VTE, nåddes för 71 av placebopatienterna, men bara 18 av de patienter som fått ximelegatran.

– Exanta är ett medicinskt genombrott för behandling av patienter som drabbas av djup ventrombos eller lungembolism. Vi har nu bevis för att en längre behandling gör nytta och med Exanta kan vi ge patienterna en pålitlig behandling utan risk för ökade blödningar, säger docent Sam Schulman vid Karolinska sjukhuset, ordförande i den internationella styrgruppen för THRIVE III studien, i ett pressmeddelande från Astrazeneca.

Lovande fas III-resultat för ximelegatran

Läkemedelsvärlden
-
0

I tidigare studier har ximelegatran, 24 mg två gånger om dagen, visat sig lika effektivt som warfarin på att förebygga venös tromboembolism (VTE) efter TKR, en typ av knäledskirurgi. Ximelegatran kräver inte övervakning av koagulation eller dosjustering.

Syftet med studien EXULT A-studien var att utvärdera om en ökad dos (36 mg) ximelegatran, två gånger om dagen, skulle ge en förbättrad förebyggande effekt. Studien visade att så blev fallet; ximelegatran i denna dosering gav en bättre effekt än warfarin i normaldos, och jämförbar incidens av blödningskomplikationer. För mer detaljerade studieresultat, se originalpublikationen (länk i högermarginalen).

Studien THRIVE III, som koordinerats och delvis genomförts i Sverige, är den första som undersökt ximelegatran för långtidsprevention av återkommande venös tromboembolism efter en djup ventrombos och/eller lungembolism (LE). Warfarin, som är dagens standardbehandling, används normalt i högst sex månader på grund av den ökade blödningsrisken. Patienterna (n=1233) med VTE fick efter tre månaders konventionell antikoagulantiabehandling antingen ximelegatran under arton månader, eller placebo. Studiens primära endpoint, återkommande symtomatisk VTE, nåddes för 71 av placebopatienterna, men bara 18 av de patienter som fått ximelegatran.

– Exanta är ett medicinskt genombrott för behandling av patienter som drabbas av djup ventrombos eller lungembolism. Vi har nu bevis för att en längre behandling gör nytta och med Exanta kan vi ge patienterna en pålitlig behandling utan risk för ökade blödningar, säger docent Sam Schulman vid Karolinska sjukhuset, ordförande i den internationella styrgruppen för THRIVE III studien, i ett pressmeddelande från Astrazeneca.

Anastrozol godkänt för tidig bröstcancer hos kvinnor över 50

Birgitta Gerne
-
0

Det svenska godkännandet av anastrozol (Arimidex) baseras på resultaten från ATAC-studien (Arimidex and Tamoxifen, Alone or in Combination) på över 9300 kvinnor. Enligt studien minskar anastrozol risken för återfall med 64 procent hos postmenopausala kvinnor med tidig bröstcancer.
Två tredjedelar av alla brösttumörer är beroende av östrogen. Anastrozol fungerar genom att hindra enzymet aromatas att bilda östrogen. Det är det första läkemedlet som visats vara effektivare än tamoxifen hos den aktuella gruppen kvinnor.
ATAC-studien publicerades i Lancet 2002;359:2131-39.

Anastrozol godkänt för tidig bröstcancer hos kvinnor över 50

Birgitta Gerne
-
0

Det svenska godkännandet av anastrozol (Arimidex) baseras på resultaten från ATAC-studien (Arimidex and Tamoxifen, Alone or in Combination) på över 9300 kvinnor. Enligt studien minskar anastrozol risken för återfall med 64 procent hos postmenopausala kvinnor med tidig bröstcancer.
Två tredjedelar av alla brösttumörer är beroende av östrogen. Anastrozol fungerar genom att hindra enzymet aromatas att bilda östrogen. Det är det första läkemedlet som visats vara effektivare än tamoxifen hos den aktuella gruppen kvinnor.
ATAC-studien publicerades i Lancet 2002;359:2131-39.

Anastrozol godkänt för tidig bröstcancer hos kvinnor över 50

Birgitta Gerne
-
0

Det svenska godkännandet av anastrozol (Arimidex) baseras på resultaten från ATAC-studien (Arimidex and Tamoxifen, Alone or in Combination) på över 9300 kvinnor. Enligt studien minskar anastrozol risken för återfall med 64 procent hos postmenopausala kvinnor med tidig bröstcancer.
Två tredjedelar av alla brösttumörer är beroende av östrogen. Anastrozol fungerar genom att hindra enzymet aromatas att bilda östrogen. Det är det första läkemedlet som visats vara effektivare än tamoxifen hos den aktuella gruppen kvinnor.
ATAC-studien publicerades i Lancet 2002;359:2131-39.

Danska apotek får mer konkurrens

Läkemedelsvärlden
-
0

Patienten ber läkaren att skicka receptet till det nybildade företaget Euromedicin, som i sin tur letar upp motsvarande men billigare läkemedel i EU-länderna Grekland, Spanien, Portugal, Irland och Holland. Det skulle kunna sparar de danska patienterna runt 30 procent av kostnaden.

Den danska apotekarföreningen är kritisk till möjligheten, enligt Sundhedsdebatten. Man menar att utländska läkemedel med bipacksedlar på främmande språk inte kommer förbättra läkemedelsanvändningen i Danmark.

Men både Brukarrådet och Läkemedelsstyrelsen är positiva. Man menar att det finns inget lagligt hinder mot förslaget och att danska patienter är fria att skicka sina recept till ett annat EU-land och köpa sitt läkemedel där.

Danska apotek får mer konkurrens

Läkemedelsvärlden
-
0

Patienten ber läkaren att skicka receptet till det nybildade företaget Euromedicin, som i sin tur letar upp motsvarande men billigare läkemedel i EU-länderna Grekland, Spanien, Portugal, Irland och Holland. Det skulle kunna sparar de danska patienterna runt 30 procent av kostnaden.

Den danska apotekarföreningen är kritisk till möjligheten, enligt Sundhedsdebatten. Man menar att utländska läkemedel med bipacksedlar på främmande språk inte kommer förbättra läkemedelsanvändningen i Danmark.

Men både Brukarrådet och Läkemedelsstyrelsen är positiva. Man menar att det finns inget lagligt hinder mot förslaget och att danska patienter är fria att skicka sina recept till ett annat EU-land och köpa sitt läkemedel där.

Danska apotek får mer konkurrens

Läkemedelsvärlden
-
0

Patienten ber läkaren att skicka receptet till det nybildade företaget Euromedicin, som i sin tur letar upp motsvarande men billigare läkemedel i EU-länderna Grekland, Spanien, Portugal, Irland och Holland. Det skulle kunna sparar de danska patienterna runt 30 procent av kostnaden.

Den danska apotekarföreningen är kritisk till möjligheten, enligt Sundhedsdebatten. Man menar att utländska läkemedel med bipacksedlar på främmande språk inte kommer förbättra läkemedelsanvändningen i Danmark.

Men både Brukarrådet och Läkemedelsstyrelsen är positiva. Man menar att det finns inget lagligt hinder mot förslaget och att danska patienter är fria att skicka sina recept till ett annat EU-land och köpa sitt läkemedel där.

Lancet-ledare grumlar glädje över positivt resultat

Läkemedelsvärlden
-
0

Astrazenecas resultat för tredje kvartalet, en ökad vinst före skatt med 21 procent och en försäljningsökning med 12 procent, förklaras enligt brittiska tidningen Guardian bland annat av fördelaktiga växlingskurser och lanseringen av kolesterolhämmaren rosuvastatin (Crestor). Resultatet var bättre än vad de flesta aktieanalytiker förväntat sig.


Men resultaten överskuggas delvis av den hårdkokta ledare som den ansedda vetenskapstidskriften Lancet publicerade i helgen. Ledaren ifrågasätter styrkan i resultaten av de kliniska prövningarna av Crestor, samt företagets försäljningstaktik.


Lancet skriver bland annat att “Företagets taktik i marknadsföringen av rosuvastatin aktualiserar besvärande frågor om hur läkemedel når klinisk praxis och vilka mekanismer som finns tillgängliga för att skydda patienter mot otillräckligt undersökta läkemedel”.


Man ifrågasätter opartiskheten i några av de kliniska studierna av Crestor, och råder läkare att “berätta sanningen om rosuvastatin, d v s att läkemedlet jämfört med dess konkurrenter har underlägsen evidens som bas för dess användning. Astrazeneca har pushat sin marknadsföringsmaskin för mycket och för snabbt”.


I ett öppet brev svarade Astrazenecas vd Tom McKillop att ledaren var felaktig i sak och att han överraskats av att en respekterad tidskrift som Lancet kommer med osaklig kritik mot ett välstuderat och viktigt läkemedel.

Lancet-ledare grumlar glädje över positivt resultat

Läkemedelsvärlden
-
0

Astrazenecas resultat för tredje kvartalet, en ökad vinst före skatt med 21 procent och en försäljningsökning med 12 procent, förklaras enligt brittiska tidningen Guardian bland annat av fördelaktiga växlingskurser och lanseringen av kolesterolhämmaren rosuvastatin (Crestor). Resultatet var bättre än vad de flesta aktieanalytiker förväntat sig.


Men resultaten överskuggas delvis av den hårdkokta ledare som den ansedda vetenskapstidskriften Lancet publicerade i helgen. Ledaren ifrågasätter styrkan i resultaten av de kliniska prövningarna av Crestor, samt företagets försäljningstaktik.


Lancet skriver bland annat att “Företagets taktik i marknadsföringen av rosuvastatin aktualiserar besvärande frågor om hur läkemedel når klinisk praxis och vilka mekanismer som finns tillgängliga för att skydda patienter mot otillräckligt undersökta läkemedel”.


Man ifrågasätter opartiskheten i några av de kliniska studierna av Crestor, och råder läkare att “berätta sanningen om rosuvastatin, d v s att läkemedlet jämfört med dess konkurrenter har underlägsen evidens som bas för dess användning. Astrazeneca har pushat sin marknadsföringsmaskin för mycket och för snabbt”.


I ett öppet brev svarade Astrazenecas vd Tom McKillop att ledaren var felaktig i sak och att han överraskats av att en respekterad tidskrift som Lancet kommer med osaklig kritik mot ett välstuderat och viktigt läkemedel.

Lancet-ledare grumlar glädje över positivt resultat

Läkemedelsvärlden
-
0

Astrazenecas resultat för tredje kvartalet, en ökad vinst före skatt med 21 procent och en försäljningsökning med 12 procent, förklaras enligt brittiska tidningen Guardian bland annat av fördelaktiga växlingskurser och lanseringen av kolesterolhämmaren rosuvastatin (Crestor). Resultatet var bättre än vad de flesta aktieanalytiker förväntat sig.


Men resultaten överskuggas delvis av den hårdkokta ledare som den ansedda vetenskapstidskriften Lancet publicerade i helgen. Ledaren ifrågasätter styrkan i resultaten av de kliniska prövningarna av Crestor, samt företagets försäljningstaktik.


Lancet skriver bland annat att “Företagets taktik i marknadsföringen av rosuvastatin aktualiserar besvärande frågor om hur läkemedel når klinisk praxis och vilka mekanismer som finns tillgängliga för att skydda patienter mot otillräckligt undersökta läkemedel”.


Man ifrågasätter opartiskheten i några av de kliniska studierna av Crestor, och råder läkare att “berätta sanningen om rosuvastatin, d v s att läkemedlet jämfört med dess konkurrenter har underlägsen evidens som bas för dess användning. Astrazeneca har pushat sin marknadsföringsmaskin för mycket och för snabbt”.


I ett öppet brev svarade Astrazenecas vd Tom McKillop att ledaren var felaktig i sak och att han överraskats av att en respekterad tidskrift som Lancet kommer med osaklig kritik mot ett välstuderat och viktigt läkemedel.

Majoritet vill ha receptfritt i livsmedelsbutikerna

Läkemedelsvärlden
-
0

69 procent av svenskarna anser att livsmedelsbutiker absolut eller kanske ska få sälja receptfria läkemedel. Samtidigt anser 61 procent att det inte är särskilt viktigt eller inte viktigt alls för dem personligen att kunna köpa receptfria läkemedel i livsmedelsbutiker.

Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm presenterade igår torsdag på Läkemedelsforum i Älvsjö.

? Det verkar som att man har olika värderingar i frågan, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.

? Som medborgare tycker man att det är viktigt att livsmedelsbutiker att sälja receptfria läkemedel. Men för en själv, personligen, är det inte lika viktigt, säger Louise Ungerth.

Undersökningen visar också att oberoende av kön, ålder, utbildning, inkomst och hushållssituation så är fler positiva än negativa till att livsmedelsaffärerna ska få sälja receptfria läkemedel. Män är något mer positiva än kvinnor.

Undersökningen genomfördes av SKOP under perioden 20 april till 5 maj, 2003. 1070 slumpmässigt utvalda personer bosatta i Sverige i åldern 18 till 84 år intervjuades.

Majoritet vill ha receptfritt i livsmedelsbutikerna

Läkemedelsvärlden
-
0

69 procent av svenskarna anser att livsmedelsbutiker absolut eller kanske ska få sälja receptfria läkemedel. Samtidigt anser 61 procent att det inte är särskilt viktigt eller inte viktigt alls för dem personligen att kunna köpa receptfria läkemedel i livsmedelsbutiker.

Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm presenterade igår torsdag på Läkemedelsforum i Älvsjö.

? Det verkar som att man har olika värderingar i frågan, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsumentföreningen Stockholm.

? Som medborgare tycker man att det är viktigt att livsmedelsbutiker att sälja receptfria läkemedel. Men för en själv, personligen, är det inte lika viktigt, säger Louise Ungerth.

Undersökningen visar också att oberoende av kön, ålder, utbildning, inkomst och hushållssituation så är fler positiva än negativa till att livsmedelsaffärerna ska få sälja receptfria läkemedel. Män är något mer positiva än kvinnor.

Undersökningen genomfördes av SKOP under perioden 20 april till 5 maj, 2003. 1070 slumpmässigt utvalda personer bosatta i Sverige i åldern 18 till 84 år intervjuades.

123...12Sida 1 av 12