Meningen var att Socialstyrelsen under våren skulle ha kommit med nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling. Att några sådana ännu inte kommit beror på att Socialstyrelsen inte har bemyndigande att skriva sådana föreskrifter.
De riktlinjer som idag finns för metadonbehandling av heroinmissbrukare är inte heller giltiga i juridisk mening. Det lagrum man använde sig av när föreskrifterna för metadon kom i slutet av 1960-talet överfördes i början av 1990-talet till Läkemedelsverket.
Kan dröja
? I så fall kan det att dröja flera år innan det kommer några regler för behandling med buprenorfin (Subutex), säger Magnus Mathiasson, rättssakkunnig på socialdepartementet.
Skälet till att såväl socialdepartementet som Socialstyrelsen vill ha nya föreskrifter, som gäller också för buprenorfin, är det som man anser ökande missbruket av läkemedlet.
När Läkemedelsverket 1999 godkände Subutex omgärdades det inte med några speciella föreskrifter förutom en icke tvingande formulering om att preparatet bör förskrivas av läkare vid narkomanvårdsenhet. En receptinsamling under 2002 tydde enligt Läkemedelsverket inte på någon felaktig förskrivning.
Men att recepten är riktigt utskrivna betyder inte att behandlingen är det, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen.
? De rapporter vi får visar att allt för många missbrukare får Subutex, men inget annat. Det har i studier visat sig att vare sig buprenorfin eller metadon fungerar om man inte samtidigt får en psykosocial behandling.
Månads arkivering september 2003
Lagligt stöd saknas för riktlinjer om behandling av opiatberoende
Proteashämmare ger ökad risk för hjärtinfarkt
Det visade nyligen en kongressrapport från den stora internationella DAD-studien, där bland annat den svenska så kallade Hivbivus-kohorten (se LMV 12/00) ingår. Uppgifterna är ännu inte publicerade i någon medicinsk tidskrift.
En stor andel av patienterna som fått kombinationsbehandling med proteashämmare har drabbats av metabola biverkningar som fettansamling i buken, förhöjda blodfetter och insulinresistens. Det är sedan länge allmänt känt att sådana rubbningar är förknippade med en ökad risk för åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom.
Oväntat tidigt
Utvecklingen av åderförkalkning anses i allmänhet vara en mycket långsam process som först efter decennier leder till hjärtinfarkt eller stroke. De hivinfekterade patienterna som fått kombinationsbehandlingen i västvärlden är i regel unga; medelåldern i Sverige är exempelvis bara drygt 40 år. De metabola riskfaktorerna har alltså inte hunnit föreligga särskilt länge. Därför vore översjuklighet i hjärtkärlsjukdom kanske inte att förvänta redan nu.
? Biverkningen i sig är inte helt oväntad, men det är förvånande och oroväckande att vi ser den så tidigt. Förut dog människor i aids, nu kan det i värsta fall vara så att patienter börjar dö av behandlingen, säger Linda Morfeldt, infektionsläkare vid Karolinska sjukhuset.
Proteashämmare ger ökad risk för hjärtinfarkt
Det visade nyligen en kongressrapport från den stora internationella DAD-studien, där bland annat den svenska så kallade Hivbivus-kohorten (se LMV 12/00) ingår. Uppgifterna är ännu inte publicerade i någon medicinsk tidskrift.
En stor andel av patienterna som fått kombinationsbehandling med proteashämmare har drabbats av metabola biverkningar som fettansamling i buken, förhöjda blodfetter och insulinresistens. Det är sedan länge allmänt känt att sådana rubbningar är förknippade med en ökad risk för åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom.
Oväntat tidigt
Utvecklingen av åderförkalkning anses i allmänhet vara en mycket långsam process som först efter decennier leder till hjärtinfarkt eller stroke. De hivinfekterade patienterna som fått kombinationsbehandlingen i västvärlden är i regel unga; medelåldern i Sverige är exempelvis bara drygt 40 år. De metabola riskfaktorerna har alltså inte hunnit föreligga särskilt länge. Därför vore översjuklighet i hjärtkärlsjukdom kanske inte att förvänta redan nu.
? Biverkningen i sig är inte helt oväntad, men det är förvånande och oroväckande att vi ser den så tidigt. Förut dog människor i aids, nu kan det i värsta fall vara så att patienter börjar dö av behandlingen, säger Linda Morfeldt, infektionsläkare vid Karolinska sjukhuset.
Proteashämmare ger ökad risk för hjärtinfarkt
Det visade nyligen en kongressrapport från den stora internationella DAD-studien, där bland annat den svenska så kallade Hivbivus-kohorten (se LMV 12/00) ingår. Uppgifterna är ännu inte publicerade i någon medicinsk tidskrift.
En stor andel av patienterna som fått kombinationsbehandling med proteashämmare har drabbats av metabola biverkningar som fettansamling i buken, förhöjda blodfetter och insulinresistens. Det är sedan länge allmänt känt att sådana rubbningar är förknippade med en ökad risk för åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom.
Oväntat tidigt
Utvecklingen av åderförkalkning anses i allmänhet vara en mycket långsam process som först efter decennier leder till hjärtinfarkt eller stroke. De hivinfekterade patienterna som fått kombinationsbehandlingen i västvärlden är i regel unga; medelåldern i Sverige är exempelvis bara drygt 40 år. De metabola riskfaktorerna har alltså inte hunnit föreligga särskilt länge. Därför vore översjuklighet i hjärtkärlsjukdom kanske inte att förvänta redan nu.
? Biverkningen i sig är inte helt oväntad, men det är förvånande och oroväckande att vi ser den så tidigt. Förut dog människor i aids, nu kan det i värsta fall vara så att patienter börjar dö av behandlingen, säger Linda Morfeldt, infektionsläkare vid Karolinska sjukhuset.
4 MINUTER MED? PehrOlov Pehrsson
Varför är Läkare utan gränser kritiska till det nya avtalet?
? Man har i stor utsträckning gått USA och den rika världens läkemedelsindustri till mötes i stället för de människor som skulle ha nytta av läkemedel till ett överkomligt pris. Tekniskt sett är det komplicerat med tvångslicenser både i det importerande och exporterande landet. Det finns också en risk för att exportlandet inte ska finna det mödan värt, samt risk för att påtryckningar från länder med stark läkemedelsindustri gör att möjligheten inte utnyttjas.
Vad måste göras istället?
? Det behövs en förenklad procedur. Vi menar att producentlandet inte ska behöva ansöka om en tvångslicens. Det är också viktigt att pröva reglerna och att omvärlden är uppmärksam på påtryckningar, inskränkningar och förhalningar. Praktiken kommer att visa om avtalet är något att ha eller ej.
Kan man inte se detta som ett steg på vägen istället för det sista steget?
? Det måste prövas innan man kan säga om det är en framkomlig väg eller inte.
Inför samtalen uttryckte över 20 utvecklingsländer sin oro över texten. Sedan utsattes de för massiva påtryckningar att anta den?
? Överenskommelsen var viktig för att WTO skulle kunna gå vidare med att diskutera jordbruksfrågorna. Kohandel heter det väl på svenska?
4 MINUTER MED? PehrOlov Pehrsson
Varför är Läkare utan gränser kritiska till det nya avtalet?
? Man har i stor utsträckning gått USA och den rika världens läkemedelsindustri till mötes i stället för de människor som skulle ha nytta av läkemedel till ett överkomligt pris. Tekniskt sett är det komplicerat med tvångslicenser både i det importerande och exporterande landet. Det finns också en risk för att exportlandet inte ska finna det mödan värt, samt risk för att påtryckningar från länder med stark läkemedelsindustri gör att möjligheten inte utnyttjas.
Vad måste göras istället?
? Det behövs en förenklad procedur. Vi menar att producentlandet inte ska behöva ansöka om en tvångslicens. Det är också viktigt att pröva reglerna och att omvärlden är uppmärksam på påtryckningar, inskränkningar och förhalningar. Praktiken kommer att visa om avtalet är något att ha eller ej.
Kan man inte se detta som ett steg på vägen istället för det sista steget?
? Det måste prövas innan man kan säga om det är en framkomlig väg eller inte.
Inför samtalen uttryckte över 20 utvecklingsländer sin oro över texten. Sedan utsattes de för massiva påtryckningar att anta den?
? Överenskommelsen var viktig för att WTO skulle kunna gå vidare med att diskutera jordbruksfrågorna. Kohandel heter det väl på svenska?
4 MINUTER MED? PehrOlov Pehrsson
Varför är Läkare utan gränser kritiska till det nya avtalet?
? Man har i stor utsträckning gått USA och den rika världens läkemedelsindustri till mötes i stället för de människor som skulle ha nytta av läkemedel till ett överkomligt pris. Tekniskt sett är det komplicerat med tvångslicenser både i det importerande och exporterande landet. Det finns också en risk för att exportlandet inte ska finna det mödan värt, samt risk för att påtryckningar från länder med stark läkemedelsindustri gör att möjligheten inte utnyttjas.
Vad måste göras istället?
? Det behövs en förenklad procedur. Vi menar att producentlandet inte ska behöva ansöka om en tvångslicens. Det är också viktigt att pröva reglerna och att omvärlden är uppmärksam på påtryckningar, inskränkningar och förhalningar. Praktiken kommer att visa om avtalet är något att ha eller ej.
Kan man inte se detta som ett steg på vägen istället för det sista steget?
? Det måste prövas innan man kan säga om det är en framkomlig väg eller inte.
Inför samtalen uttryckte över 20 utvecklingsländer sin oro över texten. Sedan utsattes de för massiva påtryckningar att anta den?
? Överenskommelsen var viktig för att WTO skulle kunna gå vidare med att diskutera jordbruksfrågorna. Kohandel heter det väl på svenska?
Oklart vad som händer om LFN:s regler inte följs
Om subventionen av ett läkemedel är förenat med vissa villkor och avgränsningar kräver Läkemedelsförmånsnämnden, LFN att företaget noga redogör för dessa i sin marknadsföring.
Men vad som händer om de inte gör det är än så länge oklart. Såväl LFN, som företag och de som har att granska marknadsföringen vet idag inte vad som kommer att gälla.
? Faktum är att vi ännu inte riktigt vet vilka befogenheter vi har, säger Anna Märta Stenberg, chefsjurist på LFN.
Men hon menar att det inte heller är så konstigt eftersom allt är nytt. Detsamma säger representanter för företagen.
Samtal mellan parterna har precis börjat.
? Det är lite oklart vad LFN kräver att vi ska ha med i annonserna, säger till exempel Anna-Karin Ström på Abbott som marknadsför Reductil.
Synpunkter på annons
I LFN:s beslut står att företagen i marknadsföringen noga ska redogöra både för de villkor för behandlingen som anges i den godkända indikationen och för de avgränsningar av patientgrupper som görs i nämndens beslut. Abbott hade dock i sin första annons efter subventionsbeslutet inte tagit med villkoren för behandling, något LFN haft synpunkter på.
Även Astrazeneca har fått kritik för att man i sin annonsering för Crestor inte skrivit att Crestor bara ska användas när generiskt simvastatin inte räcker för att nå behandlingsmålen.
Om man på LFN är missnöjd med marknadsföringen är det NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation man ska vända sig till.
? Men vi har inte fått någon anmälan hit ännu, säger Torsten Brink.
Än så länge känner man sig för på båda sidor, menar han.
? Om LFN anser det vara för drastiskt att dra in subventionen kan de vända sig till oss för att få marknadsföringen prövad. Vår övergripande norm är att företagen ska hålla sig till god affärssed och då är det ett minimum att man följer myndighetspåbud.
Men Torsten Brink flaggar för att det kan bli problem mellan olika regelsystem.
Inte IGM:s bord
Det vanligaste är att konkurrenter anmäler varandra. Sådana ärenden sköts av IGM, Informationsgranskningsmannen. Göran Vennersten på IGM är osäker på hur han ska handla om ett företag anmäler ett konkurerande företag för att inte ha följt LFN:s regler.
? Vad jag förstår ingår det inte i mitt mandat idag att sätta mig till doms över om ett företag inte följer LFN:s beslut. Mitt mandat är att granska att företagen i sin information följer det som står i produktresumén och de indikationer man fått godkända av Läkemedelsverket.
Om en sådan anmäla kommer in till IGM kommer den därför troligen att sändas över till NBL.
Oklart vad som händer om LFN:s regler inte följs
Om subventionen av ett läkemedel är förenat med vissa villkor och avgränsningar kräver Läkemedelsförmånsnämnden, LFN att företaget noga redogör för dessa i sin marknadsföring.
Men vad som händer om de inte gör det är än så länge oklart. Såväl LFN, som företag och de som har att granska marknadsföringen vet idag inte vad som kommer att gälla.
? Faktum är att vi ännu inte riktigt vet vilka befogenheter vi har, säger Anna Märta Stenberg, chefsjurist på LFN.
Men hon menar att det inte heller är så konstigt eftersom allt är nytt. Detsamma säger representanter för företagen.
Samtal mellan parterna har precis börjat.
? Det är lite oklart vad LFN kräver att vi ska ha med i annonserna, säger till exempel Anna-Karin Ström på Abbott som marknadsför Reductil.
Synpunkter på annons
I LFN:s beslut står att företagen i marknadsföringen noga ska redogöra både för de villkor för behandlingen som anges i den godkända indikationen och för de avgränsningar av patientgrupper som görs i nämndens beslut. Abbott hade dock i sin första annons efter subventionsbeslutet inte tagit med villkoren för behandling, något LFN haft synpunkter på.
Även Astrazeneca har fått kritik för att man i sin annonsering för Crestor inte skrivit att Crestor bara ska användas när generiskt simvastatin inte räcker för att nå behandlingsmålen.
Om man på LFN är missnöjd med marknadsföringen är det NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation man ska vända sig till.
? Men vi har inte fått någon anmälan hit ännu, säger Torsten Brink.
Än så länge känner man sig för på båda sidor, menar han.
? Om LFN anser det vara för drastiskt att dra in subventionen kan de vända sig till oss för att få marknadsföringen prövad. Vår övergripande norm är att företagen ska hålla sig till god affärssed och då är det ett minimum att man följer myndighetspåbud.
Men Torsten Brink flaggar för att det kan bli problem mellan olika regelsystem.
Inte IGM:s bord
Det vanligaste är att konkurrenter anmäler varandra. Sådana ärenden sköts av IGM, Informationsgranskningsmannen. Göran Vennersten på IGM är osäker på hur han ska handla om ett företag anmäler ett konkurerande företag för att inte ha följt LFN:s regler.
? Vad jag förstår ingår det inte i mitt mandat idag att sätta mig till doms över om ett företag inte följer LFN:s beslut. Mitt mandat är att granska att företagen i sin information följer det som står i produktresumén och de indikationer man fått godkända av Läkemedelsverket.
Om en sådan anmäla kommer in till IGM kommer den därför troligen att sändas över till NBL.
Oklart vad som händer om LFN:s regler inte följs
Om subventionen av ett läkemedel är förenat med vissa villkor och avgränsningar kräver Läkemedelsförmånsnämnden, LFN att företaget noga redogör för dessa i sin marknadsföring.
Men vad som händer om de inte gör det är än så länge oklart. Såväl LFN, som företag och de som har att granska marknadsföringen vet idag inte vad som kommer att gälla.
? Faktum är att vi ännu inte riktigt vet vilka befogenheter vi har, säger Anna Märta Stenberg, chefsjurist på LFN.
Men hon menar att det inte heller är så konstigt eftersom allt är nytt. Detsamma säger representanter för företagen.
Samtal mellan parterna har precis börjat.
? Det är lite oklart vad LFN kräver att vi ska ha med i annonserna, säger till exempel Anna-Karin Ström på Abbott som marknadsför Reductil.
Synpunkter på annons
I LFN:s beslut står att företagen i marknadsföringen noga ska redogöra både för de villkor för behandlingen som anges i den godkända indikationen och för de avgränsningar av patientgrupper som görs i nämndens beslut. Abbott hade dock i sin första annons efter subventionsbeslutet inte tagit med villkoren för behandling, något LFN haft synpunkter på.
Även Astrazeneca har fått kritik för att man i sin annonsering för Crestor inte skrivit att Crestor bara ska användas när generiskt simvastatin inte räcker för att nå behandlingsmålen.
Om man på LFN är missnöjd med marknadsföringen är det NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation man ska vända sig till.
? Men vi har inte fått någon anmälan hit ännu, säger Torsten Brink.
Än så länge känner man sig för på båda sidor, menar han.
? Om LFN anser det vara för drastiskt att dra in subventionen kan de vända sig till oss för att få marknadsföringen prövad. Vår övergripande norm är att företagen ska hålla sig till god affärssed och då är det ett minimum att man följer myndighetspåbud.
Men Torsten Brink flaggar för att det kan bli problem mellan olika regelsystem.
Inte IGM:s bord
Det vanligaste är att konkurrenter anmäler varandra. Sådana ärenden sköts av IGM, Informationsgranskningsmannen. Göran Vennersten på IGM är osäker på hur han ska handla om ett företag anmäler ett konkurerande företag för att inte ha följt LFN:s regler.
? Vad jag förstår ingår det inte i mitt mandat idag att sätta mig till doms över om ett företag inte följer LFN:s beslut. Mitt mandat är att granska att företagen i sin information följer det som står i produktresumén och de indikationer man fått godkända av Läkemedelsverket.
Om en sådan anmäla kommer in till IGM kommer den därför troligen att sändas över till NBL.
Stora skillnader på de nordiska läkemedelsmarknaderna
De nordiska distributionssystemen för läkemedel är ganska lika, men uppvisar ändå betydande skillnader. Därmed kan man inte påstå att det finns en homogen nordisk läkemedelsmarknad. Det framgår av en rapport från Handelshögskolan i Stockholm.
? Organisationsdiagram med pilar och boxar blir lika men olikheterna finns inom boxarna, menar Christoffer Holmberg, som skrivit rapporten.
Bland annat anser grossistföretag och tillverkande läkemedelsföretag att de inte kan ha en gemensam strategi för hela Norden eftersom skillnaderna mellan länderna är så stora. I Sverige finns en stor kund, Apoteket AB, medan det i de andra nordiska länder, med sina olika avreglerade apotekssystem, finns flera kunder.
En annan stor skillnad är tillgängligheten. Christoffer Holmberg menar att den svenska tillgängligheten är lägre än i andra nordiska länder, men inte nödvändigtvis låg.
? I Sverige finns bara ett dygnetruntöppet apotek, i Danmark finns det elva.
Gemensamma inköp
När man tittar på hur avregleringar gjorts i andra länder, räcker det inte att bara titta på själva monopolsituationen. Som exempel tar han avvecklingen av etableringsmonopolet i Norge.
? Norge har fått hundra nya apotek, framför allt i städerna, men priserna har inte sänkts.
Därmed måste man titta även på andra regleringar, till exempel statliga prisregleringar. Det bästa sättet att få ner priserna är enligt Christoffer Holmberg generisk substitution och generisk förskrivning.
? De nordiska länderna skulle vinna på ett ökat samarbete. Det skulle vara lönande att jämföra sig med de andra länderna för att se vad som är bra och dåligt, säger Christoffer Holmberg.
Han menar att de nordiska länderna borde prata ihop sig och göra gemensamma inköp för att få ner priserna.
Stora skillnader på de nordiska läkemedelsmarknaderna
De nordiska distributionssystemen för läkemedel är ganska lika, men uppvisar ändå betydande skillnader. Därmed kan man inte påstå att det finns en homogen nordisk läkemedelsmarknad. Det framgår av en rapport från Handelshögskolan i Stockholm.
? Organisationsdiagram med pilar och boxar blir lika men olikheterna finns inom boxarna, menar Christoffer Holmberg, som skrivit rapporten.
Bland annat anser grossistföretag och tillverkande läkemedelsföretag att de inte kan ha en gemensam strategi för hela Norden eftersom skillnaderna mellan länderna är så stora. I Sverige finns en stor kund, Apoteket AB, medan det i de andra nordiska länder, med sina olika avreglerade apotekssystem, finns flera kunder.
En annan stor skillnad är tillgängligheten. Christoffer Holmberg menar att den svenska tillgängligheten är lägre än i andra nordiska länder, men inte nödvändigtvis låg.
? I Sverige finns bara ett dygnetruntöppet apotek, i Danmark finns det elva.
Gemensamma inköp
När man tittar på hur avregleringar gjorts i andra länder, räcker det inte att bara titta på själva monopolsituationen. Som exempel tar han avvecklingen av etableringsmonopolet i Norge.
? Norge har fått hundra nya apotek, framför allt i städerna, men priserna har inte sänkts.
Därmed måste man titta även på andra regleringar, till exempel statliga prisregleringar. Det bästa sättet att få ner priserna är enligt Christoffer Holmberg generisk substitution och generisk förskrivning.
? De nordiska länderna skulle vinna på ett ökat samarbete. Det skulle vara lönande att jämföra sig med de andra länderna för att se vad som är bra och dåligt, säger Christoffer Holmberg.
Han menar att de nordiska länderna borde prata ihop sig och göra gemensamma inköp för att få ner priserna.
Stora skillnader på de nordiska läkemedelsmarknaderna
De nordiska distributionssystemen för läkemedel är ganska lika, men uppvisar ändå betydande skillnader. Därmed kan man inte påstå att det finns en homogen nordisk läkemedelsmarknad. Det framgår av en rapport från Handelshögskolan i Stockholm.
? Organisationsdiagram med pilar och boxar blir lika men olikheterna finns inom boxarna, menar Christoffer Holmberg, som skrivit rapporten.
Bland annat anser grossistföretag och tillverkande läkemedelsföretag att de inte kan ha en gemensam strategi för hela Norden eftersom skillnaderna mellan länderna är så stora. I Sverige finns en stor kund, Apoteket AB, medan det i de andra nordiska länder, med sina olika avreglerade apotekssystem, finns flera kunder.
En annan stor skillnad är tillgängligheten. Christoffer Holmberg menar att den svenska tillgängligheten är lägre än i andra nordiska länder, men inte nödvändigtvis låg.
? I Sverige finns bara ett dygnetruntöppet apotek, i Danmark finns det elva.
Gemensamma inköp
När man tittar på hur avregleringar gjorts i andra länder, räcker det inte att bara titta på själva monopolsituationen. Som exempel tar han avvecklingen av etableringsmonopolet i Norge.
? Norge har fått hundra nya apotek, framför allt i städerna, men priserna har inte sänkts.
Därmed måste man titta även på andra regleringar, till exempel statliga prisregleringar. Det bästa sättet att få ner priserna är enligt Christoffer Holmberg generisk substitution och generisk förskrivning.
? De nordiska länderna skulle vinna på ett ökat samarbete. Det skulle vara lönande att jämföra sig med de andra länderna för att se vad som är bra och dåligt, säger Christoffer Holmberg.
Han menar att de nordiska länderna borde prata ihop sig och göra gemensamma inköp för att få ner priserna.
Risk för missbruk av villkorade subventioner
Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, har i flera fall bifallit ansökan om inklusion i förmånssystemet för läkemedel, men ställt villkor som gjort den subventionerade indikationen snävare än den av Läkemedelsverket godkända. Aktuella exempel är rosuvastatin (Crestor), ezetimibe (Ezetrol), orlistat (Xenical) och sibutramin (Reductil).
Flera läkare (se LMV 9/03, sid. 11) anser dock att efterlevnaden kan bli ett stort problem och befarar generell indikationsglidning mot ?subventionerat läge?. Detta skedde när Riksförsäkringsverket under en period begränsade vissa läkemedels subventionering till vissa indikationer ? reglerna skrotades bland annat eftersom de inte följdes.
I det enskilda fallet är det även denna gång upp till varje läkare att på receptet ange om ett läkemedel ska subventioneras eller inte.
Trubbigt verktyg
LFN kommer inte att göra några egna uppföljningar av hur nämndens villkor efterlevs, och har få egentliga sanktionsmöjligheter.
? Vi kan ställa krav på att uppföljningsstudier ska vara inlämnade av företagen före ett visst datum, vilket vi också gjort i många fall. Här förväntar vi oss att man även redogör för hur eventuella villkor för subventionering efterlevts, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.
? Vi kan sedan ta upp läkemedlet till bedömning en andra gång och eventuellt lyfta det ur subventionen, men det är ju ett mycket trubbigt verktyg. Vi har ingen kontroll på läkarnas receptblock. Det är i varje enskilt fall läkarens uppgift att göra en bedömning om villkoren är uppfyllda.
Risk för missbruk av villkorade subventioner
Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, har i flera fall bifallit ansökan om inklusion i förmånssystemet för läkemedel, men ställt villkor som gjort den subventionerade indikationen snävare än den av Läkemedelsverket godkända. Aktuella exempel är rosuvastatin (Crestor), ezetimibe (Ezetrol), orlistat (Xenical) och sibutramin (Reductil).
Flera läkare (se LMV 9/03, sid. 11) anser dock att efterlevnaden kan bli ett stort problem och befarar generell indikationsglidning mot ?subventionerat läge?. Detta skedde när Riksförsäkringsverket under en period begränsade vissa läkemedels subventionering till vissa indikationer ? reglerna skrotades bland annat eftersom de inte följdes.
I det enskilda fallet är det även denna gång upp till varje läkare att på receptet ange om ett läkemedel ska subventioneras eller inte.
Trubbigt verktyg
LFN kommer inte att göra några egna uppföljningar av hur nämndens villkor efterlevs, och har få egentliga sanktionsmöjligheter.
? Vi kan ställa krav på att uppföljningsstudier ska vara inlämnade av företagen före ett visst datum, vilket vi också gjort i många fall. Här förväntar vi oss att man även redogör för hur eventuella villkor för subventionering efterlevts, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.
? Vi kan sedan ta upp läkemedlet till bedömning en andra gång och eventuellt lyfta det ur subventionen, men det är ju ett mycket trubbigt verktyg. Vi har ingen kontroll på läkarnas receptblock. Det är i varje enskilt fall läkarens uppgift att göra en bedömning om villkoren är uppfyllda.
Risk för missbruk av villkorade subventioner
Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, har i flera fall bifallit ansökan om inklusion i förmånssystemet för läkemedel, men ställt villkor som gjort den subventionerade indikationen snävare än den av Läkemedelsverket godkända. Aktuella exempel är rosuvastatin (Crestor), ezetimibe (Ezetrol), orlistat (Xenical) och sibutramin (Reductil).
Flera läkare (se LMV 9/03, sid. 11) anser dock att efterlevnaden kan bli ett stort problem och befarar generell indikationsglidning mot ?subventionerat läge?. Detta skedde när Riksförsäkringsverket under en period begränsade vissa läkemedels subventionering till vissa indikationer ? reglerna skrotades bland annat eftersom de inte följdes.
I det enskilda fallet är det även denna gång upp till varje läkare att på receptet ange om ett läkemedel ska subventioneras eller inte.
Trubbigt verktyg
LFN kommer inte att göra några egna uppföljningar av hur nämndens villkor efterlevs, och har få egentliga sanktionsmöjligheter.
? Vi kan ställa krav på att uppföljningsstudier ska vara inlämnade av företagen före ett visst datum, vilket vi också gjort i många fall. Här förväntar vi oss att man även redogör för hur eventuella villkor för subventionering efterlevts, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör på LFN.
? Vi kan sedan ta upp läkemedlet till bedömning en andra gång och eventuellt lyfta det ur subventionen, men det är ju ett mycket trubbigt verktyg. Vi har ingen kontroll på läkarnas receptblock. Det är i varje enskilt fall läkarens uppgift att göra en bedömning om villkoren är uppfyllda.