Månads arkivering juni 2003

EU-direktiv kan hämma klinisk forskning

Läkemedelsvärlden
-
0

EU-direktivet om klinisk forskning skapar extra byråkrati och höga kostnader och kan därför hota samhällsfinansierad forskning. Oron uttrycktes nyligen i en artikel i engelska tidningen The Guardian. I veckans nummer av tidskriften The Lancet finns också en ledare där det påstås att det finns all anledning för kliniska prövare, som inte sponsras av ett företag, att vara rädda.

Direktivet klubbades igenom i april 2001 och ska implementeras som lag i medlemsländerna i maj 2004. Syftet med direktivet är att sätta en legal standard i hela EU för hur kliniska prövningar ska gå till. Tanken var också att kommersiell läkemedelsforskning skulle underlättas så att europeisk läkemedelsindustri får möjligheter att klara konkurrensen från andra håll.

Enligt direktivet ska alla kliniska prövningar ha en enda sponsor som är juridiskt ansvarig för hela processen. Ledarskribenten i The Lancet menar att detta kan bli mycket problematiskt för den samhällsfinansierade forskningen. Där är samarbeten vanliga och olika personer eller organisationer kan ha ansvar för olika delar av en prövning. Icke-kommersiella forskningsorganisationer kan också behöva investera i infrastruktur och personal för att klara den ökade administration och dokumentation som direktivet kräver.

EU-direktiv kan hämma klinisk forskning

Läkemedelsvärlden
-
0

EU-direktivet om klinisk forskning skapar extra byråkrati och höga kostnader och kan därför hota samhällsfinansierad forskning. Oron uttrycktes nyligen i en artikel i engelska tidningen The Guardian. I veckans nummer av tidskriften The Lancet finns också en ledare där det påstås att det finns all anledning för kliniska prövare, som inte sponsras av ett företag, att vara rädda.

Direktivet klubbades igenom i april 2001 och ska implementeras som lag i medlemsländerna i maj 2004. Syftet med direktivet är att sätta en legal standard i hela EU för hur kliniska prövningar ska gå till. Tanken var också att kommersiell läkemedelsforskning skulle underlättas så att europeisk läkemedelsindustri får möjligheter att klara konkurrensen från andra håll.

Enligt direktivet ska alla kliniska prövningar ha en enda sponsor som är juridiskt ansvarig för hela processen. Ledarskribenten i The Lancet menar att detta kan bli mycket problematiskt för den samhällsfinansierade forskningen. Där är samarbeten vanliga och olika personer eller organisationer kan ha ansvar för olika delar av en prövning. Icke-kommersiella forskningsorganisationer kan också behöva investera i infrastruktur och personal för att klara den ökade administration och dokumentation som direktivet kräver.

EU-direktiv kan hämma klinisk forskning

Läkemedelsvärlden
-
0

EU-direktivet om klinisk forskning skapar extra byråkrati och höga kostnader och kan därför hota samhällsfinansierad forskning. Oron uttrycktes nyligen i en artikel i engelska tidningen The Guardian. I veckans nummer av tidskriften The Lancet finns också en ledare där det påstås att det finns all anledning för kliniska prövare, som inte sponsras av ett företag, att vara rädda.

Direktivet klubbades igenom i april 2001 och ska implementeras som lag i medlemsländerna i maj 2004. Syftet med direktivet är att sätta en legal standard i hela EU för hur kliniska prövningar ska gå till. Tanken var också att kommersiell läkemedelsforskning skulle underlättas så att europeisk läkemedelsindustri får möjligheter att klara konkurrensen från andra håll.

Enligt direktivet ska alla kliniska prövningar ha en enda sponsor som är juridiskt ansvarig för hela processen. Ledarskribenten i The Lancet menar att detta kan bli mycket problematiskt för den samhällsfinansierade forskningen. Där är samarbeten vanliga och olika personer eller organisationer kan ha ansvar för olika delar av en prövning. Icke-kommersiella forskningsorganisationer kan också behöva investera i infrastruktur och personal för att klara den ökade administration och dokumentation som direktivet kräver.

Apoteket tvingas till sparåtgärder

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelskostnaderna ökar mindre än väntat, vilket gör att intäkterna för Apoteket är lägre än budgeterat. Nyligen nekade Läkemedelsförmånsnämnden Apoteket ett extra marginaltillskott om 200 miljoner kronor vilket resulterar i att Apotekets ekonomiska läge är bekymmersamt. Företaget tvingas därför till att göra nerdragningar av sin kostnadsmassa motsvarande 300 heltidstjänster.

? Att ökningstakten minskar är positiv för samhället, men inte för Apoteket, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.

? Det kan bero på en ökad medvetenhet runt läkemedelskostnader hos både förskrivare och allmänhet, men det är för tidigt att säga med säkerhet. Det kräver en djupare analys.

Apotek stängs till hösten

Thony Björk säger att pensionsavgångar och visstidsanställningar till viss del kommer att klara av besparingskraven. Han tror också att man tvingas till en minskad nyrekrytering, vilket leder till en personalminskning. Han hoppas dock att man ska slippa varsla några anställda.

? Naturligtvis får det konsekvenser för tillgängligheten på läkemedel, säger Thony Björk, som inte kan utesluta att apotek kan komma att stängas under hösten.

Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket, berättar att Apotekets verksamhet ska vara anpassad till intäkterna, vilket den nu alltså inte är. Neddragningarna kommer att ske under hösten 2003.

? Det kan också bli så att vissa projekt läggs ner eller senareläggs, liksom att investeringar skjuts på framtiden. Vi får se efter sommaren hur det blir, säger Thony Björk.

Utdelning till staten

Trots de sämre intäkterna har Apoteket som mål att klara avkastningskravet om 100 miljoner kronor till ägaren, staten. Eftersom Apoteket lyder under aktiebolagslagen kan företaget inte drivas med förlust, enligt Thony Björk.

? Och eftersom ägarnas avkastningskrav står krav måste vi göra så här.

Enligt Thony Björk beror Apotekets lägre intäkter av tre anledningar:

1. En lägre försäljningsvolym än den förväntade.

2. En lägre prisnivå beroende på generikareformen som infördes 1 oktober förra året, som är positiv för samhället, men den ger också lägre intäktsnivåer för Apoteket.

3. En oförändrad apoteksmarginal på läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Det pågår en diskussion hur den nya marginalen skulle kunna konstrueras. Thony Björk ser gärna en marginal som baseras utifrån de tjänster som Apoteket utför, och inte försäljningsvolymen.

? Idag får vi lägre intäkter för att vi byter till generiska läkemedel, trots att vi utför ett merarbete. Jag ser hellre att vi får betalt per insats, till exempel för varje rådgivning, varje expediering eller varje läkemedelsgenomgång.

Rimlig avkastning

Apotekets styrelseordförande Jan Bergquist anser att Apoteket måste sköta sitt samhällsuppdrag inom läkemedelsområdet samtidigt som man lever upp till avkastningskravet från ägaren.

? Staten har ett kapital om 1,8 miljarder kronor investerat i Apoteket. En avkastning om 100 miljoner motsvarar 5,5 procent och är en högst rimlig avkastning.

Jan Bergquist menar att den sammatagna tillgängligheten till hösten kommer att bli lika bra som tidigare, men inte heller han kan garantera att det inte kommer vara sämre tillgänglighet på vissa ställen.

? På senaste styrelsemötet beslutade vi att lägga ner två apotek, ett i Rågsved i södra Stockholm och ett i Huskvarna, på grund av dålig lönsamhet.

Tillgängligheten kommer att hållas uppe genom att tillgång till Kundcentrum frigör farmacevttid på befintliga apotek, enligt Jan Bergquist.

? Vi tittar också på att öppna fler apotek i till exempel köpcentrum där mycket folk befinner sig. Därav kan det bli aktuellt med fler stängda apotek.

Apoteket tvingas till sparåtgärder

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelskostnaderna ökar mindre än väntat, vilket gör att intäkterna för Apoteket är lägre än budgeterat. Nyligen nekade Läkemedelsförmånsnämnden Apoteket ett extra marginaltillskott om 200 miljoner kronor vilket resulterar i att Apotekets ekonomiska läge är bekymmersamt. Företaget tvingas därför till att göra nerdragningar av sin kostnadsmassa motsvarande 300 heltidstjänster.

? Att ökningstakten minskar är positiv för samhället, men inte för Apoteket, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.

? Det kan bero på en ökad medvetenhet runt läkemedelskostnader hos både förskrivare och allmänhet, men det är för tidigt att säga med säkerhet. Det kräver en djupare analys.

Apotek stängs till hösten

Thony Björk säger att pensionsavgångar och visstidsanställningar till viss del kommer att klara av besparingskraven. Han tror också att man tvingas till en minskad nyrekrytering, vilket leder till en personalminskning. Han hoppas dock att man ska slippa varsla några anställda.

? Naturligtvis får det konsekvenser för tillgängligheten på läkemedel, säger Thony Björk, som inte kan utesluta att apotek kan komma att stängas under hösten.

Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket, berättar att Apotekets verksamhet ska vara anpassad till intäkterna, vilket den nu alltså inte är. Neddragningarna kommer att ske under hösten 2003.

? Det kan också bli så att vissa projekt läggs ner eller senareläggs, liksom att investeringar skjuts på framtiden. Vi får se efter sommaren hur det blir, säger Thony Björk.

Utdelning till staten

Trots de sämre intäkterna har Apoteket som mål att klara avkastningskravet om 100 miljoner kronor till ägaren, staten. Eftersom Apoteket lyder under aktiebolagslagen kan företaget inte drivas med förlust, enligt Thony Björk.

? Och eftersom ägarnas avkastningskrav står krav måste vi göra så här.

Enligt Thony Björk beror Apotekets lägre intäkter av tre anledningar:

1. En lägre försäljningsvolym än den förväntade.

2. En lägre prisnivå beroende på generikareformen som infördes 1 oktober förra året, som är positiv för samhället, men den ger också lägre intäktsnivåer för Apoteket.

3. En oförändrad apoteksmarginal på läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Det pågår en diskussion hur den nya marginalen skulle kunna konstrueras. Thony Björk ser gärna en marginal som baseras utifrån de tjänster som Apoteket utför, och inte försäljningsvolymen.

? Idag får vi lägre intäkter för att vi byter till generiska läkemedel, trots att vi utför ett merarbete. Jag ser hellre att vi får betalt per insats, till exempel för varje rådgivning, varje expediering eller varje läkemedelsgenomgång.

Rimlig avkastning

Apotekets styrelseordförande Jan Bergquist anser att Apoteket måste sköta sitt samhällsuppdrag inom läkemedelsområdet samtidigt som man lever upp till avkastningskravet från ägaren.

? Staten har ett kapital om 1,8 miljarder kronor investerat i Apoteket. En avkastning om 100 miljoner motsvarar 5,5 procent och är en högst rimlig avkastning.

Jan Bergquist menar att den sammatagna tillgängligheten till hösten kommer att bli lika bra som tidigare, men inte heller han kan garantera att det inte kommer vara sämre tillgänglighet på vissa ställen.

? På senaste styrelsemötet beslutade vi att lägga ner två apotek, ett i Rågsved i södra Stockholm och ett i Huskvarna, på grund av dålig lönsamhet.

Tillgängligheten kommer att hållas uppe genom att tillgång till Kundcentrum frigör farmacevttid på befintliga apotek, enligt Jan Bergquist.

? Vi tittar också på att öppna fler apotek i till exempel köpcentrum där mycket folk befinner sig. Därav kan det bli aktuellt med fler stängda apotek.

Apoteket tvingas till sparåtgärder

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelskostnaderna ökar mindre än väntat, vilket gör att intäkterna för Apoteket är lägre än budgeterat. Nyligen nekade Läkemedelsförmånsnämnden Apoteket ett extra marginaltillskott om 200 miljoner kronor vilket resulterar i att Apotekets ekonomiska läge är bekymmersamt. Företaget tvingas därför till att göra nerdragningar av sin kostnadsmassa motsvarande 300 heltidstjänster.

? Att ökningstakten minskar är positiv för samhället, men inte för Apoteket, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.

? Det kan bero på en ökad medvetenhet runt läkemedelskostnader hos både förskrivare och allmänhet, men det är för tidigt att säga med säkerhet. Det kräver en djupare analys.

Apotek stängs till hösten

Thony Björk säger att pensionsavgångar och visstidsanställningar till viss del kommer att klara av besparingskraven. Han tror också att man tvingas till en minskad nyrekrytering, vilket leder till en personalminskning. Han hoppas dock att man ska slippa varsla några anställda.

? Naturligtvis får det konsekvenser för tillgängligheten på läkemedel, säger Thony Björk, som inte kan utesluta att apotek kan komma att stängas under hösten.

Andreas Rosenlund, pressekreterare på Apoteket, berättar att Apotekets verksamhet ska vara anpassad till intäkterna, vilket den nu alltså inte är. Neddragningarna kommer att ske under hösten 2003.

? Det kan också bli så att vissa projekt läggs ner eller senareläggs, liksom att investeringar skjuts på framtiden. Vi får se efter sommaren hur det blir, säger Thony Björk.

Utdelning till staten

Trots de sämre intäkterna har Apoteket som mål att klara avkastningskravet om 100 miljoner kronor till ägaren, staten. Eftersom Apoteket lyder under aktiebolagslagen kan företaget inte drivas med förlust, enligt Thony Björk.

? Och eftersom ägarnas avkastningskrav står krav måste vi göra så här.

Enligt Thony Björk beror Apotekets lägre intäkter av tre anledningar:

1. En lägre försäljningsvolym än den förväntade.

2. En lägre prisnivå beroende på generikareformen som infördes 1 oktober förra året, som är positiv för samhället, men den ger också lägre intäktsnivåer för Apoteket.

3. En oförändrad apoteksmarginal på läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Det pågår en diskussion hur den nya marginalen skulle kunna konstrueras. Thony Björk ser gärna en marginal som baseras utifrån de tjänster som Apoteket utför, och inte försäljningsvolymen.

? Idag får vi lägre intäkter för att vi byter till generiska läkemedel, trots att vi utför ett merarbete. Jag ser hellre att vi får betalt per insats, till exempel för varje rådgivning, varje expediering eller varje läkemedelsgenomgång.

Rimlig avkastning

Apotekets styrelseordförande Jan Bergquist anser att Apoteket måste sköta sitt samhällsuppdrag inom läkemedelsområdet samtidigt som man lever upp till avkastningskravet från ägaren.

? Staten har ett kapital om 1,8 miljarder kronor investerat i Apoteket. En avkastning om 100 miljoner motsvarar 5,5 procent och är en högst rimlig avkastning.

Jan Bergquist menar att den sammatagna tillgängligheten till hösten kommer att bli lika bra som tidigare, men inte heller han kan garantera att det inte kommer vara sämre tillgänglighet på vissa ställen.

? På senaste styrelsemötet beslutade vi att lägga ner två apotek, ett i Rågsved i södra Stockholm och ett i Huskvarna, på grund av dålig lönsamhet.

Tillgängligheten kommer att hållas uppe genom att tillgång till Kundcentrum frigör farmacevttid på befintliga apotek, enligt Jan Bergquist.

? Vi tittar också på att öppna fler apotek i till exempel köpcentrum där mycket folk befinner sig. Därav kan det bli aktuellt med fler stängda apotek.

Plendil ska inte tas med rödvin på fastande mage

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien, som bara omfattade 8 personer, undersökte hur bland annat rödvin påverkade upptaget av felodipin (Plendil). Då felodipin togs samtidigt med rödvin på fastande mage upptogs endast spårmängder av substansen i blodet. Fyra timmar senare, då deltagarna åt lunch, steg felodipinhalterna dramatiskt i blodet.

? Man går snabbt från ingen effekt till toxisk effekt. Det är som att ta en överdos, säger författaren, David G Bailey, vid London Health Sciences Centre i Ontario, Kanada, till Reuters.

Bailey menar att depotformen av felodipin genomgår något som han kallar ?dose dumping?, när den tas på fastande mage med rödvin. När läkemedlet tas med rödvin verkar det stanna i magen utan att föras vidare till tarmen. När maten kommer fyra timmar senare förs tabletten vidare och frisätter då en stor dos. Bailey rekommenderar därför patienter att inte ta felodipin som depottablett med rödvin på fastande mage.

8 personer tog felodipin som depottablett på fastande mage med antingen ett glas rödvin eller ett glas vatten. Efter fyra timmar fick de lunch och halterna av felodipin i blodet mättes kontinuerligt under 8 timmar. Halterna i blodet av felodipin var högre hos dem som tog tabletten med vatten än hos dem som tog med vin. Efter lunch steg halten dramatiskt hos dem som tog tabletten med rödvin, men inte hos dem som tog med vatten.

Plendil ska inte tas med rödvin på fastande mage

Läkemedelsvärlden
-
0

Studien, som bara omfattade 8 personer, undersökte hur bland annat rödvin påverkade upptaget av felodipin (Plendil). Då felodipin togs samtidigt med rödvin på fastande mage upptogs endast spårmängder av substansen i blodet. Fyra timmar senare, då deltagarna åt lunch, steg felodipinhalterna dramatiskt i blodet.

? Man går snabbt från ingen effekt till toxisk effekt. Det är som att ta en överdos, säger författaren, David G Bailey, vid London Health Sciences Centre i Ontario, Kanada, till Reuters.

Bailey menar att depotformen av felodipin genomgår något som han kallar ?dose dumping?, när den tas på fastande mage med rödvin. När läkemedlet tas med rödvin verkar det stanna i magen utan att föras vidare till tarmen. När maten kommer fyra timmar senare förs tabletten vidare och frisätter då en stor dos. Bailey rekommenderar därför patienter att inte ta felodipin som depottablett med rödvin på fastande mage.

8 personer tog felodipin som depottablett på fastande mage med antingen ett glas rödvin eller ett glas vatten. Efter fyra timmar fick de lunch och halterna av felodipin i blodet mättes kontinuerligt under 8 timmar. Halterna i blodet av felodipin var högre hos dem som tog tabletten med vatten än hos dem som tog med vin. Efter lunch steg halten dramatiskt hos dem som tog tabletten med rödvin, men inte hos dem som tog med vatten.

Samband mellan hormonersättning och bröstcancerrisk stärks

Birgitta Gerne
-
0

Ett år efter att den hittills största studien på användningen av hormonersättning WHI (Womens´s Health Initiative Study) avbröts i förtid, främst på grund av ökad risk för bröstcancer, visar nya data från studien på ännu starkare samband.
I den senaste analysen på 16 608 postmenopausala kvinnor som använt hormonersättning fann forskarna att preparaten inte bara stimulerar tillväxten av bröstcancer utan även gör tumörerna svårare att upptäcka. Det leder till allvarlig fördröjning av diagnosen menar forskarna som publicerat sin studie i dagens JAMA ((2003;289:3243-3253).

Ett annat problem som forskarna pekar på är att kombinationsbehandling leder till mammografiresultat som är svåra att tolka. Det leder till fler falskt positiva resultat som sedan visar sig vara ofarliga.

Samband mellan hormonersättning och bröstcancerrisk stärks

Birgitta Gerne
-
0

Ett år efter att den hittills största studien på användningen av hormonersättning WHI (Womens´s Health Initiative Study) avbröts i förtid, främst på grund av ökad risk för bröstcancer, visar nya data från studien på ännu starkare samband.
I den senaste analysen på 16 608 postmenopausala kvinnor som använt hormonersättning fann forskarna att preparaten inte bara stimulerar tillväxten av bröstcancer utan även gör tumörerna svårare att upptäcka. Det leder till allvarlig fördröjning av diagnosen menar forskarna som publicerat sin studie i dagens JAMA ((2003;289:3243-3253).

Ett annat problem som forskarna pekar på är att kombinationsbehandling leder till mammografiresultat som är svåra att tolka. Det leder till fler falskt positiva resultat som sedan visar sig vara ofarliga.

Samband mellan hormonersättning och bröstcancerrisk stärks

Birgitta Gerne
-
0

Ett år efter att den hittills största studien på användningen av hormonersättning WHI (Womens´s Health Initiative Study) avbröts i förtid, främst på grund av ökad risk för bröstcancer, visar nya data från studien på ännu starkare samband.
I den senaste analysen på 16 608 postmenopausala kvinnor som använt hormonersättning fann forskarna att preparaten inte bara stimulerar tillväxten av bröstcancer utan även gör tumörerna svårare att upptäcka. Det leder till allvarlig fördröjning av diagnosen menar forskarna som publicerat sin studie i dagens JAMA ((2003;289:3243-3253).

Ett annat problem som forskarna pekar på är att kombinationsbehandling leder till mammografiresultat som är svåra att tolka. Det leder till fler falskt positiva resultat som sedan visar sig vara ofarliga.

Carvedilol bättre än metoprolol för hjärtsviktspatienter

Läkemedelsvärlden
-
0

Behandling med betablockeraren carvedilol (Kredex) ger 17 procents relativ riskminskning (p=0,0017) på den primära effektparametern, mortalitet, jämfört med metoprolol (Seloken), hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet bygger på den första direkt jämförande studien mellan två betablockerare vid hjärtsvikt.

De patienter som behandlades med carvedilol levde i genomsnitt 8,0 år jämfört med 6,6 år för dem som fick metoprolol. Patienternas liv förlängdes med i snitt 1,4 år.

– Cometstudien ger klara belägg för att carvedilol ger ökad överlevnad jämfört med metoprolol vid behandling av kronisk hjärtsvikt, säger professor Karl Swedberg, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och vice ordförande i Comet:s ledningskommitté, i ett pressmeddelande.

Comet är en randomiserad dubbelblind studie med 3 029 patienter med mild till måttlig och svår hjärtsvikt från 15 europeiska länder. Studien omfattar 14 000 patientår och 36 svenska sjukhus har deltagit. Syftet med studien var att undersöka om patienter med kronisk hjärtsvikt som behandlas med carvedilol lever längre än dem som behandlas med metoprolol.

– Vi ser nu att alla betablockerare inte har samma effekt även om det medel som användes i Comet var en annan beredningsform än den i Sverige mest använda av metoprolol. Resultatet kommer att få stor betydelse för behandlingen av patienter med hjärtsvikt, säger professor Karl Swedberg.

Resultaten presenterades igår under den pågående European Society of Cardiology:s hjärtsviktskongress i Strasbourg i Frankrike. De kommer att publiceras i Lancet den 5 juli.

Cometstudien har finansierats gemensamt av läkemedelsföretagen Roche och Glaxosmithkline.

Carvedilol bättre än metoprolol för hjärtsviktspatienter

Läkemedelsvärlden
-
0

Behandling med betablockeraren carvedilol (Kredex) ger 17 procents relativ riskminskning (p=0,0017) på den primära effektparametern, mortalitet, jämfört med metoprolol (Seloken), hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet bygger på den första direkt jämförande studien mellan två betablockerare vid hjärtsvikt.

De patienter som behandlades med carvedilol levde i genomsnitt 8,0 år jämfört med 6,6 år för dem som fick metoprolol. Patienternas liv förlängdes med i snitt 1,4 år.

– Cometstudien ger klara belägg för att carvedilol ger ökad överlevnad jämfört med metoprolol vid behandling av kronisk hjärtsvikt, säger professor Karl Swedberg, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och vice ordförande i Comet:s ledningskommitté, i ett pressmeddelande.

Comet är en randomiserad dubbelblind studie med 3 029 patienter med mild till måttlig och svår hjärtsvikt från 15 europeiska länder. Studien omfattar 14 000 patientår och 36 svenska sjukhus har deltagit. Syftet med studien var att undersöka om patienter med kronisk hjärtsvikt som behandlas med carvedilol lever längre än dem som behandlas med metoprolol.

– Vi ser nu att alla betablockerare inte har samma effekt även om det medel som användes i Comet var en annan beredningsform än den i Sverige mest använda av metoprolol. Resultatet kommer att få stor betydelse för behandlingen av patienter med hjärtsvikt, säger professor Karl Swedberg.

Resultaten presenterades igår under den pågående European Society of Cardiology:s hjärtsviktskongress i Strasbourg i Frankrike. De kommer att publiceras i Lancet den 5 juli.

Cometstudien har finansierats gemensamt av läkemedelsföretagen Roche och Glaxosmithkline.

Carvedilol bättre än metoprolol för hjärtsviktspatienter

Läkemedelsvärlden
-
0

Behandling med betablockeraren carvedilol (Kredex) ger 17 procents relativ riskminskning (p=0,0017) på den primära effektparametern, mortalitet, jämfört med metoprolol (Seloken), hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet bygger på den första direkt jämförande studien mellan två betablockerare vid hjärtsvikt.

De patienter som behandlades med carvedilol levde i genomsnitt 8,0 år jämfört med 6,6 år för dem som fick metoprolol. Patienternas liv förlängdes med i snitt 1,4 år.

– Cometstudien ger klara belägg för att carvedilol ger ökad överlevnad jämfört med metoprolol vid behandling av kronisk hjärtsvikt, säger professor Karl Swedberg, professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och vice ordförande i Comet:s ledningskommitté, i ett pressmeddelande.

Comet är en randomiserad dubbelblind studie med 3 029 patienter med mild till måttlig och svår hjärtsvikt från 15 europeiska länder. Studien omfattar 14 000 patientår och 36 svenska sjukhus har deltagit. Syftet med studien var att undersöka om patienter med kronisk hjärtsvikt som behandlas med carvedilol lever längre än dem som behandlas med metoprolol.

– Vi ser nu att alla betablockerare inte har samma effekt även om det medel som användes i Comet var en annan beredningsform än den i Sverige mest använda av metoprolol. Resultatet kommer att få stor betydelse för behandlingen av patienter med hjärtsvikt, säger professor Karl Swedberg.

Resultaten presenterades igår under den pågående European Society of Cardiology:s hjärtsviktskongress i Strasbourg i Frankrike. De kommer att publiceras i Lancet den 5 juli.

Cometstudien har finansierats gemensamt av läkemedelsföretagen Roche och Glaxosmithkline.

Patientmakt sätter press på industrin

Läkemedelsvärlden
-
0

En fjärdedel av tillfrågade personer ansåg inte att de fick tillräcklig information från läkaren och två tredjedelar av personerna söker regelbundet mer information om sjukdom och läkemedel på egen hand för att vara säkra på att de får bästa möjliga behandling. Det visar en undersökning av mer än 5500 personer i USA och Europa. 4042 av de personer som svarat på undersökningen var konsumenter. Läkare och personer från läkemedelsindustrin var också representerade.

Undersökningen är utförd av Cap Gemini Ernst & Young som menar att resultaten visar att läkemedelsbolagen behöver utveckla strategier för att möta patienternas behov av information. En tredjedel av svarande ville ha mer direktkontakt med den farmacevtiska industrin för att få mer information och lära sig mer om nya behandlingar.

Förhållandena mellan läkare och läkemedelsindustrin blir mer spända enligt undersökningen. Nära två tredjedelar av läkarna är bekymrade över att industrin inte håller dem informerade om vilken information företagen ger till patienterna. 38 procent av läkarna hade också medvetet bestämt sig för att spendera mindre tid med läkemedelskonsulenter än de gjorde för två år sedan. Däremot visar undersökningen att läkarna vill utveckla ett mer öppet och ärligt förhållande till läkemedelsindustrin.

Patientmakt sätter press på industrin

Läkemedelsvärlden
-
0

En fjärdedel av tillfrågade personer ansåg inte att de fick tillräcklig information från läkaren och två tredjedelar av personerna söker regelbundet mer information om sjukdom och läkemedel på egen hand för att vara säkra på att de får bästa möjliga behandling. Det visar en undersökning av mer än 5500 personer i USA och Europa. 4042 av de personer som svarat på undersökningen var konsumenter. Läkare och personer från läkemedelsindustrin var också representerade.

Undersökningen är utförd av Cap Gemini Ernst & Young som menar att resultaten visar att läkemedelsbolagen behöver utveckla strategier för att möta patienternas behov av information. En tredjedel av svarande ville ha mer direktkontakt med den farmacevtiska industrin för att få mer information och lära sig mer om nya behandlingar.

Förhållandena mellan läkare och läkemedelsindustrin blir mer spända enligt undersökningen. Nära två tredjedelar av läkarna är bekymrade över att industrin inte håller dem informerade om vilken information företagen ger till patienterna. 38 procent av läkarna hade också medvetet bestämt sig för att spendera mindre tid med läkemedelskonsulenter än de gjorde för två år sedan. Däremot visar undersökningen att läkarna vill utveckla ett mer öppet och ärligt förhållande till läkemedelsindustrin.

123...15Sida 1 av 15