Till WHO:s biverkningsenhet, Uppsala Monitoring Centre har det kommit in drygt 8000 rapporter om biverkningar av antidepressiva läkemedel som man vid centret funnit kan ha ett samband med beroende. Majoriteten biverkningar handlar om utsättningssyndrom. Substanserna paroxetin och venlafaxin är de med flest biverkningsrapporter.
Rapporterna som bygger på misstänkta biverkningar har tagits fram för Konsumentinstitutet Kilens räkning till en hearing om antidepressiva medel som organisationen nyligen arrangerade tillsammans med riksdagens socialutskott.
? Även om det här är mycket använda läkemedel så är det så många rapporter att det finns anledning att vara bekymrad, säger Marie Lindqvist, farmacevt vid WHO.
Global rapportering
? De är en illustration över att de här biverkningarna uppmärksammas på världsnivå. Och man ska komma ihåg att det inte handlar om några enkla och lätta biverkningar utan också om svåra utsättningsproblem.
WHO:s biverkningsregister säger inte något om hur frekventa biverkningarna är. Men WHO har ansett rapporteringen så pass omfattande att en analysgrupp tillsatts.
Att de här medlen orsakar utsättningsproblem är inget nytt, påpekar Marie Lindqvist, som själv i slutet av 90-talet, tillsammans med några kollegor publicerade en artikel i Pharmacoepidemiology and Prescription om detta.
? Problemet kanske snarare är ett kommunikationsproblem. Det är fortfarande inte känt bland patienterna och kanske inte heller bland läkare hur viktigt det är att de här läkemedlen både sätts in och sätts ut på rätt sätt.
Om de biverkningar som SSRI-medel ibland ger kan påstås vara beroendeframkallande pågår det en diskussion.
? Men om det finns utsättningsproblem med ett läkemedel, är det då inte troligt att medlet är beroendeskapande, menar Charles Medawar, brittisk läkemedelsanalytiker, som medverkade vid Kilens hearing.
Månads arkivering maj 2003
Biverkningarna av antidepressiva
behöver bli kända
4 MINUTER MED?
Hur fick ni idén till boken?
?Vi har från början haft uppdraget att informera hälso- och sjukvården. Men för ett år sedan kom vi i samråd med socialdepartementet fram till att vi även ska rikta oss till allmänheten. I den vevan kom ett bokförlag och presenterade den engelska förlagan till Läkemedelsguiden och då nappade vi på det. Sedan dess har vi jobbat intensivt med den, det var mycket som måste skrivas om för svenska förhållanden.
Varför behövs Läkemedelsguiden?
? Vi tycker att det behövs information som är obunden av marknadsintressen. Allmänheten har ett brett intresse av läkemedel och det kommer information från många håll där det kan vara svårt att veta källan och kvalitén på informationen.
Varför inte en internetversion?
? Svenska folket använder visserligen internet väldigt mycket, men vi tror att det blir större läsbarhet om man har en bok till hands. Dessutom har vi inte råd att lägga den på internet.
Vilka kommer att köpa den?
?Vi hoppas att det är samma 60-70 tusen som köper patient-FASS årligen. Det är ju ett bra pris, 195 kr, och dessutom kommer Exlibris att sälja den för 149 kronor.
Kan alla förstå den?
? Ja, vi hoppas det.
Är du nöjd med boken?
?Vi tycker att den är trevlig. Vi har nu insett att det finns vissa viktiga områden som inte tas upp, som olika former av anemier och hjärtsvikt, och som vi ska ta med i nästa upplaga. Vi räknar med att den håller i två-tre år.
Birgitta Gerne
4 MINUTER MED?
Hur fick ni idén till boken?
?Vi har från början haft uppdraget att informera hälso- och sjukvården. Men för ett år sedan kom vi i samråd med socialdepartementet fram till att vi även ska rikta oss till allmänheten. I den vevan kom ett bokförlag och presenterade den engelska förlagan till Läkemedelsguiden och då nappade vi på det. Sedan dess har vi jobbat intensivt med den, det var mycket som måste skrivas om för svenska förhållanden.
Varför behövs Läkemedelsguiden?
? Vi tycker att det behövs information som är obunden av marknadsintressen. Allmänheten har ett brett intresse av läkemedel och det kommer information från många håll där det kan vara svårt att veta källan och kvalitén på informationen.
Varför inte en internetversion?
? Svenska folket använder visserligen internet väldigt mycket, men vi tror att det blir större läsbarhet om man har en bok till hands. Dessutom har vi inte råd att lägga den på internet.
Vilka kommer att köpa den?
?Vi hoppas att det är samma 60-70 tusen som köper patient-FASS årligen. Det är ju ett bra pris, 195 kr, och dessutom kommer Exlibris att sälja den för 149 kronor.
Kan alla förstå den?
? Ja, vi hoppas det.
Är du nöjd med boken?
?Vi tycker att den är trevlig. Vi har nu insett att det finns vissa viktiga områden som inte tas upp, som olika former av anemier och hjärtsvikt, och som vi ska ta med i nästa upplaga. Vi räknar med att den håller i två-tre år.
Birgitta Gerne
4 MINUTER MED?
Hur fick ni idén till boken?
?Vi har från början haft uppdraget att informera hälso- och sjukvården. Men för ett år sedan kom vi i samråd med socialdepartementet fram till att vi även ska rikta oss till allmänheten. I den vevan kom ett bokförlag och presenterade den engelska förlagan till Läkemedelsguiden och då nappade vi på det. Sedan dess har vi jobbat intensivt med den, det var mycket som måste skrivas om för svenska förhållanden.
Varför behövs Läkemedelsguiden?
? Vi tycker att det behövs information som är obunden av marknadsintressen. Allmänheten har ett brett intresse av läkemedel och det kommer information från många håll där det kan vara svårt att veta källan och kvalitén på informationen.
Varför inte en internetversion?
? Svenska folket använder visserligen internet väldigt mycket, men vi tror att det blir större läsbarhet om man har en bok till hands. Dessutom har vi inte råd att lägga den på internet.
Vilka kommer att köpa den?
?Vi hoppas att det är samma 60-70 tusen som köper patient-FASS årligen. Det är ju ett bra pris, 195 kr, och dessutom kommer Exlibris att sälja den för 149 kronor.
Kan alla förstå den?
? Ja, vi hoppas det.
Är du nöjd med boken?
?Vi tycker att den är trevlig. Vi har nu insett att det finns vissa viktiga områden som inte tas upp, som olika former av anemier och hjärtsvikt, och som vi ska ta med i nästa upplaga. Vi räknar med att den håller i två-tre år.
Birgitta Gerne
4 MINUTER MED?
Hur fick ni idén till boken?
?Vi har från början haft uppdraget att informera hälso- och sjukvården. Men för ett år sedan kom vi i samråd med socialdepartementet fram till att vi även ska rikta oss till allmänheten. I den vevan kom ett bokförlag och presenterade den engelska förlagan till Läkemedelsguiden och då nappade vi på det. Sedan dess har vi jobbat intensivt med den, det var mycket som måste skrivas om för svenska förhållanden.
Varför behövs Läkemedelsguiden?
? Vi tycker att det behövs information som är obunden av marknadsintressen. Allmänheten har ett brett intresse av läkemedel och det kommer information från många håll där det kan vara svårt att veta källan och kvalitén på informationen.
Varför inte en internetversion?
? Svenska folket använder visserligen internet väldigt mycket, men vi tror att det blir större läsbarhet om man har en bok till hands. Dessutom har vi inte råd att lägga den på internet.
Vilka kommer att köpa den?
?Vi hoppas att det är samma 60-70 tusen som köper patient-FASS årligen. Det är ju ett bra pris, 195 kr, och dessutom kommer Exlibris att sälja den för 149 kronor.
Kan alla förstå den?
? Ja, vi hoppas det.
Är du nöjd med boken?
?Vi tycker att den är trevlig. Vi har nu insett att det finns vissa viktiga områden som inte tas upp, som olika former av anemier och hjärtsvikt, och som vi ska ta med i nästa upplaga. Vi räknar med att den håller i två-tre år.
Birgitta Gerne
Socialstyrelsen vill se ökad användning av statiner
Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård presenterades under Svenskt Kardiovaskulärt Vårmöte i Stockholm den 9 maj.
? Vi förväntar oss en ökad användning av ACE-hämmare och statiner, en striktare blodtrycksbehandling av patienter med typ 2-diabetes och att östrogen och vitaminer tas ur bruk, sa Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska sjukhuset och medlem av projektets styrgrupp, vid presentationen.
Han ser också acetylsalicylsyra som det ledande trombocythämmande preparatet, han vill ha mer rökavvänjning, mer fysisk träning och kortare sjukskrivningstider.
Solidarisk fördelning
I remissutgåvan slås fast att riktlinjerna omfattar hela vårdprocessen, de är evidensgraderade utifrån publicerade studier och baseras på människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt på kostnadseffektivitetsprin-cipen.
? Riktlinjerna är Socialstyrelsens bedömning hur olika åtgärder ska prioriteras, sa Christina Kärvinge, ansvarig för riktlinjearbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet på Socialstyrelsen, vid presentationen.
Slutsatserna är rangordnade i en skala från 1 till 10, där siffran 1 anger högst prioritet och siffran 10 anger lägst prioritet. Arbetet har också omfattat ett hälsoekonomiskt perspektiv, där det har gjorts en översikt av kostnadseffektivitet av behandlingar och åtgärder.
Fler sjuka och äldre
Enligt Erling Karlsson, ordförande i arbetsgruppen om bröstsmärta och ischemisk hjärtsjukdom, beror det ökade behovet av prioriteringar på att skatteinkomsterna för landstingen sjunker samtidigt som kostnaderna ökar, som driver på.
? Vi har fler sjuka idag, på grund av vidgade indikationer. Men vi har också möjligheten att idag hjälpa allt fler och allt äldre patienter, sa Erling Karlsson vid presentationen.
Remissversionen har precis gått ut till bland andra berörda specialistföreningar, landstingen, och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Svaren ska vara inne senast den 1 oktober.
? Förhoppningsvis hinner vi bli klara med det slutliga dokumentet innan årsskiftet, säger Christina Kärvinge.
Socialstyrelsen vill se ökad användning av statiner
Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård presenterades under Svenskt Kardiovaskulärt Vårmöte i Stockholm den 9 maj.
? Vi förväntar oss en ökad användning av ACE-hämmare och statiner, en striktare blodtrycksbehandling av patienter med typ 2-diabetes och att östrogen och vitaminer tas ur bruk, sa Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska sjukhuset och medlem av projektets styrgrupp, vid presentationen.
Han ser också acetylsalicylsyra som det ledande trombocythämmande preparatet, han vill ha mer rökavvänjning, mer fysisk träning och kortare sjukskrivningstider.
Solidarisk fördelning
I remissutgåvan slås fast att riktlinjerna omfattar hela vårdprocessen, de är evidensgraderade utifrån publicerade studier och baseras på människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt på kostnadseffektivitetsprin-cipen.
? Riktlinjerna är Socialstyrelsens bedömning hur olika åtgärder ska prioriteras, sa Christina Kärvinge, ansvarig för riktlinjearbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet på Socialstyrelsen, vid presentationen.
Slutsatserna är rangordnade i en skala från 1 till 10, där siffran 1 anger högst prioritet och siffran 10 anger lägst prioritet. Arbetet har också omfattat ett hälsoekonomiskt perspektiv, där det har gjorts en översikt av kostnadseffektivitet av behandlingar och åtgärder.
Fler sjuka och äldre
Enligt Erling Karlsson, ordförande i arbetsgruppen om bröstsmärta och ischemisk hjärtsjukdom, beror det ökade behovet av prioriteringar på att skatteinkomsterna för landstingen sjunker samtidigt som kostnaderna ökar, som driver på.
? Vi har fler sjuka idag, på grund av vidgade indikationer. Men vi har också möjligheten att idag hjälpa allt fler och allt äldre patienter, sa Erling Karlsson vid presentationen.
Remissversionen har precis gått ut till bland andra berörda specialistföreningar, landstingen, och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Svaren ska vara inne senast den 1 oktober.
? Förhoppningsvis hinner vi bli klara med det slutliga dokumentet innan årsskiftet, säger Christina Kärvinge.
Socialstyrelsen vill se ökad användning av statiner
Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård presenterades under Svenskt Kardiovaskulärt Vårmöte i Stockholm den 9 maj.
? Vi förväntar oss en ökad användning av ACE-hämmare och statiner, en striktare blodtrycksbehandling av patienter med typ 2-diabetes och att östrogen och vitaminer tas ur bruk, sa Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska sjukhuset och medlem av projektets styrgrupp, vid presentationen.
Han ser också acetylsalicylsyra som det ledande trombocythämmande preparatet, han vill ha mer rökavvänjning, mer fysisk träning och kortare sjukskrivningstider.
Solidarisk fördelning
I remissutgåvan slås fast att riktlinjerna omfattar hela vårdprocessen, de är evidensgraderade utifrån publicerade studier och baseras på människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt på kostnadseffektivitetsprin-cipen.
? Riktlinjerna är Socialstyrelsens bedömning hur olika åtgärder ska prioriteras, sa Christina Kärvinge, ansvarig för riktlinjearbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet på Socialstyrelsen, vid presentationen.
Slutsatserna är rangordnade i en skala från 1 till 10, där siffran 1 anger högst prioritet och siffran 10 anger lägst prioritet. Arbetet har också omfattat ett hälsoekonomiskt perspektiv, där det har gjorts en översikt av kostnadseffektivitet av behandlingar och åtgärder.
Fler sjuka och äldre
Enligt Erling Karlsson, ordförande i arbetsgruppen om bröstsmärta och ischemisk hjärtsjukdom, beror det ökade behovet av prioriteringar på att skatteinkomsterna för landstingen sjunker samtidigt som kostnaderna ökar, som driver på.
? Vi har fler sjuka idag, på grund av vidgade indikationer. Men vi har också möjligheten att idag hjälpa allt fler och allt äldre patienter, sa Erling Karlsson vid presentationen.
Remissversionen har precis gått ut till bland andra berörda specialistföreningar, landstingen, och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Svaren ska vara inne senast den 1 oktober.
? Förhoppningsvis hinner vi bli klara med det slutliga dokumentet innan årsskiftet, säger Christina Kärvinge.
Socialstyrelsen vill se ökad användning av statiner
Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård presenterades under Svenskt Kardiovaskulärt Vårmöte i Stockholm den 9 maj.
? Vi förväntar oss en ökad användning av ACE-hämmare och statiner, en striktare blodtrycksbehandling av patienter med typ 2-diabetes och att östrogen och vitaminer tas ur bruk, sa Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska sjukhuset och medlem av projektets styrgrupp, vid presentationen.
Han ser också acetylsalicylsyra som det ledande trombocythämmande preparatet, han vill ha mer rökavvänjning, mer fysisk träning och kortare sjukskrivningstider.
Solidarisk fördelning
I remissutgåvan slås fast att riktlinjerna omfattar hela vårdprocessen, de är evidensgraderade utifrån publicerade studier och baseras på människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt på kostnadseffektivitetsprin-cipen.
? Riktlinjerna är Socialstyrelsens bedömning hur olika åtgärder ska prioriteras, sa Christina Kärvinge, ansvarig för riktlinjearbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet på Socialstyrelsen, vid presentationen.
Slutsatserna är rangordnade i en skala från 1 till 10, där siffran 1 anger högst prioritet och siffran 10 anger lägst prioritet. Arbetet har också omfattat ett hälsoekonomiskt perspektiv, där det har gjorts en översikt av kostnadseffektivitet av behandlingar och åtgärder.
Fler sjuka och äldre
Enligt Erling Karlsson, ordförande i arbetsgruppen om bröstsmärta och ischemisk hjärtsjukdom, beror det ökade behovet av prioriteringar på att skatteinkomsterna för landstingen sjunker samtidigt som kostnaderna ökar, som driver på.
? Vi har fler sjuka idag, på grund av vidgade indikationer. Men vi har också möjligheten att idag hjälpa allt fler och allt äldre patienter, sa Erling Karlsson vid presentationen.
Remissversionen har precis gått ut till bland andra berörda specialistföreningar, landstingen, och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Svaren ska vara inne senast den 1 oktober.
? Förhoppningsvis hinner vi bli klara med det slutliga dokumentet innan årsskiftet, säger Christina Kärvinge.
Expertskatt underlättar rekrytering
? Det är svårt att bygga upp forskargrupper där både svenska och utländska personer ingår på de villkor som gäller för expertskatten. Systemet innebär att vissa personer får en straffskatt för att de är svenskar, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
Expertskatten infördes i Sverige år 2001 och innebär att utländska experter slipper skatta för 25 procent av lönen i tre år. Omkring 1 000 personer har beviljats expertskatt medan 769 fall har avslagits. En dom från Regeringsrätten, som vid denna tidnings pressläggning inte avgjorts, kan få betydelse för vilka som får skatten i framtiden.
Astrazeneca har ansökt om skatten för omkring 150 personer och fått godkänt på drygt 60 procent av ansökningarna.
? I början var vi väldigt missnöjda på grund av svårigheter att förstå vad som gjorde att vissa ansökningar gick igenom och andra inte.
Expertskatt underlättar rekrytering
? Det är svårt att bygga upp forskargrupper där både svenska och utländska personer ingår på de villkor som gäller för expertskatten. Systemet innebär att vissa personer får en straffskatt för att de är svenskar, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
Expertskatten infördes i Sverige år 2001 och innebär att utländska experter slipper skatta för 25 procent av lönen i tre år. Omkring 1 000 personer har beviljats expertskatt medan 769 fall har avslagits. En dom från Regeringsrätten, som vid denna tidnings pressläggning inte avgjorts, kan få betydelse för vilka som får skatten i framtiden.
Astrazeneca har ansökt om skatten för omkring 150 personer och fått godkänt på drygt 60 procent av ansökningarna.
? I början var vi väldigt missnöjda på grund av svårigheter att förstå vad som gjorde att vissa ansökningar gick igenom och andra inte.
Expertskatt underlättar rekrytering
? Det är svårt att bygga upp forskargrupper där både svenska och utländska personer ingår på de villkor som gäller för expertskatten. Systemet innebär att vissa personer får en straffskatt för att de är svenskar, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
Expertskatten infördes i Sverige år 2001 och innebär att utländska experter slipper skatta för 25 procent av lönen i tre år. Omkring 1 000 personer har beviljats expertskatt medan 769 fall har avslagits. En dom från Regeringsrätten, som vid denna tidnings pressläggning inte avgjorts, kan få betydelse för vilka som får skatten i framtiden.
Astrazeneca har ansökt om skatten för omkring 150 personer och fått godkänt på drygt 60 procent av ansökningarna.
? I början var vi väldigt missnöjda på grund av svårigheter att förstå vad som gjorde att vissa ansökningar gick igenom och andra inte.
Expertskatt underlättar rekrytering
? Det är svårt att bygga upp forskargrupper där både svenska och utländska personer ingår på de villkor som gäller för expertskatten. Systemet innebär att vissa personer får en straffskatt för att de är svenskar, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.
Expertskatten infördes i Sverige år 2001 och innebär att utländska experter slipper skatta för 25 procent av lönen i tre år. Omkring 1 000 personer har beviljats expertskatt medan 769 fall har avslagits. En dom från Regeringsrätten, som vid denna tidnings pressläggning inte avgjorts, kan få betydelse för vilka som får skatten i framtiden.
Astrazeneca har ansökt om skatten för omkring 150 personer och fått godkänt på drygt 60 procent av ansökningarna.
? I början var vi väldigt missnöjda på grund av svårigheter att förstå vad som gjorde att vissa ansökningar gick igenom och andra inte.
Behandling skjuts upp av kostnadsskäl
TNF-alfahämmare och interferoner tillhör de läkemedel som ska ransoneras. Läkemedelsbudgeten har lagts ut på klinikerna och vid medicincentrum räcker pengarna inte till.
? Det är mycket olyckligt om patienter som behöver TNF-alfahämmarna inte får tillgång till dessa. Användningen av dessa läkemedel på det strikta sätt som görs är dessutom kostnadseffektiv för samhället. Det finns många andra ställen där man kan spara, till exempel måste man ifrågasätta användningen av protonpumpshämmarna. Problemet är att det centrum som drabbas inte kan spara på andra läkemedel, säger Mikael Hoffmann, chef för läkemedelsenheten i Östergötland.
Liknande åtgärder har tidigare diskuterats i Örebro.
? Detta är en oacceptabel situation som strider mot hälso- och sjukvårdslagen, säger Lena Öhrsvik, ordförande i Reumatikerförbundet.
Behandling skjuts upp av kostnadsskäl
TNF-alfahämmare och interferoner tillhör de läkemedel som ska ransoneras. Läkemedelsbudgeten har lagts ut på klinikerna och vid medicincentrum räcker pengarna inte till.
? Det är mycket olyckligt om patienter som behöver TNF-alfahämmarna inte får tillgång till dessa. Användningen av dessa läkemedel på det strikta sätt som görs är dessutom kostnadseffektiv för samhället. Det finns många andra ställen där man kan spara, till exempel måste man ifrågasätta användningen av protonpumpshämmarna. Problemet är att det centrum som drabbas inte kan spara på andra läkemedel, säger Mikael Hoffmann, chef för läkemedelsenheten i Östergötland.
Liknande åtgärder har tidigare diskuterats i Örebro.
? Detta är en oacceptabel situation som strider mot hälso- och sjukvårdslagen, säger Lena Öhrsvik, ordförande i Reumatikerförbundet.
Behandling skjuts upp av kostnadsskäl
TNF-alfahämmare och interferoner tillhör de läkemedel som ska ransoneras. Läkemedelsbudgeten har lagts ut på klinikerna och vid medicincentrum räcker pengarna inte till.
? Det är mycket olyckligt om patienter som behöver TNF-alfahämmarna inte får tillgång till dessa. Användningen av dessa läkemedel på det strikta sätt som görs är dessutom kostnadseffektiv för samhället. Det finns många andra ställen där man kan spara, till exempel måste man ifrågasätta användningen av protonpumpshämmarna. Problemet är att det centrum som drabbas inte kan spara på andra läkemedel, säger Mikael Hoffmann, chef för läkemedelsenheten i Östergötland.
Liknande åtgärder har tidigare diskuterats i Örebro.
? Detta är en oacceptabel situation som strider mot hälso- och sjukvårdslagen, säger Lena Öhrsvik, ordförande i Reumatikerförbundet.