Riksrevisionsverket i Danmark överväger enligt Jyllandsposten att granska förvaltningen av SSI, Statens Serum Institut. Riksrevisorn Henrik Otbo säger till Jyllandsposten att man bland annat ska undersöka vad monopolet har för konsekvenser när det gäller barnvacciner.
I Danmark är barnvaccinerna 50 procent dyrare än i Sverige, vilket man menar beror på att Statens Serum Institut till skillnad mot Sverige, där varje landsting köper in sina vacciner, har monopol på vaccinerna.
Chefen för SSI Nils Strandberg Pedersen håller med om att priserna nog skulle vara lägre om monopolet upphörde, men menar att monopolet inte enbart är en prisfråga.
? I Sverige får inte alla barn samma vaccin. Vi menar att säkerheten är större i Danmark eftersom vaccinet kommer från samma ställe och att vi har en bättre övervakning av eventuella biverkningar.
Nils Strandberg Pedersen hävdar också att ett upphävande av monopolet skulle gå ut över den samlade beredskapen.
– Intäkterna från vaccinerna ska också säkra att det finns nödvändiga vacciner vid till exempel ett biologiskt terrorangrepp.
Månads arkivering september 2003
Kritik mot dyra barnvacciner
Kritik mot dyra barnvacciner
Riksrevisionsverket i Danmark överväger enligt Jyllandsposten att granska förvaltningen av SSI, Statens Serum Institut. Riksrevisorn Henrik Otbo säger till Jyllandsposten att man bland annat ska undersöka vad monopolet har för konsekvenser när det gäller barnvacciner.
I Danmark är barnvaccinerna 50 procent dyrare än i Sverige, vilket man menar beror på att Statens Serum Institut till skillnad mot Sverige, där varje landsting köper in sina vacciner, har monopol på vaccinerna.
Chefen för SSI Nils Strandberg Pedersen håller med om att priserna nog skulle vara lägre om monopolet upphörde, men menar att monopolet inte enbart är en prisfråga.
? I Sverige får inte alla barn samma vaccin. Vi menar att säkerheten är större i Danmark eftersom vaccinet kommer från samma ställe och att vi har en bättre övervakning av eventuella biverkningar.
Nils Strandberg Pedersen hävdar också att ett upphävande av monopolet skulle gå ut över den samlade beredskapen.
– Intäkterna från vaccinerna ska också säkra att det finns nödvändiga vacciner vid till exempel ett biologiskt terrorangrepp.
Vilseledande om Celebra
Det anser läkemedelsbranschens organ NBL (Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation) i ett yttrande.
Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM, får därmed stöd för sitt fällande beslut i ärendet i våras. Anmälan var inlämnad av MSD, som marknadsför det konkurrerande preparatet rofecoxib (Vioxx). Pfizer hade överklagat IGM:s beslut
till NBL.
I den aktuella Celebra-broschyren förekom enligt Pharma Online bland annat följande rubrik: ?Celebra ger lika få fall av hjärtinfarkt som hos NSAID- och icke-användare?.
Vilseledande om Celebra
Det anser läkemedelsbranschens organ NBL (Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation) i ett yttrande.
Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM, får därmed stöd för sitt fällande beslut i ärendet i våras. Anmälan var inlämnad av MSD, som marknadsför det konkurrerande preparatet rofecoxib (Vioxx). Pfizer hade överklagat IGM:s beslut
till NBL.
I den aktuella Celebra-broschyren förekom enligt Pharma Online bland annat följande rubrik: ?Celebra ger lika få fall av hjärtinfarkt som hos NSAID- och icke-användare?.
Apotekare anklagas för att ta emot olagliga gåvor
Apotekerforeningen menar att myndigheten därmed “anklagat en hel bransch för olagligheter”, utan att ge möjlighet för föreningen att kommentera anklagelserna.
Den ännu oavslutade undersökningen utreder huruvida läkemedelsindustrin på ett olagligt sätt erbjuder fristående apotekare resor och gåvor.
En chef vid Lægemiddelstyrelsen, Karsten Jørgensen, har i tidningen Politiken avslöjat att undersökningen visar på flera fall av olagligt utdelande av gåvor och liknande.
Apotekerforeningen håller nu på att utarbeta en protestskrivelse riktad till Lægemiddelstyrelsen. Enligt Niels Kristensen på föreningen riktar den sig inte mot själva undersökningen, utan kritiserar Lægemiddelstyrelsens "snacksalighet om saken".
Apotekare anklagas för att ta emot olagliga gåvor
Apotekerforeningen menar att myndigheten därmed “anklagat en hel bransch för olagligheter”, utan att ge möjlighet för föreningen att kommentera anklagelserna.
Den ännu oavslutade undersökningen utreder huruvida läkemedelsindustrin på ett olagligt sätt erbjuder fristående apotekare resor och gåvor.
En chef vid Lægemiddelstyrelsen, Karsten Jørgensen, har i tidningen Politiken avslöjat att undersökningen visar på flera fall av olagligt utdelande av gåvor och liknande.
Apotekerforeningen håller nu på att utarbeta en protestskrivelse riktad till Lægemiddelstyrelsen. Enligt Niels Kristensen på föreningen riktar den sig inte mot själva undersökningen, utan kritiserar Lægemiddelstyrelsens "snacksalighet om saken".
Apotekare anklagas för att ta emot olagliga gåvor
Apotekerforeningen menar att myndigheten därmed “anklagat en hel bransch för olagligheter”, utan att ge möjlighet för föreningen att kommentera anklagelserna.
Den ännu oavslutade undersökningen utreder huruvida läkemedelsindustrin på ett olagligt sätt erbjuder fristående apotekare resor och gåvor.
En chef vid Lægemiddelstyrelsen, Karsten Jørgensen, har i tidningen Politiken avslöjat att undersökningen visar på flera fall av olagligt utdelande av gåvor och liknande.
Apotekerforeningen håller nu på att utarbeta en protestskrivelse riktad till Lægemiddelstyrelsen. Enligt Niels Kristensen på föreningen riktar den sig inte mot själva undersökningen, utan kritiserar Lægemiddelstyrelsens "snacksalighet om saken".
Onödigt lidande när patienten inte tar sitt läkemedel
Examensarbete har syftat till att undersöka hur stor följsamheten är till läkemedelsordinationer med hjälp av en receptinsamling som omfattar alla typer av läkemedel. Jönköpings läns landsting valdes som modell för riket.
Den genomsnittliga följsamheten i Jönköpings läns landsting blev 57 procent. Skillnaden i följsamhet mellan olika läkemedelsgrupper var stor, högst följsamhet sågs avseende medel för antikonception (81 procent) och lägst för coxiber (19 procent). Underanvändning av läkemedel var lika vanlig som överanvändning. En del av överanvändningen kunde hänföras till frikortsinnehavare. Följsamheten mellan olika apotek varierade från 44 procent till 64 procent.
3 636 itererade recept samlades in från de 16 största apoteken i Jönköpings läns landsting under en vecka i november 2002. Genom bestämning av uttagsintervall fastställdes om patienterna hade läkemedel tillgängliga, så att de över huvud taget har kunnat vara följsamma. Analyser genomfördes med avseende på både under- och överanvändning. God följsamhet definierades som 80-120 procent uttag.
Kristin Andersson menar att låg följsamhet beror på många faktorer, till exempel att patienten har frikort, intar medicinen enbart vid upplevt behov eller att läkemedlet anses vara för dyrt. Följsamheten förbättras om samsyn skapas mellan förskrivare och patient, både när det gäller synen på sjukdomen och dess behandling. Även fler ?controlled release?-beredningar och dosförpackade läkemedel förbättrar följsamheten.
Onödigt lidande när patienten inte tar sitt läkemedel
Examensarbete har syftat till att undersöka hur stor följsamheten är till läkemedelsordinationer med hjälp av en receptinsamling som omfattar alla typer av läkemedel. Jönköpings läns landsting valdes som modell för riket.
Den genomsnittliga följsamheten i Jönköpings läns landsting blev 57 procent. Skillnaden i följsamhet mellan olika läkemedelsgrupper var stor, högst följsamhet sågs avseende medel för antikonception (81 procent) och lägst för coxiber (19 procent). Underanvändning av läkemedel var lika vanlig som överanvändning. En del av överanvändningen kunde hänföras till frikortsinnehavare. Följsamheten mellan olika apotek varierade från 44 procent till 64 procent.
3 636 itererade recept samlades in från de 16 största apoteken i Jönköpings läns landsting under en vecka i november 2002. Genom bestämning av uttagsintervall fastställdes om patienterna hade läkemedel tillgängliga, så att de över huvud taget har kunnat vara följsamma. Analyser genomfördes med avseende på både under- och överanvändning. God följsamhet definierades som 80-120 procent uttag.
Kristin Andersson menar att låg följsamhet beror på många faktorer, till exempel att patienten har frikort, intar medicinen enbart vid upplevt behov eller att läkemedlet anses vara för dyrt. Följsamheten förbättras om samsyn skapas mellan förskrivare och patient, både när det gäller synen på sjukdomen och dess behandling. Även fler ?controlled release?-beredningar och dosförpackade läkemedel förbättrar följsamheten.
Avreglering gav låga priser initialt
När danska livsmedelsaffärer den första oktober 2001 fick lov att sälja handköpsläkemedel och prisregleringen samtidigt avskaffades gick dagligvaruhandeln ut hårt med låga priser. Den första undersökningen av prisutvecklingen visar att ett år senare var skillnaden betydligt mindre. Lekemiddelstyrelsens undersökning baseras på 90 produkter som svarar för 60 procent av handköpsläkemedlen.
Under det första halvåret efter avregleringen låg detaljhandelns priser 11,5 procent under apotekens. De flesta apotek valde att inte sänka priserna för att möta konkurrensen. Men när detaljhandeln hade fått en rejäl marknadsandel steg priserna. När undersökningen slutade i september 2002 var skillnaden bara sex procent.
Förbrukningen gick ner
Enligt Flemming Randløv, ekonomisk konsult på Apotekerforeningen, hade avregleringen inga negativa effekter på folkhälsan genom ökad förbrukning av läkemedel. I själva verket gick försäljningen ner, vilket kan bero på att detaljhandeln bara får sälja små förpackningar av läkemedel.
? Det enda undantaget är rökavvänjningsmedel. Där kunde man se en ökad förbrukning, vilket troligen beror på att de blev mer lättillgängliga, säger Flemming Randløv.
Detaljhandeln har också satsat extra mycket på marknadsföring av rökavvänjningspreparat och priserna låg vid starten i genomsnitt 12 procent under apotekens.
Handeln skeptisk mot generika
Detaljhandeln har i stort sett utan undantag valt att bara ha originalpreparat och därmed välkända märken på hyllorna.. Även om butikerna ger rabatt på 10 procent blir det väsentligt dyrare med exempelvis allergimedicinen Zyrtec än det billigaste generikapreparatet som man kan spara 200 kronor på genom att köpa på apoteket, skriver tidningen Farmaci (7/2003).
Avreglering gav låga priser initialt
När danska livsmedelsaffärer den första oktober 2001 fick lov att sälja handköpsläkemedel och prisregleringen samtidigt avskaffades gick dagligvaruhandeln ut hårt med låga priser. Den första undersökningen av prisutvecklingen visar att ett år senare var skillnaden betydligt mindre. Lekemiddelstyrelsens undersökning baseras på 90 produkter som svarar för 60 procent av handköpsläkemedlen.
Under det första halvåret efter avregleringen låg detaljhandelns priser 11,5 procent under apotekens. De flesta apotek valde att inte sänka priserna för att möta konkurrensen. Men när detaljhandeln hade fått en rejäl marknadsandel steg priserna. När undersökningen slutade i september 2002 var skillnaden bara sex procent.
Förbrukningen gick ner
Enligt Flemming Randløv, ekonomisk konsult på Apotekerforeningen, hade avregleringen inga negativa effekter på folkhälsan genom ökad förbrukning av läkemedel. I själva verket gick försäljningen ner, vilket kan bero på att detaljhandeln bara får sälja små förpackningar av läkemedel.
? Det enda undantaget är rökavvänjningsmedel. Där kunde man se en ökad förbrukning, vilket troligen beror på att de blev mer lättillgängliga, säger Flemming Randløv.
Detaljhandeln har också satsat extra mycket på marknadsföring av rökavvänjningspreparat och priserna låg vid starten i genomsnitt 12 procent under apotekens.
Handeln skeptisk mot generika
Detaljhandeln har i stort sett utan undantag valt att bara ha originalpreparat och därmed välkända märken på hyllorna.. Även om butikerna ger rabatt på 10 procent blir det väsentligt dyrare med exempelvis allergimedicinen Zyrtec än det billigaste generikapreparatet som man kan spara 200 kronor på genom att köpa på apoteket, skriver tidningen Farmaci (7/2003).
Avreglering gav låga priser initialt
När danska livsmedelsaffärer den första oktober 2001 fick lov att sälja handköpsläkemedel och prisregleringen samtidigt avskaffades gick dagligvaruhandeln ut hårt med låga priser. Den första undersökningen av prisutvecklingen visar att ett år senare var skillnaden betydligt mindre. Lekemiddelstyrelsens undersökning baseras på 90 produkter som svarar för 60 procent av handköpsläkemedlen.
Under det första halvåret efter avregleringen låg detaljhandelns priser 11,5 procent under apotekens. De flesta apotek valde att inte sänka priserna för att möta konkurrensen. Men när detaljhandeln hade fått en rejäl marknadsandel steg priserna. När undersökningen slutade i september 2002 var skillnaden bara sex procent.
Förbrukningen gick ner
Enligt Flemming Randløv, ekonomisk konsult på Apotekerforeningen, hade avregleringen inga negativa effekter på folkhälsan genom ökad förbrukning av läkemedel. I själva verket gick försäljningen ner, vilket kan bero på att detaljhandeln bara får sälja små förpackningar av läkemedel.
? Det enda undantaget är rökavvänjningsmedel. Där kunde man se en ökad förbrukning, vilket troligen beror på att de blev mer lättillgängliga, säger Flemming Randløv.
Detaljhandeln har också satsat extra mycket på marknadsföring av rökavvänjningspreparat och priserna låg vid starten i genomsnitt 12 procent under apotekens.
Handeln skeptisk mot generika
Detaljhandeln har i stort sett utan undantag valt att bara ha originalpreparat och därmed välkända märken på hyllorna.. Även om butikerna ger rabatt på 10 procent blir det väsentligt dyrare med exempelvis allergimedicinen Zyrtec än det billigaste generikapreparatet som man kan spara 200 kronor på genom att köpa på apoteket, skriver tidningen Farmaci (7/2003).
Stockholmarna förbrukar mest medicin i landet
En undersökning som apotekare Björn Wettermark sammanställt för Stockholms läns landsting visar att varje stockholmare nu gör av med läkemedel för 2 800 kronor om året inberäknat samhällets subvention. Stockholm har därmed gått om både Göteborg och Malmö i läkemedelsförbrukning.
Mest pengar läggs på blodfettsänkare och antidepressiva medel. Det som särskiljer Stockholms län från övriga landet är livsstilen, menar Björn Wettermark. Stockholm har en stor utbredning av hiv och missbruk som inte finns i övriga landet.
Vad som också används i stora volymer är p-piller och sömnmedel. Läkare i Stockholm skriver också ut ovanligt mycket sällsynta läkemedel som mot MS och Alzheimers sjukdom. Även prostatamedel används mer i Stockholm beroende på att man hellre medicinerar än opererar.
Men i andra fall kan det vara så att stockholmarna övermedicinerar, säger Björn Wettermark till tidningen Metro. Han undrar till exempel varför det skrivs ut så väldigt mycket hudmedel just i Stockholm.
Stockholmarna förbrukar mest medicin i landet
En undersökning som apotekare Björn Wettermark sammanställt för Stockholms läns landsting visar att varje stockholmare nu gör av med läkemedel för 2 800 kronor om året inberäknat samhällets subvention. Stockholm har därmed gått om både Göteborg och Malmö i läkemedelsförbrukning.
Mest pengar läggs på blodfettsänkare och antidepressiva medel. Det som särskiljer Stockholms län från övriga landet är livsstilen, menar Björn Wettermark. Stockholm har en stor utbredning av hiv och missbruk som inte finns i övriga landet.
Vad som också används i stora volymer är p-piller och sömnmedel. Läkare i Stockholm skriver också ut ovanligt mycket sällsynta läkemedel som mot MS och Alzheimers sjukdom. Även prostatamedel används mer i Stockholm beroende på att man hellre medicinerar än opererar.
Men i andra fall kan det vara så att stockholmarna övermedicinerar, säger Björn Wettermark till tidningen Metro. Han undrar till exempel varför det skrivs ut så väldigt mycket hudmedel just i Stockholm.
Stockholmarna förbrukar mest medicin i landet
En undersökning som apotekare Björn Wettermark sammanställt för Stockholms läns landsting visar att varje stockholmare nu gör av med läkemedel för 2 800 kronor om året inberäknat samhällets subvention. Stockholm har därmed gått om både Göteborg och Malmö i läkemedelsförbrukning.
Mest pengar läggs på blodfettsänkare och antidepressiva medel. Det som särskiljer Stockholms län från övriga landet är livsstilen, menar Björn Wettermark. Stockholm har en stor utbredning av hiv och missbruk som inte finns i övriga landet.
Vad som också används i stora volymer är p-piller och sömnmedel. Läkare i Stockholm skriver också ut ovanligt mycket sällsynta läkemedel som mot MS och Alzheimers sjukdom. Även prostatamedel används mer i Stockholm beroende på att man hellre medicinerar än opererar.
Men i andra fall kan det vara så att stockholmarna övermedicinerar, säger Björn Wettermark till tidningen Metro. Han undrar till exempel varför det skrivs ut så väldigt mycket hudmedel just i Stockholm.
Generisk förskrivning testas i Västra Götaland
Generisk förskrivning innebär att substansnamnet anges på receptet i stället för specialitetsnamnet.
En nybildad expertgrupp med representanter för Apoteket, Landstingsförbundet, Läkemedelsförmånsnämnden, Socialstyrelsen, Läkemedelsindustriföreningen, Läkemedelsverket och läkemedelskommittéerna ska enligt Dagens Medicin ha träffats för några veckor sedan och kommit överens om att genomföra ett pilotprojekt.
Projektet väntas omfatta runt fem vårdcentraler och ungefär lika många apotek och ska pågå i mellan tre och sex månader.
En utvärdering av vad läkare, apotekspersonal och patienter tyckt om försöket kan enligt planen vara klar under 2004.
Idag kräver Läkemedelsverkets receptföreskrift att läkaren fyller i ett fabrikatnamn på receptet.
– Vi väntar på att en projektplan ska komma in. Sedan får våra jurister granska den och se om det är möjligt att bevilja dispens från receptföreskriften, säger professor Björn Beermann på Läkemedelsverket till Dagens Medicin.