Månads arkivering september 2003

Staten höjer ersättning med 900 miljoner

Läkemedelsvärlden
-
0

I budgetpropositionen som regeringen offentliggör idag utökas budgeten för hälsovård, sjukvård och social omsorg med omkring 3,6 miljarder kronor år 2004 i förhållande till årets budget.

Förändringen förklaras bland annat med att utgifterna för läkemedel beräknas öka med 900 miljoner kronor, skriver nyhetsbrevet Pharma Online.

? Ökningen med 900 miljoner kronor för läkemedel gäller statens ersättning till landstingen för läkemedelsförmånens kostnader, enligt det avtal som finns för perioden 2002 till 2004, säger Fredrik Lennartsson, biträdande enhetschef på
socialdepartementets hälso- och sjukvårdsenhet till nyhetsbrevet.

Staten höjer ersättning med 900 miljoner

Läkemedelsvärlden
-
0

I budgetpropositionen som regeringen offentliggör idag utökas budgeten för hälsovård, sjukvård och social omsorg med omkring 3,6 miljarder kronor år 2004 i förhållande till årets budget.

Förändringen förklaras bland annat med att utgifterna för läkemedel beräknas öka med 900 miljoner kronor, skriver nyhetsbrevet Pharma Online.

? Ökningen med 900 miljoner kronor för läkemedel gäller statens ersättning till landstingen för läkemedelsförmånens kostnader, enligt det avtal som finns för perioden 2002 till 2004, säger Fredrik Lennartsson, biträdande enhetschef på
socialdepartementets hälso- och sjukvårdsenhet till nyhetsbrevet.

Garantera behandlingsresultatet!

Läkemedelsvärlden
-
0

På 1990-talet växte intresset för hälsoekonomi och därmed för vad läkemedlen åstadkommer för behandlingsresultat på befolkningsnivå. Ganska snart visade det sig att många läkemedel endast hade avsedd effekt på hälften av de behandlade. Skälen är huvudsakligen tre: felaktiga diagnoser, dålig följsamhet samt genetisk variation.
Felaktiga och uteblivna diagnoser är vanliga och förekommer i 20-50 procent av fallen vid många sjukdomar, till exempel vid astma, hjärtsvikt, högt blodtryck och epilepsi. Bristande följsamhet har liknande omfattning. Genetisk variation resulterar i såväl överkänslighet som terapiresistens. Den senare uppskattas omfatta 10-30 procent.



Diagnostiken kan avsevärt förbättras genom subgruppering av olika sjukdomar ? astma anses till exempel idag vara ett samlingsnamn för flera. Nya diagnostika kommer att diskriminera mellan dessa subgrupper. Följsamheten kan ökas via många åtgärder och variationen bemästras via farmakogenetiken. Den senare har redan fått klinisk betydelse vid behandling av hypertoni, bröst- och koloncancer.
Den forskande läkemedelsindustrin kan spela en mycket större roll än idag inom alla dessa tre områden, framförallt inom diagnostik och farmakogenetik. När osäkerheten i behandlingen minimeras kan industrin erbjuda behandlingsgarantier. I en första omgång berörs avancerade terapier inom den sekundära vården. I USA och England prövas konceptet redan. I England gäller det behandling av MS med interferon-beta.



Vinsterna för sjukvården är uppenbara, eftersom man endast betalar för dem, för vilka terapin gett resultat. Priser per patient ökar, eftersom företaget levererar en behandling och inte ett läkemedel, men antalet patienter att behandla blir färre. Störst vinnare blir de patienter, som inte behöver utsättas för onödig medicinering och biverkningar.
Införandet av behandlingsgarantier har sina förutsättningar. Sjukvården måste ta med företagen i behandlingsdiskussionerna och företagen komma närmare patienterna. Oberoende instanser måste till för att lösa tvister kring garantierna. Den lagliga regleringen av gentester måste bli tydlig och patienträttigheter tryggas.



Givetvis finns det motstånd mot denna utveckling. De som redan är fientligt inställda till industrin kommer att protestera. Farmacevter och läkare kan känna sig klämda även om många nya kvalificerade jobb skapas inom företagens terapiområden. Alternativet är fortsatt massbehandling av feldiagnostiserade och behandlingsresistenta patienter och fortsatt störande marknadsföring mot främst läkarkåren.

Garantera behandlingsresultatet!

Läkemedelsvärlden
-
0

På 1990-talet växte intresset för hälsoekonomi och därmed för vad läkemedlen åstadkommer för behandlingsresultat på befolkningsnivå. Ganska snart visade det sig att många läkemedel endast hade avsedd effekt på hälften av de behandlade. Skälen är huvudsakligen tre: felaktiga diagnoser, dålig följsamhet samt genetisk variation.
Felaktiga och uteblivna diagnoser är vanliga och förekommer i 20-50 procent av fallen vid många sjukdomar, till exempel vid astma, hjärtsvikt, högt blodtryck och epilepsi. Bristande följsamhet har liknande omfattning. Genetisk variation resulterar i såväl överkänslighet som terapiresistens. Den senare uppskattas omfatta 10-30 procent.



Diagnostiken kan avsevärt förbättras genom subgruppering av olika sjukdomar ? astma anses till exempel idag vara ett samlingsnamn för flera. Nya diagnostika kommer att diskriminera mellan dessa subgrupper. Följsamheten kan ökas via många åtgärder och variationen bemästras via farmakogenetiken. Den senare har redan fått klinisk betydelse vid behandling av hypertoni, bröst- och koloncancer.
Den forskande läkemedelsindustrin kan spela en mycket större roll än idag inom alla dessa tre områden, framförallt inom diagnostik och farmakogenetik. När osäkerheten i behandlingen minimeras kan industrin erbjuda behandlingsgarantier. I en första omgång berörs avancerade terapier inom den sekundära vården. I USA och England prövas konceptet redan. I England gäller det behandling av MS med interferon-beta.



Vinsterna för sjukvården är uppenbara, eftersom man endast betalar för dem, för vilka terapin gett resultat. Priser per patient ökar, eftersom företaget levererar en behandling och inte ett läkemedel, men antalet patienter att behandla blir färre. Störst vinnare blir de patienter, som inte behöver utsättas för onödig medicinering och biverkningar.
Införandet av behandlingsgarantier har sina förutsättningar. Sjukvården måste ta med företagen i behandlingsdiskussionerna och företagen komma närmare patienterna. Oberoende instanser måste till för att lösa tvister kring garantierna. Den lagliga regleringen av gentester måste bli tydlig och patienträttigheter tryggas.



Givetvis finns det motstånd mot denna utveckling. De som redan är fientligt inställda till industrin kommer att protestera. Farmacevter och läkare kan känna sig klämda även om många nya kvalificerade jobb skapas inom företagens terapiområden. Alternativet är fortsatt massbehandling av feldiagnostiserade och behandlingsresistenta patienter och fortsatt störande marknadsföring mot främst läkarkåren.

Garantera behandlingsresultatet!

Läkemedelsvärlden
-
0

På 1990-talet växte intresset för hälsoekonomi och därmed för vad läkemedlen åstadkommer för behandlingsresultat på befolkningsnivå. Ganska snart visade det sig att många läkemedel endast hade avsedd effekt på hälften av de behandlade. Skälen är huvudsakligen tre: felaktiga diagnoser, dålig följsamhet samt genetisk variation.
Felaktiga och uteblivna diagnoser är vanliga och förekommer i 20-50 procent av fallen vid många sjukdomar, till exempel vid astma, hjärtsvikt, högt blodtryck och epilepsi. Bristande följsamhet har liknande omfattning. Genetisk variation resulterar i såväl överkänslighet som terapiresistens. Den senare uppskattas omfatta 10-30 procent.



Diagnostiken kan avsevärt förbättras genom subgruppering av olika sjukdomar ? astma anses till exempel idag vara ett samlingsnamn för flera. Nya diagnostika kommer att diskriminera mellan dessa subgrupper. Följsamheten kan ökas via många åtgärder och variationen bemästras via farmakogenetiken. Den senare har redan fått klinisk betydelse vid behandling av hypertoni, bröst- och koloncancer.
Den forskande läkemedelsindustrin kan spela en mycket större roll än idag inom alla dessa tre områden, framförallt inom diagnostik och farmakogenetik. När osäkerheten i behandlingen minimeras kan industrin erbjuda behandlingsgarantier. I en första omgång berörs avancerade terapier inom den sekundära vården. I USA och England prövas konceptet redan. I England gäller det behandling av MS med interferon-beta.



Vinsterna för sjukvården är uppenbara, eftersom man endast betalar för dem, för vilka terapin gett resultat. Priser per patient ökar, eftersom företaget levererar en behandling och inte ett läkemedel, men antalet patienter att behandla blir färre. Störst vinnare blir de patienter, som inte behöver utsättas för onödig medicinering och biverkningar.
Införandet av behandlingsgarantier har sina förutsättningar. Sjukvården måste ta med företagen i behandlingsdiskussionerna och företagen komma närmare patienterna. Oberoende instanser måste till för att lösa tvister kring garantierna. Den lagliga regleringen av gentester måste bli tydlig och patienträttigheter tryggas.



Givetvis finns det motstånd mot denna utveckling. De som redan är fientligt inställda till industrin kommer att protestera. Farmacevter och läkare kan känna sig klämda även om många nya kvalificerade jobb skapas inom företagens terapiområden. Alternativet är fortsatt massbehandling av feldiagnostiserade och behandlingsresistenta patienter och fortsatt störande marknadsföring mot främst läkarkåren.

Klartecken för receptfria läkemedel i handeln möjligt redan i vår

Läkemedelsvärlden
-
0

Ett domstolsutslag som tydligt går i Krister Hanners favör kan innebära att det över en natt blir möjligt att sälja alla receptfria läkemedel i handeln utan att riskera något straff ? åtminstone fram tills dess att en ny, begränsande reglering träder i kraft.

? Ett utslag i EG-domstolen innebär inget automatiskt upphävande av den svenska lagstiftningen. Men å andra sidan får svenska domstolar inte gå emot en dom i EG-domstolen. Det kan alltså bli riskfritt att sälja receptfria läkemedel i handeln vid ett entydigt utslag till Krister Hanners fördel, säger Karin Wistrand, rättssakkunnig på Utrikesdepartementet.
? Men exakt hur det kommer att bli beror mycket på hur utslaget är formulerat.

Ordnade former att föredra

Målet i EG-domstolen väcktes sedan Läkemedelsverket polisanmält företaget Bringwells vd Krister Hanner, som våren 2001 sålde rökavvänjningsmedel i en av sina butiker i Stockholm (se LMV 7-8/01). Stockholms tingsrätt fick ärendet på sitt bord, men vidarebefordrade det till EG-domstolen i Luxemburg för en vägledande dom. Den slutliga domen väntas falla någon gång under 2004, men innan dess ska den så kallade generaladvokaten avge ett utlåtande, vilket ger en indikation på vartåt det lutar.

Ett mer önskvärt scenario än ?djungelns lag? vore enligt de flesta bedömare som Läkemedelsvärlden talat med att en eventuell avreglering sker under ordnade former, det vill säga efter att ett nytt regelverk, som definierar reglerna för försäljningen, trätt i kraft. Exempelvis skulle en lista på ett urval av läkemedel som får säljas utanför apotek kunna tas fram av Läkemedelsverket, i likhet med den lista som danska Laegemiddelstyrelsen tagit fram. Ännu har dock inte Läkemedelsverket fått något sådant uppdrag från Socialdepartementet.
? Vår utgångspunkt är att monopolet är förenligt med EG-fördraget och därmed att EG-domstolen kommer att gå på vår linje, säger Hans Hagelin, ämnessakkunnig på Socialdepartementet, som inte vill bekräfta att något aktivt förberedelsearbete pågår på departementet utifrån olika tänkbara utfall i EG-domstolen.

Bringwell trolig vinnare

Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), tror att slutdomen kommer att lyda något i stil med att det vore rimligt att konkurrensutsätta OTC-sortimentet, men att svenska staten har rätt att införa rimliga restriktioner.
? Men statens argumentation känns svag och visst finns det ett scenario där domstolen går på Bringwells linje och det blir fritt fram, säger Håkan Mandahl, som tror att EG-domen kan komma redan i vår.
Läkemedelsindustriföreningen varken vill eller kan i ett sådant läge uppmana sina medlemsföretag att inte leverera till detaljhandeln.
? Det är inte en branschuppgift. Dessutom tror jag att Konkurrensverket skulle reagera. Företag kan bli tvungna att leverera om detaljister begär det, annars är det nog frågan om olaglig leveransvägran, säger Håkan Mandahl.

Svårt se motiv för monopol

Per-Arne Sundbom, avdelningsråd på Konkurrensverket, bekräftar att detaljhandeln i en situation där försäljning i praktiken är tilllåten kan kräva att få receptfria läkemedel levererade.
? I synnerhet om en leverantör är dominerande, så är det lagligt sett svårt att vägra att leverera.

Per-Arne Sundbom ser det som sannolikt att EG-domstolen kommer att gå emot svenska staten.
? Det är väldigt svårt att se några tunga sakskäl idag som motiverar ett monopol på just de receptfria läkemedlen. En avreglering av denna del skulle sannolikt leda till en förbättrad egenvård, exempelvis genom större tillgänglighet på rökavvänjningsmedel, säger Per-Arne Sundbom.

Den 31 mars i år lämnade svenska staten, genom departementsrådet Anders Kruse, in ett yttrande till EG-domstolen. Argument för monopolet som tidigare framförts, till exempel att handelsmarginalen på svenska apotek internationellt sett är låg, gör man ingen stor affär av i denna inlaga. Istället hävdar man bland annat att Sverige är ett glest befolkat land, och att monopolet därmed är ett sätt att säkra tillgängligheten i glesbygd och erbjuda samma priser över hela landet.
? I det sammanhanget tycker jag att man måste väga in den låga servicegraden. Sverige är ju de facto ett av de länder i Europa där det är absolut glesast mellan apoteken, säger Per-Arne Sundbom.

Klartecken för receptfria läkemedel i handeln möjligt redan i vår

Läkemedelsvärlden
-
0

Ett domstolsutslag som tydligt går i Krister Hanners favör kan innebära att det över en natt blir möjligt att sälja alla receptfria läkemedel i handeln utan att riskera något straff ? åtminstone fram tills dess att en ny, begränsande reglering träder i kraft.

? Ett utslag i EG-domstolen innebär inget automatiskt upphävande av den svenska lagstiftningen. Men å andra sidan får svenska domstolar inte gå emot en dom i EG-domstolen. Det kan alltså bli riskfritt att sälja receptfria läkemedel i handeln vid ett entydigt utslag till Krister Hanners fördel, säger Karin Wistrand, rättssakkunnig på Utrikesdepartementet.
? Men exakt hur det kommer att bli beror mycket på hur utslaget är formulerat.

Ordnade former att föredra

Målet i EG-domstolen väcktes sedan Läkemedelsverket polisanmält företaget Bringwells vd Krister Hanner, som våren 2001 sålde rökavvänjningsmedel i en av sina butiker i Stockholm (se LMV 7-8/01). Stockholms tingsrätt fick ärendet på sitt bord, men vidarebefordrade det till EG-domstolen i Luxemburg för en vägledande dom. Den slutliga domen väntas falla någon gång under 2004, men innan dess ska den så kallade generaladvokaten avge ett utlåtande, vilket ger en indikation på vartåt det lutar.

Ett mer önskvärt scenario än ?djungelns lag? vore enligt de flesta bedömare som Läkemedelsvärlden talat med att en eventuell avreglering sker under ordnade former, det vill säga efter att ett nytt regelverk, som definierar reglerna för försäljningen, trätt i kraft. Exempelvis skulle en lista på ett urval av läkemedel som får säljas utanför apotek kunna tas fram av Läkemedelsverket, i likhet med den lista som danska Laegemiddelstyrelsen tagit fram. Ännu har dock inte Läkemedelsverket fått något sådant uppdrag från Socialdepartementet.
? Vår utgångspunkt är att monopolet är förenligt med EG-fördraget och därmed att EG-domstolen kommer att gå på vår linje, säger Hans Hagelin, ämnessakkunnig på Socialdepartementet, som inte vill bekräfta att något aktivt förberedelsearbete pågår på departementet utifrån olika tänkbara utfall i EG-domstolen.

Bringwell trolig vinnare

Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), tror att slutdomen kommer att lyda något i stil med att det vore rimligt att konkurrensutsätta OTC-sortimentet, men att svenska staten har rätt att införa rimliga restriktioner.
? Men statens argumentation känns svag och visst finns det ett scenario där domstolen går på Bringwells linje och det blir fritt fram, säger Håkan Mandahl, som tror att EG-domen kan komma redan i vår.
Läkemedelsindustriföreningen varken vill eller kan i ett sådant läge uppmana sina medlemsföretag att inte leverera till detaljhandeln.
? Det är inte en branschuppgift. Dessutom tror jag att Konkurrensverket skulle reagera. Företag kan bli tvungna att leverera om detaljister begär det, annars är det nog frågan om olaglig leveransvägran, säger Håkan Mandahl.

Svårt se motiv för monopol

Per-Arne Sundbom, avdelningsråd på Konkurrensverket, bekräftar att detaljhandeln i en situation där försäljning i praktiken är tilllåten kan kräva att få receptfria läkemedel levererade.
? I synnerhet om en leverantör är dominerande, så är det lagligt sett svårt att vägra att leverera.

Per-Arne Sundbom ser det som sannolikt att EG-domstolen kommer att gå emot svenska staten.
? Det är väldigt svårt att se några tunga sakskäl idag som motiverar ett monopol på just de receptfria läkemedlen. En avreglering av denna del skulle sannolikt leda till en förbättrad egenvård, exempelvis genom större tillgänglighet på rökavvänjningsmedel, säger Per-Arne Sundbom.

Den 31 mars i år lämnade svenska staten, genom departementsrådet Anders Kruse, in ett yttrande till EG-domstolen. Argument för monopolet som tidigare framförts, till exempel att handelsmarginalen på svenska apotek internationellt sett är låg, gör man ingen stor affär av i denna inlaga. Istället hävdar man bland annat att Sverige är ett glest befolkat land, och att monopolet därmed är ett sätt att säkra tillgängligheten i glesbygd och erbjuda samma priser över hela landet.
? I det sammanhanget tycker jag att man måste väga in den låga servicegraden. Sverige är ju de facto ett av de länder i Europa där det är absolut glesast mellan apoteken, säger Per-Arne Sundbom.

Klartecken för receptfria läkemedel i handeln möjligt redan i vår

Läkemedelsvärlden
-
0

Ett domstolsutslag som tydligt går i Krister Hanners favör kan innebära att det över en natt blir möjligt att sälja alla receptfria läkemedel i handeln utan att riskera något straff ? åtminstone fram tills dess att en ny, begränsande reglering träder i kraft.

? Ett utslag i EG-domstolen innebär inget automatiskt upphävande av den svenska lagstiftningen. Men å andra sidan får svenska domstolar inte gå emot en dom i EG-domstolen. Det kan alltså bli riskfritt att sälja receptfria läkemedel i handeln vid ett entydigt utslag till Krister Hanners fördel, säger Karin Wistrand, rättssakkunnig på Utrikesdepartementet.
? Men exakt hur det kommer att bli beror mycket på hur utslaget är formulerat.

Ordnade former att föredra

Målet i EG-domstolen väcktes sedan Läkemedelsverket polisanmält företaget Bringwells vd Krister Hanner, som våren 2001 sålde rökavvänjningsmedel i en av sina butiker i Stockholm (se LMV 7-8/01). Stockholms tingsrätt fick ärendet på sitt bord, men vidarebefordrade det till EG-domstolen i Luxemburg för en vägledande dom. Den slutliga domen väntas falla någon gång under 2004, men innan dess ska den så kallade generaladvokaten avge ett utlåtande, vilket ger en indikation på vartåt det lutar.

Ett mer önskvärt scenario än ?djungelns lag? vore enligt de flesta bedömare som Läkemedelsvärlden talat med att en eventuell avreglering sker under ordnade former, det vill säga efter att ett nytt regelverk, som definierar reglerna för försäljningen, trätt i kraft. Exempelvis skulle en lista på ett urval av läkemedel som får säljas utanför apotek kunna tas fram av Läkemedelsverket, i likhet med den lista som danska Laegemiddelstyrelsen tagit fram. Ännu har dock inte Läkemedelsverket fått något sådant uppdrag från Socialdepartementet.
? Vår utgångspunkt är att monopolet är förenligt med EG-fördraget och därmed att EG-domstolen kommer att gå på vår linje, säger Hans Hagelin, ämnessakkunnig på Socialdepartementet, som inte vill bekräfta att något aktivt förberedelsearbete pågår på departementet utifrån olika tänkbara utfall i EG-domstolen.

Bringwell trolig vinnare

Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen (Lif), tror att slutdomen kommer att lyda något i stil med att det vore rimligt att konkurrensutsätta OTC-sortimentet, men att svenska staten har rätt att införa rimliga restriktioner.
? Men statens argumentation känns svag och visst finns det ett scenario där domstolen går på Bringwells linje och det blir fritt fram, säger Håkan Mandahl, som tror att EG-domen kan komma redan i vår.
Läkemedelsindustriföreningen varken vill eller kan i ett sådant läge uppmana sina medlemsföretag att inte leverera till detaljhandeln.
? Det är inte en branschuppgift. Dessutom tror jag att Konkurrensverket skulle reagera. Företag kan bli tvungna att leverera om detaljister begär det, annars är det nog frågan om olaglig leveransvägran, säger Håkan Mandahl.

Svårt se motiv för monopol

Per-Arne Sundbom, avdelningsråd på Konkurrensverket, bekräftar att detaljhandeln i en situation där försäljning i praktiken är tilllåten kan kräva att få receptfria läkemedel levererade.
? I synnerhet om en leverantör är dominerande, så är det lagligt sett svårt att vägra att leverera.

Per-Arne Sundbom ser det som sannolikt att EG-domstolen kommer att gå emot svenska staten.
? Det är väldigt svårt att se några tunga sakskäl idag som motiverar ett monopol på just de receptfria läkemedlen. En avreglering av denna del skulle sannolikt leda till en förbättrad egenvård, exempelvis genom större tillgänglighet på rökavvänjningsmedel, säger Per-Arne Sundbom.

Den 31 mars i år lämnade svenska staten, genom departementsrådet Anders Kruse, in ett yttrande till EG-domstolen. Argument för monopolet som tidigare framförts, till exempel att handelsmarginalen på svenska apotek internationellt sett är låg, gör man ingen stor affär av i denna inlaga. Istället hävdar man bland annat att Sverige är ett glest befolkat land, och att monopolet därmed är ett sätt att säkra tillgängligheten i glesbygd och erbjuda samma priser över hela landet.
? I det sammanhanget tycker jag att man måste väga in den låga servicegraden. Sverige är ju de facto ett av de länder i Europa där det är absolut glesast mellan apoteken, säger Per-Arne Sundbom.

Apoteket valdes in som medlem i FIP

Läkemedelsvärlden
-
0

Under FIP-kongressen i Sydney, som avslutades den 9 augusti, valdes Apoteket AB in som medlem av den internationella farmaciorganisationen FIP. Detta skedde trots att FIP:s stadgar säger att enbart juridiskt stiftade organisationer, och inte kommersiella företag, kan bli medlemmar.
För att möjliggöra Apotekets medlemskap infogades ett tilllägg till stadgarna som gör det möjligt att undanta från medlemskravet enligt stadgarna. Men tillägget gjordes efter det att Apoteket valts in som medlem.
? Så löper arbetet på våra kongresser, nya medlemmar behandlas alltid före stadgeändringar, säger Ton Hoek, generalsekreterare i FIP.
Även om stadgeändringen hade tagits först, hade det inte gjort någon skillnad eftersom de ändrade stadgarna börjar gälla först vid nästa möte. Men att det var något problem med Apotekets inval förnekar Ton Hoek.
? Enligt svensk lag är inte apoteket ett företag. Det är en icke vinstdrivande organisation. Därmed är det inget problem med FIP:s stadgar.
Enligt Apoteket självt är företaget ett statligt ägt bolag. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ska det i år lämna en vinst på 100 miljoner kronor till staten.



Varken ja eller nej

Sveriges Farmacevtförbund, SFF, var innan omröstningen tveksamt till att Apoteket skulle bli medlem.
?Byrån, FIP:s styrelse, gjorde bedömningen att Apoteket passade in enligt stadgarna. Därmed rekommenderade de inval av Apoteket och då har Council, som fattar det formella beslutet, ingen anledning att gå emot den rekommendationen, säger Ronnie Hansson, ordförande i SFF.
? Jag kände att jag varken kunde rösta ja eller nej. Därför la jag ner min röst, fortsätter Ronnie Hansson.
Den andra svenska medlemsorganisationen, Apotekarsocieteten, röstade för Apotekets medlemskap.
? Principiellt har Apotekarsocietetens styrelse inget emot det eftersom det förefaller vara det enda sättet att få representation för svensk apoteksfarmaci i FIP, säger Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten.
? Men vi tycker det hade varit bättre att vi som oberoende organisation hade fått förtroendet att representera svensk apoteksfarmaci. Men där har Apoteket alltid ställt sig på tvären.



Svensk anpassning

Enligt Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket, har FIP som mål att samla företrädare för samtliga apotekssystem. Därmed måste FIP ta hänsyn till de nationella regler och system som finns.
? Då är det inte rimligt att stänga ute Apoteket bara för att det är ett statligt bolag. FIP har gjort en anpassning till ett faktiskt fall i ett aktuellt land.
Både SFF och Apotekarsocieteten är tveksamma till att fortsätta sina medlemskap i FIP.
? Vi ska ta upp frågan till diskussion på vårt fullmäktigemöte i november, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund.
? Apotekarsocieteten kommer inte att betala medlemsavgiften som vanligt i januari utan frågan om medlemsskap kommer att tas upp på fullmäktige i maj. Medlemsskapet kostar för mycket i relation till vad vi får ut av det, säger Björn Lindeke.
Hur mycket Apoteket ska betala i medlemsavgift är ännu inte klart. Men både SFF och Apotekarsocieteten betalar runt 19000 Euro om året. En liknande summa är trolig för Apoteket.

Apoteket valdes in som medlem i FIP

Läkemedelsvärlden
-
0

Under FIP-kongressen i Sydney, som avslutades den 9 augusti, valdes Apoteket AB in som medlem av den internationella farmaciorganisationen FIP. Detta skedde trots att FIP:s stadgar säger att enbart juridiskt stiftade organisationer, och inte kommersiella företag, kan bli medlemmar.
För att möjliggöra Apotekets medlemskap infogades ett tilllägg till stadgarna som gör det möjligt att undanta från medlemskravet enligt stadgarna. Men tillägget gjordes efter det att Apoteket valts in som medlem.
? Så löper arbetet på våra kongresser, nya medlemmar behandlas alltid före stadgeändringar, säger Ton Hoek, generalsekreterare i FIP.
Även om stadgeändringen hade tagits först, hade det inte gjort någon skillnad eftersom de ändrade stadgarna börjar gälla först vid nästa möte. Men att det var något problem med Apotekets inval förnekar Ton Hoek.
? Enligt svensk lag är inte apoteket ett företag. Det är en icke vinstdrivande organisation. Därmed är det inget problem med FIP:s stadgar.
Enligt Apoteket självt är företaget ett statligt ägt bolag. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ska det i år lämna en vinst på 100 miljoner kronor till staten.



Varken ja eller nej

Sveriges Farmacevtförbund, SFF, var innan omröstningen tveksamt till att Apoteket skulle bli medlem.
?Byrån, FIP:s styrelse, gjorde bedömningen att Apoteket passade in enligt stadgarna. Därmed rekommenderade de inval av Apoteket och då har Council, som fattar det formella beslutet, ingen anledning att gå emot den rekommendationen, säger Ronnie Hansson, ordförande i SFF.
? Jag kände att jag varken kunde rösta ja eller nej. Därför la jag ner min röst, fortsätter Ronnie Hansson.
Den andra svenska medlemsorganisationen, Apotekarsocieteten, röstade för Apotekets medlemskap.
? Principiellt har Apotekarsocietetens styrelse inget emot det eftersom det förefaller vara det enda sättet att få representation för svensk apoteksfarmaci i FIP, säger Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten.
? Men vi tycker det hade varit bättre att vi som oberoende organisation hade fått förtroendet att representera svensk apoteksfarmaci. Men där har Apoteket alltid ställt sig på tvären.



Svensk anpassning

Enligt Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket, har FIP som mål att samla företrädare för samtliga apotekssystem. Därmed måste FIP ta hänsyn till de nationella regler och system som finns.
? Då är det inte rimligt att stänga ute Apoteket bara för att det är ett statligt bolag. FIP har gjort en anpassning till ett faktiskt fall i ett aktuellt land.
Både SFF och Apotekarsocieteten är tveksamma till att fortsätta sina medlemskap i FIP.
? Vi ska ta upp frågan till diskussion på vårt fullmäktigemöte i november, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund.
? Apotekarsocieteten kommer inte att betala medlemsavgiften som vanligt i januari utan frågan om medlemsskap kommer att tas upp på fullmäktige i maj. Medlemsskapet kostar för mycket i relation till vad vi får ut av det, säger Björn Lindeke.
Hur mycket Apoteket ska betala i medlemsavgift är ännu inte klart. Men både SFF och Apotekarsocieteten betalar runt 19000 Euro om året. En liknande summa är trolig för Apoteket.

Apoteket valdes in som medlem i FIP

Läkemedelsvärlden
-
0

Under FIP-kongressen i Sydney, som avslutades den 9 augusti, valdes Apoteket AB in som medlem av den internationella farmaciorganisationen FIP. Detta skedde trots att FIP:s stadgar säger att enbart juridiskt stiftade organisationer, och inte kommersiella företag, kan bli medlemmar.
För att möjliggöra Apotekets medlemskap infogades ett tilllägg till stadgarna som gör det möjligt att undanta från medlemskravet enligt stadgarna. Men tillägget gjordes efter det att Apoteket valts in som medlem.
? Så löper arbetet på våra kongresser, nya medlemmar behandlas alltid före stadgeändringar, säger Ton Hoek, generalsekreterare i FIP.
Även om stadgeändringen hade tagits först, hade det inte gjort någon skillnad eftersom de ändrade stadgarna börjar gälla först vid nästa möte. Men att det var något problem med Apotekets inval förnekar Ton Hoek.
? Enligt svensk lag är inte apoteket ett företag. Det är en icke vinstdrivande organisation. Därmed är det inget problem med FIP:s stadgar.
Enligt Apoteket självt är företaget ett statligt ägt bolag. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ska det i år lämna en vinst på 100 miljoner kronor till staten.



Varken ja eller nej

Sveriges Farmacevtförbund, SFF, var innan omröstningen tveksamt till att Apoteket skulle bli medlem.
?Byrån, FIP:s styrelse, gjorde bedömningen att Apoteket passade in enligt stadgarna. Därmed rekommenderade de inval av Apoteket och då har Council, som fattar det formella beslutet, ingen anledning att gå emot den rekommendationen, säger Ronnie Hansson, ordförande i SFF.
? Jag kände att jag varken kunde rösta ja eller nej. Därför la jag ner min röst, fortsätter Ronnie Hansson.
Den andra svenska medlemsorganisationen, Apotekarsocieteten, röstade för Apotekets medlemskap.
? Principiellt har Apotekarsocietetens styrelse inget emot det eftersom det förefaller vara det enda sättet att få representation för svensk apoteksfarmaci i FIP, säger Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten.
? Men vi tycker det hade varit bättre att vi som oberoende organisation hade fått förtroendet att representera svensk apoteksfarmaci. Men där har Apoteket alltid ställt sig på tvären.



Svensk anpassning

Enligt Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket, har FIP som mål att samla företrädare för samtliga apotekssystem. Därmed måste FIP ta hänsyn till de nationella regler och system som finns.
? Då är det inte rimligt att stänga ute Apoteket bara för att det är ett statligt bolag. FIP har gjort en anpassning till ett faktiskt fall i ett aktuellt land.
Både SFF och Apotekarsocieteten är tveksamma till att fortsätta sina medlemskap i FIP.
? Vi ska ta upp frågan till diskussion på vårt fullmäktigemöte i november, säger Lennart Axelsson, förbundsdirektör i Sveriges Farmacevtförbund.
? Apotekarsocieteten kommer inte att betala medlemsavgiften som vanligt i januari utan frågan om medlemsskap kommer att tas upp på fullmäktige i maj. Medlemsskapet kostar för mycket i relation till vad vi får ut av det, säger Björn Lindeke.
Hur mycket Apoteket ska betala i medlemsavgift är ännu inte klart. Men både SFF och Apotekarsocieteten betalar runt 19000 Euro om året. En liknande summa är trolig för Apoteket.

Etiska regler saknas för apotekspersonalens
förhållande till företag

Ingert Nilsson
-
0

Sedan beslutet om utbytbarhet har apoteken blivit en intressant grupp för läkemedelsbolagens marknadsföring.
? Ja, främst är det generikaföretagen som gör sig påminda, i brevform, men också per telefon. Även konsulentbesöken har ökat hos oss, berättar Anna Berglin på apoteket Nordstjärnan i Skellefteå.
Även om bilden vid en mindre rundringning inte är helt entydig, så uppger flera apotek att man numera upplever ett ökat tryck främst från generikaföretagen.
Ann-Kristin Pålsson på generikaföretaget Alpharma bekräftar också tendensen.
? Ja, visst är det så, eftersom apoteken i allt större utsträckning beslutar om vad de ska ha i lager.

Ingen fråga för etikrådet
Till skillnad mot läkarkåren saknar farmacevter etiska regler som mer handfast reglerar förhållandet till industrin. De regler man har talar i mer allmänna termer om ett professionellt oberoende och att värna om yrkets anseende.
Sveriges Farmacevtförbund har ett etikråd, men den här frågan har inte varit upp till diskussion, säger Ann-Sofi Fyhr som sitter med i rådet.
? Vi har diskuterat en mängd andra frågor som kommit upp i och med utbytbarheten, till exempel om det finns en gräns för hur många byten man kan utsätta en patient för.
Men när det gäller förhållandet till företag menar hon att apotekspersonalens handlingsutrymme är begränsat till vad landstingens läkemedelskommittéer beslutar och att Apoteket också i hög grad styr vad som köps in.
? De lokala apotekens möjligheter att påverka är fortfarande mycket begränsad.
Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund säger sig inte heller ha hört att personalen upplever någon besvärande anstormning från läkemedelsföretagen.
? Inte ännu, men jag tycker nog att företagen borde bli allt mer intresserade av oss, speciellt om det blir generisk förskrivning.
Men än så länge förefaller man från fackligt håll alltså inte finna det nödvändigt att i likhet med förskrivarna ta fram regler för förhållandet till säljarna.

Etiska regler saknas för apotekspersonalens
förhållande till företag

Ingert Nilsson
-
0

Sedan beslutet om utbytbarhet har apoteken blivit en intressant grupp för läkemedelsbolagens marknadsföring.
? Ja, främst är det generikaföretagen som gör sig påminda, i brevform, men också per telefon. Även konsulentbesöken har ökat hos oss, berättar Anna Berglin på apoteket Nordstjärnan i Skellefteå.
Även om bilden vid en mindre rundringning inte är helt entydig, så uppger flera apotek att man numera upplever ett ökat tryck främst från generikaföretagen.
Ann-Kristin Pålsson på generikaföretaget Alpharma bekräftar också tendensen.
? Ja, visst är det så, eftersom apoteken i allt större utsträckning beslutar om vad de ska ha i lager.

Ingen fråga för etikrådet
Till skillnad mot läkarkåren saknar farmacevter etiska regler som mer handfast reglerar förhållandet till industrin. De regler man har talar i mer allmänna termer om ett professionellt oberoende och att värna om yrkets anseende.
Sveriges Farmacevtförbund har ett etikråd, men den här frågan har inte varit upp till diskussion, säger Ann-Sofi Fyhr som sitter med i rådet.
? Vi har diskuterat en mängd andra frågor som kommit upp i och med utbytbarheten, till exempel om det finns en gräns för hur många byten man kan utsätta en patient för.
Men när det gäller förhållandet till företag menar hon att apotekspersonalens handlingsutrymme är begränsat till vad landstingens läkemedelskommittéer beslutar och att Apoteket också i hög grad styr vad som köps in.
? De lokala apotekens möjligheter att påverka är fortfarande mycket begränsad.
Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund säger sig inte heller ha hört att personalen upplever någon besvärande anstormning från läkemedelsföretagen.
? Inte ännu, men jag tycker nog att företagen borde bli allt mer intresserade av oss, speciellt om det blir generisk förskrivning.
Men än så länge förefaller man från fackligt håll alltså inte finna det nödvändigt att i likhet med förskrivarna ta fram regler för förhållandet till säljarna.

Etiska regler saknas för apotekspersonalens
förhållande till företag

Ingert Nilsson
-
0

Sedan beslutet om utbytbarhet har apoteken blivit en intressant grupp för läkemedelsbolagens marknadsföring.
? Ja, främst är det generikaföretagen som gör sig påminda, i brevform, men också per telefon. Även konsulentbesöken har ökat hos oss, berättar Anna Berglin på apoteket Nordstjärnan i Skellefteå.
Även om bilden vid en mindre rundringning inte är helt entydig, så uppger flera apotek att man numera upplever ett ökat tryck främst från generikaföretagen.
Ann-Kristin Pålsson på generikaföretaget Alpharma bekräftar också tendensen.
? Ja, visst är det så, eftersom apoteken i allt större utsträckning beslutar om vad de ska ha i lager.

Ingen fråga för etikrådet
Till skillnad mot läkarkåren saknar farmacevter etiska regler som mer handfast reglerar förhållandet till industrin. De regler man har talar i mer allmänna termer om ett professionellt oberoende och att värna om yrkets anseende.
Sveriges Farmacevtförbund har ett etikråd, men den här frågan har inte varit upp till diskussion, säger Ann-Sofi Fyhr som sitter med i rådet.
? Vi har diskuterat en mängd andra frågor som kommit upp i och med utbytbarheten, till exempel om det finns en gräns för hur många byten man kan utsätta en patient för.
Men när det gäller förhållandet till företag menar hon att apotekspersonalens handlingsutrymme är begränsat till vad landstingens läkemedelskommittéer beslutar och att Apoteket också i hög grad styr vad som köps in.
? De lokala apotekens möjligheter att påverka är fortfarande mycket begränsad.
Lennart Axelsson, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund säger sig inte heller ha hört att personalen upplever någon besvärande anstormning från läkemedelsföretagen.
? Inte ännu, men jag tycker nog att företagen borde bli allt mer intresserade av oss, speciellt om det blir generisk förskrivning.
Men än så länge förefaller man från fackligt håll alltså inte finna det nödvändigt att i likhet med förskrivarna ta fram regler för förhållandet till säljarna.

Lagligt stöd saknas för riktlinjer om behandling av opiatberoende

Ingert Nilsson
-
0

Meningen var att Socialstyrelsen under våren skulle ha kommit med nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling. Att några sådana ännu inte kommit beror på att Socialstyrelsen inte har bemyndigande att skriva sådana föreskrifter.
De riktlinjer som idag finns för metadonbehandling av heroinmissbrukare är inte heller giltiga i juridisk mening. Det lagrum man använde sig av när föreskrifterna för metadon kom i slutet av 1960-talet överfördes i början av 1990-talet till Läkemedelsverket.

Kan dröja
? I så fall kan det att dröja flera år innan det kommer några regler för behandling med buprenorfin (Subutex), säger Magnus Mathiasson, rättssakkunnig på socialdepartementet.
Skälet till att såväl socialdepartementet som Socialstyrelsen vill ha nya föreskrifter, som gäller också för buprenorfin, är det som man anser ökande missbruket av läkemedlet.
När Läkemedelsverket 1999 godkände Subutex omgärdades det inte med några speciella föreskrifter förutom en icke tvingande formulering om att preparatet bör förskrivas av läkare vid narkomanvårdsenhet. En receptinsamling under 2002 tydde enligt Läkemedelsverket inte på någon felaktig förskrivning.
Men att recepten är riktigt utskrivna betyder inte att behandlingen är det, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen.
? De rapporter vi får visar att allt för många missbrukare får Subutex, men inget annat. Det har i studier visat sig att vare sig buprenorfin eller metadon fungerar om man inte samtidigt får en psykosocial behandling.

Lagligt stöd saknas för riktlinjer om behandling av opiatberoende

Ingert Nilsson
-
0

Meningen var att Socialstyrelsen under våren skulle ha kommit med nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling. Att några sådana ännu inte kommit beror på att Socialstyrelsen inte har bemyndigande att skriva sådana föreskrifter.
De riktlinjer som idag finns för metadonbehandling av heroinmissbrukare är inte heller giltiga i juridisk mening. Det lagrum man använde sig av när föreskrifterna för metadon kom i slutet av 1960-talet överfördes i början av 1990-talet till Läkemedelsverket.

Kan dröja
? I så fall kan det att dröja flera år innan det kommer några regler för behandling med buprenorfin (Subutex), säger Magnus Mathiasson, rättssakkunnig på socialdepartementet.
Skälet till att såväl socialdepartementet som Socialstyrelsen vill ha nya föreskrifter, som gäller också för buprenorfin, är det som man anser ökande missbruket av läkemedlet.
När Läkemedelsverket 1999 godkände Subutex omgärdades det inte med några speciella föreskrifter förutom en icke tvingande formulering om att preparatet bör förskrivas av läkare vid narkomanvårdsenhet. En receptinsamling under 2002 tydde enligt Läkemedelsverket inte på någon felaktig förskrivning.
Men att recepten är riktigt utskrivna betyder inte att behandlingen är det, säger Ulf Malmström på Socialstyrelsen.
? De rapporter vi får visar att allt för många missbrukare får Subutex, men inget annat. Det har i studier visat sig att vare sig buprenorfin eller metadon fungerar om man inte samtidigt får en psykosocial behandling.

123...14Sida 2 av 14