Månads arkivering juni 2003

Patientmakt sätter press på industrin

Läkemedelsvärlden
-
0

En fjärdedel av tillfrågade personer ansåg inte att de fick tillräcklig information från läkaren och två tredjedelar av personerna söker regelbundet mer information om sjukdom och läkemedel på egen hand för att vara säkra på att de får bästa möjliga behandling. Det visar en undersökning av mer än 5500 personer i USA och Europa. 4042 av de personer som svarat på undersökningen var konsumenter. Läkare och personer från läkemedelsindustrin var också representerade.

Undersökningen är utförd av Cap Gemini Ernst & Young som menar att resultaten visar att läkemedelsbolagen behöver utveckla strategier för att möta patienternas behov av information. En tredjedel av svarande ville ha mer direktkontakt med den farmacevtiska industrin för att få mer information och lära sig mer om nya behandlingar.

Förhållandena mellan läkare och läkemedelsindustrin blir mer spända enligt undersökningen. Nära två tredjedelar av läkarna är bekymrade över att industrin inte håller dem informerade om vilken information företagen ger till patienterna. 38 procent av läkarna hade också medvetet bestämt sig för att spendera mindre tid med läkemedelskonsulenter än de gjorde för två år sedan. Däremot visar undersökningen att läkarna vill utveckla ett mer öppet och ärligt förhållande till läkemedelsindustrin.

Antidepressiva men inte beteendeterapi minskar risk för hjärtinfarkt

Läkemedelsvärlden
-
0

Enrichd-studiens mål var att undersöka om behandling kunde reducera mortalitet och antalet reinfarkter. 2481 patienter med akut hjärtinfarkt inkluderades inom 28 dagar efter infarkt. Patienterna screenades för, och skulle antingen ha en depression, eller ett så kallat lågt socialt stöd, LPSS (low percieved social support). De randomiserades till antingen kognitiv beteendeterapi (KBT) eller ?standardbehandling?. Antidepressiva läkemedel, i form av SSRI, användes som tillägg om det var indicerat.

Bland de patienter som fick behandling med antidepressiva läkemedel, 20,6 procent respektive 28 procent i standard- respektive KBT-gruppen, sågs en bättre effekt på överlevnad och antalet reinfarkter jämfört med dem som inte fick antidepressiva läkemedel.

De patienter som fick KBT-behandling förbättrades mer i sin depression (HSRD ?10,1) jämfört med dem som inte fick KBT (HSRD ?8,4), vid sex månader (p<0,001). Även ESSI-poängen, för att mäta LPSS, förbättrades till fördel för dem som fick KBT, 5.1 i KBT-gruppen mot 3,4 i gruppen med vanlig behandling (p<.001).

Däremot sågs ingen effekt på den primära effektparametern, död och reinfarkt, mellan grupperna. KBT-gruppen uppvisade 75,9 procent patienter utan några händelser, standardgruppen 75,8 procent patienter utan händelser. Ingen skillnad sågs heller på överlevnad mellan KBT- och standardgruppen bland dem med depression, LPSS eller både depression och LPSS.

Författarnas slutsats är att behandlingen inte förbättrar överlevnaden. Däremot förbättrades depressionen och den sociala isoleringen, även om den relativa förbättringen i KBT-gruppen var mindre än väntat på grund av stor förbättring i standardgruppen.

Studien organiserades av amerikanska National Heart, Lung and Blood Institute. Inklusion startade i oktober och löpte till april 2001. De 2481 patienterna, varav 1084 kvinnor och 1397 män, kom från 73 sjukhus och samlades vid 8 kliniska centra. Primär effektparameter var en kombination av död och reinfarkt. Sekundär effektparameter var förändring i HSRD eller ESSI vid sex månader.

Depression klassificerades genom DSM-IV-kriterierna, och graden genom att använda Hamilton Rating Scale for Depression (HRSD). LPSS klassificerades genom Enhancing Recovery in Coronary Heart Disease Patients (ENRICHD) Social Support Instrument (ESSI), speciellt framtagen till studien. Patienterna randomiserades sen till vanlig medicinsk behandling eller KBT-baserad psykosocial intervention.

KBT initierades i snitt 17 dagar efter hjärtinfarkten. Varje patient fick i snitt 11 sessioner under 6 månader, plus gruppterapi om möjligt. Patienterna fick tillägg av SSRI om de fick mer än 24 poäng på HSRD-skalan eller om de förbättrades mindre än 50 procent i Beck Depression Inventory efter fem veckor.

Antidepressiva men inte beteendeterapi minskar risk för hjärtinfarkt

Läkemedelsvärlden
-
0

Enrichd-studiens mål var att undersöka om behandling kunde reducera mortalitet och antalet reinfarkter. 2481 patienter med akut hjärtinfarkt inkluderades inom 28 dagar efter infarkt. Patienterna screenades för, och skulle antingen ha en depression, eller ett så kallat lågt socialt stöd, LPSS (low percieved social support). De randomiserades till antingen kognitiv beteendeterapi (KBT) eller ?standardbehandling?. Antidepressiva läkemedel, i form av SSRI, användes som tillägg om det var indicerat.

Bland de patienter som fick behandling med antidepressiva läkemedel, 20,6 procent respektive 28 procent i standard- respektive KBT-gruppen, sågs en bättre effekt på överlevnad och antalet reinfarkter jämfört med dem som inte fick antidepressiva läkemedel.

De patienter som fick KBT-behandling förbättrades mer i sin depression (HSRD ?10,1) jämfört med dem som inte fick KBT (HSRD ?8,4), vid sex månader (p<0,001). Även ESSI-poängen, för att mäta LPSS, förbättrades till fördel för dem som fick KBT, 5.1 i KBT-gruppen mot 3,4 i gruppen med vanlig behandling (p<.001).

Däremot sågs ingen effekt på den primära effektparametern, död och reinfarkt, mellan grupperna. KBT-gruppen uppvisade 75,9 procent patienter utan några händelser, standardgruppen 75,8 procent patienter utan händelser. Ingen skillnad sågs heller på överlevnad mellan KBT- och standardgruppen bland dem med depression, LPSS eller både depression och LPSS.

Författarnas slutsats är att behandlingen inte förbättrar överlevnaden. Däremot förbättrades depressionen och den sociala isoleringen, även om den relativa förbättringen i KBT-gruppen var mindre än väntat på grund av stor förbättring i standardgruppen.

Studien organiserades av amerikanska National Heart, Lung and Blood Institute. Inklusion startade i oktober och löpte till april 2001. De 2481 patienterna, varav 1084 kvinnor och 1397 män, kom från 73 sjukhus och samlades vid 8 kliniska centra. Primär effektparameter var en kombination av död och reinfarkt. Sekundär effektparameter var förändring i HSRD eller ESSI vid sex månader.

Depression klassificerades genom DSM-IV-kriterierna, och graden genom att använda Hamilton Rating Scale for Depression (HRSD). LPSS klassificerades genom Enhancing Recovery in Coronary Heart Disease Patients (ENRICHD) Social Support Instrument (ESSI), speciellt framtagen till studien. Patienterna randomiserades sen till vanlig medicinsk behandling eller KBT-baserad psykosocial intervention.

KBT initierades i snitt 17 dagar efter hjärtinfarkten. Varje patient fick i snitt 11 sessioner under 6 månader, plus gruppterapi om möjligt. Patienterna fick tillägg av SSRI om de fick mer än 24 poäng på HSRD-skalan eller om de förbättrades mindre än 50 procent i Beck Depression Inventory efter fem veckor.

Antidepressiva men inte beteendeterapi minskar risk för hjärtinfarkt

Läkemedelsvärlden
-
0

Enrichd-studiens mål var att undersöka om behandling kunde reducera mortalitet och antalet reinfarkter. 2481 patienter med akut hjärtinfarkt inkluderades inom 28 dagar efter infarkt. Patienterna screenades för, och skulle antingen ha en depression, eller ett så kallat lågt socialt stöd, LPSS (low percieved social support). De randomiserades till antingen kognitiv beteendeterapi (KBT) eller ?standardbehandling?. Antidepressiva läkemedel, i form av SSRI, användes som tillägg om det var indicerat.

Bland de patienter som fick behandling med antidepressiva läkemedel, 20,6 procent respektive 28 procent i standard- respektive KBT-gruppen, sågs en bättre effekt på överlevnad och antalet reinfarkter jämfört med dem som inte fick antidepressiva läkemedel.

De patienter som fick KBT-behandling förbättrades mer i sin depression (HSRD ?10,1) jämfört med dem som inte fick KBT (HSRD ?8,4), vid sex månader (p<0,001). Även ESSI-poängen, för att mäta LPSS, förbättrades till fördel för dem som fick KBT, 5.1 i KBT-gruppen mot 3,4 i gruppen med vanlig behandling (p<.001).

Däremot sågs ingen effekt på den primära effektparametern, död och reinfarkt, mellan grupperna. KBT-gruppen uppvisade 75,9 procent patienter utan några händelser, standardgruppen 75,8 procent patienter utan händelser. Ingen skillnad sågs heller på överlevnad mellan KBT- och standardgruppen bland dem med depression, LPSS eller både depression och LPSS.

Författarnas slutsats är att behandlingen inte förbättrar överlevnaden. Däremot förbättrades depressionen och den sociala isoleringen, även om den relativa förbättringen i KBT-gruppen var mindre än väntat på grund av stor förbättring i standardgruppen.

Studien organiserades av amerikanska National Heart, Lung and Blood Institute. Inklusion startade i oktober och löpte till april 2001. De 2481 patienterna, varav 1084 kvinnor och 1397 män, kom från 73 sjukhus och samlades vid 8 kliniska centra. Primär effektparameter var en kombination av död och reinfarkt. Sekundär effektparameter var förändring i HSRD eller ESSI vid sex månader.

Depression klassificerades genom DSM-IV-kriterierna, och graden genom att använda Hamilton Rating Scale for Depression (HRSD). LPSS klassificerades genom Enhancing Recovery in Coronary Heart Disease Patients (ENRICHD) Social Support Instrument (ESSI), speciellt framtagen till studien. Patienterna randomiserades sen till vanlig medicinsk behandling eller KBT-baserad psykosocial intervention.

KBT initierades i snitt 17 dagar efter hjärtinfarkten. Varje patient fick i snitt 11 sessioner under 6 månader, plus gruppterapi om möjligt. Patienterna fick tillägg av SSRI om de fick mer än 24 poäng på HSRD-skalan eller om de förbättrades mindre än 50 procent i Beck Depression Inventory efter fem veckor.

Biprodukt till nikotin hejdar Alzheimers sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

En ny studie tyder på att en beroendeframkallande och toxisk biprodukt av nikotin kan spela en roll i att förhindra hjärnförändringar som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Ämnet nornikotin produceras när nikonin absorberas i kroppen. Den experimentella studien visar att nornikotin hindrar proteiner att bilda de skadliga plack som finns i hjärnan vid sjukdomen. Forskarna understryker dock att det inte betyder att rökning i sig förhindrar sjukdomsutvecklingen.
Tidigare studier har tytt på att rökning skyddar mot Alzheimers sjukdom, men teorin har ifrågasatts av andra forskare. Därför startade forskarna vid Scripps Research Institute i USA den aktuella studien som förhandspublicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Biprodukt till nikotin hejdar Alzheimers sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

En ny studie tyder på att en beroendeframkallande och toxisk biprodukt av nikotin kan spela en roll i att förhindra hjärnförändringar som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Ämnet nornikotin produceras när nikonin absorberas i kroppen. Den experimentella studien visar att nornikotin hindrar proteiner att bilda de skadliga plack som finns i hjärnan vid sjukdomen. Forskarna understryker dock att det inte betyder att rökning i sig förhindrar sjukdomsutvecklingen.
Tidigare studier har tytt på att rökning skyddar mot Alzheimers sjukdom, men teorin har ifrågasatts av andra forskare. Därför startade forskarna vid Scripps Research Institute i USA den aktuella studien som förhandspublicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Biprodukt till nikotin hejdar Alzheimers sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

En ny studie tyder på att en beroendeframkallande och toxisk biprodukt av nikotin kan spela en roll i att förhindra hjärnförändringar som är kopplade till Alzheimers sjukdom. Ämnet nornikotin produceras när nikonin absorberas i kroppen. Den experimentella studien visar att nornikotin hindrar proteiner att bilda de skadliga plack som finns i hjärnan vid sjukdomen. Forskarna understryker dock att det inte betyder att rökning i sig förhindrar sjukdomsutvecklingen.
Tidigare studier har tytt på att rökning skyddar mot Alzheimers sjukdom, men teorin har ifrågasatts av andra forskare. Därför startade forskarna vid Scripps Research Institute i USA den aktuella studien som förhandspublicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.

Inhalerat insulin skadar inte andning

Läkemedelsvärlden
-
0

Farhågor för att det inhalerade insulinet Exubera skulle skada andningsfunktionen har tidigare gjorts gällande. Men under en pågående diabeteskongress i New Orleans presenterades data som pekar på att produkten inte skadar lungfunktionen. Bakom fas III-studien står Nektar Therapeutics i samarbete med Pfizer och Aventis.

I studien fick 145 typ 2-diabetiker antingen inhalerat insulin eller rosiglitazon (Avandia) under en tremånadersperiod. Det var ingen skillnad mellan grupperna i lungfunktionstester. Enligt företaget var Exubera också bättre på att hålla blodglukosnivåerna i schack. HbA1C, som är en markör för blodglukosnivåerna, sänktes med 2,3 procent i gruppen som fick Exubera och med 1,4 procent i rosiglitazongruppen.

Inhalerat insulin skadar inte andning

Läkemedelsvärlden
-
0

Farhågor för att det inhalerade insulinet Exubera skulle skada andningsfunktionen har tidigare gjorts gällande. Men under en pågående diabeteskongress i New Orleans presenterades data som pekar på att produkten inte skadar lungfunktionen. Bakom fas III-studien står Nektar Therapeutics i samarbete med Pfizer och Aventis.

I studien fick 145 typ 2-diabetiker antingen inhalerat insulin eller rosiglitazon (Avandia) under en tremånadersperiod. Det var ingen skillnad mellan grupperna i lungfunktionstester. Enligt företaget var Exubera också bättre på att hålla blodglukosnivåerna i schack. HbA1C, som är en markör för blodglukosnivåerna, sänktes med 2,3 procent i gruppen som fick Exubera och med 1,4 procent i rosiglitazongruppen.

Inhalerat insulin skadar inte andning

Läkemedelsvärlden
-
0

Farhågor för att det inhalerade insulinet Exubera skulle skada andningsfunktionen har tidigare gjorts gällande. Men under en pågående diabeteskongress i New Orleans presenterades data som pekar på att produkten inte skadar lungfunktionen. Bakom fas III-studien står Nektar Therapeutics i samarbete med Pfizer och Aventis.

I studien fick 145 typ 2-diabetiker antingen inhalerat insulin eller rosiglitazon (Avandia) under en tremånadersperiod. Det var ingen skillnad mellan grupperna i lungfunktionstester. Enligt företaget var Exubera också bättre på att hålla blodglukosnivåerna i schack. HbA1C, som är en markör för blodglukosnivåerna, sänktes med 2,3 procent i gruppen som fick Exubera och med 1,4 procent i rosiglitazongruppen.

Amylinanalog förbättrar blodsockerkontrollen

Läkemedelsvärlden
-
0

Företaget Amylin Pharmaceuticals lämnade nyligen in kompletterande data för substansen pramlintid till myndigheterna i Schweiz. Läkemedlet är utvecklat för behandling av diabetes typ 1 och insulinkrävande diabetes typ 2. Det fungerar som en amylinreceptoragonist.

Amylin är ett kroppseget peptidhormon som precis som insulin lagras i och utsöndras från betaceller i bukspottskörteln. Förutom att amylin kan påverka mättnadskänslan är det också inblandat i regleringen av sockernivåerna i blodet, bland annat genom att fördröja magtömningen. Personer med typ 1 diabetes har brist både på insulin och amylin.

? Teorin bakom detta läkemedel är intressant. Men jag undrar vilken marknad det kan få eftersom det inte är så effektivt, säger Bo Ahrén, professor vid institutionen för medicin vid Lunds universitet.
I fas III-studier har pramlintid visat sig sänka nivåerna av blodglukosmarkören HbA1C med mellan 0,6 och 0,8 procent hos patienter med oförändrad insulindos.

? Man vill ju gärna att det ska gå ner lite mer. Men för de patienter som inte får tillräcklig kontroll med insulin kan pramlintid bli ett verktyg. Och då behöver det inte heller vara så farligt att det inte har så stor effekt. Det kan inte ersätta insulin men det kan bli ett spännande tillskott.

Amylinanalog förbättrar blodsockerkontrollen

Läkemedelsvärlden
-
0

Företaget Amylin Pharmaceuticals lämnade nyligen in kompletterande data för substansen pramlintid till myndigheterna i Schweiz. Läkemedlet är utvecklat för behandling av diabetes typ 1 och insulinkrävande diabetes typ 2. Det fungerar som en amylinreceptoragonist.

Amylin är ett kroppseget peptidhormon som precis som insulin lagras i och utsöndras från betaceller i bukspottskörteln. Förutom att amylin kan påverka mättnadskänslan är det också inblandat i regleringen av sockernivåerna i blodet, bland annat genom att fördröja magtömningen. Personer med typ 1 diabetes har brist både på insulin och amylin.

? Teorin bakom detta läkemedel är intressant. Men jag undrar vilken marknad det kan få eftersom det inte är så effektivt, säger Bo Ahrén, professor vid institutionen för medicin vid Lunds universitet.
I fas III-studier har pramlintid visat sig sänka nivåerna av blodglukosmarkören HbA1C med mellan 0,6 och 0,8 procent hos patienter med oförändrad insulindos.

? Man vill ju gärna att det ska gå ner lite mer. Men för de patienter som inte får tillräcklig kontroll med insulin kan pramlintid bli ett verktyg. Och då behöver det inte heller vara så farligt att det inte har så stor effekt. Det kan inte ersätta insulin men det kan bli ett spännande tillskott.

Amylinanalog förbättrar blodsockerkontrollen

Läkemedelsvärlden
-
0

Företaget Amylin Pharmaceuticals lämnade nyligen in kompletterande data för substansen pramlintid till myndigheterna i Schweiz. Läkemedlet är utvecklat för behandling av diabetes typ 1 och insulinkrävande diabetes typ 2. Det fungerar som en amylinreceptoragonist.

Amylin är ett kroppseget peptidhormon som precis som insulin lagras i och utsöndras från betaceller i bukspottskörteln. Förutom att amylin kan påverka mättnadskänslan är det också inblandat i regleringen av sockernivåerna i blodet, bland annat genom att fördröja magtömningen. Personer med typ 1 diabetes har brist både på insulin och amylin.

? Teorin bakom detta läkemedel är intressant. Men jag undrar vilken marknad det kan få eftersom det inte är så effektivt, säger Bo Ahrén, professor vid institutionen för medicin vid Lunds universitet.
I fas III-studier har pramlintid visat sig sänka nivåerna av blodglukosmarkören HbA1C med mellan 0,6 och 0,8 procent hos patienter med oförändrad insulindos.

? Man vill ju gärna att det ska gå ner lite mer. Men för de patienter som inte får tillräcklig kontroll med insulin kan pramlintid bli ett verktyg. Och då behöver det inte heller vara så farligt att det inte har så stor effekt. Det kan inte ersätta insulin men det kan bli ett spännande tillskott.

Nya riktlinjer för lipidsänkning

Läkemedelsvärlden
-
0

Ett multifaktoriellt synsätt ska råda vid behandling med lipidsänkande läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets nya rekommendationer ska uppmätta lipidvärden bedömas med hänsyn till vilken riskgrupp patienten i övrigt tillhör.

Patienter med bland annat etablerad kranskärlssjukdom, genomgången stroke eller diabetes mellitus tillhör en grupp med mycket hög risk. Statiner är här ett förstahandsval. Speciellt rekommenderas simvastatin och pravastatin på grund av att dessa två statiner har den mest omfattande dokumentationen. Kostförändring och andra livsstilsförändringar är också viktiga för att minska den kardiovaskulära risken med hjälp av andra mekanismer.

Andelen kvinnor i studier med hjärtsjuka patienter har varit omkring 25 procent. Detta begränsade antal tillsammans med kvinnornas något lägre kardiovaskulära risk innebär att det enligt myndigheten inte går att visa en minskning av total dödlighet hos kvinnor.

Det är möjligt att indikationen för behandling i grupper med mycket hög risk kan behöva utsträckas till alla patienter med totalkolesterol över 3,5 mmol/L. Men enligt Läkemedelsverket behöver ytterligare studieresultat inväntas innan det är läge för detta.

I gruppen med hög risk att utveckla kranskärlssjukdom finns rökare och patienter med högt blodtryck, njursjukdom eller fetma. Dessa personer bör behandlas i förebyggande syfte när den absoluta risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom inom tio år uppskattas till minst 20 procent. Här pekar myndigheten på att livsstilsmodifierande åtgärder är extra viktiga. Läkemedelsbehandling bör övervägas om inte den absoluta risken minskar med hjälp av livsstilsförändringarna. Men de väldokumenterade vinster som finns vid behandling med statiner hos redan kärlsjuka individer ska inte tas som intäkt för en omfattande behandling av personer utan påvisad hjärt-kärlsjukdom.

Nya riktlinjer för lipidsänkning

Läkemedelsvärlden
-
0

Ett multifaktoriellt synsätt ska råda vid behandling med lipidsänkande läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets nya rekommendationer ska uppmätta lipidvärden bedömas med hänsyn till vilken riskgrupp patienten i övrigt tillhör.

Patienter med bland annat etablerad kranskärlssjukdom, genomgången stroke eller diabetes mellitus tillhör en grupp med mycket hög risk. Statiner är här ett förstahandsval. Speciellt rekommenderas simvastatin och pravastatin på grund av att dessa två statiner har den mest omfattande dokumentationen. Kostförändring och andra livsstilsförändringar är också viktiga för att minska den kardiovaskulära risken med hjälp av andra mekanismer.

Andelen kvinnor i studier med hjärtsjuka patienter har varit omkring 25 procent. Detta begränsade antal tillsammans med kvinnornas något lägre kardiovaskulära risk innebär att det enligt myndigheten inte går att visa en minskning av total dödlighet hos kvinnor.

Det är möjligt att indikationen för behandling i grupper med mycket hög risk kan behöva utsträckas till alla patienter med totalkolesterol över 3,5 mmol/L. Men enligt Läkemedelsverket behöver ytterligare studieresultat inväntas innan det är läge för detta.

I gruppen med hög risk att utveckla kranskärlssjukdom finns rökare och patienter med högt blodtryck, njursjukdom eller fetma. Dessa personer bör behandlas i förebyggande syfte när den absoluta risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom inom tio år uppskattas till minst 20 procent. Här pekar myndigheten på att livsstilsmodifierande åtgärder är extra viktiga. Läkemedelsbehandling bör övervägas om inte den absoluta risken minskar med hjälp av livsstilsförändringarna. Men de väldokumenterade vinster som finns vid behandling med statiner hos redan kärlsjuka individer ska inte tas som intäkt för en omfattande behandling av personer utan påvisad hjärt-kärlsjukdom.

Nya riktlinjer för lipidsänkning

Läkemedelsvärlden
-
0

Ett multifaktoriellt synsätt ska råda vid behandling med lipidsänkande läkemedel. Enligt Läkemedelsverkets nya rekommendationer ska uppmätta lipidvärden bedömas med hänsyn till vilken riskgrupp patienten i övrigt tillhör.

Patienter med bland annat etablerad kranskärlssjukdom, genomgången stroke eller diabetes mellitus tillhör en grupp med mycket hög risk. Statiner är här ett förstahandsval. Speciellt rekommenderas simvastatin och pravastatin på grund av att dessa två statiner har den mest omfattande dokumentationen. Kostförändring och andra livsstilsförändringar är också viktiga för att minska den kardiovaskulära risken med hjälp av andra mekanismer.

Andelen kvinnor i studier med hjärtsjuka patienter har varit omkring 25 procent. Detta begränsade antal tillsammans med kvinnornas något lägre kardiovaskulära risk innebär att det enligt myndigheten inte går att visa en minskning av total dödlighet hos kvinnor.

Det är möjligt att indikationen för behandling i grupper med mycket hög risk kan behöva utsträckas till alla patienter med totalkolesterol över 3,5 mmol/L. Men enligt Läkemedelsverket behöver ytterligare studieresultat inväntas innan det är läge för detta.

I gruppen med hög risk att utveckla kranskärlssjukdom finns rökare och patienter med högt blodtryck, njursjukdom eller fetma. Dessa personer bör behandlas i förebyggande syfte när den absoluta risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom inom tio år uppskattas till minst 20 procent. Här pekar myndigheten på att livsstilsmodifierande åtgärder är extra viktiga. Läkemedelsbehandling bör övervägas om inte den absoluta risken minskar med hjälp av livsstilsförändringarna. Men de väldokumenterade vinster som finns vid behandling med statiner hos redan kärlsjuka individer ska inte tas som intäkt för en omfattande behandling av personer utan påvisad hjärt-kärlsjukdom.

123...15Sida 2 av 15