Månads arkivering september 2003

Allt eftersom trycket på sjukvården ökar, och människor i större utsträckning vill påverka sin hälsa, kommer egenvården att få ett allt större utrymme. Det tror Johan Calltorp, Hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.
? I dag är det i mångt och mycket en generationsfråga. Yngre vill vara mer delaktiga medan äldre fortfarande hyser en stor respekt för överheten. Men det håller på att ändras.
Han ser stora möjligheter med egenvård som en integrerad del i sjukvården, mycket vidare än att köpa receptfria läkemedel på apoteket. Men något större aktivt arbete pågår inte inom Västra Götalandsregionen för att få över patienter på att använda sig av mer egenvård. Men i och med att budgetar krymper kommer patienterna mer eller mindre tvingas till att behandla sig själva i större utsträckning, menar Johan Calltorp.
? Det behövs en modell där patienten ses som en medarbetare. Därför måste vi bidra med information så att patienten kan fatta beslut om den egna hälsan. Patientens medverkan måste bli central.

Måste få bort köerna
Han ser stora möjligheter för patienter att återta en del av ansvaret. Sjukvårdens uppgift ska vara att hjälpa patienten och ge dem möjlighet att fatta aktiva beslut för att klara sig bättre på egen hand.
Det är framför allt i primärvården Johan Calltorp ser egenvårdens möjligheter, som inte enbart handlar om läkemedel. Det innefattar hela omhändertagandet.
? För att underlätta egenvårdens möjligheter måste vi få bort köerna och ge snabba besked. Där ser jag gärna mer aktiva farmacevter i det första patientmötet.
Fredrik Hed

Allt eftersom trycket på sjukvården ökar, och människor i större utsträckning vill påverka sin hälsa, kommer egenvården att få ett allt större utrymme. Det tror Johan Calltorp, Hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.
? I dag är det i mångt och mycket en generationsfråga. Yngre vill vara mer delaktiga medan äldre fortfarande hyser en stor respekt för överheten. Men det håller på att ändras.
Han ser stora möjligheter med egenvård som en integrerad del i sjukvården, mycket vidare än att köpa receptfria läkemedel på apoteket. Men något större aktivt arbete pågår inte inom Västra Götalandsregionen för att få över patienter på att använda sig av mer egenvård. Men i och med att budgetar krymper kommer patienterna mer eller mindre tvingas till att behandla sig själva i större utsträckning, menar Johan Calltorp.
? Det behövs en modell där patienten ses som en medarbetare. Därför måste vi bidra med information så att patienten kan fatta beslut om den egna hälsan. Patientens medverkan måste bli central.

Måste få bort köerna
Han ser stora möjligheter för patienter att återta en del av ansvaret. Sjukvårdens uppgift ska vara att hjälpa patienten och ge dem möjlighet att fatta aktiva beslut för att klara sig bättre på egen hand.
Det är framför allt i primärvården Johan Calltorp ser egenvårdens möjligheter, som inte enbart handlar om läkemedel. Det innefattar hela omhändertagandet.
? För att underlätta egenvårdens möjligheter måste vi få bort köerna och ge snabba besked. Där ser jag gärna mer aktiva farmacevter i det första patientmötet.
Fredrik Hed

Allt eftersom trycket på sjukvården ökar, och människor i större utsträckning vill påverka sin hälsa, kommer egenvården att få ett allt större utrymme. Det tror Johan Calltorp, Hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.
? I dag är det i mångt och mycket en generationsfråga. Yngre vill vara mer delaktiga medan äldre fortfarande hyser en stor respekt för överheten. Men det håller på att ändras.
Han ser stora möjligheter med egenvård som en integrerad del i sjukvården, mycket vidare än att köpa receptfria läkemedel på apoteket. Men något större aktivt arbete pågår inte inom Västra Götalandsregionen för att få över patienter på att använda sig av mer egenvård. Men i och med att budgetar krymper kommer patienterna mer eller mindre tvingas till att behandla sig själva i större utsträckning, menar Johan Calltorp.
? Det behövs en modell där patienten ses som en medarbetare. Därför måste vi bidra med information så att patienten kan fatta beslut om den egna hälsan. Patientens medverkan måste bli central.

Måste få bort köerna
Han ser stora möjligheter för patienter att återta en del av ansvaret. Sjukvårdens uppgift ska vara att hjälpa patienten och ge dem möjlighet att fatta aktiva beslut för att klara sig bättre på egen hand.
Det är framför allt i primärvården Johan Calltorp ser egenvårdens möjligheter, som inte enbart handlar om läkemedel. Det innefattar hela omhändertagandet.
? För att underlätta egenvårdens möjligheter måste vi få bort köerna och ge snabba besked. Där ser jag gärna mer aktiva farmacevter i det första patientmötet.
Fredrik Hed

Världshälsoorganisationen, WHO, hävde den 24 juni varningen att resa till Peking. Därmed finns idag inget område i världen som WHO avråder från att resa till med anledning av Sars.
Trots att sjukdomen nu är under kontroll gick WHO i början av september ut med en varning att epidemin kan återkomma till vintern. Anledningen är att det råder osäkerhet om sjukdomen är säsongsbunden och om den kommer att återuppträda i samband med kyligare klimat under vintern.
Annika Linde, läkare och chef för avdelningen för Virologi vid Smittskyddsinstitutet, menar att varningen är berättigad. Hon är också positiv till WHO:s rekommendation att vaccinera utsatta riskgrupper mot influensa, det vill säga äldre samt personer med underliggande sjukdomar.
? Eftersom Sarssymtomen i början liknar dem från en vanlig influensa är det vettigt. Då blir det också lättare att hitta eventuella Sarsfall.

Tvångskarantän

Men det är egentligen inte förrän nästa sommar eller höst som vi kan vara helt säkra på var vi har Sarsviruset. Det är ett luftvägsvirus och dessa grasserar som värst under de kalla årstiderna. Vi vet inte heller i vilken form det i så fall kommer till vintern.
? Troligen är Sars något vi får leva med, säger Annika Linde.
Hon tror också att vi kommer att få många fler liknande utbrott framöver. Det beror mycket på vår livsföring i dag, men också på de klimatförändringar som sker. Plus att antalet människor hela tiden ökar på jorden.
? Vi reser också mycket mer i dag, över hela världen. Det talar för att fler smittor kommer att spridas snabbare över ett större område.
Hon nämner till exempel malaria, denguefeber, hantavirus, west nile-virus och ebola. Ett lokalt exempel är TBE, som fästingar sprider på allt fler platser i Sverige.
Smittor och sjukdomar som tidigare begränsades kan i dag spridas på några dagar över hela världen. I framtiden kan det därför bli aktuellt med tvångskarantän i större utsträckning, en åtgärd som användes i Kina för att hjälpa till att begränsa Sarsvirusets framfart. Tvångskarantän är ännu olagligt i Sverige men en statlig utredning föreslår att denna möjlighet ska tillåtas även här.

Kräver nära kontakt

Sars orsaks av ett coronavirus, ett cirkelformat virus med en krans, corona, av små utskott runt ytterkanten. Det är ett vanligt virus hos djur men ovanligt hos människor. Därför drogs snabbt slutsatsen att smittan kom från djur till människa.
Dock är Sarsviruset avvikande från alla andra kända coronavirus, vilket talar för att det är en helt ny variant.
Sars smittar genom droppsmitta, och förutsätter tät och nära kontakt med sjuka personer. Ett krav som talar emot en global epidemi.
Sannolikt har viruset muterat för att kunna infektera människa, och att det först bröt ut i Kina förvånar inte Annika Linde.
? Nej, eftersom man där äter helt andra djur än vad vi gör här i västvärlden. Plus att man också kommer i mycket närmare kontakt med sina djur, både hemma och på marknader.

Blir snällare med tiden

Den internationella inställningen i dag är att hade de kinesiska myndigheterna slagit larm i tid hade man sannolikt kunna minska smittspridningen tidigt.
Anledningen till att man till slut ändå lyckades förhindra en allvarlig epidemi var de effektiva åtgärder som sattes in över hela världen. Isolering och vid behov aggressiv behandling av patienter, skyddskläder för behandlande personal, noggrann smittspårning och screening av bland annat passagerare på flygplatser, samt bra internationell koordinering av insatser.
? Men trots det var det ändå runt elva procent som dog av de runt 8 500 drabbade.
Därför klassades Sars snabbt som en samhällsfarlig sjukdom och faller sedan den 1 maj under Smittskyddslagen.
Trots att viruset inte är speciellt smittsamt är det alltså relativt dödligt. Till skillnad från ett influensavirus, som klarar sig med några få virus för att smitta en ny värd, kräver sars flera tusen virus för att lyckas smitta en ny värd.
? Därför tror vi att Sarsviruset i sig inte är speciellt potent. Till vår fördel talar också att virus tenderar att mutera till snällare varianter eftersom de inte vinner på att ta kål på sina värdar, säger Annika Linde.

Världshälsoorganisationen, WHO, hävde den 24 juni varningen att resa till Peking. Därmed finns idag inget område i världen som WHO avråder från att resa till med anledning av Sars.
Trots att sjukdomen nu är under kontroll gick WHO i början av september ut med en varning att epidemin kan återkomma till vintern. Anledningen är att det råder osäkerhet om sjukdomen är säsongsbunden och om den kommer att återuppträda i samband med kyligare klimat under vintern.
Annika Linde, läkare och chef för avdelningen för Virologi vid Smittskyddsinstitutet, menar att varningen är berättigad. Hon är också positiv till WHO:s rekommendation att vaccinera utsatta riskgrupper mot influensa, det vill säga äldre samt personer med underliggande sjukdomar.
? Eftersom Sarssymtomen i början liknar dem från en vanlig influensa är det vettigt. Då blir det också lättare att hitta eventuella Sarsfall.

Tvångskarantän

Men det är egentligen inte förrän nästa sommar eller höst som vi kan vara helt säkra på var vi har Sarsviruset. Det är ett luftvägsvirus och dessa grasserar som värst under de kalla årstiderna. Vi vet inte heller i vilken form det i så fall kommer till vintern.
? Troligen är Sars något vi får leva med, säger Annika Linde.
Hon tror också att vi kommer att få många fler liknande utbrott framöver. Det beror mycket på vår livsföring i dag, men också på de klimatförändringar som sker. Plus att antalet människor hela tiden ökar på jorden.
? Vi reser också mycket mer i dag, över hela världen. Det talar för att fler smittor kommer att spridas snabbare över ett större område.
Hon nämner till exempel malaria, denguefeber, hantavirus, west nile-virus och ebola. Ett lokalt exempel är TBE, som fästingar sprider på allt fler platser i Sverige.
Smittor och sjukdomar som tidigare begränsades kan i dag spridas på några dagar över hela världen. I framtiden kan det därför bli aktuellt med tvångskarantän i större utsträckning, en åtgärd som användes i Kina för att hjälpa till att begränsa Sarsvirusets framfart. Tvångskarantän är ännu olagligt i Sverige men en statlig utredning föreslår att denna möjlighet ska tillåtas även här.

Kräver nära kontakt

Sars orsaks av ett coronavirus, ett cirkelformat virus med en krans, corona, av små utskott runt ytterkanten. Det är ett vanligt virus hos djur men ovanligt hos människor. Därför drogs snabbt slutsatsen att smittan kom från djur till människa.
Dock är Sarsviruset avvikande från alla andra kända coronavirus, vilket talar för att det är en helt ny variant.
Sars smittar genom droppsmitta, och förutsätter tät och nära kontakt med sjuka personer. Ett krav som talar emot en global epidemi.
Sannolikt har viruset muterat för att kunna infektera människa, och att det först bröt ut i Kina förvånar inte Annika Linde.
? Nej, eftersom man där äter helt andra djur än vad vi gör här i västvärlden. Plus att man också kommer i mycket närmare kontakt med sina djur, både hemma och på marknader.

Blir snällare med tiden

Den internationella inställningen i dag är att hade de kinesiska myndigheterna slagit larm i tid hade man sannolikt kunna minska smittspridningen tidigt.
Anledningen till att man till slut ändå lyckades förhindra en allvarlig epidemi var de effektiva åtgärder som sattes in över hela världen. Isolering och vid behov aggressiv behandling av patienter, skyddskläder för behandlande personal, noggrann smittspårning och screening av bland annat passagerare på flygplatser, samt bra internationell koordinering av insatser.
? Men trots det var det ändå runt elva procent som dog av de runt 8 500 drabbade.
Därför klassades Sars snabbt som en samhällsfarlig sjukdom och faller sedan den 1 maj under Smittskyddslagen.
Trots att viruset inte är speciellt smittsamt är det alltså relativt dödligt. Till skillnad från ett influensavirus, som klarar sig med några få virus för att smitta en ny värd, kräver sars flera tusen virus för att lyckas smitta en ny värd.
? Därför tror vi att Sarsviruset i sig inte är speciellt potent. Till vår fördel talar också att virus tenderar att mutera till snällare varianter eftersom de inte vinner på att ta kål på sina värdar, säger Annika Linde.

Världshälsoorganisationen, WHO, hävde den 24 juni varningen att resa till Peking. Därmed finns idag inget område i världen som WHO avråder från att resa till med anledning av Sars.
Trots att sjukdomen nu är under kontroll gick WHO i början av september ut med en varning att epidemin kan återkomma till vintern. Anledningen är att det råder osäkerhet om sjukdomen är säsongsbunden och om den kommer att återuppträda i samband med kyligare klimat under vintern.
Annika Linde, läkare och chef för avdelningen för Virologi vid Smittskyddsinstitutet, menar att varningen är berättigad. Hon är också positiv till WHO:s rekommendation att vaccinera utsatta riskgrupper mot influensa, det vill säga äldre samt personer med underliggande sjukdomar.
? Eftersom Sarssymtomen i början liknar dem från en vanlig influensa är det vettigt. Då blir det också lättare att hitta eventuella Sarsfall.

Tvångskarantän

Men det är egentligen inte förrän nästa sommar eller höst som vi kan vara helt säkra på var vi har Sarsviruset. Det är ett luftvägsvirus och dessa grasserar som värst under de kalla årstiderna. Vi vet inte heller i vilken form det i så fall kommer till vintern.
? Troligen är Sars något vi får leva med, säger Annika Linde.
Hon tror också att vi kommer att få många fler liknande utbrott framöver. Det beror mycket på vår livsföring i dag, men också på de klimatförändringar som sker. Plus att antalet människor hela tiden ökar på jorden.
? Vi reser också mycket mer i dag, över hela världen. Det talar för att fler smittor kommer att spridas snabbare över ett större område.
Hon nämner till exempel malaria, denguefeber, hantavirus, west nile-virus och ebola. Ett lokalt exempel är TBE, som fästingar sprider på allt fler platser i Sverige.
Smittor och sjukdomar som tidigare begränsades kan i dag spridas på några dagar över hela världen. I framtiden kan det därför bli aktuellt med tvångskarantän i större utsträckning, en åtgärd som användes i Kina för att hjälpa till att begränsa Sarsvirusets framfart. Tvångskarantän är ännu olagligt i Sverige men en statlig utredning föreslår att denna möjlighet ska tillåtas även här.

Kräver nära kontakt

Sars orsaks av ett coronavirus, ett cirkelformat virus med en krans, corona, av små utskott runt ytterkanten. Det är ett vanligt virus hos djur men ovanligt hos människor. Därför drogs snabbt slutsatsen att smittan kom från djur till människa.
Dock är Sarsviruset avvikande från alla andra kända coronavirus, vilket talar för att det är en helt ny variant.
Sars smittar genom droppsmitta, och förutsätter tät och nära kontakt med sjuka personer. Ett krav som talar emot en global epidemi.
Sannolikt har viruset muterat för att kunna infektera människa, och att det först bröt ut i Kina förvånar inte Annika Linde.
? Nej, eftersom man där äter helt andra djur än vad vi gör här i västvärlden. Plus att man också kommer i mycket närmare kontakt med sina djur, både hemma och på marknader.

Blir snällare med tiden

Den internationella inställningen i dag är att hade de kinesiska myndigheterna slagit larm i tid hade man sannolikt kunna minska smittspridningen tidigt.
Anledningen till att man till slut ändå lyckades förhindra en allvarlig epidemi var de effektiva åtgärder som sattes in över hela världen. Isolering och vid behov aggressiv behandling av patienter, skyddskläder för behandlande personal, noggrann smittspårning och screening av bland annat passagerare på flygplatser, samt bra internationell koordinering av insatser.
? Men trots det var det ändå runt elva procent som dog av de runt 8 500 drabbade.
Därför klassades Sars snabbt som en samhällsfarlig sjukdom och faller sedan den 1 maj under Smittskyddslagen.
Trots att viruset inte är speciellt smittsamt är det alltså relativt dödligt. Till skillnad från ett influensavirus, som klarar sig med några få virus för att smitta en ny värd, kräver sars flera tusen virus för att lyckas smitta en ny värd.
? Därför tror vi att Sarsviruset i sig inte är speciellt potent. Till vår fördel talar också att virus tenderar att mutera till snällare varianter eftersom de inte vinner på att ta kål på sina värdar, säger Annika Linde.

Några nya, banbrytande antibiotika är inte att vänta inom den närmaste framtiden (se även artikel på sidan 36).
? Det ser mycket klent ut i pipeline. Det finns överhuvudtaget ingenting mot gramnegativa bakterier av betydelse på gång, inte ens i preklinisk fas såvitt jag känner till. Det här kan ge väldiga bekymmer i framtiden, säger Ragnar Norrby, infektionsläkare och generaldirektör på Smittskyddsinstitutet.

? Antibiotika är jobbiga preparat för industrin. Varje ny behandling avser en kort tidsperiod och innebär ett nytt övervägande från förskrivaren. Därför krävs en kontinuerlig marknadsföringsinsats från företagen som totalt sett är större än vad man behöver för läkemedel mot kroniska sjukdomar. Dessutom är utvecklingskostnaderna ofta högre för antibiotika eftersom de tilltänkta indikationerna ofta är fler men smalare än för ett genomsnittligt läkemedel. Det är därför inte helt ologiskt att det idag inte finns något antibiotikum bland de 20 bäst säljande läkemedlen, säger Ragnar Norrby.

Vad skulle då behövas för att få företagen att satsa på antibiotika igen?
? Om de äldre preparaten skulle börja svikta ordentligt lär företagen se marknaden igen. Då är det visserligen sent, men å andra sidan har industrin på senare tid blivit bättre på att ta fram preparat snabbt.

Linezolid sparar pengar

Det viktigaste tillskottet i kliniken på senare tid är linezolid (Zyvoxid), ett oralt alternativ till intravenösa preparat vid behandling av multiresistenta stafylokocker.
? Medlet är vansinnigt dyrt, men i och med att det kan ges oralt är det i regel ändå kostnadsbesparande, säger Ragnar Norrby, infektionsläkare och generaldirektör på Smittskyddsinstitutet.
En annan, åtminstone halv nyhet är de så kallade ketoliderna, exempelvis det i Sverige godkända telitromycin (Ketek).
? Ketoliderna är ett slags förbättrade makrolider, men innebär ingen revolution.

Flod av hivmedel

Inom det antivirala området är aktiviteten större. Influensamedlet oseltamir (Tamiflu) har nått kliniken liksom en veritabel flod av hivläkemedel (se separat artikel). Den ständiga risken för resistensutveckling gör att behovet av läkemedelsbyten är fortsatt stort för hivpatienterna, och därmed är incitamenten att utveckla nya medel fortsatt stora. Ännu fler antivirala läkemedel lär dyka upp om företagens lovande pipelines kan omsättas i nya läkemedel.
? Det är sannolikt att en del av hivläkemedlen även kan vara effektiva mot andra virus. Det finns bland annat hopp på hepatitområdet. Utvecklingen av influensamedel är också intressant, även om vi inte vet hur stort problemet med resistensutveckling är där ännu. På herpessidan lär det däremot bli svårt för nya medel att uppvisa högre effektivitet än vad aciklovir redan gör, säger Ragnar Norrby.

Några nya, banbrytande antibiotika är inte att vänta inom den närmaste framtiden (se även artikel på sidan 36).
? Det ser mycket klent ut i pipeline. Det finns överhuvudtaget ingenting mot gramnegativa bakterier av betydelse på gång, inte ens i preklinisk fas såvitt jag känner till. Det här kan ge väldiga bekymmer i framtiden, säger Ragnar Norrby, infektionsläkare och generaldirektör på Smittskyddsinstitutet.

? Antibiotika är jobbiga preparat för industrin. Varje ny behandling avser en kort tidsperiod och innebär ett nytt övervägande från förskrivaren. Därför krävs en kontinuerlig marknadsföringsinsats från företagen som totalt sett är större än vad man behöver för läkemedel mot kroniska sjukdomar. Dessutom är utvecklingskostnaderna ofta högre för antibiotika eftersom de tilltänkta indikationerna ofta är fler men smalare än för ett genomsnittligt läkemedel. Det är därför inte helt ologiskt att det idag inte finns något antibiotikum bland de 20 bäst säljande läkemedlen, säger Ragnar Norrby.

Vad skulle då behövas för att få företagen att satsa på antibiotika igen?
? Om de äldre preparaten skulle börja svikta ordentligt lär företagen se marknaden igen. Då är det visserligen sent, men å andra sidan har industrin på senare tid blivit bättre på att ta fram preparat snabbt.

Linezolid sparar pengar

Det viktigaste tillskottet i kliniken på senare tid är linezolid (Zyvoxid), ett oralt alternativ till intravenösa preparat vid behandling av multiresistenta stafylokocker.
? Medlet är vansinnigt dyrt, men i och med att det kan ges oralt är det i regel ändå kostnadsbesparande, säger Ragnar Norrby, infektionsläkare och generaldirektör på Smittskyddsinstitutet.
En annan, åtminstone halv nyhet är de så kallade ketoliderna, exempelvis det i Sverige godkända telitromycin (Ketek).
? Ketoliderna är ett slags förbättrade makrolider, men innebär ingen revolution.

Flod av hivmedel

Inom det antivirala området är aktiviteten större. Influensamedlet oseltamir (Tamiflu) har nått kliniken liksom en veritabel flod av hivläkemedel (se separat artikel). Den ständiga risken för resistensutveckling gör att behovet av läkemedelsbyten är fortsatt stort för hivpatienterna, och därmed är incitamenten att utveckla nya medel fortsatt stora. Ännu fler antivirala läkemedel lär dyka upp om företagens lovande pipelines kan omsättas i nya läkemedel.
? Det är sannolikt att en del av hivläkemedlen även kan vara effektiva mot andra virus. Det finns bland annat hopp på hepatitområdet. Utvecklingen av influensamedel är också intressant, även om vi inte vet hur stort problemet med resistensutveckling är där ännu. På herpessidan lär det däremot bli svårt för nya medel att uppvisa högre effektivitet än vad aciklovir redan gör, säger Ragnar Norrby.