Månads arkivering augusti 2003

Målet kan få stor principiell betydelse för läkemedelsbranschens framtida kontakter med förskrivarna.

I det aktuella fallet har Lundbeck erbjudit en bok till läkare i samband med ett informationstillfälle för läkemedel inom
depressionsområdet. I brevet som distribuerades erbjöds läkarna ett personligt informationsbesök och i samband med mötet ett exemplar av boken. Boken ifråga heter "Stress – den nya ohälsan" av Peter Währborg.

Läkemedelsindustrins eget granskningsorgan NBL har redan granskat ärendet och anser att inbjudan domineras av boken som anledning till bokningsbesöket, och fällde därför Lundbeck på denna punkt.

? Det är självklart att alla som efterfrågar utbildningsmaterial får det oavsett personligt besök eller inte. Brevet var kanske otydligt formulerat så nu välkomnar vi en granskning för att få klarhet i praxis, säger Leif Jokinen, vd för svenska Lundbeck i ett pressmeddelande.

Enligt Richard Bergström, vd i Läkemedelsindustriföreningen, är fallet intressant ur två aspekter.

? Dels var gåvans värde i det här fallet ringa, dels krävde gåvan en motprestation i form av deltagande i en informationsträff, säger han till Dagens Medicin.

Enligt tidningen kommer den nyinrättade statliga enheten för korruptionsbrottslighet att prioritera läkarnas kontakter med läkemedelsindustrin under hösten, vilket kan komma att resultera i att fler förundersökningar inleds.

Målet kan få stor principiell betydelse för läkemedelsbranschens framtida kontakter med förskrivarna.

I det aktuella fallet har Lundbeck erbjudit en bok till läkare i samband med ett informationstillfälle för läkemedel inom
depressionsområdet. I brevet som distribuerades erbjöds läkarna ett personligt informationsbesök och i samband med mötet ett exemplar av boken. Boken ifråga heter "Stress – den nya ohälsan" av Peter Währborg.

Läkemedelsindustrins eget granskningsorgan NBL har redan granskat ärendet och anser att inbjudan domineras av boken som anledning till bokningsbesöket, och fällde därför Lundbeck på denna punkt.

? Det är självklart att alla som efterfrågar utbildningsmaterial får det oavsett personligt besök eller inte. Brevet var kanske otydligt formulerat så nu välkomnar vi en granskning för att få klarhet i praxis, säger Leif Jokinen, vd för svenska Lundbeck i ett pressmeddelande.

Enligt Richard Bergström, vd i Läkemedelsindustriföreningen, är fallet intressant ur två aspekter.

? Dels var gåvans värde i det här fallet ringa, dels krävde gåvan en motprestation i form av deltagande i en informationsträff, säger han till Dagens Medicin.

Enligt tidningen kommer den nyinrättade statliga enheten för korruptionsbrottslighet att prioritera läkarnas kontakter med läkemedelsindustrin under hösten, vilket kan komma att resultera i att fler förundersökningar inleds.

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett “hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett “hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

Enligt TKT Europe 5S ska Bengtsson ha uppvaktat en kvinnlig Nordenchef på företaget, vilket gjorde att hon trots påstötningar från företagsledningen försummade marknaderna i Danmark och Norge till förmån för ideliga resor till Göteborg. Chefen fick lämna företaget förra sommaren.

Strax efter detta skickade Bengtsson, enligt TKT, ett “hämnd-mail” med anklagelser till företaget, bl a gällande olaglig marknadsföring. Detta vidarebefordrade han också till nordiska kollegor.

Följden av detta blev att många läkare i Norden istället började skriva ut läkemedel från konkurrerande företag. Samtidigt gjorde läkare vid Sahlgrenska en anmälan om biverkningar av Replagal till Läkemedelsverket. Detta har totalt sett enligt TKT åsamkat företaget förluster på 3,6 miljoner kronor. Fallet närmar sig ett avgörande i Göteborgs tingsrätt.

Bengt-Åke Bengtsson förnekar till DN att han haft något förhållande med TKT:s förre Nordenchef.

Till sommarens återkommande prövningar hör en årlig påminnelse om landets unikt låga apotekstäthet. Medicinhyllan i sommarhuset brukar behöva rensas och fyllas på nån gång i mitten av juli. Apotek saknas i närheten så det är bara att fixa barnvakt, sätta sig bakom ratten och blåsa ner de sju milen på länsväg 136 till Borgholm. All övrig service man kan tänkas behöva, inklusive systembolag, finns på nära håll för mig och de tiotusentals turisterna på norra Öland ? men nej, inget apotek. 

I bilen funderar jag på varför Sverige som enda EU-land med en dåres envishet hävdar statlig ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel. I fantasin blir bilen en Tatra och den vackra 136:an en skumpig landsväg i 60-talets Tjeckoslovakien. Ett huvudargument mot receptfritt i handeln har länge varit att försäljningen bör ske under överinseende av farmacevter. Idén känns död sedan Apoteket själva frångått den och startat försäljning av receptfritt över internet. Man tipsar visserligen om farmacevter som kan nås över telefon och internet, men varför skulle det vara farligare om detaljhandeln hänvisade till närmaste apotek eller apotekens kundcenter?
Farhågor om folkhälsorisker, exempelvis fler självmord, och ökad totalkonsumtion av receptfria läkemedel har funnits kring försäljning av receptfria läkemedel i butiker ? men inte besannats i vårt grannland Danmark, som sedan två år tillåter detta.

Visst kan man hävda att det vore bättre att som i Norge först avreglera etableringsrätten för apotek, i linje med förslagen i Lars Jedings gedigna men insomnade apoteksutredning från 1998. I ett strikt farmacevtiskt perspektiv vore detta det bästa ? tillgängligheten på receptfritt skulle öka samtidigt som dessa läkemedel blir kvar innanför apoteksväggarna.

Gärna det. Men en nyordning av dansk typ, det vill säga att med kloka restriktioner tillåta försäljning av receptfritt i detaljhandeln, vore en enklare reform som skulle kunna genomföras snabbt och lösa det mest akuta problemet ? den urusla tillgången på receptfria läkemedel.
Reformen måste förstås genomdrivas med sans. Precis som i Danmark bör bara begränsade, etablerade delar av det receptfria sortimentet omfattas, åldersgräns bör införas för köp, mindre förpackningar bör bara få komma i fråga och dessa bör placeras bakom disk eller kassa.

Det viktigaste är inte vilken av våra grannländers vägar som Sverige väljer ? utan att någon av dem blir verklighet. Det har blivit ohållbart att förvägra svenskarna smidig tillgång till beprövade receptfria läkemedel. Den dåliga tillgängligheten är en återkommande källa till stor irritation för många av landets invånare, samtidigt som motiven bakom regeringens rigida hållning i monopolfrågan har eroderat bort.
Hösten 2004 kan staten tvingas att släppa monopolet ? då beräknas domen mellan Krister Hanner (som sålde Nicorette i sin Bringwell-butik 2001, se LMV 7-8/01) och svenska staten falla i EG-domstolen. Det vore framsynt av regeringen att föregripa denna dom istället för att tjurskalligt invänta den.

Till sommarens återkommande prövningar hör en årlig påminnelse om landets unikt låga apotekstäthet. Medicinhyllan i sommarhuset brukar behöva rensas och fyllas på nån gång i mitten av juli. Apotek saknas i närheten så det är bara att fixa barnvakt, sätta sig bakom ratten och blåsa ner de sju milen på länsväg 136 till Borgholm. All övrig service man kan tänkas behöva, inklusive systembolag, finns på nära håll för mig och de tiotusentals turisterna på norra Öland ? men nej, inget apotek. 

I bilen funderar jag på varför Sverige som enda EU-land med en dåres envishet hävdar statlig ensamrätt på försäljning av receptfria läkemedel. I fantasin blir bilen en Tatra och den vackra 136:an en skumpig landsväg i 60-talets Tjeckoslovakien. Ett huvudargument mot receptfritt i handeln har länge varit att försäljningen bör ske under överinseende av farmacevter. Idén känns död sedan Apoteket själva frångått den och startat försäljning av receptfritt över internet. Man tipsar visserligen om farmacevter som kan nås över telefon och internet, men varför skulle det vara farligare om detaljhandeln hänvisade till närmaste apotek eller apotekens kundcenter?
Farhågor om folkhälsorisker, exempelvis fler självmord, och ökad totalkonsumtion av receptfria läkemedel har funnits kring försäljning av receptfria läkemedel i butiker ? men inte besannats i vårt grannland Danmark, som sedan två år tillåter detta.

Visst kan man hävda att det vore bättre att som i Norge först avreglera etableringsrätten för apotek, i linje med förslagen i Lars Jedings gedigna men insomnade apoteksutredning från 1998. I ett strikt farmacevtiskt perspektiv vore detta det bästa ? tillgängligheten på receptfritt skulle öka samtidigt som dessa läkemedel blir kvar innanför apoteksväggarna.

Gärna det. Men en nyordning av dansk typ, det vill säga att med kloka restriktioner tillåta försäljning av receptfritt i detaljhandeln, vore en enklare reform som skulle kunna genomföras snabbt och lösa det mest akuta problemet ? den urusla tillgången på receptfria läkemedel.
Reformen måste förstås genomdrivas med sans. Precis som i Danmark bör bara begränsade, etablerade delar av det receptfria sortimentet omfattas, åldersgräns bör införas för köp, mindre förpackningar bör bara få komma i fråga och dessa bör placeras bakom disk eller kassa.

Det viktigaste är inte vilken av våra grannländers vägar som Sverige väljer ? utan att någon av dem blir verklighet. Det har blivit ohållbart att förvägra svenskarna smidig tillgång till beprövade receptfria läkemedel. Den dåliga tillgängligheten är en återkommande källa till stor irritation för många av landets invånare, samtidigt som motiven bakom regeringens rigida hållning i monopolfrågan har eroderat bort.
Hösten 2004 kan staten tvingas att släppa monopolet ? då beräknas domen mellan Krister Hanner (som sålde Nicorette i sin Bringwell-butik 2001, se LMV 7-8/01) och svenska staten falla i EG-domstolen. Det vore framsynt av regeringen att föregripa denna dom istället för att tjurskalligt invänta den.