Månads arkivering augusti 2003

Sköterska på apotek ger bättre tillgänglighet

Sedan hösten 2001 är Monica Roos anställd av Region Skåne på Näsby vårdcentral i Kristianstad. Men fyra dagar i veckan tar hon emot patienter på apoteket Svanen.

Efter en utvärdering tände Region Skåne ordentligt på idéen och arbetar idag tillsammans med Apoteket på att sprida konceptet till fler orter. Bland annat står Hässleholm, Helsingborg, Lund, Malmö, och Ystad på tur. Ett provprojekt löper för närvarande i Eslöv.

Utvärderingen gjordes av Högskolan i Kristianstad. Den visade bland annat att kunderna uppskattar tillgängligheten, att de kan vara anonyma, att de slipper telefonköer och att de kan slinka in när problemet uppstår ? inte när det finns tid. 35 procent av besökarna är yngre än 20 år och 15 procent är över 65.

Lättillgängligt och enkelt

Björn Sonnerfeldt, Apotekets marknadschef i Skåne inom affärsområde Hälsa tycker att det är god service till kunderna att ha en distriktssköterska på vissa utvalda apotek. Han tror också att det kan avlasta primärvården.

? Samtidigt är det ett sätt för oss att bredda egenvården och få in fler kunder som handlar lite mer på apoteken, säger Björn Sonnerfeldt.

Monica Roos gör samma saker som hon skulle ha gjort på vårdcentralen; tar blodtryck, ställer diagnos, skriver ut vissa läkemedel och hänvisar vid behov till läkare eller vårdcentral. De vanligaste orsakerna till att hon söks upp är mag- och tarmbesvär, blodtryck, infektioner, smitta, allergier, hudbesvär samt samtalsvägledning.

? Det som gör det här så bra är lättillgängligheten och kombinationen av att ha sköterska och farmacevt på samma ställe, säger Monica Roos.

Sköterska på apotek ger bättre tillgänglighet

Sedan hösten 2001 är Monica Roos anställd av Region Skåne på Näsby vårdcentral i Kristianstad. Men fyra dagar i veckan tar hon emot patienter på apoteket Svanen.

Efter en utvärdering tände Region Skåne ordentligt på idéen och arbetar idag tillsammans med Apoteket på att sprida konceptet till fler orter. Bland annat står Hässleholm, Helsingborg, Lund, Malmö, och Ystad på tur. Ett provprojekt löper för närvarande i Eslöv.

Utvärderingen gjordes av Högskolan i Kristianstad. Den visade bland annat att kunderna uppskattar tillgängligheten, att de kan vara anonyma, att de slipper telefonköer och att de kan slinka in när problemet uppstår ? inte när det finns tid. 35 procent av besökarna är yngre än 20 år och 15 procent är över 65.

Lättillgängligt och enkelt

Björn Sonnerfeldt, Apotekets marknadschef i Skåne inom affärsområde Hälsa tycker att det är god service till kunderna att ha en distriktssköterska på vissa utvalda apotek. Han tror också att det kan avlasta primärvården.

? Samtidigt är det ett sätt för oss att bredda egenvården och få in fler kunder som handlar lite mer på apoteken, säger Björn Sonnerfeldt.

Monica Roos gör samma saker som hon skulle ha gjort på vårdcentralen; tar blodtryck, ställer diagnos, skriver ut vissa läkemedel och hänvisar vid behov till läkare eller vårdcentral. De vanligaste orsakerna till att hon söks upp är mag- och tarmbesvär, blodtryck, infektioner, smitta, allergier, hudbesvär samt samtalsvägledning.

? Det som gör det här så bra är lättillgängligheten och kombinationen av att ha sköterska och farmacevt på samma ställe, säger Monica Roos.

Sköterska på apotek ger bättre tillgänglighet

Sedan hösten 2001 är Monica Roos anställd av Region Skåne på Näsby vårdcentral i Kristianstad. Men fyra dagar i veckan tar hon emot patienter på apoteket Svanen.

Efter en utvärdering tände Region Skåne ordentligt på idéen och arbetar idag tillsammans med Apoteket på att sprida konceptet till fler orter. Bland annat står Hässleholm, Helsingborg, Lund, Malmö, och Ystad på tur. Ett provprojekt löper för närvarande i Eslöv.

Utvärderingen gjordes av Högskolan i Kristianstad. Den visade bland annat att kunderna uppskattar tillgängligheten, att de kan vara anonyma, att de slipper telefonköer och att de kan slinka in när problemet uppstår ? inte när det finns tid. 35 procent av besökarna är yngre än 20 år och 15 procent är över 65.

Lättillgängligt och enkelt

Björn Sonnerfeldt, Apotekets marknadschef i Skåne inom affärsområde Hälsa tycker att det är god service till kunderna att ha en distriktssköterska på vissa utvalda apotek. Han tror också att det kan avlasta primärvården.

? Samtidigt är det ett sätt för oss att bredda egenvården och få in fler kunder som handlar lite mer på apoteken, säger Björn Sonnerfeldt.

Monica Roos gör samma saker som hon skulle ha gjort på vårdcentralen; tar blodtryck, ställer diagnos, skriver ut vissa läkemedel och hänvisar vid behov till läkare eller vårdcentral. De vanligaste orsakerna till att hon söks upp är mag- och tarmbesvär, blodtryck, infektioner, smitta, allergier, hudbesvär samt samtalsvägledning.

? Det som gör det här så bra är lättillgängligheten och kombinationen av att ha sköterska och farmacevt på samma ställe, säger Monica Roos.

Astrazeneca anklagas för datumfusk för att skydda Losec

EU-kommissionen anklagar Astrazeneca för att i olika länder ha angett olika datum för första försäljningsgodkännande (läs mer genom att klicka på länkarna till höger) för omeprazol (Losec).

Företaget skulle ha gjort detta i syfte att förlänga patenttiderna i de olika länderna för omeprazol, samt för att hålla generisk konkurrens borta från marknaden. EU-kommissionen menar att företaget har missbrukat sin dominerande ställning med omeprazol i flera länder, att detta strider mot artikel 82 i EU-fördraget, och att Astrazeneca inte har rätt till det extra patentskydd som man har beviljats i flera länder.

Astrazeneca medger att EU-kommissionen har riktat anklagelser mot företaget men avvisar påståendet att företaget skulle ha agerat felaktigt. Man menar att man inte alls har gjort oriktiga framställningar till olika länders patentmyndigheter.

Astrazeneca anklagas för datumfusk för att skydda Losec

EU-kommissionen anklagar Astrazeneca för att i olika länder ha angett olika datum för första försäljningsgodkännande (läs mer genom att klicka på länkarna till höger) för omeprazol (Losec).

Företaget skulle ha gjort detta i syfte att förlänga patenttiderna i de olika länderna för omeprazol, samt för att hålla generisk konkurrens borta från marknaden. EU-kommissionen menar att företaget har missbrukat sin dominerande ställning med omeprazol i flera länder, att detta strider mot artikel 82 i EU-fördraget, och att Astrazeneca inte har rätt till det extra patentskydd som man har beviljats i flera länder.

Astrazeneca medger att EU-kommissionen har riktat anklagelser mot företaget men avvisar påståendet att företaget skulle ha agerat felaktigt. Man menar att man inte alls har gjort oriktiga framställningar till olika länders patentmyndigheter.

Astrazeneca anklagas för datumfusk för att skydda Losec

EU-kommissionen anklagar Astrazeneca för att i olika länder ha angett olika datum för första försäljningsgodkännande (läs mer genom att klicka på länkarna till höger) för omeprazol (Losec).

Företaget skulle ha gjort detta i syfte att förlänga patenttiderna i de olika länderna för omeprazol, samt för att hålla generisk konkurrens borta från marknaden. EU-kommissionen menar att företaget har missbrukat sin dominerande ställning med omeprazol i flera länder, att detta strider mot artikel 82 i EU-fördraget, och att Astrazeneca inte har rätt till det extra patentskydd som man har beviljats i flera länder.

Astrazeneca medger att EU-kommissionen har riktat anklagelser mot företaget men avvisar påståendet att företaget skulle ha agerat felaktigt. Man menar att man inte alls har gjort oriktiga framställningar till olika länders patentmyndigheter.

Apotekskedjor tar över helt i Norge

Utvecklingen har gått fort; för drygt ett år sedan var andelen omkring 60 procent. Men kedjornas uppköp av apotek har kostat ? tillsammans gjorde de tre kedjorna en förlust på 157 miljoner norska kronor i fjol. Uppköpen har gjort många norska apotekare som tidigare ägde apotek till förmögna förtidspensionärer.

De tre kedjorna är Apotek 1 Norge AS (som ägs av norsk-finska Apokjeden), tyskägda Vitus och brittiska Alliance Unichem. De tre kedjorna har marknadsandelar på 43, 32 respektive 22 procent.

Tillgängligheten på apotek har ökat genom reformen; 118 nya apotek har etablerats i Norge och 10 stängts sedan reformen trädde i kraft den 1 mars 2001. Detta innebär en ökning av antalet apotek med 30 procent. Flest nya apotek har etablerats i Akershus (20 nya) och Oslo (16). Många av de nyöppnade apoteken är belägna i tätorternas shoppingstråk. Men apotekstätheten har inte minskat i någon del av landet, bland annat tack vare ett avtal mellan och apotekskedjorna och norska staten.

Norge har aldrig i likhet med Sverige haft något statligt monopol; istället har apoteksväsendet dominerats av fristående, privata apotek med apotekare som ägare. Reformen 2001 möjliggjorde det för andra än farmacevter att äga apotek, även om en farmacevt fortfarande måste stå för driften.

Den norska regeringen beslutade nyligen att vissa receptfria läkemedel ska få säljas utanför apotek. Reformen träder i kraft från den första november (se separat artikel, länk i högermarginalen).

Apotekskedjor tar över helt i Norge

Utvecklingen har gått fort; för drygt ett år sedan var andelen omkring 60 procent. Men kedjornas uppköp av apotek har kostat ? tillsammans gjorde de tre kedjorna en förlust på 157 miljoner norska kronor i fjol. Uppköpen har gjort många norska apotekare som tidigare ägde apotek till förmögna förtidspensionärer.

De tre kedjorna är Apotek 1 Norge AS (som ägs av norsk-finska Apokjeden), tyskägda Vitus och brittiska Alliance Unichem. De tre kedjorna har marknadsandelar på 43, 32 respektive 22 procent.

Tillgängligheten på apotek har ökat genom reformen; 118 nya apotek har etablerats i Norge och 10 stängts sedan reformen trädde i kraft den 1 mars 2001. Detta innebär en ökning av antalet apotek med 30 procent. Flest nya apotek har etablerats i Akershus (20 nya) och Oslo (16). Många av de nyöppnade apoteken är belägna i tätorternas shoppingstråk. Men apotekstätheten har inte minskat i någon del av landet, bland annat tack vare ett avtal mellan och apotekskedjorna och norska staten.

Norge har aldrig i likhet med Sverige haft något statligt monopol; istället har apoteksväsendet dominerats av fristående, privata apotek med apotekare som ägare. Reformen 2001 möjliggjorde det för andra än farmacevter att äga apotek, även om en farmacevt fortfarande måste stå för driften.

Den norska regeringen beslutade nyligen att vissa receptfria läkemedel ska få säljas utanför apotek. Reformen träder i kraft från den första november (se separat artikel, länk i högermarginalen).

Apotekskedjor tar över helt i Norge

Utvecklingen har gått fort; för drygt ett år sedan var andelen omkring 60 procent. Men kedjornas uppköp av apotek har kostat ? tillsammans gjorde de tre kedjorna en förlust på 157 miljoner norska kronor i fjol. Uppköpen har gjort många norska apotekare som tidigare ägde apotek till förmögna förtidspensionärer.

De tre kedjorna är Apotek 1 Norge AS (som ägs av norsk-finska Apokjeden), tyskägda Vitus och brittiska Alliance Unichem. De tre kedjorna har marknadsandelar på 43, 32 respektive 22 procent.

Tillgängligheten på apotek har ökat genom reformen; 118 nya apotek har etablerats i Norge och 10 stängts sedan reformen trädde i kraft den 1 mars 2001. Detta innebär en ökning av antalet apotek med 30 procent. Flest nya apotek har etablerats i Akershus (20 nya) och Oslo (16). Många av de nyöppnade apoteken är belägna i tätorternas shoppingstråk. Men apotekstätheten har inte minskat i någon del av landet, bland annat tack vare ett avtal mellan och apotekskedjorna och norska staten.

Norge har aldrig i likhet med Sverige haft något statligt monopol; istället har apoteksväsendet dominerats av fristående, privata apotek med apotekare som ägare. Reformen 2001 möjliggjorde det för andra än farmacevter att äga apotek, även om en farmacevt fortfarande måste stå för driften.

Den norska regeringen beslutade nyligen att vissa receptfria läkemedel ska få säljas utanför apotek. Reformen träder i kraft från den första november (se separat artikel, länk i högermarginalen).

Traditionella riskfaktorer bakom 90 procent av all hjärtkärlsjukdom

0

Det har länge varit en etablerad sanning att de fyra viktiga kardiovaskulära riskfaktorerna rökning, diabetes, högt blodtryck och höga kolesterolvärden orsakar hälften av all hjärtkärlsjukdom. Ny forskning visar nu att det kan vara en betydligt större andel.
I två separata artiklar i senaste numret av JAMA redovisar amerikanska forskar resultatet av en analys av 14 randomiserade kliniska studier (122 458 patienter) och tre observationsstudier (386 915 patienter). Slutsatsen är att 80 till 90 procent av patienterna med hjärtsjukdom och mer än 95 procent av de som dött i sjukdomen hade minst en av de fyra riskfaktorerna. Forskarna tror att siffran kan vara ännu högre eftersom studierna till stor del baseras på självrapportering.
I en tredje artikel i samma nummer av JAMA summeras bevisen för alternativa riskfaktorer som varit aktuella på senare år som C-reaktivt protein, fibrinogen, lipoprotein(a) och homocytein. Forskarna drar slutsatsen att bevisen hittills är otillräckliga och deras betydelse liten jämfört med de fyra traditionella riskfaktorerna.
Sammantager har dessa tre rapporter en enrom betydelse ur folkhälsoperspektiv, skriver experter i en kommentar till artiklarna.

Traditionella riskfaktorer bakom 90 procent av all hjärtkärlsjukdom

0

Det har länge varit en etablerad sanning att de fyra viktiga kardiovaskulära riskfaktorerna rökning, diabetes, högt blodtryck och höga kolesterolvärden orsakar hälften av all hjärtkärlsjukdom. Ny forskning visar nu att det kan vara en betydligt större andel.
I två separata artiklar i senaste numret av JAMA redovisar amerikanska forskar resultatet av en analys av 14 randomiserade kliniska studier (122 458 patienter) och tre observationsstudier (386 915 patienter). Slutsatsen är att 80 till 90 procent av patienterna med hjärtsjukdom och mer än 95 procent av de som dött i sjukdomen hade minst en av de fyra riskfaktorerna. Forskarna tror att siffran kan vara ännu högre eftersom studierna till stor del baseras på självrapportering.
I en tredje artikel i samma nummer av JAMA summeras bevisen för alternativa riskfaktorer som varit aktuella på senare år som C-reaktivt protein, fibrinogen, lipoprotein(a) och homocytein. Forskarna drar slutsatsen att bevisen hittills är otillräckliga och deras betydelse liten jämfört med de fyra traditionella riskfaktorerna.
Sammantager har dessa tre rapporter en enrom betydelse ur folkhälsoperspektiv, skriver experter i en kommentar till artiklarna.

Traditionella riskfaktorer bakom 90 procent av all hjärtkärlsjukdom

0

Det har länge varit en etablerad sanning att de fyra viktiga kardiovaskulära riskfaktorerna rökning, diabetes, högt blodtryck och höga kolesterolvärden orsakar hälften av all hjärtkärlsjukdom. Ny forskning visar nu att det kan vara en betydligt större andel.
I två separata artiklar i senaste numret av JAMA redovisar amerikanska forskar resultatet av en analys av 14 randomiserade kliniska studier (122 458 patienter) och tre observationsstudier (386 915 patienter). Slutsatsen är att 80 till 90 procent av patienterna med hjärtsjukdom och mer än 95 procent av de som dött i sjukdomen hade minst en av de fyra riskfaktorerna. Forskarna tror att siffran kan vara ännu högre eftersom studierna till stor del baseras på självrapportering.
I en tredje artikel i samma nummer av JAMA summeras bevisen för alternativa riskfaktorer som varit aktuella på senare år som C-reaktivt protein, fibrinogen, lipoprotein(a) och homocytein. Forskarna drar slutsatsen att bevisen hittills är otillräckliga och deras betydelse liten jämfört med de fyra traditionella riskfaktorerna.
Sammantager har dessa tre rapporter en enrom betydelse ur folkhälsoperspektiv, skriver experter i en kommentar till artiklarna.

Receptfritt i norska
snabbköp i november

0

Den norska regeringen har nu beslutat att receptfria läkemedel ska få säljas på andra ställen än i apotek.

Läkemedelsverket har tagit fram en lista på vilka läkemedel det gäller.
Även om det handlar om de flesta receptfria medlen så har man undantagit bland annat allergimediciner och en del nyare preparat. Men smärtstillande, nässpray och nikotinpreparat ingår till exempel.

På det norska Läkemedelsverket är man positiv till nyordningen. Helge Lund på myndigheten säger till den norska dagstidningen Fedrelandsvennen att det ger användarna större möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa, men inom medicinskt försvarbara ramar.

Preparaten kommer att säljas över disk, det blir alltså inte möjligt att plocka i hyllorna och man ska vara 18 år.

Receptfritt i norska
snabbköp i november

0

Den norska regeringen har nu beslutat att receptfria läkemedel ska få säljas på andra ställen än i apotek.

Läkemedelsverket har tagit fram en lista på vilka läkemedel det gäller.
Även om det handlar om de flesta receptfria medlen så har man undantagit bland annat allergimediciner och en del nyare preparat. Men smärtstillande, nässpray och nikotinpreparat ingår till exempel.

På det norska Läkemedelsverket är man positiv till nyordningen. Helge Lund på myndigheten säger till den norska dagstidningen Fedrelandsvennen att det ger användarna större möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa, men inom medicinskt försvarbara ramar.

Preparaten kommer att säljas över disk, det blir alltså inte möjligt att plocka i hyllorna och man ska vara 18 år.

Receptfritt i norska
snabbköp i november

0

Den norska regeringen har nu beslutat att receptfria läkemedel ska få säljas på andra ställen än i apotek.

Läkemedelsverket har tagit fram en lista på vilka läkemedel det gäller.
Även om det handlar om de flesta receptfria medlen så har man undantagit bland annat allergimediciner och en del nyare preparat. Men smärtstillande, nässpray och nikotinpreparat ingår till exempel.

På det norska Läkemedelsverket är man positiv till nyordningen. Helge Lund på myndigheten säger till den norska dagstidningen Fedrelandsvennen att det ger användarna större möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa, men inom medicinskt försvarbara ramar.

Preparaten kommer att säljas över disk, det blir alltså inte möjligt att plocka i hyllorna och man ska vara 18 år.

Sparbeting kvarstår trots vinst på 100 miljoner

Apotekets försäljning av sitt aktieinnehav i läkemedelsdistributören Tamro i förra veckan gav företaget likvida medel på i storleksordningen en miljard svenska kronor före skatt. Reavinsten i förhållande till det bokförda aktievärdet blev omkring 100 miljoner kronor före skatt.

Detta påverkar dock inte det besparingspaket på motsvarande 300 heltidstjänster som företaget tidigare aviserat.

? De löpande verksamheterna måste bära sig själva. Tillskottet kommer att användas för att stärka bolagets soliditet. Det handlar bland annat om att betala av på lån, säger Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket.

Apotekets styrelse har ännu inte beslutat om var nedskärningarna ska göras.

Företagets sparbeting bottnar bland annat i ett vinstkrav från staten på företaget på 100 miljoner kronor samt att försäljningsvolymen blivit lägre än beräknat. Läkemedelsförmånsnämnden avslog nyligen en begärd höjning av företagets handelsmarginal.