Månads arkivering september 2003

Mycket biverkningar med generika

Sedan reformen den 1 oktober förra året kartlägger Läkemedelsverket antalet rapporterade biverkningar med generiska preparat. Verket har sedan dess fått in 27 biverkningsrapporter på generiska läkemedel, majoriteten av dem gäller SSRI-preparat. I en kommentar till nyhetsbrevet Pharma Online säger Ann-Christin Lindgren att man är förvånad över det stora antalet. Man vet inte vad det beror på och inte heller varför så många av dem är SSRI-preparat. Dock fortsätter verket att följa upp rapporterna.

Revirstrid kring nytt institut

Som LMV skrev i nr 9/03 vill Apoteket och Läkemedelsförmånsnämnden skapa ett nytt institut för oberoende läkemedelsinformation. Läkemedelsindustriföreningen har uttalat sig positivt. I en debattartikel i dagens Medicin har emellertid representanter för Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och SBU uttalat sig emot ett nytt institut. Man menar att dessa tre tillsammans redan gör det som det nya institutet skulle göra. Man medger samtidigt att det finns utrymme för förbättringar, men avslutar med att det framför allt behövs en utvecklad samverkan mellan sjukvård, myndigheter och universitet.

Socialstyrelsen varnar för säkerhetsbrister

Läkemedelsanvändningen är ett särskilt angeläget område där det måste till förbättringar för att öka patientsäkerheten. Det menar Socialstyrelsen i en ny rapport som tar upp läkemedelshanteringsfrågor, förväxlingar, kommunikation och informationsöverföring som tillfällen med hög felrisk. Av det totala antalet ogynnsamma händelser inom sjukvården utgör avvikelser vid läkemedelshantering runt 20 procent. Endast fallolyckor sker oftare.

Matpyramiden dammas av i USA

Hälsomyndigheterna i USA ska göra om den gamla hederliga matpyramiden för att hjälpa de allt fetare amerikanerna att äta mindre och motionera mer. Med två tredjedelar överviktiga eller feta amerikaner har befolkningen tydligen ignorerat alla tidigare råd om hälsosam livsstil.
Den nya pyramiden ska vara basen i den hälsokampanj som lanseras 2005. I den nya modellen finns tolv olika kalorinivåer ? från 1000 till 3200 kalorier. Den gamla modellen har bara tre, 1600, 2200 och 2800.

Kombination effektiv vid Alzheimers sjukdom

Amerikanska forskare har visat att en kombination av läkemedlen donepezil (Aricept) och memantin (Ebixa) kan ge signifikant förbättring av den mentala förmågan hos alzheimerpatienter. Det är första gången som läkemedlen testas tillsammans.
Memantin är godkänd i Europa men ännu inte i USA. Studien är gjord vid University of Rochester i New York.

Blodsocker kan mätas i tårar

Diabetiker har socker i sina tårar och halten stämmer väl överens med deras blodsockernivåer. Forskare i Indien har studerat sambandet mellan sockerhalt i tårar och blodglukosnivåer hos 200 personer vid en diabetesmottagning.
De kom fram till att man kan identifiera personer med normala respektive förhöjda blodglukosnivåer genom att mäta halten av socker i deras tårar.

Vaccin lovande mot livmoderhalscancer

Ett experimentellt vaccin som kan skydda kvinnor mot två av de vanligaste orsakerna till cancer i livmoderhalsen har gett mycket bra resultat. Amerikanska forskare har i preliminära studier fått ett hundraprocentigt skydd mot upprepade infektioner med de två humana papillomvirus som vanligen kopplas till den här formen av cancer.
Forskarna uppskattar att vaccinet kan förhindra upp till tre fjärdedelar av de 500 000 fall av livmoderhalscancer som rapporteras i USA varje år. De två HPV-strängarna som man använt i vaccinet svarar för omkring 75 procent av dessa.

Mycket biverkningar med generika

Sedan reformen den 1 oktober förra året kartlägger Läkemedelsverket antalet rapporterade biverkningar med generiska preparat. Verket har sedan dess fått in 27 biverkningsrapporter på generiska läkemedel, majoriteten av dem gäller SSRI-preparat. I en kommentar till nyhetsbrevet Pharma Online säger Ann-Christin Lindgren att man är förvånad över det stora antalet. Man vet inte vad det beror på och inte heller varför så många av dem är SSRI-preparat. Dock fortsätter verket att följa upp rapporterna.

Revirstrid kring nytt institut

Som LMV skrev i nr 9/03 vill Apoteket och Läkemedelsförmånsnämnden skapa ett nytt institut för oberoende läkemedelsinformation. Läkemedelsindustriföreningen har uttalat sig positivt. I en debattartikel i dagens Medicin har emellertid representanter för Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och SBU uttalat sig emot ett nytt institut. Man menar att dessa tre tillsammans redan gör det som det nya institutet skulle göra. Man medger samtidigt att det finns utrymme för förbättringar, men avslutar med att det framför allt behövs en utvecklad samverkan mellan sjukvård, myndigheter och universitet.

Socialstyrelsen varnar för säkerhetsbrister

Läkemedelsanvändningen är ett särskilt angeläget område där det måste till förbättringar för att öka patientsäkerheten. Det menar Socialstyrelsen i en ny rapport som tar upp läkemedelshanteringsfrågor, förväxlingar, kommunikation och informationsöverföring som tillfällen med hög felrisk. Av det totala antalet ogynnsamma händelser inom sjukvården utgör avvikelser vid läkemedelshantering runt 20 procent. Endast fallolyckor sker oftare.

Matpyramiden dammas av i USA

Hälsomyndigheterna i USA ska göra om den gamla hederliga matpyramiden för att hjälpa de allt fetare amerikanerna att äta mindre och motionera mer. Med två tredjedelar överviktiga eller feta amerikaner har befolkningen tydligen ignorerat alla tidigare råd om hälsosam livsstil.
Den nya pyramiden ska vara basen i den hälsokampanj som lanseras 2005. I den nya modellen finns tolv olika kalorinivåer ? från 1000 till 3200 kalorier. Den gamla modellen har bara tre, 1600, 2200 och 2800.

Kombination effektiv vid Alzheimers sjukdom

Amerikanska forskare har visat att en kombination av läkemedlen donepezil (Aricept) och memantin (Ebixa) kan ge signifikant förbättring av den mentala förmågan hos alzheimerpatienter. Det är första gången som läkemedlen testas tillsammans.
Memantin är godkänd i Europa men ännu inte i USA. Studien är gjord vid University of Rochester i New York.

Blodsocker kan mätas i tårar

Diabetiker har socker i sina tårar och halten stämmer väl överens med deras blodsockernivåer. Forskare i Indien har studerat sambandet mellan sockerhalt i tårar och blodglukosnivåer hos 200 personer vid en diabetesmottagning.
De kom fram till att man kan identifiera personer med normala respektive förhöjda blodglukosnivåer genom att mäta halten av socker i deras tårar.

Vaccin lovande mot livmoderhalscancer

Ett experimentellt vaccin som kan skydda kvinnor mot två av de vanligaste orsakerna till cancer i livmoderhalsen har gett mycket bra resultat. Amerikanska forskare har i preliminära studier fått ett hundraprocentigt skydd mot upprepade infektioner med de två humana papillomvirus som vanligen kopplas till den här formen av cancer.
Forskarna uppskattar att vaccinet kan förhindra upp till tre fjärdedelar av de 500 000 fall av livmoderhalscancer som rapporteras i USA varje år. De två HPV-strängarna som man använt i vaccinet svarar för omkring 75 procent av dessa.

Författare var bland annat Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins, som alla tre erhöll Nobelpriset i medicin 1962. I Nature beskrivs i år i ett antal artiklar den historiska, vetenskapliga och kulturella betydelsen av händelsen som inledning till en bioteknologisk revolution. Det gick dock trögt i början och det var först när man insåg DNA-molekylens involvering i proteinsyntesen som vetenskapsvärlden tog upptäckten på allvar. Mot bakgrund av det mänskliga genomets fastställande i början av detta sekel ses DNA-upptäckten alltmer som den största vetenskapliga bedriften under 1900-talet.

Efterhand anses den bioteknologiska utvecklingen också starkt påverka sjukvårdens organisation och utförande. Den processen anses dock gå långsammare än vad som förutsågs för några år sedan och under våren har frågan diskuterats i ett antal artiklar i tidskriften Science, där man bland annat framhåller att kraftfullare metoder bör utvecklas för att identifiera individer med högre risker för sjukdomar och en individuellt anpassad behandling. Vetenskapsmännen måste ta ett större ansvar för att bryta det traditionella mönstret, och nu avsättes också stora ekonomiska resurser i USA för att implementera ny vetenskap i praktisk sjukvård.
I England har regeringen tillsatt en särskild kommission, Human Genetics Commission (HGC), som i en rapport före sommaren presenterade ett program för att kvalitetssäkra den genetiska utvecklingen med ny utbildning för läkare och organisation av sjukvården. Enligt sjukvårdsministern står sjukvården på tröskeln till en ny revolution, vilket han uttryckte i samband med presentationen av rapporten. Pharmaceutical Society har följt upp detta och på olika sätt beskrivit hur apoteken och farmacin kommer att beröras i framtiden. I ett PM framhålls farmakogenomiken som grundläggande för hur en individ svarar på en läkemedelsbehandling, såväl med avseende på positiva som negativa effekter. Att kunna de molekylära verkningsmekanismerna är nödvändiga för att förstå de kliniska effekterna. En kunskap, som är mycket begränsad hos apotekarna och här måste medicinarna och farmaceuterna samverka. Därför avser Pharmaceutical Society ingå samarbete med andra institutioner för att ordna utbildning på området för all sjukvårdspersonal.

Var står vi då i Sverige? Vad gäller bioteknologisk FoU hävdar Sverige sig väl enligt en nyligen publicerad rapport från IVA och VINNOVA. Däremot anses implementeringen av den nya läkemedelsforskningen i den praktiska vardagen inom sjukvård och apoteksverksamhet gå trögt. Folke Sjöqvist, pionjär på området, har under våren i en artikel i Läkartidningen beskrivit hur farmakogenetiska metoder för rationellt val av läkemedel och individuell läkemedelsdosering är under snabb utveckling, vilket leder till ett paradigmskifte i läkemedelsbehandlingen. Sjöqvists artikel har nyligen kommenterats i en artikel av Ulf Kristoffersson och Tore Nilstun, som menar att de farmakogenetiska landvinningarna måste utnyttjas med respekt för de etiska konsekvenserna och läkarnas begränsade kunskap om sambandet mellan normal variation, sjukdom och arv. Kjell Strandberg har vid olika tillfällen beskrivit vilka möjligheter apoteken och farmaceuterna har att medverka i den nya utvecklingen, dock hittills med begränsad respons.

Förhoppningsvis fångar professionerna i den patientnära verksamheten i Sverige upp trenderna i den nya läkemedelsutvecklingen. Intryck kan hämtas från de årliga FIP-kongresserna, som av och till tar upp aktiviteter inom området. Utvecklingen i England och USA kan också vara värd att studera. En förutsättning är att man löser upp stelbenta organisatoriska strukturer, motverkar revirtänkande och utvecklar det professionella ledarskapet inom sjukvård och läkemedelsförsörjning.

Författare var bland annat Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins, som alla tre erhöll Nobelpriset i medicin 1962. I Nature beskrivs i år i ett antal artiklar den historiska, vetenskapliga och kulturella betydelsen av händelsen som inledning till en bioteknologisk revolution. Det gick dock trögt i början och det var först när man insåg DNA-molekylens involvering i proteinsyntesen som vetenskapsvärlden tog upptäckten på allvar. Mot bakgrund av det mänskliga genomets fastställande i början av detta sekel ses DNA-upptäckten alltmer som den största vetenskapliga bedriften under 1900-talet.

Efterhand anses den bioteknologiska utvecklingen också starkt påverka sjukvårdens organisation och utförande. Den processen anses dock gå långsammare än vad som förutsågs för några år sedan och under våren har frågan diskuterats i ett antal artiklar i tidskriften Science, där man bland annat framhåller att kraftfullare metoder bör utvecklas för att identifiera individer med högre risker för sjukdomar och en individuellt anpassad behandling. Vetenskapsmännen måste ta ett större ansvar för att bryta det traditionella mönstret, och nu avsättes också stora ekonomiska resurser i USA för att implementera ny vetenskap i praktisk sjukvård.
I England har regeringen tillsatt en särskild kommission, Human Genetics Commission (HGC), som i en rapport före sommaren presenterade ett program för att kvalitetssäkra den genetiska utvecklingen med ny utbildning för läkare och organisation av sjukvården. Enligt sjukvårdsministern står sjukvården på tröskeln till en ny revolution, vilket han uttryckte i samband med presentationen av rapporten. Pharmaceutical Society har följt upp detta och på olika sätt beskrivit hur apoteken och farmacin kommer att beröras i framtiden. I ett PM framhålls farmakogenomiken som grundläggande för hur en individ svarar på en läkemedelsbehandling, såväl med avseende på positiva som negativa effekter. Att kunna de molekylära verkningsmekanismerna är nödvändiga för att förstå de kliniska effekterna. En kunskap, som är mycket begränsad hos apotekarna och här måste medicinarna och farmaceuterna samverka. Därför avser Pharmaceutical Society ingå samarbete med andra institutioner för att ordna utbildning på området för all sjukvårdspersonal.

Var står vi då i Sverige? Vad gäller bioteknologisk FoU hävdar Sverige sig väl enligt en nyligen publicerad rapport från IVA och VINNOVA. Däremot anses implementeringen av den nya läkemedelsforskningen i den praktiska vardagen inom sjukvård och apoteksverksamhet gå trögt. Folke Sjöqvist, pionjär på området, har under våren i en artikel i Läkartidningen beskrivit hur farmakogenetiska metoder för rationellt val av läkemedel och individuell läkemedelsdosering är under snabb utveckling, vilket leder till ett paradigmskifte i läkemedelsbehandlingen. Sjöqvists artikel har nyligen kommenterats i en artikel av Ulf Kristoffersson och Tore Nilstun, som menar att de farmakogenetiska landvinningarna måste utnyttjas med respekt för de etiska konsekvenserna och läkarnas begränsade kunskap om sambandet mellan normal variation, sjukdom och arv. Kjell Strandberg har vid olika tillfällen beskrivit vilka möjligheter apoteken och farmaceuterna har att medverka i den nya utvecklingen, dock hittills med begränsad respons.

Förhoppningsvis fångar professionerna i den patientnära verksamheten i Sverige upp trenderna i den nya läkemedelsutvecklingen. Intryck kan hämtas från de årliga FIP-kongresserna, som av och till tar upp aktiviteter inom området. Utvecklingen i England och USA kan också vara värd att studera. En förutsättning är att man löser upp stelbenta organisatoriska strukturer, motverkar revirtänkande och utvecklar det professionella ledarskapet inom sjukvård och läkemedelsförsörjning.

Författare var bland annat Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins, som alla tre erhöll Nobelpriset i medicin 1962. I Nature beskrivs i år i ett antal artiklar den historiska, vetenskapliga och kulturella betydelsen av händelsen som inledning till en bioteknologisk revolution. Det gick dock trögt i början och det var först när man insåg DNA-molekylens involvering i proteinsyntesen som vetenskapsvärlden tog upptäckten på allvar. Mot bakgrund av det mänskliga genomets fastställande i början av detta sekel ses DNA-upptäckten alltmer som den största vetenskapliga bedriften under 1900-talet.

Efterhand anses den bioteknologiska utvecklingen också starkt påverka sjukvårdens organisation och utförande. Den processen anses dock gå långsammare än vad som förutsågs för några år sedan och under våren har frågan diskuterats i ett antal artiklar i tidskriften Science, där man bland annat framhåller att kraftfullare metoder bör utvecklas för att identifiera individer med högre risker för sjukdomar och en individuellt anpassad behandling. Vetenskapsmännen måste ta ett större ansvar för att bryta det traditionella mönstret, och nu avsättes också stora ekonomiska resurser i USA för att implementera ny vetenskap i praktisk sjukvård.
I England har regeringen tillsatt en särskild kommission, Human Genetics Commission (HGC), som i en rapport före sommaren presenterade ett program för att kvalitetssäkra den genetiska utvecklingen med ny utbildning för läkare och organisation av sjukvården. Enligt sjukvårdsministern står sjukvården på tröskeln till en ny revolution, vilket han uttryckte i samband med presentationen av rapporten. Pharmaceutical Society har följt upp detta och på olika sätt beskrivit hur apoteken och farmacin kommer att beröras i framtiden. I ett PM framhålls farmakogenomiken som grundläggande för hur en individ svarar på en läkemedelsbehandling, såväl med avseende på positiva som negativa effekter. Att kunna de molekylära verkningsmekanismerna är nödvändiga för att förstå de kliniska effekterna. En kunskap, som är mycket begränsad hos apotekarna och här måste medicinarna och farmaceuterna samverka. Därför avser Pharmaceutical Society ingå samarbete med andra institutioner för att ordna utbildning på området för all sjukvårdspersonal.

Var står vi då i Sverige? Vad gäller bioteknologisk FoU hävdar Sverige sig väl enligt en nyligen publicerad rapport från IVA och VINNOVA. Däremot anses implementeringen av den nya läkemedelsforskningen i den praktiska vardagen inom sjukvård och apoteksverksamhet gå trögt. Folke Sjöqvist, pionjär på området, har under våren i en artikel i Läkartidningen beskrivit hur farmakogenetiska metoder för rationellt val av läkemedel och individuell läkemedelsdosering är under snabb utveckling, vilket leder till ett paradigmskifte i läkemedelsbehandlingen. Sjöqvists artikel har nyligen kommenterats i en artikel av Ulf Kristoffersson och Tore Nilstun, som menar att de farmakogenetiska landvinningarna måste utnyttjas med respekt för de etiska konsekvenserna och läkarnas begränsade kunskap om sambandet mellan normal variation, sjukdom och arv. Kjell Strandberg har vid olika tillfällen beskrivit vilka möjligheter apoteken och farmaceuterna har att medverka i den nya utvecklingen, dock hittills med begränsad respons.

Förhoppningsvis fångar professionerna i den patientnära verksamheten i Sverige upp trenderna i den nya läkemedelsutvecklingen. Intryck kan hämtas från de årliga FIP-kongresserna, som av och till tar upp aktiviteter inom området. Utvecklingen i England och USA kan också vara värd att studera. En förutsättning är att man löser upp stelbenta organisatoriska strukturer, motverkar revirtänkande och utvecklar det professionella ledarskapet inom sjukvård och läkemedelsförsörjning.

Vid Svenska kardiologföreningens vårmöte i Stockholm den 7-9 maj delade Roche i sin monter ut en broschyr, ?Kronisk hjärtsvikt, anemi och epoetin?. Bertil Karlmark menar i sin anmälan att foldern ger sken av att kombinationen Roche, kronisk hjärtsvikt, anemi och epoetin hör ihop. Men enligt honom har inte Roche någon anemiindikation för sitt epoetinpreparat NeoRecormon i samband med kronisk hjärtsvikt. BK menar att R försöker skaffa sig fördelar på andra företags bekostnad då det ger en falsk bild av verkligheten.
Vidare försöker R framhålla att R utfört de studier som presenteras i foldern. Speciellt flagrant är en studie som inte ens är gjord på Roches epoetinpreparat, epoetin beta, utan på det konkurrerande epoetin alfa, som tillverkas av Amgen.
På sista uppslaget i foldern står: ?Vi är i dag ledande inom epoetinbehandling av anemi vid kronisk njursvikt??. BK menar att detta starkt kan ifrågasättas utan att det preciseras i vilket avseende företaget är ledande.
I sitt svar framhåller R att man tidigare svarat Janssen-Cilag i ett liknande ärende. R hävdade då att broschyren var tryckfrihetsrättsligt skyddat material, särskilt sen man beslutat att ta bort det avsnitt där det bland annat stod att läsa: ?Vi är i dag ledande inom epoetinbehandling??. Broschyren är alltså redan åtgärdad och de båda företagen är överens om det och att regelverket inte är applicerbar på den. R tycker att IGM ska avskriva ärendet och har valt att inte kommentera sakfrågorna i vidare utsträckning.
Men IGM går inte med på att avskriva ärendet. Helt klart utgör foldern marknadsföring, och inte tryckfrihetsrättsligt skyddat material, eftersom Roches varumärke finns på framsidan, R står som avsändare och då den delas ut i R:s monter. Dessutom finns inga namngivna författare angivna som skulle kunna ta ansvar för foldern, som utgör marknadsföring av NeoRecormon, trots att detta inte nämns vid namn.
Den påstådda indikationsvidgningen, att NeoRecormon har indikation för kronisk hjärtsvikt med anemi, finns inget stöd för. Tveklöst är foldern ägnad att ge läsaren just den uppfattningen vilket strider mot regelverket.
Vidare bestrider inte R att en av studierna inte har utförts med det egna epoetinpreparatet utan med det konkurrerande från Amgen, vilket strider mot artikel 4.
Svepande formuleringar som att ett företag är ledande måste förtydligas för att vara meningsfulla. Därför strider även detta mot artikel 4.
IGM finner att foldern strider mot artiklarna 2, 4 och 9 i regelverket och därför åläggs R att betala en IGM-avgift om 60000 kr.n

Vid Svenska kardiologföreningens vårmöte i Stockholm den 7-9 maj delade Roche i sin monter ut en broschyr, ?Kronisk hjärtsvikt, anemi och epoetin?. Bertil Karlmark menar i sin anmälan att foldern ger sken av att kombinationen Roche, kronisk hjärtsvikt, anemi och epoetin hör ihop. Men enligt honom har inte Roche någon anemiindikation för sitt epoetinpreparat NeoRecormon i samband med kronisk hjärtsvikt. BK menar att R försöker skaffa sig fördelar på andra företags bekostnad då det ger en falsk bild av verkligheten.
Vidare försöker R framhålla att R utfört de studier som presenteras i foldern. Speciellt flagrant är en studie som inte ens är gjord på Roches epoetinpreparat, epoetin beta, utan på det konkurrerande epoetin alfa, som tillverkas av Amgen.
På sista uppslaget i foldern står: ?Vi är i dag ledande inom epoetinbehandling av anemi vid kronisk njursvikt??. BK menar att detta starkt kan ifrågasättas utan att det preciseras i vilket avseende företaget är ledande.
I sitt svar framhåller R att man tidigare svarat Janssen-Cilag i ett liknande ärende. R hävdade då att broschyren var tryckfrihetsrättsligt skyddat material, särskilt sen man beslutat att ta bort det avsnitt där det bland annat stod att läsa: ?Vi är i dag ledande inom epoetinbehandling??. Broschyren är alltså redan åtgärdad och de båda företagen är överens om det och att regelverket inte är applicerbar på den. R tycker att IGM ska avskriva ärendet och har valt att inte kommentera sakfrågorna i vidare utsträckning.
Men IGM går inte med på att avskriva ärendet. Helt klart utgör foldern marknadsföring, och inte tryckfrihetsrättsligt skyddat material, eftersom Roches varumärke finns på framsidan, R står som avsändare och då den delas ut i R:s monter. Dessutom finns inga namngivna författare angivna som skulle kunna ta ansvar för foldern, som utgör marknadsföring av NeoRecormon, trots att detta inte nämns vid namn.
Den påstådda indikationsvidgningen, att NeoRecormon har indikation för kronisk hjärtsvikt med anemi, finns inget stöd för. Tveklöst är foldern ägnad att ge läsaren just den uppfattningen vilket strider mot regelverket.
Vidare bestrider inte R att en av studierna inte har utförts med det egna epoetinpreparatet utan med det konkurrerande från Amgen, vilket strider mot artikel 4.
Svepande formuleringar som att ett företag är ledande måste förtydligas för att vara meningsfulla. Därför strider även detta mot artikel 4.
IGM finner att foldern strider mot artiklarna 2, 4 och 9 i regelverket och därför åläggs R att betala en IGM-avgift om 60000 kr.n

MSD anmälde dåvarande Pharmacia, nuvarande Pfizer, för en annons för Celebra. MSD menar att annonsen allvarligt åsidosätter god branschsed då annonsen, som visar upp en kvinna i fertil ålder, inte framhåller att läkemedlet är kontraindicerat för kvinnor i fertil ålder, såvida inte fullgod antikonception används.
NBL har i två tidigare ärenden fällt Pharmacia för liknande brister. I ärende 602/01 använde Pharmacia en liknande annons, en bild på en kvinna i fertil ålder utan att ange kontraindikationen.
Sommaren 2002 användes en liknande annons. Samma kvinna som i den första annonsen men nu med den aktuella kontraindikationen. Nu menades MSD att varningen var angiven med för liten text och alltså var svår att läsa. NBL menade dock att denna inte kunde uppfattas vid en flyktig oengagerad läsning av annonsen. Pharmacia hade därför inte följt uppmaningen i det första beslutet och fälldes även i detta ärende.
Den nu anmälda annonsen i Läkartidningen 11/03 är identisk med den i det senare ärendet, samma kvinna och samma text. MSD har ställt anmälan direkt till NBL, utan föregående upphörandeuppmaning till Pfizer, vilket NBL har accepterat. NBL menar i sin bedömning att ärendet ostridigt handlar om samma annons som i ärende 632/02. Inget nytt har framkommit som föranleder nämnden att ändra sin bedömning av annonsen.
I sitt svar menar Pfizer att en gammal annons, genom misstag från den anlitade annonsbyråns sida, har blivit publicerad.
NBL menar att trots att införandet av fel annons beror av slarv, befrias inte företaget från sitt ansvar över annonseringen. Annonsen strider mot artikel 17.5 i regelverket och Pfizer ska erlägga en NBL-avgift om 60000 kr.n

MSD anmälde dåvarande Pharmacia, nuvarande Pfizer, för en annons för Celebra. MSD menar att annonsen allvarligt åsidosätter god branschsed då annonsen, som visar upp en kvinna i fertil ålder, inte framhåller att läkemedlet är kontraindicerat för kvinnor i fertil ålder, såvida inte fullgod antikonception används.
NBL har i två tidigare ärenden fällt Pharmacia för liknande brister. I ärende 602/01 använde Pharmacia en liknande annons, en bild på en kvinna i fertil ålder utan att ange kontraindikationen.
Sommaren 2002 användes en liknande annons. Samma kvinna som i den första annonsen men nu med den aktuella kontraindikationen. Nu menades MSD att varningen var angiven med för liten text och alltså var svår att läsa. NBL menade dock att denna inte kunde uppfattas vid en flyktig oengagerad läsning av annonsen. Pharmacia hade därför inte följt uppmaningen i det första beslutet och fälldes även i detta ärende.
Den nu anmälda annonsen i Läkartidningen 11/03 är identisk med den i det senare ärendet, samma kvinna och samma text. MSD har ställt anmälan direkt till NBL, utan föregående upphörandeuppmaning till Pfizer, vilket NBL har accepterat. NBL menar i sin bedömning att ärendet ostridigt handlar om samma annons som i ärende 632/02. Inget nytt har framkommit som föranleder nämnden att ändra sin bedömning av annonsen.
I sitt svar menar Pfizer att en gammal annons, genom misstag från den anlitade annonsbyråns sida, har blivit publicerad.
NBL menar att trots att införandet av fel annons beror av slarv, befrias inte företaget från sitt ansvar över annonseringen. Annonsen strider mot artikel 17.5 i regelverket och Pfizer ska erlägga en NBL-avgift om 60000 kr.n

MSD anmälde dåvarande Pharmacia, nuvarande Pfizer, för en annons för Celebra. MSD menar att annonsen allvarligt åsidosätter god branschsed då annonsen, som visar upp en kvinna i fertil ålder, inte framhåller att läkemedlet är kontraindicerat för kvinnor i fertil ålder, såvida inte fullgod antikonception används.
NBL har i två tidigare ärenden fällt Pharmacia för liknande brister. I ärende 602/01 använde Pharmacia en liknande annons, en bild på en kvinna i fertil ålder utan att ange kontraindikationen.
Sommaren 2002 användes en liknande annons. Samma kvinna som i den första annonsen men nu med den aktuella kontraindikationen. Nu menades MSD att varningen var angiven med för liten text och alltså var svår att läsa. NBL menade dock att denna inte kunde uppfattas vid en flyktig oengagerad läsning av annonsen. Pharmacia hade därför inte följt uppmaningen i det första beslutet och fälldes även i detta ärende.
Den nu anmälda annonsen i Läkartidningen 11/03 är identisk med den i det senare ärendet, samma kvinna och samma text. MSD har ställt anmälan direkt till NBL, utan föregående upphörandeuppmaning till Pfizer, vilket NBL har accepterat. NBL menar i sin bedömning att ärendet ostridigt handlar om samma annons som i ärende 632/02. Inget nytt har framkommit som föranleder nämnden att ändra sin bedömning av annonsen.
I sitt svar menar Pfizer att en gammal annons, genom misstag från den anlitade annonsbyråns sida, har blivit publicerad.
NBL menar att trots att införandet av fel annons beror av slarv, befrias inte företaget från sitt ansvar över annonseringen. Annonsen strider mot artikel 17.5 i regelverket och Pfizer ska erlägga en NBL-avgift om 60000 kr.n

Vid ett personligt besök informerade Novartis representant om Elidel kräm. En sköterska frågade hur Elidel skiljer sig från Protopic salva. Representanten svarade att Protopic endast får användas i tre veckor och att behandlingen därefter ska avbrytas. Esben Jørgensen menar att detta inte stämmer med Fass eller med klinikens erfarenhet, och att informationen är felaktig.
I sitt svar skriver Novartis att produktspecialisterna i sin produktpresentation av Elidel kräm inte har med någon information om Protopic. Deras policy är att fokusera på den egna produkten och enbart vid förfrågan ge svar som berör andra produkter.
Därför har frågan från sköterskan besvarats muntligt utifrån gällande Fasstext, produktresumé samt representantens kunskap om Protopic. Hon kommenterade att de båda läkemedlen inte är jämförbara, både vad gäller patienter samt behandlingsstrategier.
Bland annat skiljer sig preparaten åt vad gäller sjukdomens (atopisk dermatit) svårighetsgrad. För Elidel gäller mild till måttligt svår atopisk dermatit, för Protopic måttlig till svår dermatit. Denna skillnad säger sig representanten ha kommenterat.
Representanten säger sig också ha kommenterat praktiska skillnader gällande dosering och applikationsfrekvens. Detta behöver inte korrigeras med Elidel men efter tre veckor med Protopic bör en dosjustering genomföras.
N tillbakavisar anmälan att Protopic enbart får användas i tre veckor varpå behandlingen ska avbrytas, då detta inte är korrekt. Däremot har representanten beskrivit rekommendationen att dosjustera Protopic efter tre veckor, enligt Fass.
I sin bedömning fastslår IGM att det föreligger skillnader mellan preparaten, vilket också N visat på i sitt svar. Hur detta har framställts vid mötet kan inte IGM bedöma. Därför står ord mot ord och Novartis frias.n