Månads arkivering juni 2003

Skansenapoteket Kronan är inrymt i en låg röd träbyggnad som byggdes under 1600-talets slut som flygelbyggnad till en malmgård som låg i närheten av Observatoriekullen i Stockholm. Det är en rekonstruktion av ett mindre apotek från 1700-talets slut. Inredningen har gjorts med hjälp av gamla förteckningar från stockholmsapoteken Korpen och Markattan, samt med användning av delvis unika inventarier från svenska apotek.
Över ingången till Apoteket finns en förgylld skylt i form av en kunglig krona som markerar Apotekets heraldiska namn ? Kronan.
Inredningen i Officinen är från slutet av 1700-talet och kommer från slottsapoteket vid Drottningholm, som lades ner 1920.
? Men vi har även en del inredning från Carl Wilhelm Scheeles apotek i Köping, berättar Per Boström, en av flera apotekare som brukar guida på sommaren.

Spanska flugor och kaffe
I laboratoriet tillverkades läkemedel med hjälp av bland annat mortlar, pressar och den inmurade destillationsapparaten. I det inre rummet, materialkammaren, finns en hyllinredning med droglådor med text som avslöjar vad som bland annat användes som medicin på 1700-talet. Här förvarades kräftstenar, spanska flugor, kaffe och bergskristall, men även exotiska kryddor som kanel, kardemumma och peppar förekom.
? Den 12-13 juli kommer apoteket att vara bemannat med apotekare, säger Per Boström.
Han utlovar då pillertrillning och örtagårdsvisningar. Apoteket är öppet alla dagar under sommaren, dock bemannat med personal från Skansen om inga apotekare finns tillgängliga.

Skansenapoteket Kronan är inrymt i en låg röd träbyggnad som byggdes under 1600-talets slut som flygelbyggnad till en malmgård som låg i närheten av Observatoriekullen i Stockholm. Det är en rekonstruktion av ett mindre apotek från 1700-talets slut. Inredningen har gjorts med hjälp av gamla förteckningar från stockholmsapoteken Korpen och Markattan, samt med användning av delvis unika inventarier från svenska apotek.
Över ingången till Apoteket finns en förgylld skylt i form av en kunglig krona som markerar Apotekets heraldiska namn ? Kronan.
Inredningen i Officinen är från slutet av 1700-talet och kommer från slottsapoteket vid Drottningholm, som lades ner 1920.
? Men vi har även en del inredning från Carl Wilhelm Scheeles apotek i Köping, berättar Per Boström, en av flera apotekare som brukar guida på sommaren.

Spanska flugor och kaffe
I laboratoriet tillverkades läkemedel med hjälp av bland annat mortlar, pressar och den inmurade destillationsapparaten. I det inre rummet, materialkammaren, finns en hyllinredning med droglådor med text som avslöjar vad som bland annat användes som medicin på 1700-talet. Här förvarades kräftstenar, spanska flugor, kaffe och bergskristall, men även exotiska kryddor som kanel, kardemumma och peppar förekom.
? Den 12-13 juli kommer apoteket att vara bemannat med apotekare, säger Per Boström.
Han utlovar då pillertrillning och örtagårdsvisningar. Apoteket är öppet alla dagar under sommaren, dock bemannat med personal från Skansen om inga apotekare finns tillgängliga.

Skansenapoteket Kronan är inrymt i en låg röd träbyggnad som byggdes under 1600-talets slut som flygelbyggnad till en malmgård som låg i närheten av Observatoriekullen i Stockholm. Det är en rekonstruktion av ett mindre apotek från 1700-talets slut. Inredningen har gjorts med hjälp av gamla förteckningar från stockholmsapoteken Korpen och Markattan, samt med användning av delvis unika inventarier från svenska apotek.
Över ingången till Apoteket finns en förgylld skylt i form av en kunglig krona som markerar Apotekets heraldiska namn ? Kronan.
Inredningen i Officinen är från slutet av 1700-talet och kommer från slottsapoteket vid Drottningholm, som lades ner 1920.
? Men vi har även en del inredning från Carl Wilhelm Scheeles apotek i Köping, berättar Per Boström, en av flera apotekare som brukar guida på sommaren.

Spanska flugor och kaffe
I laboratoriet tillverkades läkemedel med hjälp av bland annat mortlar, pressar och den inmurade destillationsapparaten. I det inre rummet, materialkammaren, finns en hyllinredning med droglådor med text som avslöjar vad som bland annat användes som medicin på 1700-talet. Här förvarades kräftstenar, spanska flugor, kaffe och bergskristall, men även exotiska kryddor som kanel, kardemumma och peppar förekom.
? Den 12-13 juli kommer apoteket att vara bemannat med apotekare, säger Per Boström.
Han utlovar då pillertrillning och örtagårdsvisningar. Apoteket är öppet alla dagar under sommaren, dock bemannat med personal från Skansen om inga apotekare finns tillgängliga.

Skansenapoteket Kronan är inrymt i en låg röd träbyggnad som byggdes under 1600-talets slut som flygelbyggnad till en malmgård som låg i närheten av Observatoriekullen i Stockholm. Det är en rekonstruktion av ett mindre apotek från 1700-talets slut. Inredningen har gjorts med hjälp av gamla förteckningar från stockholmsapoteken Korpen och Markattan, samt med användning av delvis unika inventarier från svenska apotek.
Över ingången till Apoteket finns en förgylld skylt i form av en kunglig krona som markerar Apotekets heraldiska namn ? Kronan.
Inredningen i Officinen är från slutet av 1700-talet och kommer från slottsapoteket vid Drottningholm, som lades ner 1920.
? Men vi har även en del inredning från Carl Wilhelm Scheeles apotek i Köping, berättar Per Boström, en av flera apotekare som brukar guida på sommaren.

Spanska flugor och kaffe
I laboratoriet tillverkades läkemedel med hjälp av bland annat mortlar, pressar och den inmurade destillationsapparaten. I det inre rummet, materialkammaren, finns en hyllinredning med droglådor med text som avslöjar vad som bland annat användes som medicin på 1700-talet. Här förvarades kräftstenar, spanska flugor, kaffe och bergskristall, men även exotiska kryddor som kanel, kardemumma och peppar förekom.
? Den 12-13 juli kommer apoteket att vara bemannat med apotekare, säger Per Boström.
Han utlovar då pillertrillning och örtagårdsvisningar. Apoteket är öppet alla dagar under sommaren, dock bemannat med personal från Skansen om inga apotekare finns tillgängliga.

I Jokkmokk finns en av Sveriges fjällbotaniska trädgårdar, anlagd 1995.

? Vi bygger på det som redan finns och försöker utnyttja de naturliga växtplatserna, säger Ingrid Metelius, intendent på Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, i Jokkmokk.

Det betyder att växterna är indelade efter sin naturliga växtmiljö och inte efter art eller användningsområde. Det betyder också att trädgården ger ett mer vilt intryck jämfört med många av de botaniska trädgårdar som finns i landet.
? Vi rensar ogräs, det är i princip det enda vi gör, men det är svårt att hålla jämna steg, skrattar Ingrid Metelius.
Växtsäsongen är kort i Jokkmokk. Snön försvinner i slutet av maj. Då exploderar naturen och redan i juni är mycket utslaget. Mot slutet av juli avtar värmen och sen kommer hösten snabbt.

Används parallellt
Fjällträdgården innehåller både vanliga och medicinalväxter, framförallt sådana som samerna själva har använt i sin traditionella medicinska utövning.
? Men det finns ingen speciell avdelning med medicinalväxter. De finns lite utspritt, berättar Ingrid Metelius.
Trädgården är till ytan runt 4000 kvadratmeter stor och innehåller cirka 300 arter.
? Vi har bland annat Rosenrot och Kvanne, som traditionellt används mot bland annat klimakteriebesvär. Vi har också Fjällsippa, mot reumatism och värk, samt en del olika salixarter, berättar Laila Spik, samisk kulturarbetare i Jokkmokk.
Hon berättar att den samiska traditionella folkmedicinen fortfarande används, vid sidan av skolmedicinen, och att Kvanne har en mångsidig användning.
? Den samiska folkmedicinen används som ett komplement, olika mycket beroende på vad du har fått med dig från din släkt och hur din egen inställning är.

I Jokkmokk finns en av Sveriges fjällbotaniska trädgårdar, anlagd 1995.

? Vi bygger på det som redan finns och försöker utnyttja de naturliga växtplatserna, säger Ingrid Metelius, intendent på Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, i Jokkmokk.

Det betyder att växterna är indelade efter sin naturliga växtmiljö och inte efter art eller användningsområde. Det betyder också att trädgården ger ett mer vilt intryck jämfört med många av de botaniska trädgårdar som finns i landet.
? Vi rensar ogräs, det är i princip det enda vi gör, men det är svårt att hålla jämna steg, skrattar Ingrid Metelius.
Växtsäsongen är kort i Jokkmokk. Snön försvinner i slutet av maj. Då exploderar naturen och redan i juni är mycket utslaget. Mot slutet av juli avtar värmen och sen kommer hösten snabbt.

Används parallellt
Fjällträdgården innehåller både vanliga och medicinalväxter, framförallt sådana som samerna själva har använt i sin traditionella medicinska utövning.
? Men det finns ingen speciell avdelning med medicinalväxter. De finns lite utspritt, berättar Ingrid Metelius.
Trädgården är till ytan runt 4000 kvadratmeter stor och innehåller cirka 300 arter.
? Vi har bland annat Rosenrot och Kvanne, som traditionellt används mot bland annat klimakteriebesvär. Vi har också Fjällsippa, mot reumatism och värk, samt en del olika salixarter, berättar Laila Spik, samisk kulturarbetare i Jokkmokk.
Hon berättar att den samiska traditionella folkmedicinen fortfarande används, vid sidan av skolmedicinen, och att Kvanne har en mångsidig användning.
? Den samiska folkmedicinen används som ett komplement, olika mycket beroende på vad du har fått med dig från din släkt och hur din egen inställning är.

I Jokkmokk finns en av Sveriges fjällbotaniska trädgårdar, anlagd 1995.

? Vi bygger på det som redan finns och försöker utnyttja de naturliga växtplatserna, säger Ingrid Metelius, intendent på Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, i Jokkmokk.

Det betyder att växterna är indelade efter sin naturliga växtmiljö och inte efter art eller användningsområde. Det betyder också att trädgården ger ett mer vilt intryck jämfört med många av de botaniska trädgårdar som finns i landet.
? Vi rensar ogräs, det är i princip det enda vi gör, men det är svårt att hålla jämna steg, skrattar Ingrid Metelius.
Växtsäsongen är kort i Jokkmokk. Snön försvinner i slutet av maj. Då exploderar naturen och redan i juni är mycket utslaget. Mot slutet av juli avtar värmen och sen kommer hösten snabbt.

Används parallellt
Fjällträdgården innehåller både vanliga och medicinalväxter, framförallt sådana som samerna själva har använt i sin traditionella medicinska utövning.
? Men det finns ingen speciell avdelning med medicinalväxter. De finns lite utspritt, berättar Ingrid Metelius.
Trädgården är till ytan runt 4000 kvadratmeter stor och innehåller cirka 300 arter.
? Vi har bland annat Rosenrot och Kvanne, som traditionellt används mot bland annat klimakteriebesvär. Vi har också Fjällsippa, mot reumatism och värk, samt en del olika salixarter, berättar Laila Spik, samisk kulturarbetare i Jokkmokk.
Hon berättar att den samiska traditionella folkmedicinen fortfarande används, vid sidan av skolmedicinen, och att Kvanne har en mångsidig användning.
? Den samiska folkmedicinen används som ett komplement, olika mycket beroende på vad du har fått med dig från din släkt och hur din egen inställning är.

Den 1 juli 1676 förliste regalskeppet Kronan under ett sjöslag vid Ölands södra udde. Vraket återfanns 1980 och fynden ställs ut av Kalmar läns museum. Förra året, i LMV nr 7-8/02, skrev vi om apotekskistan som hittades 2001.
Under förra sommarens dykningar hittades locket till den kistan. Intill locket fann man en intakt glasburk samt svarvade trälock till apoteksburkar. Under locket hittades två små metallbehållare samt valnötter och plommonkärnor. Mot slutet av sommaren hittades ett fackverk som sannolikt hör samman med 2001 års apotekskista, samt ännu en, mindre, kista.
? Det är sannolikt en privat kista. Den är av en annan karaktär än apotekskistan, eftersom den innehåller varierande föremål av mer privat karaktär, berättar Lars Einarsson, förste antikvarie vid Kalmar läns museum och projektledare för Kronanprojektet.

Dåligt väder
Kistan hade varit sluten ända sedan förlisningen och innehöll 33 olika föremål.
Under vintern har förra sommarens fynd analyserats. Bland annat har man konstaterat fruktrester, sannolikt från citron eller vitlök, samt frön som sannolikt härrör från pumpa eller kalebass. Man fann också ett flertal bägare och keramikkärl och en nyckel. Runt 25 procent av alla fynd bedömer Lars Einarsson vara apoteksrelaterade.
Till sommaren kommer flera av de nya apoteksfynden att ställas ut på Kalmar läns museum.

Den 1 juli 1676 förliste regalskeppet Kronan under ett sjöslag vid Ölands södra udde. Vraket återfanns 1980 och fynden ställs ut av Kalmar läns museum. Förra året, i LMV nr 7-8/02, skrev vi om apotekskistan som hittades 2001.
Under förra sommarens dykningar hittades locket till den kistan. Intill locket fann man en intakt glasburk samt svarvade trälock till apoteksburkar. Under locket hittades två små metallbehållare samt valnötter och plommonkärnor. Mot slutet av sommaren hittades ett fackverk som sannolikt hör samman med 2001 års apotekskista, samt ännu en, mindre, kista.
? Det är sannolikt en privat kista. Den är av en annan karaktär än apotekskistan, eftersom den innehåller varierande föremål av mer privat karaktär, berättar Lars Einarsson, förste antikvarie vid Kalmar läns museum och projektledare för Kronanprojektet.

Dåligt väder
Kistan hade varit sluten ända sedan förlisningen och innehöll 33 olika föremål.
Under vintern har förra sommarens fynd analyserats. Bland annat har man konstaterat fruktrester, sannolikt från citron eller vitlök, samt frön som sannolikt härrör från pumpa eller kalebass. Man fann också ett flertal bägare och keramikkärl och en nyckel. Runt 25 procent av alla fynd bedömer Lars Einarsson vara apoteksrelaterade.
Till sommaren kommer flera av de nya apoteksfynden att ställas ut på Kalmar läns museum.

Den 1 juli 1676 förliste regalskeppet Kronan under ett sjöslag vid Ölands södra udde. Vraket återfanns 1980 och fynden ställs ut av Kalmar läns museum. Förra året, i LMV nr 7-8/02, skrev vi om apotekskistan som hittades 2001.
Under förra sommarens dykningar hittades locket till den kistan. Intill locket fann man en intakt glasburk samt svarvade trälock till apoteksburkar. Under locket hittades två små metallbehållare samt valnötter och plommonkärnor. Mot slutet av sommaren hittades ett fackverk som sannolikt hör samman med 2001 års apotekskista, samt ännu en, mindre, kista.
? Det är sannolikt en privat kista. Den är av en annan karaktär än apotekskistan, eftersom den innehåller varierande föremål av mer privat karaktär, berättar Lars Einarsson, förste antikvarie vid Kalmar läns museum och projektledare för Kronanprojektet.

Dåligt väder
Kistan hade varit sluten ända sedan förlisningen och innehöll 33 olika föremål.
Under vintern har förra sommarens fynd analyserats. Bland annat har man konstaterat fruktrester, sannolikt från citron eller vitlök, samt frön som sannolikt härrör från pumpa eller kalebass. Man fann också ett flertal bägare och keramikkärl och en nyckel. Runt 25 procent av alla fynd bedömer Lars Einarsson vara apoteksrelaterade.
Till sommaren kommer flera av de nya apoteksfynden att ställas ut på Kalmar läns museum.

Den 1 juli 1676 förliste regalskeppet Kronan under ett sjöslag vid Ölands södra udde. Vraket återfanns 1980 och fynden ställs ut av Kalmar läns museum. Förra året, i LMV nr 7-8/02, skrev vi om apotekskistan som hittades 2001.
Under förra sommarens dykningar hittades locket till den kistan. Intill locket fann man en intakt glasburk samt svarvade trälock till apoteksburkar. Under locket hittades två små metallbehållare samt valnötter och plommonkärnor. Mot slutet av sommaren hittades ett fackverk som sannolikt hör samman med 2001 års apotekskista, samt ännu en, mindre, kista.
? Det är sannolikt en privat kista. Den är av en annan karaktär än apotekskistan, eftersom den innehåller varierande föremål av mer privat karaktär, berättar Lars Einarsson, förste antikvarie vid Kalmar läns museum och projektledare för Kronanprojektet.

Dåligt väder
Kistan hade varit sluten ända sedan förlisningen och innehöll 33 olika föremål.
Under vintern har förra sommarens fynd analyserats. Bland annat har man konstaterat fruktrester, sannolikt från citron eller vitlök, samt frön som sannolikt härrör från pumpa eller kalebass. Man fann också ett flertal bägare och keramikkärl och en nyckel. Runt 25 procent av alla fynd bedömer Lars Einarsson vara apoteksrelaterade.
Till sommaren kommer flera av de nya apoteksfynden att ställas ut på Kalmar läns museum.

Det är ingen tvekan om att Tycho Brahe är en av Öresundsregionens största berömdheter genom tiderna. De flesta minns kanske bäst från grundskolan att han bar en näsprotes i silver efter en våldsam duell i unga dar. I fysikerkretsar är det dock allmänt accepterat att Tychos minutiöst noggranna mätningar och kartläggning av himlavalvet gjorde det möjligt för den tjeckiske matematikern Johannes Kepler att formulera sina berömda lagar om hur planeterna rör sig i elliptiska banor runt solen, vilket i sin tur var en direkt förutsättning för Isaac Newtons hypoteser. Mindre känt är dock Tychos livslånga intresse för farmaci och läkemedelskemi.
Redan som ung ställde sig Tycho skeptisk till dåtidens dominerande kemidisciplin, alkemi, och intresserade sig mer för det som kallades spagyrik (av grekiskans spaein=skilja och ageirein=förena), nämligen att på kemisk väg framställa läkemedel. Tycho Brahe var en stor anhängare av Paracelsus, den schweiziske 1500-talsläkare som utmanade de antika idéerna om de fyra kroppsvätskorna och som var den förste att använda oorganiska ämnen och föreningar för att bota sjukdomar. Tycho kallade kemin ?den jordiska astronomin? och ansåg att kemi och astronomi skulle studeras parallellt för att sättas i sina fulla sammanhang.

Febernedsättande och svettdrivande

Under sin livstid var Tycho ytterst hemlighetsfull med sina beredningar, men efter hans död överlämnades hans receptsamling till kung Christian IV av Danmark och blev snabbt oerhört populär. Tychos namn blev ett dåtida ?megabrand? och användes antagligen för att sälja inte bara hans egna beredningar. En av storsäljarna var örtblandningen Species Tycho Brahe, som förekom i den danska farmakopén ännu på 1920-talet. Ett recept på Species Tycho Brahe expedierades på apoteket i Nexø så sent som 1971.
Detta preparat ansågs febernedsättande och svettdrivande, men att döma av den relativt stora mängden aloe i kompositionen kan man misstänka att den huvudsakliga effekten var laxerande, vilket förmodligen ansågs driva ut det onda ur kroppen.

Species Tycho Brahe (antal delar)

Aloe contusis 480

Fungi laricis 60

Gummi res Myrrhae contusis 60

Rad Gentianae contusis 28

Rhiz Angelicae contusis 60

Rhiz Calami contusis 60

Rhiz Galangane contusis 30

Rhiz Inulae contusis 60

Rhiz Pimpinellae contusis 60

Rhiz Rhei contusis 30

Rhiz Zedoariae contusis 60

Stigmatum Croc 12

Spagyriken drevs av tanken att det var möjligt att framställa ett universalmedel som skulle vara verksamt mot alla tänkbara sjukdomar ? ett slags läkemedelsalkemi. En av tidens mest anlitade universalmedel var teriak ? en mytomspunnen blandning av bland annat huggormskött, aloe, myrra, saffran och enhörningshorn (samt omkring 1 procent opium vilket antagligen förklarar dess osvikliga effekt). Enhörningshornet bestod i regel av narvalstand. Teriak ingick i Tychos elixir mot böldpest tillsammans med bland annat enbärsolja och en svaveljärnförening. Elixiret kunde förstärkas ytterligare genom att tillsätta ädelstenar, pärlor och drickbart guld.

Torkat människohuvud

Som farmacevt tillämpade Tycho också sin beskärda del av vidskepelse och folktro ? vad annars kan man kalla hans preparat för behandling av epileptiska anfall?
?Tag det soltorkade huvudet av en fånge som antingen steglats eller hängts. Krossa i mortel tillsammans med svartpepparkorn. Fördela i papperskapslar, av vilka patienten intar en på fastande mage tre morgnar i följd. Får icke intas vid nymåne eller då det ska till att bli oväder.?
Torkat människohuvud var en efterfrågad ingrediens i dåtida läkemedel. En annan var pulver av äkta egyptisk mumie, som såldes på apotek in på 1800-talet.
Sin storhetstid som astronom och kemist hade Tycho under de tjugo år han tillbringade som länsherre på ön Ven i Öresund. Här lät han bygga slottet Uranienborg, uppkallat efter astronomins gudinna Urania, och det underjordiska observatoriet Stjärneborg. Till Uranienborg bjöd han in sina lärda vänner från universitet runtom i Europa, och unga studenter kom dit för att arbeta som assistenter. Tychos stab av vetenskapliga assistenter och medarbetare kunde tidvis uppgå till mer än 200 personer. Ven blev ett internationellt centrum för naturvetenskaplig forskning och Tycho mottog fabulösa summor i forskningsanslag från den danska kronan. När han stod på toppen av sin karriär motsvarade det årliga beloppet ungefär 4 procent av den danska statsbudgeten ? en nutida relevant jämförelse är NASA:s årliga anslag som på sin höjd når upp till en halv procent.
En del av dessa anslag använde Tycho åt att anlägga en renässansträdgård i anslutning till slottet, och det är rimligt att anta att han odlade det mesta av vad han behövde i läkeörtsväg själv. Han var också självförsörjande som publicist ? han både tillverkade eget papper och tryckte sina egna böcker på Ven. Lokalbefolkningen på ön försåg han frikostigt med sina läkemedel ? troligen mer för att studera effekter än av välgörenhetsskäl.

Impopulär bland bönderna

Tycho lämnade Ven 1597 och flyttade till Prag, där han blev hovastronom vid kejsar Rudolf II:s hov. Där stannade han till sin död 1601. Enligt legenden dog han av brusten blåsa efter en stor hovbankett. Dock tydde hans symtom (blodblandad urin, feber, smärta) på förgiftning och ryktena gick att han blivit mördad ? eller led han bara av prostatahypertrofi? Gåtan förblev olöst tills 1991, då Rättsmedicinska institutionen vid Köpenhamns universitet analyserade skäggrester och kunde konstatera att Tycho dog av kvicksilverförgiftning. Kvicksilver ingick i de flesta av Tychos beredningar som han också använde själv ? så det troligaste är att han orsakade sin egen död.
Tyvärr finns väldigt lite bevarat efter Tychos tid på Ven. Han var impopulär bland bönderna på ön, och efter att han flyttat plundrades slottet och observatoriet och lämnades att falla i ruiner. Efter utgrävningar och restaurering under 80- och 90-talet kan man nu besöka observatoriet och renässansträdgården, och ytterligare restaureringsarbete pågår. Själva ön Ven är en sömnig idyll med backafall, konsthantverk och sockertoppskyrka för romantiska sommarbröllop. Det är svårt att föreställa sig att det var här grunderna las till den världsbild och kunskap om universum som vi har idag ? tack vare en enda individ.

Det är ingen tvekan om att Tycho Brahe är en av Öresundsregionens största berömdheter genom tiderna. De flesta minns kanske bäst från grundskolan att han bar en näsprotes i silver efter en våldsam duell i unga dar. I fysikerkretsar är det dock allmänt accepterat att Tychos minutiöst noggranna mätningar och kartläggning av himlavalvet gjorde det möjligt för den tjeckiske matematikern Johannes Kepler att formulera sina berömda lagar om hur planeterna rör sig i elliptiska banor runt solen, vilket i sin tur var en direkt förutsättning för Isaac Newtons hypoteser. Mindre känt är dock Tychos livslånga intresse för farmaci och läkemedelskemi.
Redan som ung ställde sig Tycho skeptisk till dåtidens dominerande kemidisciplin, alkemi, och intresserade sig mer för det som kallades spagyrik (av grekiskans spaein=skilja och ageirein=förena), nämligen att på kemisk väg framställa läkemedel. Tycho Brahe var en stor anhängare av Paracelsus, den schweiziske 1500-talsläkare som utmanade de antika idéerna om de fyra kroppsvätskorna och som var den förste att använda oorganiska ämnen och föreningar för att bota sjukdomar. Tycho kallade kemin ?den jordiska astronomin? och ansåg att kemi och astronomi skulle studeras parallellt för att sättas i sina fulla sammanhang.

Febernedsättande och svettdrivande

Under sin livstid var Tycho ytterst hemlighetsfull med sina beredningar, men efter hans död överlämnades hans receptsamling till kung Christian IV av Danmark och blev snabbt oerhört populär. Tychos namn blev ett dåtida ?megabrand? och användes antagligen för att sälja inte bara hans egna beredningar. En av storsäljarna var örtblandningen Species Tycho Brahe, som förekom i den danska farmakopén ännu på 1920-talet. Ett recept på Species Tycho Brahe expedierades på apoteket i Nexø så sent som 1971.
Detta preparat ansågs febernedsättande och svettdrivande, men att döma av den relativt stora mängden aloe i kompositionen kan man misstänka att den huvudsakliga effekten var laxerande, vilket förmodligen ansågs driva ut det onda ur kroppen.

Species Tycho Brahe (antal delar)

Aloe contusis 480

Fungi laricis 60

Gummi res Myrrhae contusis 60

Rad Gentianae contusis 28

Rhiz Angelicae contusis 60

Rhiz Calami contusis 60

Rhiz Galangane contusis 30

Rhiz Inulae contusis 60

Rhiz Pimpinellae contusis 60

Rhiz Rhei contusis 30

Rhiz Zedoariae contusis 60

Stigmatum Croc 12

Spagyriken drevs av tanken att det var möjligt att framställa ett universalmedel som skulle vara verksamt mot alla tänkbara sjukdomar ? ett slags läkemedelsalkemi. En av tidens mest anlitade universalmedel var teriak ? en mytomspunnen blandning av bland annat huggormskött, aloe, myrra, saffran och enhörningshorn (samt omkring 1 procent opium vilket antagligen förklarar dess osvikliga effekt). Enhörningshornet bestod i regel av narvalstand. Teriak ingick i Tychos elixir mot böldpest tillsammans med bland annat enbärsolja och en svaveljärnförening. Elixiret kunde förstärkas ytterligare genom att tillsätta ädelstenar, pärlor och drickbart guld.

Torkat människohuvud

Som farmacevt tillämpade Tycho också sin beskärda del av vidskepelse och folktro ? vad annars kan man kalla hans preparat för behandling av epileptiska anfall?
?Tag det soltorkade huvudet av en fånge som antingen steglats eller hängts. Krossa i mortel tillsammans med svartpepparkorn. Fördela i papperskapslar, av vilka patienten intar en på fastande mage tre morgnar i följd. Får icke intas vid nymåne eller då det ska till att bli oväder.?
Torkat människohuvud var en efterfrågad ingrediens i dåtida läkemedel. En annan var pulver av äkta egyptisk mumie, som såldes på apotek in på 1800-talet.
Sin storhetstid som astronom och kemist hade Tycho under de tjugo år han tillbringade som länsherre på ön Ven i Öresund. Här lät han bygga slottet Uranienborg, uppkallat efter astronomins gudinna Urania, och det underjordiska observatoriet Stjärneborg. Till Uranienborg bjöd han in sina lärda vänner från universitet runtom i Europa, och unga studenter kom dit för att arbeta som assistenter. Tychos stab av vetenskapliga assistenter och medarbetare kunde tidvis uppgå till mer än 200 personer. Ven blev ett internationellt centrum för naturvetenskaplig forskning och Tycho mottog fabulösa summor i forskningsanslag från den danska kronan. När han stod på toppen av sin karriär motsvarade det årliga beloppet ungefär 4 procent av den danska statsbudgeten ? en nutida relevant jämförelse är NASA:s årliga anslag som på sin höjd når upp till en halv procent.
En del av dessa anslag använde Tycho åt att anlägga en renässansträdgård i anslutning till slottet, och det är rimligt att anta att han odlade det mesta av vad han behövde i läkeörtsväg själv. Han var också självförsörjande som publicist ? han både tillverkade eget papper och tryckte sina egna böcker på Ven. Lokalbefolkningen på ön försåg han frikostigt med sina läkemedel ? troligen mer för att studera effekter än av välgörenhetsskäl.

Impopulär bland bönderna

Tycho lämnade Ven 1597 och flyttade till Prag, där han blev hovastronom vid kejsar Rudolf II:s hov. Där stannade han till sin död 1601. Enligt legenden dog han av brusten blåsa efter en stor hovbankett. Dock tydde hans symtom (blodblandad urin, feber, smärta) på förgiftning och ryktena gick att han blivit mördad ? eller led han bara av prostatahypertrofi? Gåtan förblev olöst tills 1991, då Rättsmedicinska institutionen vid Köpenhamns universitet analyserade skäggrester och kunde konstatera att Tycho dog av kvicksilverförgiftning. Kvicksilver ingick i de flesta av Tychos beredningar som han också använde själv ? så det troligaste är att han orsakade sin egen död.
Tyvärr finns väldigt lite bevarat efter Tychos tid på Ven. Han var impopulär bland bönderna på ön, och efter att han flyttat plundrades slottet och observatoriet och lämnades att falla i ruiner. Efter utgrävningar och restaurering under 80- och 90-talet kan man nu besöka observatoriet och renässansträdgården, och ytterligare restaureringsarbete pågår. Själva ön Ven är en sömnig idyll med backafall, konsthantverk och sockertoppskyrka för romantiska sommarbröllop. Det är svårt att föreställa sig att det var här grunderna las till den världsbild och kunskap om universum som vi har idag ? tack vare en enda individ.

Det är ingen tvekan om att Tycho Brahe är en av Öresundsregionens största berömdheter genom tiderna. De flesta minns kanske bäst från grundskolan att han bar en näsprotes i silver efter en våldsam duell i unga dar. I fysikerkretsar är det dock allmänt accepterat att Tychos minutiöst noggranna mätningar och kartläggning av himlavalvet gjorde det möjligt för den tjeckiske matematikern Johannes Kepler att formulera sina berömda lagar om hur planeterna rör sig i elliptiska banor runt solen, vilket i sin tur var en direkt förutsättning för Isaac Newtons hypoteser. Mindre känt är dock Tychos livslånga intresse för farmaci och läkemedelskemi.
Redan som ung ställde sig Tycho skeptisk till dåtidens dominerande kemidisciplin, alkemi, och intresserade sig mer för det som kallades spagyrik (av grekiskans spaein=skilja och ageirein=förena), nämligen att på kemisk väg framställa läkemedel. Tycho Brahe var en stor anhängare av Paracelsus, den schweiziske 1500-talsläkare som utmanade de antika idéerna om de fyra kroppsvätskorna och som var den förste att använda oorganiska ämnen och föreningar för att bota sjukdomar. Tycho kallade kemin ?den jordiska astronomin? och ansåg att kemi och astronomi skulle studeras parallellt för att sättas i sina fulla sammanhang.

Febernedsättande och svettdrivande

Under sin livstid var Tycho ytterst hemlighetsfull med sina beredningar, men efter hans död överlämnades hans receptsamling till kung Christian IV av Danmark och blev snabbt oerhört populär. Tychos namn blev ett dåtida ?megabrand? och användes antagligen för att sälja inte bara hans egna beredningar. En av storsäljarna var örtblandningen Species Tycho Brahe, som förekom i den danska farmakopén ännu på 1920-talet. Ett recept på Species Tycho Brahe expedierades på apoteket i Nexø så sent som 1971.
Detta preparat ansågs febernedsättande och svettdrivande, men att döma av den relativt stora mängden aloe i kompositionen kan man misstänka att den huvudsakliga effekten var laxerande, vilket förmodligen ansågs driva ut det onda ur kroppen.

Species Tycho Brahe (antal delar)

Aloe contusis 480

Fungi laricis 60

Gummi res Myrrhae contusis 60

Rad Gentianae contusis 28

Rhiz Angelicae contusis 60

Rhiz Calami contusis 60

Rhiz Galangane contusis 30

Rhiz Inulae contusis 60

Rhiz Pimpinellae contusis 60

Rhiz Rhei contusis 30

Rhiz Zedoariae contusis 60

Stigmatum Croc 12

Spagyriken drevs av tanken att det var möjligt att framställa ett universalmedel som skulle vara verksamt mot alla tänkbara sjukdomar ? ett slags läkemedelsalkemi. En av tidens mest anlitade universalmedel var teriak ? en mytomspunnen blandning av bland annat huggormskött, aloe, myrra, saffran och enhörningshorn (samt omkring 1 procent opium vilket antagligen förklarar dess osvikliga effekt). Enhörningshornet bestod i regel av narvalstand. Teriak ingick i Tychos elixir mot böldpest tillsammans med bland annat enbärsolja och en svaveljärnförening. Elixiret kunde förstärkas ytterligare genom att tillsätta ädelstenar, pärlor och drickbart guld.

Torkat människohuvud

Som farmacevt tillämpade Tycho också sin beskärda del av vidskepelse och folktro ? vad annars kan man kalla hans preparat för behandling av epileptiska anfall?
?Tag det soltorkade huvudet av en fånge som antingen steglats eller hängts. Krossa i mortel tillsammans med svartpepparkorn. Fördela i papperskapslar, av vilka patienten intar en på fastande mage tre morgnar i följd. Får icke intas vid nymåne eller då det ska till att bli oväder.?
Torkat människohuvud var en efterfrågad ingrediens i dåtida läkemedel. En annan var pulver av äkta egyptisk mumie, som såldes på apotek in på 1800-talet.
Sin storhetstid som astronom och kemist hade Tycho under de tjugo år han tillbringade som länsherre på ön Ven i Öresund. Här lät han bygga slottet Uranienborg, uppkallat efter astronomins gudinna Urania, och det underjordiska observatoriet Stjärneborg. Till Uranienborg bjöd han in sina lärda vänner från universitet runtom i Europa, och unga studenter kom dit för att arbeta som assistenter. Tychos stab av vetenskapliga assistenter och medarbetare kunde tidvis uppgå till mer än 200 personer. Ven blev ett internationellt centrum för naturvetenskaplig forskning och Tycho mottog fabulösa summor i forskningsanslag från den danska kronan. När han stod på toppen av sin karriär motsvarade det årliga beloppet ungefär 4 procent av den danska statsbudgeten ? en nutida relevant jämförelse är NASA:s årliga anslag som på sin höjd når upp till en halv procent.
En del av dessa anslag använde Tycho åt att anlägga en renässansträdgård i anslutning till slottet, och det är rimligt att anta att han odlade det mesta av vad han behövde i läkeörtsväg själv. Han var också självförsörjande som publicist ? han både tillverkade eget papper och tryckte sina egna böcker på Ven. Lokalbefolkningen på ön försåg han frikostigt med sina läkemedel ? troligen mer för att studera effekter än av välgörenhetsskäl.

Impopulär bland bönderna

Tycho lämnade Ven 1597 och flyttade till Prag, där han blev hovastronom vid kejsar Rudolf II:s hov. Där stannade han till sin död 1601. Enligt legenden dog han av brusten blåsa efter en stor hovbankett. Dock tydde hans symtom (blodblandad urin, feber, smärta) på förgiftning och ryktena gick att han blivit mördad ? eller led han bara av prostatahypertrofi? Gåtan förblev olöst tills 1991, då Rättsmedicinska institutionen vid Köpenhamns universitet analyserade skäggrester och kunde konstatera att Tycho dog av kvicksilverförgiftning. Kvicksilver ingick i de flesta av Tychos beredningar som han också använde själv ? så det troligaste är att han orsakade sin egen död.
Tyvärr finns väldigt lite bevarat efter Tychos tid på Ven. Han var impopulär bland bönderna på ön, och efter att han flyttat plundrades slottet och observatoriet och lämnades att falla i ruiner. Efter utgrävningar och restaurering under 80- och 90-talet kan man nu besöka observatoriet och renässansträdgården, och ytterligare restaureringsarbete pågår. Själva ön Ven är en sömnig idyll med backafall, konsthantverk och sockertoppskyrka för romantiska sommarbröllop. Det är svårt att föreställa sig att det var här grunderna las till den världsbild och kunskap om universum som vi har idag ? tack vare en enda individ.

Det är ingen tvekan om att Tycho Brahe är en av Öresundsregionens största berömdheter genom tiderna. De flesta minns kanske bäst från grundskolan att han bar en näsprotes i silver efter en våldsam duell i unga dar. I fysikerkretsar är det dock allmänt accepterat att Tychos minutiöst noggranna mätningar och kartläggning av himlavalvet gjorde det möjligt för den tjeckiske matematikern Johannes Kepler att formulera sina berömda lagar om hur planeterna rör sig i elliptiska banor runt solen, vilket i sin tur var en direkt förutsättning för Isaac Newtons hypoteser. Mindre känt är dock Tychos livslånga intresse för farmaci och läkemedelskemi.
Redan som ung ställde sig Tycho skeptisk till dåtidens dominerande kemidisciplin, alkemi, och intresserade sig mer för det som kallades spagyrik (av grekiskans spaein=skilja och ageirein=förena), nämligen att på kemisk väg framställa läkemedel. Tycho Brahe var en stor anhängare av Paracelsus, den schweiziske 1500-talsläkare som utmanade de antika idéerna om de fyra kroppsvätskorna och som var den förste att använda oorganiska ämnen och föreningar för att bota sjukdomar. Tycho kallade kemin ?den jordiska astronomin? och ansåg att kemi och astronomi skulle studeras parallellt för att sättas i sina fulla sammanhang.

Febernedsättande och svettdrivande

Under sin livstid var Tycho ytterst hemlighetsfull med sina beredningar, men efter hans död överlämnades hans receptsamling till kung Christian IV av Danmark och blev snabbt oerhört populär. Tychos namn blev ett dåtida ?megabrand? och användes antagligen för att sälja inte bara hans egna beredningar. En av storsäljarna var örtblandningen Species Tycho Brahe, som förekom i den danska farmakopén ännu på 1920-talet. Ett recept på Species Tycho Brahe expedierades på apoteket i Nexø så sent som 1971.
Detta preparat ansågs febernedsättande och svettdrivande, men att döma av den relativt stora mängden aloe i kompositionen kan man misstänka att den huvudsakliga effekten var laxerande, vilket förmodligen ansågs driva ut det onda ur kroppen.

Species Tycho Brahe (antal delar)

Aloe contusis 480

Fungi laricis 60

Gummi res Myrrhae contusis 60

Rad Gentianae contusis 28

Rhiz Angelicae contusis 60

Rhiz Calami contusis 60

Rhiz Galangane contusis 30

Rhiz Inulae contusis 60

Rhiz Pimpinellae contusis 60

Rhiz Rhei contusis 30

Rhiz Zedoariae contusis 60

Stigmatum Croc 12

Spagyriken drevs av tanken att det var möjligt att framställa ett universalmedel som skulle vara verksamt mot alla tänkbara sjukdomar ? ett slags läkemedelsalkemi. En av tidens mest anlitade universalmedel var teriak ? en mytomspunnen blandning av bland annat huggormskött, aloe, myrra, saffran och enhörningshorn (samt omkring 1 procent opium vilket antagligen förklarar dess osvikliga effekt). Enhörningshornet bestod i regel av narvalstand. Teriak ingick i Tychos elixir mot böldpest tillsammans med bland annat enbärsolja och en svaveljärnförening. Elixiret kunde förstärkas ytterligare genom att tillsätta ädelstenar, pärlor och drickbart guld.

Torkat människohuvud

Som farmacevt tillämpade Tycho också sin beskärda del av vidskepelse och folktro ? vad annars kan man kalla hans preparat för behandling av epileptiska anfall?
?Tag det soltorkade huvudet av en fånge som antingen steglats eller hängts. Krossa i mortel tillsammans med svartpepparkorn. Fördela i papperskapslar, av vilka patienten intar en på fastande mage tre morgnar i följd. Får icke intas vid nymåne eller då det ska till att bli oväder.?
Torkat människohuvud var en efterfrågad ingrediens i dåtida läkemedel. En annan var pulver av äkta egyptisk mumie, som såldes på apotek in på 1800-talet.
Sin storhetstid som astronom och kemist hade Tycho under de tjugo år han tillbringade som länsherre på ön Ven i Öresund. Här lät han bygga slottet Uranienborg, uppkallat efter astronomins gudinna Urania, och det underjordiska observatoriet Stjärneborg. Till Uranienborg bjöd han in sina lärda vänner från universitet runtom i Europa, och unga studenter kom dit för att arbeta som assistenter. Tychos stab av vetenskapliga assistenter och medarbetare kunde tidvis uppgå till mer än 200 personer. Ven blev ett internationellt centrum för naturvetenskaplig forskning och Tycho mottog fabulösa summor i forskningsanslag från den danska kronan. När han stod på toppen av sin karriär motsvarade det årliga beloppet ungefär 4 procent av den danska statsbudgeten ? en nutida relevant jämförelse är NASA:s årliga anslag som på sin höjd når upp till en halv procent.
En del av dessa anslag använde Tycho åt att anlägga en renässansträdgård i anslutning till slottet, och det är rimligt att anta att han odlade det mesta av vad han behövde i läkeörtsväg själv. Han var också självförsörjande som publicist ? han både tillverkade eget papper och tryckte sina egna böcker på Ven. Lokalbefolkningen på ön försåg han frikostigt med sina läkemedel ? troligen mer för att studera effekter än av välgörenhetsskäl.

Impopulär bland bönderna

Tycho lämnade Ven 1597 och flyttade till Prag, där han blev hovastronom vid kejsar Rudolf II:s hov. Där stannade han till sin död 1601. Enligt legenden dog han av brusten blåsa efter en stor hovbankett. Dock tydde hans symtom (blodblandad urin, feber, smärta) på förgiftning och ryktena gick att han blivit mördad ? eller led han bara av prostatahypertrofi? Gåtan förblev olöst tills 1991, då Rättsmedicinska institutionen vid Köpenhamns universitet analyserade skäggrester och kunde konstatera att Tycho dog av kvicksilverförgiftning. Kvicksilver ingick i de flesta av Tychos beredningar som han också använde själv ? så det troligaste är att han orsakade sin egen död.
Tyvärr finns väldigt lite bevarat efter Tychos tid på Ven. Han var impopulär bland bönderna på ön, och efter att han flyttat plundrades slottet och observatoriet och lämnades att falla i ruiner. Efter utgrävningar och restaurering under 80- och 90-talet kan man nu besöka observatoriet och renässansträdgården, och ytterligare restaureringsarbete pågår. Själva ön Ven är en sömnig idyll med backafall, konsthantverk och sockertoppskyrka för romantiska sommarbröllop. Det är svårt att föreställa sig att det var här grunderna las till den världsbild och kunskap om universum som vi har idag ? tack vare en enda individ.

? Det är ok att prata om att man fått en hjärtinfarkt men inte om att man gjort på sig på tunnelbanan.
Det säger Solveig Johansson som är kanslichef på Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, RMT. Avföring och gaser är inget accepterat samtalsämne i vuxenmötet annat än som dåliga skämt. Solveig Johansson menar att detta får konsekvenser för de personer som drabbats av någon av tarmsjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller irritable bowel syndrome, IBS. Sjukdomen blir tabubelagd.
? De som lider av dessa sjukdomar är tysta grupper i samhället. De har symtom som det inte är så lätt att prata om och många försöker dölja dem och skäms för dem.
Sjukdomen blir ett socialt handikapp. När det inte går att prata om att man har förstoppning, diarré, gaser och ont i magen är det enligt Solveig Johansson lätt att personen blir betraktad som konstig. Han eller hon verkar osäker som alltid måste veta var toaletten finns och sedan kanske springa iväg gång på gång.
? Många vågar inte gå hemifrån om de inte vet var det finns en toalett, de drar sig för att besöka andra för att de inte vet om det finns mer än en toalett i familjen. Det är besvärligt att gå på restaurang för dem som måste hålla på och fråga vad det är för ingredienser i alla maträtter.
Mycket kring sjukdomarna är oklart. Varken orsaker eller antalet drabbade är några självklarheter. Det är inte heller vare sig behandling eller diagnos. Varför finns det då inte en samlad bild av sjukdomarna?
? Det här har varit och är ett lågprioriterat område. Det beror delvis på att det är tabu att prata om symtomen. Men det har inte heller varit hög status inom den medicinska forskningen att syssla med detta. Nu ser vi i alla fall en ljusning. Tarmsjukdomarna börjar bli mer uppmärksammade i medierna och viss forskning har tagit fart.

Inga populära patienter
Till viss del beror denna öppning i kunskapsläget och acceptansen på RMT. Framför allt har föreningen satsat mycket på IBS-området där många av medlemmarna vittnat om ett uppgivet bemötande i vården. Solveig Johansson tror att svårigheterna kommer av att sjukdomen diagnosticeras med hjälp av patientens sjukdomsberättelse och att det inte finns några blodprover eller andra kliniska undersökningar som kan ge signal om vilken sjukdom det handlar om.
? Många känner sig avvisade och inte lyssnade på. Ibland för sjukvården tillbaka skulden på patienten när de säger att patienten får försöka hitta ett sätt att leva som fungerar. Vi hade mött attityden att det inte fanns något att göra så mycket att vi själva bestämde oss för att göra något.
Tillsammans med specialistläkare satte därför RMT igång ett studiecirkelsprojekt avsett för medlemmar med IBS. I de kurser som bedrivs på olika håll i landet diskuteras bland annat mat, livsstilsmönster och vilken hjälp man kan få från vården.
Henry Nyhlin, överläkare på Magtarmcentrum på Ersta sjukhus, menar att både svårigheterna att prata om avföring och det faktum att det inte finns tillräckligt med tid för läkarna att lyssna gör att många IBS-patienter inte får adekvat vård. Symtombeskrivningarna är dåligt definierade. En patient menar kanske att hon är förstoppad om hon går på toaletten en gång i veckan men avföringen då har normal konsistens. En annan beskriver förstoppning som regelbunden daglig tarmtömning men med kravet på ordentlig kraft för att få ut någonting.
Eftersom definitionerna varierar krävs det att läkaren tar sig tid att lyssna och fråga ordentligt. Speciellt som det sitter djupt i människan att avföring är äckligt, luktar illa och något som sprider smitta och därför är svårt att prata om.
? Patienter med funktionella besvär kommer längst ner på listan över populära patienter. De är svåra att hjälpa för de har symtom som vi inte kan verifiera med undersökningar och passar därför inte in i vården. Läkaren vill hitta något för att kunna tro på patienten. Men samtalet är den enda undersökningsformen och det tar tid. Tid som inte finns i sjukvården.

Livsstilen inte orsaken
Riktigt hur många som har IBS är inte klargjort. Olika siffror gör gällande att mellan tio och 25 procent av befolkningen i västvärlden har IBS-liknande symtom. Inte alla drabbade söker vård, vilket i och för sig kan bero på att vården inte har eller har haft så mycket att erbjuda i form av behandling.
Sjukdomen kännetecknas av buksmärtor och obehag som lindras när patienten går på toaletten, och är kopplat till tarmens funktion. Den kan domineras av förstoppning eller diarré eller svängningar mellan än det ena än det andra. I västvärlden har fler kvinnor än män IBS-symtom som också är vanligare hos yngre än hos äldre. Orsaken till IBS är okänd. Bakterier, inflammation och lokala störningar i tarmen har nämnts som spe- kulationer till vad sjukdomen beror på. Att det skulle vara en födoämnesallergi har också föreslagits. Magnus Simrén, specialistläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, vill dock tona ner den teorin.
? Vad man vet idag är det inte födan som sätter igång sjukdomen. Däremot påverkar den symtomen när patienten väl har blivit sjuk. Men det är inte frågan om någon livsstilssjukdom som bara beror på hur vi lever.
Sjukdomen är varken ny eller begränsad till västvärlden. Genom nedtecknade fallbeskrivningar vet man till exempel att den existerade redan på 1800-talet, men då under namn som mukös eller spastisk kolit.
? Det är inte lika väl undersökt i u-länderna som i västvärlden. Men det är vanligt där också. I Bangladesh har det till exempel visats att flera procent av befolkningen har symtom på IBS, förklarar Magnus Simrén.

Operation minskar fertilitet
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är mer ovanliga sjukdomar även om just Sverige anses vara ett högriskområde för inflammatorisk tarmsjukdom.
Varje år räknas tolv nya fall in per 100000 invånare av tjock- och ändtarmsinflammationen ulcerös kolit. På samma tid får fem nya personer Crohns sjukdom där hela magtarmkanalen, från mun till ändtarm kan bli inflammerad. Båda sjukdomarna går ofta i skov och har ett individuellt förlopp där vissa får flera och svåra skov medan andra kanske bara insjuknar en gång och sedan kan hålla sjukdomen i schack med hjälp av läkemedel. Vid allvarligare fall måste delar av tarmen eller hela tjocktarmen opereras bort.
Sjuksköterskan och stomiterapeuten Ina Berndtsson disputerade i mitten på maj på en avhandling om hur livskvalitet och fertilitet påverkas av operationer där så kallad bäckenreservoar anlagts.
? Generellt sett ger kirurgin bättre livskvalitet men kvinnors fertilitet blev katastrofalt försämrad. Här måste man börja tänka om och försöka vänta med kirurgin tills kvinnorna har fött så många barn som de tänkt, säger Ina Berndtsson.
Hon menar att den minskade fertiliteten beror på sammanväxningar efter operationen som gör att äggen inte kan passera genom äggledarna. Av kvinnorna som opererats var endast 20 procent gravida inom ett år medan motsvarande siffra i kontrollgruppen var 77 procent. I båda grupperna hade 72 procent önskemål om att bli gravida.