Den teori som den amerikanske forskaren Judah Folkman länge hävdat är att cancer behöver ett fungerande nätverk av blodkärl för att överleva. Att stänga av processen som kallas angiogenes skulle hämma eller till och med utplåna tumörerna. 1998 gav Folkmans forskning stora rubriker när han meddelade att läkemedel som blockerade angiogenes botade cancer hos möss . Men att visa det på människa har varit svårt.
Vid cancerkongressen Asco i början av juni presenterades positiva resultat för Genentechs experimentläkemedel bevacuzimab (Avastatin). Läkemedlet botade inte cancern men förlängde överlevnaden. Behandlingen är en antikropp riktad mot vaskulär endoteltillväxtfaktor VEGF, en av mer än 20 ämnen som hjälper tumörers blodkärl att växa och överleva.
I studien, som gjordes av forskare vid universitetet i Duke, USA, ingick 925 patienter med tarmcancer som alla fick standardbehandling plus antingen bevacuzimab eller placebo. De som fick aktiv behandling överlevde i genomsnitt 20 månader jämfört med närmare 16 månader i kontrollgruppen. Resultaten var förvånande eftersom en tidigare studie med bevacuzimab inte fann någon effekt vid bröstcancer.
Minst sju läkemedel med samma princip har hittills misslyckats med att visa effekt, men mer än 60 andra medel befinner sig i kliniska studier, varav minst åtta som liksom bevacuzimab attackerar VEGF.n
Månads arkivering juni 2003
Försiktiga framsteg för angiogenes vid cancer
Försiktiga framsteg för angiogenes vid cancer
Den teori som den amerikanske forskaren Judah Folkman länge hävdat är att cancer behöver ett fungerande nätverk av blodkärl för att överleva. Att stänga av processen som kallas angiogenes skulle hämma eller till och med utplåna tumörerna. 1998 gav Folkmans forskning stora rubriker när han meddelade att läkemedel som blockerade angiogenes botade cancer hos möss . Men att visa det på människa har varit svårt.
Vid cancerkongressen Asco i början av juni presenterades positiva resultat för Genentechs experimentläkemedel bevacuzimab (Avastatin). Läkemedlet botade inte cancern men förlängde överlevnaden. Behandlingen är en antikropp riktad mot vaskulär endoteltillväxtfaktor VEGF, en av mer än 20 ämnen som hjälper tumörers blodkärl att växa och överleva.
I studien, som gjordes av forskare vid universitetet i Duke, USA, ingick 925 patienter med tarmcancer som alla fick standardbehandling plus antingen bevacuzimab eller placebo. De som fick aktiv behandling överlevde i genomsnitt 20 månader jämfört med närmare 16 månader i kontrollgruppen. Resultaten var förvånande eftersom en tidigare studie med bevacuzimab inte fann någon effekt vid bröstcancer.
Minst sju läkemedel med samma princip har hittills misslyckats med att visa effekt, men mer än 60 andra medel befinner sig i kliniska studier, varav minst åtta som liksom bevacuzimab attackerar VEGF.n
Försiktiga framsteg för angiogenes vid cancer
Den teori som den amerikanske forskaren Judah Folkman länge hävdat är att cancer behöver ett fungerande nätverk av blodkärl för att överleva. Att stänga av processen som kallas angiogenes skulle hämma eller till och med utplåna tumörerna. 1998 gav Folkmans forskning stora rubriker när han meddelade att läkemedel som blockerade angiogenes botade cancer hos möss . Men att visa det på människa har varit svårt.
Vid cancerkongressen Asco i början av juni presenterades positiva resultat för Genentechs experimentläkemedel bevacuzimab (Avastatin). Läkemedlet botade inte cancern men förlängde överlevnaden. Behandlingen är en antikropp riktad mot vaskulär endoteltillväxtfaktor VEGF, en av mer än 20 ämnen som hjälper tumörers blodkärl att växa och överleva.
I studien, som gjordes av forskare vid universitetet i Duke, USA, ingick 925 patienter med tarmcancer som alla fick standardbehandling plus antingen bevacuzimab eller placebo. De som fick aktiv behandling överlevde i genomsnitt 20 månader jämfört med närmare 16 månader i kontrollgruppen. Resultaten var förvånande eftersom en tidigare studie med bevacuzimab inte fann någon effekt vid bröstcancer.
Minst sju läkemedel med samma princip har hittills misslyckats med att visa effekt, men mer än 60 andra medel befinner sig i kliniska studier, varav minst åtta som liksom bevacuzimab attackerar VEGF.n
Fetma är boven till många andra sjukdomar
Det västerländska sättet att leva har medverkat till att antalet personer med övervikt och fetma ökat kraftigt de senaste 20 åren. Antalet feta personer ökar med en procent om året.
Övervikt och fetma är bara toppen av ett isberg. Under ytan finns en rad följdsjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter, typ-2 diabetes, kardiovaskulära sjukdomar, gallsten, infertilitet, belastningsskador, cancer och depression. Trots att detta är väl känt är det ändå många läkare som behandlar symtomen före grundproblemet ? fetman. Flera studier visar att när vikten reduceras påverkas även de metabola riskfaktorerna positivt. Från SOS-studien i Göteborg vet man att diabetes och blodfetter påverkas positivt både på lång och kort sikt.
Vid diabetes behöver varje enskild cell mer insulin för att klara jobbet och ju fler celler man har, desto större blir behovet av insulin. Väger man för mycket har man fler celler och överviktiga personer är ofta insulinresistenta.
Handlar inte om hunger
Vad är då orsak och verkan? Är det patienten med övervikt som får diabetes eller är det diabetespatienten som blir överviktig? Talar vi om en diabetesepidemi eller en fetmaepidemi?
? Enligt min uppfattning är det en fetmaepidemi som hotar hela västvärlden och diabetesepidemin är ett symtom på den, fastslår professor Olle Isaksson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
? Vi försöker alltid behandla den underliggande sjukdomen, som i det här fallet är fetma, men det tar lång tid och är svårt att komma åt. Under tiden behandlar vi symtomen, diabetessjukdomen.
Äter man för mycket kalorier utan att samtidigt göra av med dem blir man fet. Förr var det inget problem. Vi gjorde av med dem. Nu äter vi mer än vi rör oss och vi äter fel sorts mat. Djur äter för att bli mätta. Människor äter för att de är ledsna, förbannade, glada, har ångest, för sällskaps skull, för att vara vänlig, i stället för vänner eller istället för sex. Ätandet har inte längre alltid med hunger att göra.
? Det finns inga enkla lösningar, fortsätter Olle Isaksson.
? Men man kan alltid förbättra läget. Alla elever borde ha obligatorisk skolgymnastik eller motion av annat slag varje dag. Man borde också fundera på att göra motion på arbetsplatserna till en naturlig del av arbetsdagen. Så var det i Kina på Maos tid. Det kanske inte var så dumt! Man kan fundera över hur vi skulle ha tid med det. Tid är pengar. Å andra sidan vet vi att den som inte har tid för fysisk aktivitet nu måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom. Därför skulle det vara rationellt för många arbetsgivare att uppmuntra och kanske ta arbetstid för att förbättra medarbetarnas välbefinnande och på så sätt komma tillrätta med den här epidemin. Man vet att om den fysiska aktiviteten ökar, förbättras det metabola syndromet även om viktminskning uteblir. Så viktig är fysisk aktivitet.
? Det är lättare att förebygga fetma än att behandla den, kompletterar Stephan Rössner vid Överviktsenheten, Huddinge sjukhus i Stockholm.
? En bra livsstil är effektiv prevention. Man har diskuterat straffskatt på mat, men det är bättre att premiera goda matvanor. Sänker man priset på frukt och grönsaker ökar konsumtionen. Fetmaepidemin kryper allt längre ner i åldrarna. Allt fler barn äter sämre och rör sig mindre. När man skär ner på skolgymnastiken, hemkunskapen och undervisningen i till exempel biologi i skolorna, berövar man samtidigt barnen naturliga möjligheter till ett sunt liv. Om man skapade trafiksäkra vägar och cykelbanor skulle eleverna åter kunna cykla eller gå till skolan som de gjorde ända tills för 20 år sedan.
Bota först ? ändra sen
Olle Isaksson menar att vi bara behöver gå tio år tillbaka i tiden för att konstatera att det då krävdes en viss energiåtgång i samband med ätandet.
? Man skulle skala potatis och skära grönsaker. Nu när det finns så mycket färdiglagad mat får man alldeles för lätt i sig ett stort kaloriinnehåll på kort tidsenhet utan större energiåtgång, säger Olle Isaksson.
Målsättningen med att vara fysiskt aktiv bör vara att den överviktiga människan per dag ska förbruka lika mycket energi som hon en gång gjorde. Målsättningen bör också vara att förändra hennes inställning till fysisk aktivitet så att den upplevs som en möjlighet till att förbättra hälsa och hålla vikten under kontroll hellre än att vara något besvärligt och obehagligt.
Naturligtvis har alla läkare ett ansvar att komma till rätta med dessa epidemier. Men eftersom det kanske inte främst är ett sjukvårdsproblem utan ett samhälls- och livsstilsproblem, måste det till en rad åtgärder för att man ska få en bra lösning.
Garry Egger, professor i hälsovetenskap i Sydney, Australien framhåller att man, som vid alla epidemier, först ska bota patienten och sedan förändra det felaktiga ätbeteendet och den fysiska inaktiviteten. Genom intensiv information och utbildning (av både läkare och patienter), både om hur farlig fetma är och vad det för med sig för andra sjukdomar och hur viktigt det är att förändra livsstilen för att minska i vikt, kan man så småningom komma tillrätta med problemet.
Livslång kamp
I Australien är problemen med övervikt och fetma gigantiska. Över hälften av den medelålders manliga och nästan hälften av kvinnliga befolkningen är överviktig eller fet och detta ökar med 1 procent om året. Garry Egger leder bantningsprogrammet GutBusters. Målsättningen är att minska midjemåttet med en procent i veckan (0,5-1 kilo) och att långsiktigt ha ett midjemått under 100 cm för män och 88 cm för kvinnor.
Programmet är framgångsrikt. Sedan starten för tio år sedan har 70 000 australiensare fullföljt programmet och 70 procent av dem har inte bara lyckats minska sitt midjemått med sju procent utan dessutom vidmakthållit, eller i vissa fall till och med minskat, det under ett år. Dessa goda resultat har uppnåtts trots att restriktioner som förbud mot alkohol, strikt diet eller intensiv fysisk träning inte förekommit utan endast modifiering av livsstilen. Garry Egger hävdar bland annat att lågintensiv träning, promenader på cirka 8 000 steg, är att föredra framför aerobics eller annan högintensiv träning.
Garry Eggers poängterar att kampen mot övervikt är livslång. Han kan inte nog tydligt framhålla hur viktigt det är att de uppsatta målen är realistiska och uppnåeliga. Detta gäller både fysisk träning och födointag. Ett realistiskt mål är att minska sin vikt med 5-10 procent av den aktuella vikten. Varje procentenhet förbättrar det metabola syndromet rejält. Samma sak gäller för fysisk aktivitet. Använder man stegräknare som mått på hur mycket man rör sig, kan det betyda att man långsamt ökar antalet steg per dag från kanske 2 500 upp till genomsnittet som är cirka 8 000 steg per dag.
? Lyckas vi inte hejda den här epidemin ser framtiden för de överviktiga bister ut, konstaterar Garry Egger.
? Om ingen förändring sker kommer sjuk- och hälsosystemen runt om i världen att braka samman totalt, särskilt genom ökningen av antalet diabetespatienter. I dag ökar diabetes med 1 procent om året och ytterligare 16 procent har förstadier till diabetes som kommer att vara fullt utvecklad om några år.
Fetma är boven till många andra sjukdomar
Det västerländska sättet att leva har medverkat till att antalet personer med övervikt och fetma ökat kraftigt de senaste 20 åren. Antalet feta personer ökar med en procent om året.
Övervikt och fetma är bara toppen av ett isberg. Under ytan finns en rad följdsjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter, typ-2 diabetes, kardiovaskulära sjukdomar, gallsten, infertilitet, belastningsskador, cancer och depression. Trots att detta är väl känt är det ändå många läkare som behandlar symtomen före grundproblemet ? fetman. Flera studier visar att när vikten reduceras påverkas även de metabola riskfaktorerna positivt. Från SOS-studien i Göteborg vet man att diabetes och blodfetter påverkas positivt både på lång och kort sikt.
Vid diabetes behöver varje enskild cell mer insulin för att klara jobbet och ju fler celler man har, desto större blir behovet av insulin. Väger man för mycket har man fler celler och överviktiga personer är ofta insulinresistenta.
Handlar inte om hunger
Vad är då orsak och verkan? Är det patienten med övervikt som får diabetes eller är det diabetespatienten som blir överviktig? Talar vi om en diabetesepidemi eller en fetmaepidemi?
? Enligt min uppfattning är det en fetmaepidemi som hotar hela västvärlden och diabetesepidemin är ett symtom på den, fastslår professor Olle Isaksson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
? Vi försöker alltid behandla den underliggande sjukdomen, som i det här fallet är fetma, men det tar lång tid och är svårt att komma åt. Under tiden behandlar vi symtomen, diabetessjukdomen.
Äter man för mycket kalorier utan att samtidigt göra av med dem blir man fet. Förr var det inget problem. Vi gjorde av med dem. Nu äter vi mer än vi rör oss och vi äter fel sorts mat. Djur äter för att bli mätta. Människor äter för att de är ledsna, förbannade, glada, har ångest, för sällskaps skull, för att vara vänlig, i stället för vänner eller istället för sex. Ätandet har inte längre alltid med hunger att göra.
? Det finns inga enkla lösningar, fortsätter Olle Isaksson.
? Men man kan alltid förbättra läget. Alla elever borde ha obligatorisk skolgymnastik eller motion av annat slag varje dag. Man borde också fundera på att göra motion på arbetsplatserna till en naturlig del av arbetsdagen. Så var det i Kina på Maos tid. Det kanske inte var så dumt! Man kan fundera över hur vi skulle ha tid med det. Tid är pengar. Å andra sidan vet vi att den som inte har tid för fysisk aktivitet nu måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom. Därför skulle det vara rationellt för många arbetsgivare att uppmuntra och kanske ta arbetstid för att förbättra medarbetarnas välbefinnande och på så sätt komma tillrätta med den här epidemin. Man vet att om den fysiska aktiviteten ökar, förbättras det metabola syndromet även om viktminskning uteblir. Så viktig är fysisk aktivitet.
? Det är lättare att förebygga fetma än att behandla den, kompletterar Stephan Rössner vid Överviktsenheten, Huddinge sjukhus i Stockholm.
? En bra livsstil är effektiv prevention. Man har diskuterat straffskatt på mat, men det är bättre att premiera goda matvanor. Sänker man priset på frukt och grönsaker ökar konsumtionen. Fetmaepidemin kryper allt längre ner i åldrarna. Allt fler barn äter sämre och rör sig mindre. När man skär ner på skolgymnastiken, hemkunskapen och undervisningen i till exempel biologi i skolorna, berövar man samtidigt barnen naturliga möjligheter till ett sunt liv. Om man skapade trafiksäkra vägar och cykelbanor skulle eleverna åter kunna cykla eller gå till skolan som de gjorde ända tills för 20 år sedan.
Bota först ? ändra sen
Olle Isaksson menar att vi bara behöver gå tio år tillbaka i tiden för att konstatera att det då krävdes en viss energiåtgång i samband med ätandet.
? Man skulle skala potatis och skära grönsaker. Nu när det finns så mycket färdiglagad mat får man alldeles för lätt i sig ett stort kaloriinnehåll på kort tidsenhet utan större energiåtgång, säger Olle Isaksson.
Målsättningen med att vara fysiskt aktiv bör vara att den överviktiga människan per dag ska förbruka lika mycket energi som hon en gång gjorde. Målsättningen bör också vara att förändra hennes inställning till fysisk aktivitet så att den upplevs som en möjlighet till att förbättra hälsa och hålla vikten under kontroll hellre än att vara något besvärligt och obehagligt.
Naturligtvis har alla läkare ett ansvar att komma till rätta med dessa epidemier. Men eftersom det kanske inte främst är ett sjukvårdsproblem utan ett samhälls- och livsstilsproblem, måste det till en rad åtgärder för att man ska få en bra lösning.
Garry Egger, professor i hälsovetenskap i Sydney, Australien framhåller att man, som vid alla epidemier, först ska bota patienten och sedan förändra det felaktiga ätbeteendet och den fysiska inaktiviteten. Genom intensiv information och utbildning (av både läkare och patienter), både om hur farlig fetma är och vad det för med sig för andra sjukdomar och hur viktigt det är att förändra livsstilen för att minska i vikt, kan man så småningom komma tillrätta med problemet.
Livslång kamp
I Australien är problemen med övervikt och fetma gigantiska. Över hälften av den medelålders manliga och nästan hälften av kvinnliga befolkningen är överviktig eller fet och detta ökar med 1 procent om året. Garry Egger leder bantningsprogrammet GutBusters. Målsättningen är att minska midjemåttet med en procent i veckan (0,5-1 kilo) och att långsiktigt ha ett midjemått under 100 cm för män och 88 cm för kvinnor.
Programmet är framgångsrikt. Sedan starten för tio år sedan har 70 000 australiensare fullföljt programmet och 70 procent av dem har inte bara lyckats minska sitt midjemått med sju procent utan dessutom vidmakthållit, eller i vissa fall till och med minskat, det under ett år. Dessa goda resultat har uppnåtts trots att restriktioner som förbud mot alkohol, strikt diet eller intensiv fysisk träning inte förekommit utan endast modifiering av livsstilen. Garry Egger hävdar bland annat att lågintensiv träning, promenader på cirka 8 000 steg, är att föredra framför aerobics eller annan högintensiv träning.
Garry Eggers poängterar att kampen mot övervikt är livslång. Han kan inte nog tydligt framhålla hur viktigt det är att de uppsatta målen är realistiska och uppnåeliga. Detta gäller både fysisk träning och födointag. Ett realistiskt mål är att minska sin vikt med 5-10 procent av den aktuella vikten. Varje procentenhet förbättrar det metabola syndromet rejält. Samma sak gäller för fysisk aktivitet. Använder man stegräknare som mått på hur mycket man rör sig, kan det betyda att man långsamt ökar antalet steg per dag från kanske 2 500 upp till genomsnittet som är cirka 8 000 steg per dag.
? Lyckas vi inte hejda den här epidemin ser framtiden för de överviktiga bister ut, konstaterar Garry Egger.
? Om ingen förändring sker kommer sjuk- och hälsosystemen runt om i världen att braka samman totalt, särskilt genom ökningen av antalet diabetespatienter. I dag ökar diabetes med 1 procent om året och ytterligare 16 procent har förstadier till diabetes som kommer att vara fullt utvecklad om några år.
Fetma är boven till många andra sjukdomar
Det västerländska sättet att leva har medverkat till att antalet personer med övervikt och fetma ökat kraftigt de senaste 20 åren. Antalet feta personer ökar med en procent om året.
Övervikt och fetma är bara toppen av ett isberg. Under ytan finns en rad följdsjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter, typ-2 diabetes, kardiovaskulära sjukdomar, gallsten, infertilitet, belastningsskador, cancer och depression. Trots att detta är väl känt är det ändå många läkare som behandlar symtomen före grundproblemet ? fetman. Flera studier visar att när vikten reduceras påverkas även de metabola riskfaktorerna positivt. Från SOS-studien i Göteborg vet man att diabetes och blodfetter påverkas positivt både på lång och kort sikt.
Vid diabetes behöver varje enskild cell mer insulin för att klara jobbet och ju fler celler man har, desto större blir behovet av insulin. Väger man för mycket har man fler celler och överviktiga personer är ofta insulinresistenta.
Handlar inte om hunger
Vad är då orsak och verkan? Är det patienten med övervikt som får diabetes eller är det diabetespatienten som blir överviktig? Talar vi om en diabetesepidemi eller en fetmaepidemi?
? Enligt min uppfattning är det en fetmaepidemi som hotar hela västvärlden och diabetesepidemin är ett symtom på den, fastslår professor Olle Isaksson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
? Vi försöker alltid behandla den underliggande sjukdomen, som i det här fallet är fetma, men det tar lång tid och är svårt att komma åt. Under tiden behandlar vi symtomen, diabetessjukdomen.
Äter man för mycket kalorier utan att samtidigt göra av med dem blir man fet. Förr var det inget problem. Vi gjorde av med dem. Nu äter vi mer än vi rör oss och vi äter fel sorts mat. Djur äter för att bli mätta. Människor äter för att de är ledsna, förbannade, glada, har ångest, för sällskaps skull, för att vara vänlig, i stället för vänner eller istället för sex. Ätandet har inte längre alltid med hunger att göra.
? Det finns inga enkla lösningar, fortsätter Olle Isaksson.
? Men man kan alltid förbättra läget. Alla elever borde ha obligatorisk skolgymnastik eller motion av annat slag varje dag. Man borde också fundera på att göra motion på arbetsplatserna till en naturlig del av arbetsdagen. Så var det i Kina på Maos tid. Det kanske inte var så dumt! Man kan fundera över hur vi skulle ha tid med det. Tid är pengar. Å andra sidan vet vi att den som inte har tid för fysisk aktivitet nu måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom. Därför skulle det vara rationellt för många arbetsgivare att uppmuntra och kanske ta arbetstid för att förbättra medarbetarnas välbefinnande och på så sätt komma tillrätta med den här epidemin. Man vet att om den fysiska aktiviteten ökar, förbättras det metabola syndromet även om viktminskning uteblir. Så viktig är fysisk aktivitet.
? Det är lättare att förebygga fetma än att behandla den, kompletterar Stephan Rössner vid Överviktsenheten, Huddinge sjukhus i Stockholm.
? En bra livsstil är effektiv prevention. Man har diskuterat straffskatt på mat, men det är bättre att premiera goda matvanor. Sänker man priset på frukt och grönsaker ökar konsumtionen. Fetmaepidemin kryper allt längre ner i åldrarna. Allt fler barn äter sämre och rör sig mindre. När man skär ner på skolgymnastiken, hemkunskapen och undervisningen i till exempel biologi i skolorna, berövar man samtidigt barnen naturliga möjligheter till ett sunt liv. Om man skapade trafiksäkra vägar och cykelbanor skulle eleverna åter kunna cykla eller gå till skolan som de gjorde ända tills för 20 år sedan.
Bota först ? ändra sen
Olle Isaksson menar att vi bara behöver gå tio år tillbaka i tiden för att konstatera att det då krävdes en viss energiåtgång i samband med ätandet.
? Man skulle skala potatis och skära grönsaker. Nu när det finns så mycket färdiglagad mat får man alldeles för lätt i sig ett stort kaloriinnehåll på kort tidsenhet utan större energiåtgång, säger Olle Isaksson.
Målsättningen med att vara fysiskt aktiv bör vara att den överviktiga människan per dag ska förbruka lika mycket energi som hon en gång gjorde. Målsättningen bör också vara att förändra hennes inställning till fysisk aktivitet så att den upplevs som en möjlighet till att förbättra hälsa och hålla vikten under kontroll hellre än att vara något besvärligt och obehagligt.
Naturligtvis har alla läkare ett ansvar att komma till rätta med dessa epidemier. Men eftersom det kanske inte främst är ett sjukvårdsproblem utan ett samhälls- och livsstilsproblem, måste det till en rad åtgärder för att man ska få en bra lösning.
Garry Egger, professor i hälsovetenskap i Sydney, Australien framhåller att man, som vid alla epidemier, först ska bota patienten och sedan förändra det felaktiga ätbeteendet och den fysiska inaktiviteten. Genom intensiv information och utbildning (av både läkare och patienter), både om hur farlig fetma är och vad det för med sig för andra sjukdomar och hur viktigt det är att förändra livsstilen för att minska i vikt, kan man så småningom komma tillrätta med problemet.
Livslång kamp
I Australien är problemen med övervikt och fetma gigantiska. Över hälften av den medelålders manliga och nästan hälften av kvinnliga befolkningen är överviktig eller fet och detta ökar med 1 procent om året. Garry Egger leder bantningsprogrammet GutBusters. Målsättningen är att minska midjemåttet med en procent i veckan (0,5-1 kilo) och att långsiktigt ha ett midjemått under 100 cm för män och 88 cm för kvinnor.
Programmet är framgångsrikt. Sedan starten för tio år sedan har 70 000 australiensare fullföljt programmet och 70 procent av dem har inte bara lyckats minska sitt midjemått med sju procent utan dessutom vidmakthållit, eller i vissa fall till och med minskat, det under ett år. Dessa goda resultat har uppnåtts trots att restriktioner som förbud mot alkohol, strikt diet eller intensiv fysisk träning inte förekommit utan endast modifiering av livsstilen. Garry Egger hävdar bland annat att lågintensiv träning, promenader på cirka 8 000 steg, är att föredra framför aerobics eller annan högintensiv träning.
Garry Eggers poängterar att kampen mot övervikt är livslång. Han kan inte nog tydligt framhålla hur viktigt det är att de uppsatta målen är realistiska och uppnåeliga. Detta gäller både fysisk träning och födointag. Ett realistiskt mål är att minska sin vikt med 5-10 procent av den aktuella vikten. Varje procentenhet förbättrar det metabola syndromet rejält. Samma sak gäller för fysisk aktivitet. Använder man stegräknare som mått på hur mycket man rör sig, kan det betyda att man långsamt ökar antalet steg per dag från kanske 2 500 upp till genomsnittet som är cirka 8 000 steg per dag.
? Lyckas vi inte hejda den här epidemin ser framtiden för de överviktiga bister ut, konstaterar Garry Egger.
? Om ingen förändring sker kommer sjuk- och hälsosystemen runt om i världen att braka samman totalt, särskilt genom ökningen av antalet diabetespatienter. I dag ökar diabetes med 1 procent om året och ytterligare 16 procent har förstadier till diabetes som kommer att vara fullt utvecklad om några år.
Fetma är boven till många andra sjukdomar
Det västerländska sättet att leva har medverkat till att antalet personer med övervikt och fetma ökat kraftigt de senaste 20 åren. Antalet feta personer ökar med en procent om året.
Övervikt och fetma är bara toppen av ett isberg. Under ytan finns en rad följdsjukdomar som högt blodtryck, höga blodfetter, typ-2 diabetes, kardiovaskulära sjukdomar, gallsten, infertilitet, belastningsskador, cancer och depression. Trots att detta är väl känt är det ändå många läkare som behandlar symtomen före grundproblemet ? fetman. Flera studier visar att när vikten reduceras påverkas även de metabola riskfaktorerna positivt. Från SOS-studien i Göteborg vet man att diabetes och blodfetter påverkas positivt både på lång och kort sikt.
Vid diabetes behöver varje enskild cell mer insulin för att klara jobbet och ju fler celler man har, desto större blir behovet av insulin. Väger man för mycket har man fler celler och överviktiga personer är ofta insulinresistenta.
Handlar inte om hunger
Vad är då orsak och verkan? Är det patienten med övervikt som får diabetes eller är det diabetespatienten som blir överviktig? Talar vi om en diabetesepidemi eller en fetmaepidemi?
? Enligt min uppfattning är det en fetmaepidemi som hotar hela västvärlden och diabetesepidemin är ett symtom på den, fastslår professor Olle Isaksson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
? Vi försöker alltid behandla den underliggande sjukdomen, som i det här fallet är fetma, men det tar lång tid och är svårt att komma åt. Under tiden behandlar vi symtomen, diabetessjukdomen.
Äter man för mycket kalorier utan att samtidigt göra av med dem blir man fet. Förr var det inget problem. Vi gjorde av med dem. Nu äter vi mer än vi rör oss och vi äter fel sorts mat. Djur äter för att bli mätta. Människor äter för att de är ledsna, förbannade, glada, har ångest, för sällskaps skull, för att vara vänlig, i stället för vänner eller istället för sex. Ätandet har inte längre alltid med hunger att göra.
? Det finns inga enkla lösningar, fortsätter Olle Isaksson.
? Men man kan alltid förbättra läget. Alla elever borde ha obligatorisk skolgymnastik eller motion av annat slag varje dag. Man borde också fundera på att göra motion på arbetsplatserna till en naturlig del av arbetsdagen. Så var det i Kina på Maos tid. Det kanske inte var så dumt! Man kan fundera över hur vi skulle ha tid med det. Tid är pengar. Å andra sidan vet vi att den som inte har tid för fysisk aktivitet nu måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom. Därför skulle det vara rationellt för många arbetsgivare att uppmuntra och kanske ta arbetstid för att förbättra medarbetarnas välbefinnande och på så sätt komma tillrätta med den här epidemin. Man vet att om den fysiska aktiviteten ökar, förbättras det metabola syndromet även om viktminskning uteblir. Så viktig är fysisk aktivitet.
? Det är lättare att förebygga fetma än att behandla den, kompletterar Stephan Rössner vid Överviktsenheten, Huddinge sjukhus i Stockholm.
? En bra livsstil är effektiv prevention. Man har diskuterat straffskatt på mat, men det är bättre att premiera goda matvanor. Sänker man priset på frukt och grönsaker ökar konsumtionen. Fetmaepidemin kryper allt längre ner i åldrarna. Allt fler barn äter sämre och rör sig mindre. När man skär ner på skolgymnastiken, hemkunskapen och undervisningen i till exempel biologi i skolorna, berövar man samtidigt barnen naturliga möjligheter till ett sunt liv. Om man skapade trafiksäkra vägar och cykelbanor skulle eleverna åter kunna cykla eller gå till skolan som de gjorde ända tills för 20 år sedan.
Bota först ? ändra sen
Olle Isaksson menar att vi bara behöver gå tio år tillbaka i tiden för att konstatera att det då krävdes en viss energiåtgång i samband med ätandet.
? Man skulle skala potatis och skära grönsaker. Nu när det finns så mycket färdiglagad mat får man alldeles för lätt i sig ett stort kaloriinnehåll på kort tidsenhet utan större energiåtgång, säger Olle Isaksson.
Målsättningen med att vara fysiskt aktiv bör vara att den överviktiga människan per dag ska förbruka lika mycket energi som hon en gång gjorde. Målsättningen bör också vara att förändra hennes inställning till fysisk aktivitet så att den upplevs som en möjlighet till att förbättra hälsa och hålla vikten under kontroll hellre än att vara något besvärligt och obehagligt.
Naturligtvis har alla läkare ett ansvar att komma till rätta med dessa epidemier. Men eftersom det kanske inte främst är ett sjukvårdsproblem utan ett samhälls- och livsstilsproblem, måste det till en rad åtgärder för att man ska få en bra lösning.
Garry Egger, professor i hälsovetenskap i Sydney, Australien framhåller att man, som vid alla epidemier, först ska bota patienten och sedan förändra det felaktiga ätbeteendet och den fysiska inaktiviteten. Genom intensiv information och utbildning (av både läkare och patienter), både om hur farlig fetma är och vad det för med sig för andra sjukdomar och hur viktigt det är att förändra livsstilen för att minska i vikt, kan man så småningom komma tillrätta med problemet.
Livslång kamp
I Australien är problemen med övervikt och fetma gigantiska. Över hälften av den medelålders manliga och nästan hälften av kvinnliga befolkningen är överviktig eller fet och detta ökar med 1 procent om året. Garry Egger leder bantningsprogrammet GutBusters. Målsättningen är att minska midjemåttet med en procent i veckan (0,5-1 kilo) och att långsiktigt ha ett midjemått under 100 cm för män och 88 cm för kvinnor.
Programmet är framgångsrikt. Sedan starten för tio år sedan har 70 000 australiensare fullföljt programmet och 70 procent av dem har inte bara lyckats minska sitt midjemått med sju procent utan dessutom vidmakthållit, eller i vissa fall till och med minskat, det under ett år. Dessa goda resultat har uppnåtts trots att restriktioner som förbud mot alkohol, strikt diet eller intensiv fysisk träning inte förekommit utan endast modifiering av livsstilen. Garry Egger hävdar bland annat att lågintensiv träning, promenader på cirka 8 000 steg, är att föredra framför aerobics eller annan högintensiv träning.
Garry Eggers poängterar att kampen mot övervikt är livslång. Han kan inte nog tydligt framhålla hur viktigt det är att de uppsatta målen är realistiska och uppnåeliga. Detta gäller både fysisk träning och födointag. Ett realistiskt mål är att minska sin vikt med 5-10 procent av den aktuella vikten. Varje procentenhet förbättrar det metabola syndromet rejält. Samma sak gäller för fysisk aktivitet. Använder man stegräknare som mått på hur mycket man rör sig, kan det betyda att man långsamt ökar antalet steg per dag från kanske 2 500 upp till genomsnittet som är cirka 8 000 steg per dag.
? Lyckas vi inte hejda den här epidemin ser framtiden för de överviktiga bister ut, konstaterar Garry Egger.
? Om ingen förändring sker kommer sjuk- och hälsosystemen runt om i världen att braka samman totalt, särskilt genom ökningen av antalet diabetespatienter. I dag ökar diabetes med 1 procent om året och ytterligare 16 procent har förstadier till diabetes som kommer att vara fullt utvecklad om några år.
På utflykt i sommarsverige
1. Borås ? OBS!
? Medicinhistoriska museet ? stängt till våren 2004 pga flytt till nya lokaler. Tel 033 616 15 01.
www.boras.se/kultur/museer/medmus/index.htm
2. Enköping
? Westerlundska museet, Kyrkogatan 29. Läkarmottagning och bostad för Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund 1867-1924. Tel 0171 393 85. Öppet: 1 juli – 16 aug, 12-16.
www.enkoping.se/turism/museer/index.htm
3. Falun ? nytt för 2003!
? Medicinhistoriskt museum. En inblick i vår sjukvårdshistoria. Utställning om Läkekonst från tidigt 1800-tal och framåt. Nisserska huset vid Falu lasarett. Tel 023 49 20 64. Öppet: Helgfria tors 14-17.
www.ltdalarna.se/templates/ltPage____6114.asp
4. Gotland
? Krusmyntagården, örtagård med läkeörter.
Tel 0498 296900.
www.krusmynta.se/butik/Index.html
? Kattlunds gård i Grötlingbo socken på södra Gotland. Örtagård med medicinalväxter. www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/kattlund.htm
? Botaniska trädgården i Visby.
www.guteinfo.com/svenska/45/1260.htm
5. Göteborg
? Medicinhistoriska museet i Oterdalska huset
Berättar om sjuk- och hälsovårdens utveckling.
Östra Hamngatan 11. Tel 031 711 23 31, 61 27 70
Öppet: tis-fre 11-16, tors till 20.
www.svls.se/sektioner/mhi/museet.htm
? Botanisk trädgård med örtagård, klippträdgård, växthus, planteringar med olika teman, många ovanliga växter. Carl Skottsbergs gata 22 A. Tel 031 741 11 00. Öppet: 9-solnedgång
w3.goteborg.se/botaniska/
6. Helsingborg
? Fredriksdals friluftsmuseum med apoteksmuseum, medicinalväxter och servering.
Tel 042 104500. www.museum.helsingborg.se/fred.htm
? Helsingborgs Medicinhistoriska Museum.
Bergaliden 20. Tel 042-10 12 79.
? Leo Nostalgicus, Leos farmaciindustrimuseum.
Industrimuseum över AB Leos 80-åriga verksamhet, tillgängligt för grupper om högst 25 personer efter överenskommelse. Pharmacia AB, Norrbroplats 2, Helsingborg. Tel 042-22 80 01, 14 09 57.
7. Jokkmokk
? Samemuséet Ájtte. Jokkmokks Fjällträdgård ? botanisk trädgård med medicinalväxter
Tel 0971 101 00. Öppet: 17/6-18/8, alla dagar 9-18. www.ajtte.com/
8. Järna
? Rudolf Steinerseminariets trädgårdspark. I Antroposofernas trädgård finns ett stort urval av rosor, buskar, medicinalväxter, pioner och klematis. Passa också på att se de spännande dammarna som fungerar som kulturhusets reningsverk.
Alltid öppet. Guidade turer sön kl 13.
www.kulturhuset.nu/
9. Jönköping
? Apoteksmuseet i Munksjöskolan, grundat 1982. Barnarpsgatan 39. Tel 036 32 48 00.
10. Kalmar
? Regalskeppet Kronan. Tel 0480 45 13 70.
Öppet: 15/6-14/8, alla dagar 10-18.
www.kalmarlansmuseum.se/kronan/index.html
11. Köping
? Köpings apoteksmuseum ? Scheeles Minne, grundat 1984. Östra Långgatan 32.
Tel 0221 253 41.
? I Köping finns även en Scheelestaty samt ett gravmonument i Köpings kyrka.
12. Landskrona
? Apoteksofficin från 1897. Landskrona museum, Kasernplan, tel 0418 795 34
13. Linköping
? Apoteksmuseum och medicinsk örtagård i Gamla Linköping. Apoteket Kronans officin från 1890 och föremål från 1700-talsapoteket Wasen
Tel 013 20 60 00, 12 11 10. Öppet 14/6-17/8 lörd-sönd 12-16 samt vardagar 1/6-10/8 12-16
www.linkoping.se/gamlalinkoping
? Östergötlands länsmuseum ? nytt för 2003!
Medicinhistorisk avdelning med bland annat två livs levande blodiglar, Raoul Wallenbergs plats. Tel 013 23 03 00.
Öppet: Tis 10-20, ons-fre 10-17, lör-sön 11-16
www.linkoping.se/lansmuseum/info.html
14. Lund
? Medicinhistoriska museet. Farmacihistorisk avdelning, läkekonstens historia sedd ur lundaperspektiv och med utblickar mot omvärlden.
Paviljong 7, S:t Larsparken. Tel 046-15 17 39.
Öppet tis-fre 11.00-15.00.
? Apoteket Svanen i Lund, inredning från 1898.
Kyrkogatan 5, tel 046 14 02 10
15. Malmö
? Apoteket Lejonet, Stortorget. Sveriges i dag äldsta apotek med inredning från 1898.
Stortorget 8, tel 040 97 90 36
16. Mariestad
? Vadsbo museum. En särskild utställning är ägnad Apoteket Lejonet i Mariestad, grundat 1704. Marieholm. Tel 0501 632 14. Öppet: Juni-aug, tis-sön 13-16, ons 13-19, mån stängt.
17. Mönsterås
? Apoteksmuseet i Stranda Hembygdsgård, invigt 1968. Kvarngatan 26. Tel 0499 100 01.
www.galatea.nu/stranda.html
18. Simrishamn ? nytt för 2003!
? Apotekarns Trädgård. En skånsk medelhavsträdgård mitt i Simrishamn. Stortorget, Simrishamn. Tel 0414 16170. www.apotekarns.com/
19. Skara
? Apoteket i Skara, inredning från 1904, Järnvägsgatan 14. Tel 0511 215 04.
? Veterinärhistoriskt museum, Linnélärjungen Peter Hernquists boskapsapotek från 1700-talet.
Tel 0511 672 47. Öppet tis-sön 12-17.
www-skara.slu.se/vhm.htm
20. Staffanstorp
? Tirups örtagård har cirka 500 sorters krydd-, färg- och medicinalväxter. Café, butik och plantskola. Tel 040 44 52 53.
www.staffanstorp.se/html/swe/tirup.htm
21. Stockholm
? Örtagård vid Vasamuséet.
? Scheelestaty i Humlegården.
? Farmacihistoriska Museet, Wallingatan 24.
Tel 08 723 50 00. www.swepharm.se/?page=7
? Skansenapoteket Kronan, Friluftsmuseet Skansen, Djurgården. Tel 08 578 900 05.
www.skansen.se/hgt/hg_2.asp?HGId=8
? Farmacirummet i Medicinhistoriska museet, Eugeniahemmet, Karolinska Sjukhuset. Museet visar förutom den svenska läkekonstens och sjukvårdens historia, även tandläkekonstens historia och farmacins. Tel 08 34 86 20. Öppet: Tis, tors-fre kl 11-16, ons 11-19, sön kl 12-16. www.medhm.se/
? Apoteket Storken, inredning från 1898.
Storgatan 28. Tel 08 662 55 78.
? Apoteket Korpen, inredning från 1924.
Västerlånggatan 16. Tel 08 20 28 20.
? Apoteket Ugglan, inredning delvis från 1894.
Drottninggatan 59. Tel 08 23 14 25.
? Nobelmuseet ? nytt för 2003!
Börshuset, Stortorget, Gamla Stan. Tel 08 23 25 06. Öppet: Tisd 11-20, onsd-sönd 11-17, månd stängt. www.nobel.se/nobel/nobelmuseum/index-sv.html
22. Södertälje ? nytt för 2003!
Tits Experiment. www.tomtit.se/
23. Umeå ? nytt för 2003!
? Västerbottens museum, medicinhistoriska samlingar. Tel 090-17 18 00.
Öppet: tis-fre 10-16, lör 12-16, sön 12-17.
www.vasterbottensmuseum.se/
24. Uppsala
? Medicinhistoriskt museum på Södra Ulleråkersområdet. Tar upp ämnen som kirurgi, radiologi, klinisk kemi, apoteksmuséet, andningsvård, invärtesmedicin, mikroskopet/patologi, blod/ vätska och barnsjukvård. Eva Lagervalls väg 8.
Tel 018 611 26 10. Öppet: torsd 13-17 samt 4:e sönd i varje månad 13-17. www.medfak.uu.se/medhistmus/
? Psykiatrihistoriska museet ? nytt för 2003!
Eva Lagerwalls väg 10, Ulleråkersområdet
Tel. 018 611 20 48, 018 611 20 50.
Öppet: Torsd 10-14 samt första sönd i månaden 12-15. Stängt vid helger och skolferier.
? Örtagården i Botaniska trädgården
? Bibliotheca Walleriana, en av världens största och värdefullaste samlingar av historisk litteratur inom medicin och angränsande områden finns på Uppsala Universitetsbibliotek.
Tel 018 471 39 00.
www.ub.uu.se/arv/special/waller.cfm
? Linnés Hammarby. Tel & fax 018 32 60 94
www.hammarby.uu.se/
? Linnéträdgården i Uppsala
Svartbäcksgatan 27. Tel 018 10 94 90
www.linnaeus.uu.se/
25. Vadstena
? Botaniska trädgården ? Hortus redivivus
Växter med anor från den Heliga Birgittas tid. Här finns örtkryddor, läkeväxter, giftdroger, historiska rosor och prydnadsbuskar.
www.vadstena.com
? Hospitalmuséet. Byggnaden uppfördes år 1757 och fick då heta ?Stora Dårhuset? med 12 vårdplatser. Samlingarna i museet speglar psykiatrivården från 1500-talets början till våra dagar.
www.vadstena.com
? Apoteket i Vadstena, inredning från 1864.
Rådhustorget 7. Tel 0143 120 58
26. Ven/Landskrona ? nytt för 2003!
? Uraniborg, Tycho Brahes observatorium, laboratorium och slott. Förutom att studera rymden experimenterade han med mediciner mot feber, epilepsi och pest. Landsvägen 182,
260 13 S:t Ibb, Ven. Tel 0418 725 30
Öppet: 29/6 kl 10-16, 30/6-10/8 kl 10-17, 11/8-14/9 kl 11-16. www.landskrona.se/kultur/tychobrahe/sv_tychobrahe/
27. Vindeln
? Apoteket i Vindeln, inredning från 1924.
Vårdcentralen. Tel 0933 100 02
28. Vinslöv ? nytt för 2003!
? Flädergården, försäljning av ett tjugotal olika fläderprodukter. Kaffestuga med lunch och gårdsbutik. Tel 044 816 00, 044 816 02
www.algonet.se/~lars-m/
? Örtagårdens Plantskola. Tel 044 819 34.
Öppet: Vard 9-18, lörd 9-15, sönd 10-15.
www.ortagarden.com/
29. Visingsö
? Visingsborgs örtagård, Hamnen. Tel 0390 40186.
Öppet: juni och augusti 11-17, juli 11-19
www.visingso.net/forening/ortagarden/
30. Vänersborg ? nytt för 2003!
? Medicinhistoriskt museum. Vänersborgs lasaretts historia 1783-1988, sjukhusmat förr och nu, folklig läkekonst, veterinärmedicinsk historia samt en örtagård med medicinalväxter. Gamla lasarettsbyggnaden i Vänerparken. Tel 0521 276307. Öppet: juni-aug, tis-tors samt sön 13-16. www.alvlanmus.se/museer/medicin/medstart.htm
31. Väröbacka ? nytt för 2003!
? Åkrabergs Trädgård, 20 km norr om Varberg
Medicinalväxter och fuchsiautställning.
Tel 0340 665300.
Öppet: 20 juni till 31 augusti, vard 9-18, lör 9-13
32. Västerås
? Farmacihistorisk avdelning i Landstingets medicinhistoriska museum. Claréusgatan 2.
Tel 021 17 30 00
? Vallby friluftsmuseum ? nytt för 2003!
Tel 021 19 54 80
33. Växjö
? Psykiatrihistoriska museet, S:t Sigfrids sjukhus
www.ltkronoberg.se/psyk/psykmus/psykmus.htm
Läkemedelsvärlden reserverar sig för eventuella felaktiga uppgifter.
En hel del tips har med vänligt tillstånd tagits från Per Boströms och Bo Ohlssons farmacihistoriska hemsida:
home.swipnet.se/PharmHist/Museer/
farm.museer_sv.html
På utflykt i sommarsverige
1. Borås ? OBS!
? Medicinhistoriska museet ? stängt till våren 2004 pga flytt till nya lokaler. Tel 033 616 15 01.
www.boras.se/kultur/museer/medmus/index.htm
2. Enköping
? Westerlundska museet, Kyrkogatan 29. Läkarmottagning och bostad för Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund 1867-1924. Tel 0171 393 85. Öppet: 1 juli – 16 aug, 12-16.
www.enkoping.se/turism/museer/index.htm
3. Falun ? nytt för 2003!
? Medicinhistoriskt museum. En inblick i vår sjukvårdshistoria. Utställning om Läkekonst från tidigt 1800-tal och framåt. Nisserska huset vid Falu lasarett. Tel 023 49 20 64. Öppet: Helgfria tors 14-17.
www.ltdalarna.se/templates/ltPage____6114.asp
4. Gotland
? Krusmyntagården, örtagård med läkeörter.
Tel 0498 296900.
www.krusmynta.se/butik/Index.html
? Kattlunds gård i Grötlingbo socken på södra Gotland. Örtagård med medicinalväxter. www.gotmus.i.se/museigard/kattlund/kattlund.htm
? Botaniska trädgården i Visby.
www.guteinfo.com/svenska/45/1260.htm
5. Göteborg
? Medicinhistoriska museet i Oterdalska huset
Berättar om sjuk- och hälsovårdens utveckling.
Östra Hamngatan 11. Tel 031 711 23 31, 61 27 70
Öppet: tis-fre 11-16, tors till 20.
www.svls.se/sektioner/mhi/museet.htm
? Botanisk trädgård med örtagård, klippträdgård, växthus, planteringar med olika teman, många ovanliga växter. Carl Skottsbergs gata 22 A. Tel 031 741 11 00. Öppet: 9-solnedgång
w3.goteborg.se/botaniska/
6. Helsingborg
? Fredriksdals friluftsmuseum med apoteksmuseum, medicinalväxter och servering.
Tel 042 104500. www.museum.helsingborg.se/fred.htm
? Helsingborgs Medicinhistoriska Museum.
Bergaliden 20. Tel 042-10 12 79.
? Leo Nostalgicus, Leos farmaciindustrimuseum.
Industrimuseum över AB Leos 80-åriga verksamhet, tillgängligt för grupper om högst 25 personer efter överenskommelse. Pharmacia AB, Norrbroplats 2, Helsingborg. Tel 042-22 80 01, 14 09 57.
7. Jokkmokk
? Samemuséet Ájtte. Jokkmokks Fjällträdgård ? botanisk trädgård med medicinalväxter
Tel 0971 101 00. Öppet: 17/6-18/8, alla dagar 9-18. www.ajtte.com/
8. Järna
? Rudolf Steinerseminariets trädgårdspark. I Antroposofernas trädgård finns ett stort urval av rosor, buskar, medicinalväxter, pioner och klematis. Passa också på att se de spännande dammarna som fungerar som kulturhusets reningsverk.
Alltid öppet. Guidade turer sön kl 13.
www.kulturhuset.nu/
9. Jönköping
? Apoteksmuseet i Munksjöskolan, grundat 1982. Barnarpsgatan 39. Tel 036 32 48 00.
10. Kalmar
? Regalskeppet Kronan. Tel 0480 45 13 70.
Öppet: 15/6-14/8, alla dagar 10-18.
www.kalmarlansmuseum.se/kronan/index.html
11. Köping
? Köpings apoteksmuseum ? Scheeles Minne, grundat 1984. Östra Långgatan 32.
Tel 0221 253 41.
? I Köping finns även en Scheelestaty samt ett gravmonument i Köpings kyrka.
12. Landskrona
? Apoteksofficin från 1897. Landskrona museum, Kasernplan, tel 0418 795 34
13. Linköping
? Apoteksmuseum och medicinsk örtagård i Gamla Linköping. Apoteket Kronans officin från 1890 och föremål från 1700-talsapoteket Wasen
Tel 013 20 60 00, 12 11 10. Öppet 14/6-17/8 lörd-sönd 12-16 samt vardagar 1/6-10/8 12-16
www.linkoping.se/gamlalinkoping
? Östergötlands länsmuseum ? nytt för 2003!
Medicinhistorisk avdelning med bland annat två livs levande blodiglar, Raoul Wallenbergs plats. Tel 013 23 03 00.
Öppet: Tis 10-20, ons-fre 10-17, lör-sön 11-16
www.linkoping.se/lansmuseum/info.html
14. Lund
? Medicinhistoriska museet. Farmacihistorisk avdelning, läkekonstens historia sedd ur lundaperspektiv och med utblickar mot omvärlden.
Paviljong 7, S:t Larsparken. Tel 046-15 17 39.
Öppet tis-fre 11.00-15.00.
? Apoteket Svanen i Lund, inredning från 1898.
Kyrkogatan 5, tel 046 14 02 10
15. Malmö
? Apoteket Lejonet, Stortorget. Sveriges i dag äldsta apotek med inredning från 1898.
Stortorget 8, tel 040 97 90 36
16. Mariestad
? Vadsbo museum. En särskild utställning är ägnad Apoteket Lejonet i Mariestad, grundat 1704. Marieholm. Tel 0501 632 14. Öppet: Juni-aug, tis-sön 13-16, ons 13-19, mån stängt.
17. Mönsterås
? Apoteksmuseet i Stranda Hembygdsgård, invigt 1968. Kvarngatan 26. Tel 0499 100 01.
www.galatea.nu/stranda.html
18. Simrishamn ? nytt för 2003!
? Apotekarns Trädgård. En skånsk medelhavsträdgård mitt i Simrishamn. Stortorget, Simrishamn. Tel 0414 16170. www.apotekarns.com/
19. Skara
? Apoteket i Skara, inredning från 1904, Järnvägsgatan 14. Tel 0511 215 04.
? Veterinärhistoriskt museum, Linnélärjungen Peter Hernquists boskapsapotek från 1700-talet.
Tel 0511 672 47. Öppet tis-sön 12-17.
www-skara.slu.se/vhm.htm
20. Staffanstorp
? Tirups örtagård har cirka 500 sorters krydd-, färg- och medicinalväxter. Café, butik och plantskola. Tel 040 44 52 53.
www.staffanstorp.se/html/swe/tirup.htm
21. Stockholm
? Örtagård vid Vasamuséet.
? Scheelestaty i Humlegården.
? Farmacihistoriska Museet, Wallingatan 24.
Tel 08 723 50 00. www.swepharm.se/?page=7
? Skansenapoteket Kronan, Friluftsmuseet Skansen, Djurgården. Tel 08 578 900 05.
www.skansen.se/hgt/hg_2.asp?HGId=8
? Farmacirummet i Medicinhistoriska museet, Eugeniahemmet, Karolinska Sjukhuset. Museet visar förutom den svenska läkekonstens och sjukvårdens historia, även tandläkekonstens historia och farmacins. Tel 08 34 86 20. Öppet: Tis, tors-fre kl 11-16, ons 11-19, sön kl 12-16. www.medhm.se/
? Apoteket Storken, inredning från 1898.
Storgatan 28. Tel 08 662 55 78.
? Apoteket Korpen, inredning från 1924.
Västerlånggatan 16. Tel 08 20 28 20.
? Apoteket Ugglan, inredning delvis från 1894.
Drottninggatan 59. Tel 08 23 14 25.
? Nobelmuseet ? nytt för 2003!
Börshuset, Stortorget, Gamla Stan. Tel 08 23 25 06. Öppet: Tisd 11-20, onsd-sönd 11-17, månd stängt. www.nobel.se/nobel/nobelmuseum/index-sv.html
22. Södertälje ? nytt för 2003!
Tits Experiment. www.tomtit.se/
23. Umeå ? nytt för 2003!
? Västerbottens museum, medicinhistoriska samlingar. Tel 090-17 18 00.
Öppet: tis-fre 10-16, lör 12-16, sön 12-17.
www.vasterbottensmuseum.se/
24. Uppsala
? Medicinhistoriskt museum på Södra Ulleråkersområdet. Tar upp ämnen som kirurgi, radiologi, klinisk kemi, apoteksmuséet, andningsvård, invärtesmedicin, mikroskopet/patologi, blod/ vätska och barnsjukvård. Eva Lagervalls väg 8.
Tel 018 611 26 10. Öppet: torsd 13-17 samt 4:e sönd i varje månad 13-17. www.medfak.uu.se/medhistmus/
? Psykiatrihistoriska museet ? nytt för 2003!
Eva Lagerwalls väg 10, Ulleråkersområdet
Tel. 018 611 20 48, 018 611 20 50.
Öppet: Torsd 10-14 samt första sönd i månaden 12-15. Stängt vid helger och skolferier.
? Örtagården i Botaniska trädgården
? Bibliotheca Walleriana, en av världens största och värdefullaste samlingar av historisk litteratur inom medicin och angränsande områden finns på Uppsala Universitetsbibliotek.
Tel 018 471 39 00.
www.ub.uu.se/arv/special/waller.cfm
? Linnés Hammarby. Tel & fax 018 32 60 94
www.hammarby.uu.se/
? Linnéträdgården i Uppsala
Svartbäcksgatan 27. Tel 018 10 94 90
www.linnaeus.uu.se/
25. Vadstena
? Botaniska trädgården ? Hortus redivivus
Växter med anor från den Heliga Birgittas tid. Här finns örtkryddor, läkeväxter, giftdroger, historiska rosor och prydnadsbuskar.
www.vadstena.com
? Hospitalmuséet. Byggnaden uppfördes år 1757 och fick då heta ?Stora Dårhuset? med 12 vårdplatser. Samlingarna i museet speglar psykiatrivården från 1500-talets början till våra dagar.
www.vadstena.com
? Apoteket i Vadstena, inredning från 1864.
Rådhustorget 7. Tel 0143 120 58
26. Ven/Landskrona ? nytt för 2003!
? Uraniborg, Tycho Brahes observatorium, laboratorium och slott. Förutom att studera rymden experimenterade han med mediciner mot feber, epilepsi och pest. Landsvägen 182,
260 13 S:t Ibb, Ven. Tel 0418 725 30
Öppet: 29/6 kl 10-16, 30/6-10/8 kl 10-17, 11/8-14/9 kl 11-16. www.landskrona.se/kultur/tychobrahe/sv_tychobrahe/
27. Vindeln
? Apoteket i Vindeln, inredning från 1924.
Vårdcentralen. Tel 0933 100 02
28. Vinslöv ? nytt för 2003!
? Flädergården, försäljning av ett tjugotal olika fläderprodukter. Kaffestuga med lunch och gårdsbutik. Tel 044 816 00, 044 816 02
www.algonet.se/~lars-m/
? Örtagårdens Plantskola. Tel 044 819 34.
Öppet: Vard 9-18, lörd 9-15, sönd 10-15.
www.ortagarden.com/
29. Visingsö
? Visingsborgs örtagård, Hamnen. Tel 0390 40186.
Öppet: juni och augusti 11-17, juli 11-19
www.visingso.net/forening/ortagarden/
30. Vänersborg ? nytt för 2003!
? Medicinhistoriskt museum. Vänersborgs lasaretts historia 1783-1988, sjukhusmat förr och nu, folklig läkekonst, veterinärmedicinsk historia samt en örtagård med medicinalväxter. Gamla lasarettsbyggnaden i Vänerparken. Tel 0521 276307. Öppet: juni-aug, tis-tors samt sön 13-16. www.alvlanmus.se/museer/medicin/medstart.htm
31. Väröbacka ? nytt för 2003!
? Åkrabergs Trädgård, 20 km norr om Varberg
Medicinalväxter och fuchsiautställning.
Tel 0340 665300.
Öppet: 20 juni till 31 augusti, vard 9-18, lör 9-13
32. Västerås
? Farmacihistorisk avdelning i Landstingets medicinhistoriska museum. Claréusgatan 2.
Tel 021 17 30 00
? Vallby friluftsmuseum ? nytt för 2003!
Tel 021 19 54 80
33. Växjö
? Psykiatrihistoriska museet, S:t Sigfrids sjukhus
www.ltkronoberg.se/psyk/psykmus/psykmus.htm
Läkemedelsvärlden reserverar sig för eventuella felaktiga uppgifter.
En hel del tips har med vänligt tillstånd tagits från Per Boströms och Bo Ohlssons farmacihistoriska hemsida:
home.swipnet.se/PharmHist/Museer/
farm.museer_sv.html
Levande apotek i Gamla Linköping
I apoteksmuseet, med inredning från 1890-talet, kan man besöka såväl försäljningslokalen som titta in bakom kulisserna och studera hur läkemedel tillverkades förr. 1988 flyttades byggnaden, Wallenbergska gården, från mitten av 1700-talet, till den norra delen av Gamla Linköping.
? När vi har öppet hus, om helgerna, är allt öppet och vi har apotekskunniga guider på plats. På vardagarna är det bara officinen och passagen med utställning som är öppen, berättar Gunnar Lundberg, apotekare och en av eldsjälarna i museet.
Apoteket kan stoltsera med linköpingsapoteket Kronans officin från 1890-talet. I utställningen finns föremål från apoteket Wasen i Linköping, från 1700-talet, samt flera andra föremål från andra apotek i Östergötland och angränsande landskap.
? Apoteket är pedagogiskt uppbyggt. Först kommer man in i officinen. Sen går man igenom passagen med vår sex meter långa monterutställning ?Botemedel från forntid till nutid?. Längst bak finns en utställning som visar hur tillverkningen går till från medicinalväxt till färdigt läkemedel, säger Gunnar Lundberg.
Utställningen ?Botemedel från forntid till nutid? visar upp, både i text, bild och med hjälp av föremål, hur botemedel har använts och framställts från tidernas begynnelse fram till 1950. Tanken är att snart komplettera med utvecklingen under de senaste 50 åren.
Återskapad örtagård
Mitt inne i Gamla Linköping, på Djäknegränd, finns en örtagård som invigdes i augusti 1957. Den är ett försök att återuppliva den medicinalträdgård som under en tid fanns vid Katedralskolan i Linköping på 1700-talet. I små örtasängar odlas krydd- och medicinalväxter, både sådana som fortfarande används och sådana som sedan årtusenden brukats i folkmedicinen och därför finns omnämnda i gamla örtaböcker. I Gamla Linköping finns även tre serveringar, 15 museer och 14 hantverkare och bodar.
Levande apotek i Gamla Linköping
I apoteksmuseet, med inredning från 1890-talet, kan man besöka såväl försäljningslokalen som titta in bakom kulisserna och studera hur läkemedel tillverkades förr. 1988 flyttades byggnaden, Wallenbergska gården, från mitten av 1700-talet, till den norra delen av Gamla Linköping.
? När vi har öppet hus, om helgerna, är allt öppet och vi har apotekskunniga guider på plats. På vardagarna är det bara officinen och passagen med utställning som är öppen, berättar Gunnar Lundberg, apotekare och en av eldsjälarna i museet.
Apoteket kan stoltsera med linköpingsapoteket Kronans officin från 1890-talet. I utställningen finns föremål från apoteket Wasen i Linköping, från 1700-talet, samt flera andra föremål från andra apotek i Östergötland och angränsande landskap.
? Apoteket är pedagogiskt uppbyggt. Först kommer man in i officinen. Sen går man igenom passagen med vår sex meter långa monterutställning ?Botemedel från forntid till nutid?. Längst bak finns en utställning som visar hur tillverkningen går till från medicinalväxt till färdigt läkemedel, säger Gunnar Lundberg.
Utställningen ?Botemedel från forntid till nutid? visar upp, både i text, bild och med hjälp av föremål, hur botemedel har använts och framställts från tidernas begynnelse fram till 1950. Tanken är att snart komplettera med utvecklingen under de senaste 50 åren.
Återskapad örtagård
Mitt inne i Gamla Linköping, på Djäknegränd, finns en örtagård som invigdes i augusti 1957. Den är ett försök att återuppliva den medicinalträdgård som under en tid fanns vid Katedralskolan i Linköping på 1700-talet. I små örtasängar odlas krydd- och medicinalväxter, både sådana som fortfarande används och sådana som sedan årtusenden brukats i folkmedicinen och därför finns omnämnda i gamla örtaböcker. I Gamla Linköping finns även tre serveringar, 15 museer och 14 hantverkare och bodar.
Levande apotek i Gamla Linköping
I apoteksmuseet, med inredning från 1890-talet, kan man besöka såväl försäljningslokalen som titta in bakom kulisserna och studera hur läkemedel tillverkades förr. 1988 flyttades byggnaden, Wallenbergska gården, från mitten av 1700-talet, till den norra delen av Gamla Linköping.
? När vi har öppet hus, om helgerna, är allt öppet och vi har apotekskunniga guider på plats. På vardagarna är det bara officinen och passagen med utställning som är öppen, berättar Gunnar Lundberg, apotekare och en av eldsjälarna i museet.
Apoteket kan stoltsera med linköpingsapoteket Kronans officin från 1890-talet. I utställningen finns föremål från apoteket Wasen i Linköping, från 1700-talet, samt flera andra föremål från andra apotek i Östergötland och angränsande landskap.
? Apoteket är pedagogiskt uppbyggt. Först kommer man in i officinen. Sen går man igenom passagen med vår sex meter långa monterutställning ?Botemedel från forntid till nutid?. Längst bak finns en utställning som visar hur tillverkningen går till från medicinalväxt till färdigt läkemedel, säger Gunnar Lundberg.
Utställningen ?Botemedel från forntid till nutid? visar upp, både i text, bild och med hjälp av föremål, hur botemedel har använts och framställts från tidernas begynnelse fram till 1950. Tanken är att snart komplettera med utvecklingen under de senaste 50 åren.
Återskapad örtagård
Mitt inne i Gamla Linköping, på Djäknegränd, finns en örtagård som invigdes i augusti 1957. Den är ett försök att återuppliva den medicinalträdgård som under en tid fanns vid Katedralskolan i Linköping på 1700-talet. I små örtasängar odlas krydd- och medicinalväxter, både sådana som fortfarande används och sådana som sedan årtusenden brukats i folkmedicinen och därför finns omnämnda i gamla örtaböcker. I Gamla Linköping finns även tre serveringar, 15 museer och 14 hantverkare och bodar.
Levande apotek i Gamla Linköping
I apoteksmuseet, med inredning från 1890-talet, kan man besöka såväl försäljningslokalen som titta in bakom kulisserna och studera hur läkemedel tillverkades förr. 1988 flyttades byggnaden, Wallenbergska gården, från mitten av 1700-talet, till den norra delen av Gamla Linköping.
? När vi har öppet hus, om helgerna, är allt öppet och vi har apotekskunniga guider på plats. På vardagarna är det bara officinen och passagen med utställning som är öppen, berättar Gunnar Lundberg, apotekare och en av eldsjälarna i museet.
Apoteket kan stoltsera med linköpingsapoteket Kronans officin från 1890-talet. I utställningen finns föremål från apoteket Wasen i Linköping, från 1700-talet, samt flera andra föremål från andra apotek i Östergötland och angränsande landskap.
? Apoteket är pedagogiskt uppbyggt. Först kommer man in i officinen. Sen går man igenom passagen med vår sex meter långa monterutställning ?Botemedel från forntid till nutid?. Längst bak finns en utställning som visar hur tillverkningen går till från medicinalväxt till färdigt läkemedel, säger Gunnar Lundberg.
Utställningen ?Botemedel från forntid till nutid? visar upp, både i text, bild och med hjälp av föremål, hur botemedel har använts och framställts från tidernas begynnelse fram till 1950. Tanken är att snart komplettera med utvecklingen under de senaste 50 åren.
Återskapad örtagård
Mitt inne i Gamla Linköping, på Djäknegränd, finns en örtagård som invigdes i augusti 1957. Den är ett försök att återuppliva den medicinalträdgård som under en tid fanns vid Katedralskolan i Linköping på 1700-talet. I små örtasängar odlas krydd- och medicinalväxter, både sådana som fortfarande används och sådana som sedan årtusenden brukats i folkmedicinen och därför finns omnämnda i gamla örtaböcker. I Gamla Linköping finns även tre serveringar, 15 museer och 14 hantverkare och bodar.