Månads arkivering maj 2003

Epilepsiläkemedel effektivt mot alkoholberoende

Läkemedelsvärlden
-
0

150 personer med alkoholberoende fick antingen placebo eller topiramat under tolv veckor. Topiramat administrerades till 75 personer i stigande doser på 25 till 300 mg per dag. I topiramatgruppen rapporterades ett begränsat alkoholintag och ett minskat sug efter alkohol. Personer på topiramat drack nära 3 glas spritdrycker mindre per dag än de som stod på placebo, där ett glas spritdryck räknas bland annat som 0,35 liter öl eller 0,15 liter vin. I topiramatgruppen upplevde personerna också omkring 27 procent färre dagar med tungt drickande jämfört med personerna som stod på placebo.

Effekten av topiramat på alkoholberoende tros komma av att läkemedlet verkar på hjärnans belöningssystem. Studien presenteras i tidskriften Lancet.

Epilepsiläkemedlet topiramat kan också inom kort få fler användningsområden. Företaget som saluför läkemedlet har nyligen lämnat in ansökan om godkännande för topiramat vid behandling av migrän.

Epilepsiläkemedel effektivt mot alkoholberoende

Läkemedelsvärlden
-
0

150 personer med alkoholberoende fick antingen placebo eller topiramat under tolv veckor. Topiramat administrerades till 75 personer i stigande doser på 25 till 300 mg per dag. I topiramatgruppen rapporterades ett begränsat alkoholintag och ett minskat sug efter alkohol. Personer på topiramat drack nära 3 glas spritdrycker mindre per dag än de som stod på placebo, där ett glas spritdryck räknas bland annat som 0,35 liter öl eller 0,15 liter vin. I topiramatgruppen upplevde personerna också omkring 27 procent färre dagar med tungt drickande jämfört med personerna som stod på placebo.

Effekten av topiramat på alkoholberoende tros komma av att läkemedlet verkar på hjärnans belöningssystem. Studien presenteras i tidskriften Lancet.

Epilepsiläkemedlet topiramat kan också inom kort få fler användningsområden. Företaget som saluför läkemedlet har nyligen lämnat in ansökan om godkännande för topiramat vid behandling av migrän.

BMJ:s topplista över 20 ickesjukdomar

Läkemedelsvärlden
-
0

British Medical Journals läsare fick lämna förslag på vad redaktionen kallade ickesjukdomar. Detta är de 20 vanligaste förekommande bland förslagen.
1. Åldrande
2. Arbete
3. Uttråkning
4. Påsar under ögonen
5. Ignorans
6. Skallighet
7. Fräknar
8. Stora öron
9. Grått eller vitt hår
10. Fulhet
11. Barnafödande
12. Sekelskiftesallergi
13. Jetlag
14. Olycklighet
15. Celluliter
16. Bakfylla
17. Oro över penisstorlek/penisavund
18. Graviditet
19. Vägilska
20. Ensamhet

BMJ:s topplista över 20 ickesjukdomar

Läkemedelsvärlden
-
0

British Medical Journals läsare fick lämna förslag på vad redaktionen kallade ickesjukdomar. Detta är de 20 vanligaste förekommande bland förslagen.
1. Åldrande
2. Arbete
3. Uttråkning
4. Påsar under ögonen
5. Ignorans
6. Skallighet
7. Fräknar
8. Stora öron
9. Grått eller vitt hår
10. Fulhet
11. Barnafödande
12. Sekelskiftesallergi
13. Jetlag
14. Olycklighet
15. Celluliter
16. Bakfylla
17. Oro över penisstorlek/penisavund
18. Graviditet
19. Vägilska
20. Ensamhet

BMJ:s topplista över 20 ickesjukdomar

Läkemedelsvärlden
-
0

British Medical Journals läsare fick lämna förslag på vad redaktionen kallade ickesjukdomar. Detta är de 20 vanligaste förekommande bland förslagen.
1. Åldrande
2. Arbete
3. Uttråkning
4. Påsar under ögonen
5. Ignorans
6. Skallighet
7. Fräknar
8. Stora öron
9. Grått eller vitt hår
10. Fulhet
11. Barnafödande
12. Sekelskiftesallergi
13. Jetlag
14. Olycklighet
15. Celluliter
16. Bakfylla
17. Oro över penisstorlek/penisavund
18. Graviditet
19. Vägilska
20. Ensamhet

BMJ:s topplista över 20 ickesjukdomar

Läkemedelsvärlden
-
0

British Medical Journals läsare fick lämna förslag på vad redaktionen kallade ickesjukdomar. Detta är de 20 vanligaste förekommande bland förslagen.
1. Åldrande
2. Arbete
3. Uttråkning
4. Påsar under ögonen
5. Ignorans
6. Skallighet
7. Fräknar
8. Stora öron
9. Grått eller vitt hår
10. Fulhet
11. Barnafödande
12. Sekelskiftesallergi
13. Jetlag
14. Olycklighet
15. Celluliter
16. Bakfylla
17. Oro över penisstorlek/penisavund
18. Graviditet
19. Vägilska
20. Ensamhet

Fördjupa kunskaperna om läkemedlen

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelsforskningen ger omfattande resultat, som öppnar vägar till nya behandlingar och ändrar synen på läkemedel. Spännande områden är idag förhållandet mellan gener och läkemedel, mellan proteiners struktur och funktionalitet, nya drug targets och delivery-tekniker. De flesta människor entusiasmeras av den framtidstro, som forskningen för med sig.
För att vården skall effektiviseras är det centralt att alla professioner på läkemedelsområdet följer läkemedelsutvecklingen. Det är emellertid svårt att bedöma i vilken utsträckning detta sker. Naturvetenskapliga förkunskaper har minskat och mjukare ämnen vunnit terräng. I nya utbildningar såväl som fortbildningar måste dock kunskaperna om funktion, dosering, interaktioner och biverkningar säkras.



Fortbildningen lider brist på tid och pengar. För att råda bot på det senare finns förslag på kompetenskonton för vilka den anställde och arbetsgivaren får delat ansvar. För att skaffa fram tid har frågan om obligatorisk fortbildning länge diskuterats. Det är dags att knyta legitimationen till tvingande fortbildning. Kravet får stor betydelse för all personal inom hälso- och sjukvården, som har direkt ansvar mot patienter och kunder.
Mycket uppmärksamhet riktas mot den suboptimala användningen av läkemedel och många projekt syftar till förbättringar inom området. Är det troligt att dessa ansträngningar blir framgångsrika om inte de på området verksamma har gedigna kunskaper om själva läkemedlen?



Utbildning bör ha forskningsanknytning. Det gör den fantasieggande och problembaserad. Sådan utbildning tar tid och utvecklar självständigt tänkande. Idag hindrar emellertid ofta tidspress denna utveckling. Det hämmar sig i längden, eftersom individer ytterst är drivkraften i alla verksamheter.
De flesta specialiseringar är påbyggnader på en viss grundexamen. För läkemedelsområdet borde det kunna skapas specialiteter, som man kan komma till från olika examina. Det finns redan embryon inom biverkningsrapportering och läkemedelsgenomgångar. Längst gånget är Diplom i klinisk prövning med över 60 diplomerade forskningssjuksköterskor, receptarier, läkare, apotekare och andra grundläggande utbildningar.
Ökade resurser, nya utbildningsmodeller, tvång och karriärvägar räcker inte för att höja kompetensnivån på läkemedelsområdet. Alla berörda måste dessutom ta ett eget ansvar för sitt lärande. Belöningen blir identitet och stolthet i jobbet och bör dessutom ge högre lön.

Fördjupa kunskaperna om läkemedlen

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelsforskningen ger omfattande resultat, som öppnar vägar till nya behandlingar och ändrar synen på läkemedel. Spännande områden är idag förhållandet mellan gener och läkemedel, mellan proteiners struktur och funktionalitet, nya drug targets och delivery-tekniker. De flesta människor entusiasmeras av den framtidstro, som forskningen för med sig.
För att vården skall effektiviseras är det centralt att alla professioner på läkemedelsområdet följer läkemedelsutvecklingen. Det är emellertid svårt att bedöma i vilken utsträckning detta sker. Naturvetenskapliga förkunskaper har minskat och mjukare ämnen vunnit terräng. I nya utbildningar såväl som fortbildningar måste dock kunskaperna om funktion, dosering, interaktioner och biverkningar säkras.



Fortbildningen lider brist på tid och pengar. För att råda bot på det senare finns förslag på kompetenskonton för vilka den anställde och arbetsgivaren får delat ansvar. För att skaffa fram tid har frågan om obligatorisk fortbildning länge diskuterats. Det är dags att knyta legitimationen till tvingande fortbildning. Kravet får stor betydelse för all personal inom hälso- och sjukvården, som har direkt ansvar mot patienter och kunder.
Mycket uppmärksamhet riktas mot den suboptimala användningen av läkemedel och många projekt syftar till förbättringar inom området. Är det troligt att dessa ansträngningar blir framgångsrika om inte de på området verksamma har gedigna kunskaper om själva läkemedlen?



Utbildning bör ha forskningsanknytning. Det gör den fantasieggande och problembaserad. Sådan utbildning tar tid och utvecklar självständigt tänkande. Idag hindrar emellertid ofta tidspress denna utveckling. Det hämmar sig i längden, eftersom individer ytterst är drivkraften i alla verksamheter.
De flesta specialiseringar är påbyggnader på en viss grundexamen. För läkemedelsområdet borde det kunna skapas specialiteter, som man kan komma till från olika examina. Det finns redan embryon inom biverkningsrapportering och läkemedelsgenomgångar. Längst gånget är Diplom i klinisk prövning med över 60 diplomerade forskningssjuksköterskor, receptarier, läkare, apotekare och andra grundläggande utbildningar.
Ökade resurser, nya utbildningsmodeller, tvång och karriärvägar räcker inte för att höja kompetensnivån på läkemedelsområdet. Alla berörda måste dessutom ta ett eget ansvar för sitt lärande. Belöningen blir identitet och stolthet i jobbet och bör dessutom ge högre lön.

Fördjupa kunskaperna om läkemedlen

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelsforskningen ger omfattande resultat, som öppnar vägar till nya behandlingar och ändrar synen på läkemedel. Spännande områden är idag förhållandet mellan gener och läkemedel, mellan proteiners struktur och funktionalitet, nya drug targets och delivery-tekniker. De flesta människor entusiasmeras av den framtidstro, som forskningen för med sig.
För att vården skall effektiviseras är det centralt att alla professioner på läkemedelsområdet följer läkemedelsutvecklingen. Det är emellertid svårt att bedöma i vilken utsträckning detta sker. Naturvetenskapliga förkunskaper har minskat och mjukare ämnen vunnit terräng. I nya utbildningar såväl som fortbildningar måste dock kunskaperna om funktion, dosering, interaktioner och biverkningar säkras.



Fortbildningen lider brist på tid och pengar. För att råda bot på det senare finns förslag på kompetenskonton för vilka den anställde och arbetsgivaren får delat ansvar. För att skaffa fram tid har frågan om obligatorisk fortbildning länge diskuterats. Det är dags att knyta legitimationen till tvingande fortbildning. Kravet får stor betydelse för all personal inom hälso- och sjukvården, som har direkt ansvar mot patienter och kunder.
Mycket uppmärksamhet riktas mot den suboptimala användningen av läkemedel och många projekt syftar till förbättringar inom området. Är det troligt att dessa ansträngningar blir framgångsrika om inte de på området verksamma har gedigna kunskaper om själva läkemedlen?



Utbildning bör ha forskningsanknytning. Det gör den fantasieggande och problembaserad. Sådan utbildning tar tid och utvecklar självständigt tänkande. Idag hindrar emellertid ofta tidspress denna utveckling. Det hämmar sig i längden, eftersom individer ytterst är drivkraften i alla verksamheter.
De flesta specialiseringar är påbyggnader på en viss grundexamen. För läkemedelsområdet borde det kunna skapas specialiteter, som man kan komma till från olika examina. Det finns redan embryon inom biverkningsrapportering och läkemedelsgenomgångar. Längst gånget är Diplom i klinisk prövning med över 60 diplomerade forskningssjuksköterskor, receptarier, läkare, apotekare och andra grundläggande utbildningar.
Ökade resurser, nya utbildningsmodeller, tvång och karriärvägar räcker inte för att höja kompetensnivån på läkemedelsområdet. Alla berörda måste dessutom ta ett eget ansvar för sitt lärande. Belöningen blir identitet och stolthet i jobbet och bör dessutom ge högre lön.

Fördjupa kunskaperna om läkemedlen

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedelsforskningen ger omfattande resultat, som öppnar vägar till nya behandlingar och ändrar synen på läkemedel. Spännande områden är idag förhållandet mellan gener och läkemedel, mellan proteiners struktur och funktionalitet, nya drug targets och delivery-tekniker. De flesta människor entusiasmeras av den framtidstro, som forskningen för med sig.
För att vården skall effektiviseras är det centralt att alla professioner på läkemedelsområdet följer läkemedelsutvecklingen. Det är emellertid svårt att bedöma i vilken utsträckning detta sker. Naturvetenskapliga förkunskaper har minskat och mjukare ämnen vunnit terräng. I nya utbildningar såväl som fortbildningar måste dock kunskaperna om funktion, dosering, interaktioner och biverkningar säkras.



Fortbildningen lider brist på tid och pengar. För att råda bot på det senare finns förslag på kompetenskonton för vilka den anställde och arbetsgivaren får delat ansvar. För att skaffa fram tid har frågan om obligatorisk fortbildning länge diskuterats. Det är dags att knyta legitimationen till tvingande fortbildning. Kravet får stor betydelse för all personal inom hälso- och sjukvården, som har direkt ansvar mot patienter och kunder.
Mycket uppmärksamhet riktas mot den suboptimala användningen av läkemedel och många projekt syftar till förbättringar inom området. Är det troligt att dessa ansträngningar blir framgångsrika om inte de på området verksamma har gedigna kunskaper om själva läkemedlen?



Utbildning bör ha forskningsanknytning. Det gör den fantasieggande och problembaserad. Sådan utbildning tar tid och utvecklar självständigt tänkande. Idag hindrar emellertid ofta tidspress denna utveckling. Det hämmar sig i längden, eftersom individer ytterst är drivkraften i alla verksamheter.
De flesta specialiseringar är påbyggnader på en viss grundexamen. För läkemedelsområdet borde det kunna skapas specialiteter, som man kan komma till från olika examina. Det finns redan embryon inom biverkningsrapportering och läkemedelsgenomgångar. Längst gånget är Diplom i klinisk prövning med över 60 diplomerade forskningssjuksköterskor, receptarier, läkare, apotekare och andra grundläggande utbildningar.
Ökade resurser, nya utbildningsmodeller, tvång och karriärvägar räcker inte för att höja kompetensnivån på läkemedelsområdet. Alla berörda måste dessutom ta ett eget ansvar för sitt lärande. Belöningen blir identitet och stolthet i jobbet och bör dessutom ge högre lön.

Apoteket sätter stopp för bemanningsföretag

Esbjörn Börjesson
-
0

? Bemanningsföretag kostar för mycket, säger Apotekets informationsdirektör Thony Björk.
? Vi har en egen personalpool, Apoteket Pool. Där finns extraresurser som kan sättas in när det uppstår akuta behov på olika håll i landet.
I början av april kom klara order från vd Stefan Carlsson och personalchef Birgitta Landin:
Externa bemanningsföretag får inte förekomma inom Apoteket.



Utbrett missnöje
Det var en direkt reaktion på nystartade Farmaceutas annonser i fackpress och utskick till alla apotek om hjälp med rekrytering samt uthyrning av apotekare, receptarier och apoteksassistenter.
? Vi fick in 200 intresseanmälningar från farmacevter. Ett par apotekschefer ringde, en områdeschef ville ha en offert, men sedan hände inte så mycket, säger Linus Stockelberg, hittills ende anställd i Farmaceuta.
I början av maj hade företaget ännu inte hyrt ut en enda farmacevt.
? Men vi har några uppdrag på gång, till läkemedelsindustrin och till Norge, där intresset är stort.
Bristen på farmacevter samt utvecklingen för bemanningsföretag inom sjukvården inspirerade Linus Stockelberg att starta Farmaceuta.
? Om det råder brist på en vara så stiger priset på varan, i det här fallet farmacevtisk personal, säger han.
? Dessutom finns ett utbrett missnöje bland Apotekets personal med hur företaget styrs och hur personalen tas om hand. Det skulle inte finnas någon marknad för oss om personalen i Apoteket trivdes bättre och tjänade mer.



Pengarna finns inte
Linus Stockelberg säger att Farmaceuta kan överleva trots Apotekets bestämda nej.
? Det finns mycket att göra inom läkemedelsindustrin, vi kan hyra ut dit så länge.
? Jag förstår att Apoteket vill hålla nere lönekostnaderna, men frågan är om man klarar det i längden. Jobb utomlands lockar och efterfrågan inom läkemedelsindustrin ökar, så på något sätt måste Apoteket betala mer för att hålla kvar personalen.
? Jag ser det som oundvikligt med omvälvningar när det råder stor brist på personal och personalen inte trivs, säger Linus Stockelberg.
Thony Björk vill inte kännas vid något ?utbrett missnöje? inom Apoteket:
? Snarare tvärtom. Vi får bra värden i mätningar om hur nöjda våra medarbetare är.
Skulle ni inte slippa sommarstängningar med inhyrd personal?
? Det tror jag inte. Dels har vi inte den ekonomin att vi kan hyra in personal, dels är det en fördel med en intern pool, där de anställda kan Apotekets rutiner.
? Vi måste hitta billiga och effektiva lösningar utan att tillgängligheten blir alltför lidande.
Kunde inte apotekschefer få välja mellan internpoolen och Farmaceuta?
? Nej, det blir för dyrt.
Har några chefer klagat på förbudet att anlita bemanningsföretag?
? Inte vad jag känner till, säger Thony Björk.

Apoteket sätter stopp för bemanningsföretag

Esbjörn Börjesson
-
0

? Bemanningsföretag kostar för mycket, säger Apotekets informationsdirektör Thony Björk.
? Vi har en egen personalpool, Apoteket Pool. Där finns extraresurser som kan sättas in när det uppstår akuta behov på olika håll i landet.
I början av april kom klara order från vd Stefan Carlsson och personalchef Birgitta Landin:
Externa bemanningsföretag får inte förekomma inom Apoteket.



Utbrett missnöje
Det var en direkt reaktion på nystartade Farmaceutas annonser i fackpress och utskick till alla apotek om hjälp med rekrytering samt uthyrning av apotekare, receptarier och apoteksassistenter.
? Vi fick in 200 intresseanmälningar från farmacevter. Ett par apotekschefer ringde, en områdeschef ville ha en offert, men sedan hände inte så mycket, säger Linus Stockelberg, hittills ende anställd i Farmaceuta.
I början av maj hade företaget ännu inte hyrt ut en enda farmacevt.
? Men vi har några uppdrag på gång, till läkemedelsindustrin och till Norge, där intresset är stort.
Bristen på farmacevter samt utvecklingen för bemanningsföretag inom sjukvården inspirerade Linus Stockelberg att starta Farmaceuta.
? Om det råder brist på en vara så stiger priset på varan, i det här fallet farmacevtisk personal, säger han.
? Dessutom finns ett utbrett missnöje bland Apotekets personal med hur företaget styrs och hur personalen tas om hand. Det skulle inte finnas någon marknad för oss om personalen i Apoteket trivdes bättre och tjänade mer.



Pengarna finns inte
Linus Stockelberg säger att Farmaceuta kan överleva trots Apotekets bestämda nej.
? Det finns mycket att göra inom läkemedelsindustrin, vi kan hyra ut dit så länge.
? Jag förstår att Apoteket vill hålla nere lönekostnaderna, men frågan är om man klarar det i längden. Jobb utomlands lockar och efterfrågan inom läkemedelsindustrin ökar, så på något sätt måste Apoteket betala mer för att hålla kvar personalen.
? Jag ser det som oundvikligt med omvälvningar när det råder stor brist på personal och personalen inte trivs, säger Linus Stockelberg.
Thony Björk vill inte kännas vid något ?utbrett missnöje? inom Apoteket:
? Snarare tvärtom. Vi får bra värden i mätningar om hur nöjda våra medarbetare är.
Skulle ni inte slippa sommarstängningar med inhyrd personal?
? Det tror jag inte. Dels har vi inte den ekonomin att vi kan hyra in personal, dels är det en fördel med en intern pool, där de anställda kan Apotekets rutiner.
? Vi måste hitta billiga och effektiva lösningar utan att tillgängligheten blir alltför lidande.
Kunde inte apotekschefer få välja mellan internpoolen och Farmaceuta?
? Nej, det blir för dyrt.
Har några chefer klagat på förbudet att anlita bemanningsföretag?
? Inte vad jag känner till, säger Thony Björk.

Apoteket sätter stopp för bemanningsföretag

Esbjörn Börjesson
-
0

? Bemanningsföretag kostar för mycket, säger Apotekets informationsdirektör Thony Björk.
? Vi har en egen personalpool, Apoteket Pool. Där finns extraresurser som kan sättas in när det uppstår akuta behov på olika håll i landet.
I början av april kom klara order från vd Stefan Carlsson och personalchef Birgitta Landin:
Externa bemanningsföretag får inte förekomma inom Apoteket.



Utbrett missnöje
Det var en direkt reaktion på nystartade Farmaceutas annonser i fackpress och utskick till alla apotek om hjälp med rekrytering samt uthyrning av apotekare, receptarier och apoteksassistenter.
? Vi fick in 200 intresseanmälningar från farmacevter. Ett par apotekschefer ringde, en områdeschef ville ha en offert, men sedan hände inte så mycket, säger Linus Stockelberg, hittills ende anställd i Farmaceuta.
I början av maj hade företaget ännu inte hyrt ut en enda farmacevt.
? Men vi har några uppdrag på gång, till läkemedelsindustrin och till Norge, där intresset är stort.
Bristen på farmacevter samt utvecklingen för bemanningsföretag inom sjukvården inspirerade Linus Stockelberg att starta Farmaceuta.
? Om det råder brist på en vara så stiger priset på varan, i det här fallet farmacevtisk personal, säger han.
? Dessutom finns ett utbrett missnöje bland Apotekets personal med hur företaget styrs och hur personalen tas om hand. Det skulle inte finnas någon marknad för oss om personalen i Apoteket trivdes bättre och tjänade mer.



Pengarna finns inte
Linus Stockelberg säger att Farmaceuta kan överleva trots Apotekets bestämda nej.
? Det finns mycket att göra inom läkemedelsindustrin, vi kan hyra ut dit så länge.
? Jag förstår att Apoteket vill hålla nere lönekostnaderna, men frågan är om man klarar det i längden. Jobb utomlands lockar och efterfrågan inom läkemedelsindustrin ökar, så på något sätt måste Apoteket betala mer för att hålla kvar personalen.
? Jag ser det som oundvikligt med omvälvningar när det råder stor brist på personal och personalen inte trivs, säger Linus Stockelberg.
Thony Björk vill inte kännas vid något ?utbrett missnöje? inom Apoteket:
? Snarare tvärtom. Vi får bra värden i mätningar om hur nöjda våra medarbetare är.
Skulle ni inte slippa sommarstängningar med inhyrd personal?
? Det tror jag inte. Dels har vi inte den ekonomin att vi kan hyra in personal, dels är det en fördel med en intern pool, där de anställda kan Apotekets rutiner.
? Vi måste hitta billiga och effektiva lösningar utan att tillgängligheten blir alltför lidande.
Kunde inte apotekschefer få välja mellan internpoolen och Farmaceuta?
? Nej, det blir för dyrt.
Har några chefer klagat på förbudet att anlita bemanningsföretag?
? Inte vad jag känner till, säger Thony Björk.

Apoteket sätter stopp för bemanningsföretag

Esbjörn Börjesson
-
0

? Bemanningsföretag kostar för mycket, säger Apotekets informationsdirektör Thony Björk.
? Vi har en egen personalpool, Apoteket Pool. Där finns extraresurser som kan sättas in när det uppstår akuta behov på olika håll i landet.
I början av april kom klara order från vd Stefan Carlsson och personalchef Birgitta Landin:
Externa bemanningsföretag får inte förekomma inom Apoteket.



Utbrett missnöje
Det var en direkt reaktion på nystartade Farmaceutas annonser i fackpress och utskick till alla apotek om hjälp med rekrytering samt uthyrning av apotekare, receptarier och apoteksassistenter.
? Vi fick in 200 intresseanmälningar från farmacevter. Ett par apotekschefer ringde, en områdeschef ville ha en offert, men sedan hände inte så mycket, säger Linus Stockelberg, hittills ende anställd i Farmaceuta.
I början av maj hade företaget ännu inte hyrt ut en enda farmacevt.
? Men vi har några uppdrag på gång, till läkemedelsindustrin och till Norge, där intresset är stort.
Bristen på farmacevter samt utvecklingen för bemanningsföretag inom sjukvården inspirerade Linus Stockelberg att starta Farmaceuta.
? Om det råder brist på en vara så stiger priset på varan, i det här fallet farmacevtisk personal, säger han.
? Dessutom finns ett utbrett missnöje bland Apotekets personal med hur företaget styrs och hur personalen tas om hand. Det skulle inte finnas någon marknad för oss om personalen i Apoteket trivdes bättre och tjänade mer.



Pengarna finns inte
Linus Stockelberg säger att Farmaceuta kan överleva trots Apotekets bestämda nej.
? Det finns mycket att göra inom läkemedelsindustrin, vi kan hyra ut dit så länge.
? Jag förstår att Apoteket vill hålla nere lönekostnaderna, men frågan är om man klarar det i längden. Jobb utomlands lockar och efterfrågan inom läkemedelsindustrin ökar, så på något sätt måste Apoteket betala mer för att hålla kvar personalen.
? Jag ser det som oundvikligt med omvälvningar när det råder stor brist på personal och personalen inte trivs, säger Linus Stockelberg.
Thony Björk vill inte kännas vid något ?utbrett missnöje? inom Apoteket:
? Snarare tvärtom. Vi får bra värden i mätningar om hur nöjda våra medarbetare är.
Skulle ni inte slippa sommarstängningar med inhyrd personal?
? Det tror jag inte. Dels har vi inte den ekonomin att vi kan hyra in personal, dels är det en fördel med en intern pool, där de anställda kan Apotekets rutiner.
? Vi måste hitta billiga och effektiva lösningar utan att tillgängligheten blir alltför lidande.
Kunde inte apotekschefer få välja mellan internpoolen och Farmaceuta?
? Nej, det blir för dyrt.
Har några chefer klagat på förbudet att anlita bemanningsföretag?
? Inte vad jag känner till, säger Thony Björk.

Uppstickare lockar med högre lön

Esbjörn Börjesson
-
0

Det låter som ett drömläge för farmacevter. Men de två facken reagerar olika på uppstickaren Farmaceuta.
? Vi tycker det är dåligt att Apoteket inte vill använda bemanningsföretag, säger Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör för Sveriges Farmaceutförbund.
? Det vore väl bra att använda sig av de farmacevter som finns, med tanke på att man behöver stänga apotek på sommaren.
Camilla Frankelius säger att förbundet framfört kritiken till Apotekets ledning, när man fick vetskap om förbudet att anlita Farmaceuta och liknande företag.
Men hon är inte förvånad:
? Jag förstår reaktionen, det finns nog en och annan som kan tänka sig att gå över till Farmaceuta och få ett annat arbetsätt än idag.



För dålig bemanning
På Farmaciförbundet har man inga synpunkter än så länge:
? Vi vill först göra en ordentlig konsekvensanalys om vad som hänt inom vården för till exempel sjuksköterskor, säger förbundsordförande Britt-Marie Skoglösa.
Är det inte bra med en uppstickare som lovar mer betalt än Apoteket?
? I så fall ska löneläget totalt gynnas, inte bara ett fåtal. Och där har vi inte analyserat klart vad som hänt inom sjukvården.
? Men lönen är ju inte allt. Framför allt måste ett bemanningsföretag kunna erbjuda kompetensutveckling, säger Britt-Marie Skoglösa.
Är det risk att apotek drivs med för lite personal om Apoteket Pool inte kan få fram vikarier?
? Det är precis det som sker idag, det kan ju alla som går in på ett Apotek se själva ? att det är för dålig bemanning, säger Camilla Frankelius.
Men det håller Britt-Marie Skoglösa inte med om:
? Nej, det tror jag inte. De receptarier som finns tillgängliga tas in, problemet är att det knappt finns några.

Uppstickare lockar med högre lön

Esbjörn Börjesson
-
0

Det låter som ett drömläge för farmacevter. Men de två facken reagerar olika på uppstickaren Farmaceuta.
? Vi tycker det är dåligt att Apoteket inte vill använda bemanningsföretag, säger Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör för Sveriges Farmaceutförbund.
? Det vore väl bra att använda sig av de farmacevter som finns, med tanke på att man behöver stänga apotek på sommaren.
Camilla Frankelius säger att förbundet framfört kritiken till Apotekets ledning, när man fick vetskap om förbudet att anlita Farmaceuta och liknande företag.
Men hon är inte förvånad:
? Jag förstår reaktionen, det finns nog en och annan som kan tänka sig att gå över till Farmaceuta och få ett annat arbetsätt än idag.



För dålig bemanning
På Farmaciförbundet har man inga synpunkter än så länge:
? Vi vill först göra en ordentlig konsekvensanalys om vad som hänt inom vården för till exempel sjuksköterskor, säger förbundsordförande Britt-Marie Skoglösa.
Är det inte bra med en uppstickare som lovar mer betalt än Apoteket?
? I så fall ska löneläget totalt gynnas, inte bara ett fåtal. Och där har vi inte analyserat klart vad som hänt inom sjukvården.
? Men lönen är ju inte allt. Framför allt måste ett bemanningsföretag kunna erbjuda kompetensutveckling, säger Britt-Marie Skoglösa.
Är det risk att apotek drivs med för lite personal om Apoteket Pool inte kan få fram vikarier?
? Det är precis det som sker idag, det kan ju alla som går in på ett Apotek se själva ? att det är för dålig bemanning, säger Camilla Frankelius.
Men det håller Britt-Marie Skoglösa inte med om:
? Nej, det tror jag inte. De receptarier som finns tillgängliga tas in, problemet är att det knappt finns några.

1234...11Sida 3 av 11