Precis efter nyår florerade siffror att Apoteket förra året gjorde en förlust om 50 miljoner kronor. Men enligt Kristin Maddison, ekonomichef på Apoteket, stämmer inte detta.
? Utifrån de förutsättningar som finns är ett negativt resultat om 50 miljoner en rimlig nivå. Vi kommer att lämna en bokslutskommuniké den 28 februari.
Klart är dock att försäljningen ökade jämfört med 2001.
Enligt Per Matses, vice vd, är det budgeterat ett resultat som ska möjliggöra en utdelning till ägaren. De två senaste åren har pensionsstiftelsen räddat Apotekets resultat. Men den negativa börsutvecklingen har gjort att det inte finns mer pengar att ta av.
Månads arkivering januari 2003
Apoteket ökade 2002
Fattiga länder får importera läkemedel till reducerat pris
Företagen ska kunna exportera viktiga läkemedel till reducerade priser till länder i tredje världen och samtidigt vara säkra på att förtjänsten inom EU inte går förlorad genom återexport. Det menar EU-kommissionen i ett förslag som överlämnats till Europaparlamentet och ministerrådet. Förslaget är del av ett större program som riktar in sig på att avhjälpa den nöd som orsakas av HIV/AIDS, malaria och TBC.
Priset på medicinen ska antingen sänkas med 80 procent av medelpriset på en färdig produkt i OECD-länderna eller till priset av produktionskostnaden plus 10 procent. För att förhindra att läkemedlen återexporteras och säljs billigt inom EU ska företagen sätta upp läkemedlen på en lista som EU-kommissionen hanterar. Tullen ska kunna känna igen produkterna genom att de förses med en märkning av gula stjärnor och ett blått E på vit botten. De blir då förbjudna att importera till EU.
Industrin har invändningar
Eftersom systemet blir frivilligt för läkemedelsindustrin gäller det att få företagen med sig på detta. Men Olle Hagberg på Läkemedelsindustriföreningen, Lif, har flera invändningar. Bland annat anser han att prissättningssystemet är för trubbigt.
?Prissättning är en sak som företagen ska avgöra själva så att de kan göra en kommersiell bedömning i det enskilda fallet, säger han.
I en skrivelse till Utrikesdepartementet menar LIF att förslaget inte tar hänsyn till skillnader i välfärd och köpkraft inom och mellan utvecklingsländer. Därför behövs en differentierad prissättning som återspeglar förhållanden i enskilda länder. Föreningen pekar också på att det prissättningssystem som kommissionen har föreslagit inte gynnar konkurrensen och att det kan avskräcka företagen.
Prozac godkänt för behandling av barn i USA
Prozac (fluoxetin), som i Sverige säljs under namnet Fontex är det första SSRI-preparat som godkänts för depressionsbehandling av barn och ungdomar.
Godkännandet baseras på två placebokontrollerade studier som båda visade på effekt. I en studie fann man tendenser till att ungdomar som behandlas med preparatet minskar i vikt och längd jämfört med placebogruppen. Läkemedelsföretaget har gått med på att göra en uppföljande studie för att se om barnens tillväxt också påverkas i ett längre perspektiv.
Företaget, Eli Lilly, har inga planer på att få medlet godkänt i Europa för den här gruppen.
? Nej, barn är en knepig grupp att behandla. Och för att göra en ansökan i Europa skulle det krävas europeiska studier som visar på effekt, säger Peter Norrman på Eli Lilly i Sverige.
Företagets patent på substansen gick också ut för en tid sedan.
Är dagens låga produktivitet vad gäller nya läkemedel något som vi får vänja oss vid?
Richard Bergström, vd Lif
Att antalet nya läkemedel har varit på nedgång har varit känt i flera år. Jag tycker inte man skall tala om någon kris för forskningen. Just nu finns det fler kliniska utvecklingsprojekt än tidigare ? de flesta ligger dock i fas I och II. Jag tror de många fusionerna bidragit på så sätt att ribban för vad som är intressant höjs, men troligen också till att man tappar fokus. Vi får en ny våg av läkemedel efter fusionernas era och när vi kan skörda resultaten av genomik och proteomik.
Jane Ahlqvist-Rastad, info-läkare, Läkemedelsverket
Det har spekulerats i att nedgången skulle bero på de många bolagssammanslagningarna och att antalet områden för ?blockbusters? minskat. Mot detta talar att läkemedelsutveckling är en så långsiktig process liksom att det fortfarande finns många stora folksjukdomar utan bot. Jag tror att det finns en stor potential inom bioteknologin som gör att detta inte behöver bli en långsiktig trend. Möjligheten till subventionering kan dock få betydelse för utveckling av nya läkemedel, särskilt för nischprodukter.
Bo Holmberg, omvärldsbevakare, Apotekarsocieteten
Den nuvarande nedgången anses bland annat bero på att kraven på dokumentation av de individuella variationerna i läkemedlens effekter har ökat. Den ökande kunskapen om dessa gör det därmed allt svårare att hitta standardiserad behandling för stora folksjukdomar, vilket är det primära intresset hos de stora läkemedelsföretagen i deras jakt på blockbusters. Introduktionen av nya läkemedel med nya aktiva substanser kommer sannolikt att öka igen. Men vi kommer att se en fortsatt förskjutning mot ökad andel orphan drugs (särläkemedel) respektive makro- i förhållande till enkla molekyler.
Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm
Jag vet för lite om minskande ansökningar gäller nya viktiga innovationer eller en minskning av ?me too?-preparat, en tionde ACE-hämmare eller sjätte triptan. Vad som är allvarligare än antalet ansökningar är om industrin endast satsar på medel mot vanligt förekommande, obotliga sjukdomar som ger stora intäkter på grund av livslång medicinering typ blodtryckssänkare och kolesterolsänkare. Antibiotika tycks vara i farozonen. Hur man generar utveckling av mediciner mot fattiga människors sjukdomar som malaria och tuberkulos är ett ännu olöst problem.
Mikael Hoffmann, chef, Läkemedelsenheten, Östergötland
På kort sikt ? ja. På längre sikt kommer sannolikt fler läkemedel, men då i större utsträckning än idag läkemedel som behandlar mindre patientgrupper till högre kostnad per patient. Det är en logisk följd av kunskapsutveckling kring ovanliga sjukdomar. Viktigare än antalet läkemedel är självfallet den unika nyttan av desamma, antingen som ökad effektivitet eller i form av möjligheten att behandla nya patientgrupper. Att stimulera utveckling av nya läkemedel är viktigt för samhället.
Slaget om Cipramil
största hittills i svensk domstol
Den 16 december 2001 gick Lundbecks patent för storsäljaren Cipramil ut i Sverige.
Den 13 mars 2002 lanserade företaget Ratiopharm den första generiska kopian. En månad senare lämnade Lundbeck in en stämningsansökan om patentintrång till Stockholms tingsrätt.
Sedan dessa har företaget stämt tre generikaföretag till för patentintrång, som i sin tur stämt Lundbeck för ogiltiga patent. Sammanlagt hade vid årets början ett tiotal stämningar som gäller Cipramil lämnats in till tingsrätten.
Målet är därmed den största patentstrid om läkemedel som hittills utkämpats i svensk domstol.
Fåtal hittills
Till Stockholms tingsrätt, där alla patentmål i Sverige avhandlas, har sedan början av 90-talet ett fåtal av stämningsansökningarna gällt läkemedel. Förra året bröts den trenden då 16 stämningsansökningar av totalt drygt 50 gällde läkemedelspatent, varav de flesta alltså Cipramil.
Samtidigt pågår den här striden också i övriga Norden och i flera andra länder i Europa.
Cipramil är det danska företagets Lundbecks livsnerv och utgör minst 50 procent av omsättningen. Preparatet sålde förra året för närmare en halv miljard i Sverige. Därmed är förstås också generikaföretagen intresserade, som trots patentstridigheterna tagit cirka fyra procent av den svenska marknaden. Ett av dessa är för övrigt Lundbecks egna, CNS Pharma som av naturliga skäl inte stämts för patentintrång.
Patent på processen
För att förlänga tiden som ensam på marknaden ansökte Lundbeck, när patentet på substansen gick ut istället patent på den process som används vid framställningen av substansen.
? Processen att framställa citalopram är så besvärlig att det inte går utan att göra intrång, säger Leif Jokinen, vd för Lundbeck i Sverige.
Det gör det visst det, hävdar generikaföretagen.
Just nu verkar det vara fördel generikaföretagen. Domstolen i Finland fann det i ett utslag före jul troligt att den process de stämda generikaföretagen använde inte var ett intrång.
Försäljningspriset på Lundbecks Cipramil 20 mg 98 stycken är 790, 50 kronor. Generikaföretagen säljer citalopram för i snitt 374 kronor samma styrka och mängd. Billigaste generikapreparatet säljs dock av Lundbecks generikaföretag, CNS Pharma som tar 361 kronor för samma mängd och styrka.
Miljöutredningen igång
Verket har nu börjat ta fram en projektplan för arbetet.
? Uppdraget är omfångsrikt och kommer att genomföras i samarbete med en rad andra myndigheter och läkemedelsindustrin, säger Anna-Karin Johansson, miljösamordnare på Läkemedelsverket.
I uppdraget, som ska redovisas till regeringen senast den 1 juli 2004, ingår bland annat att se över möjligheterna att miljöklassa läkemedel på nationell nivå. Inom EU pågår också planering för miljöklassning av läkemedel.
Förlängd tid för blankett
Vissa landsting har problem med att få fram de nya receptblanketterna i tid. Bland annat har Östergötland ansökt och fått dispens för att använda den gamla blanketten till första maj. Från början var det meningen att övergångstiden skulle upphöra den första februari men Läkemedelsverket förlänger nu tiden generellt med ett par månader.
? Det har varit svårt för en del landsting att få fram den nya särskilda receptblanketten i tid, säger Helena Calles på Läkemedelsverket.
Även om problemet främst gällt att få fram den särskilda receptblanketten gäller den förlängda övergångstiden för samtliga.
Ny behandling tacklar autoimmuna sjukdomar
Resultaten från fas II-studier, publicerade i New England Journal of Medicine i början av januari, är uppseendeväckande. Natalizumab-behandlade MS-patienter fick 90 procent färre nya hjärnskador och ungefär hälften så många skov som en obehandlad kontrollgrupp. För Crohns-patienter innebar behandlingen en fördubblad chans till remission. Och några allvarliga biverkningar har inte rapporterats.
? Det är verkligen mycket spännande. Natalizumab kan ses som en helt ny behandlingsform för autoimmuna sjukdomar, säger Elan Pharmaceuticals forsknings- och utvecklingschef, svensken Lars Ekman.
De lovande resultaten gör att flera fas III-studier redan är i full gång. Två av dessa hör till de största som någonsin genomförts för de två patientgrupperna. I en av MS-studierna prövas en kombination av Natalizumab och betainterferon. Elan hoppas snart kunna upprepa och bekräfta fas II-resultaten.
? För Crohns kommer vi att lämna in ansökan om godkännande i slutet av 2003 och förhoppningsvis kommer ett års data från fas III-studier att räcka även för MS, säger Lars Ekman.
Målinriktad strategi
Om de planerna håller kan Natalizumab finnas på marknaden redan i slutet av 2004. Antegren eller natalizumab är en humaniserad monoklonal antikropp, utvecklad i samarbete med amerikanska Biogen. Preparatet är en selektiv bindningshämmare som förhindrar att lymfocyter fäster vid alfa-4-integrin och sedan tar sig in i och förstör kroppsvävnad i exempelvis hjärna eller tarmar.
Med denna målinriktade strategi tror sig företagen ha funnit ett recept som kan dämpa effekterna av ett flertal autoimmuna sjukdomar.
? Natalizumab tycks fungera fantastiskt bra även mot reumatoid artrit och detta kommer att prövas kliniskt inom kort. För ulcerös kolit har vi redan påvisat positiv effekt i en mindre studie, berättar Lars Ekman.
Leverbiverkningar av paracetamol ökar i USA
Överdos av paracetamol är den vanligaste orsaken till akut leverskada i USA, enligt en amerikansk rapport. De som drabbats hade i snitt tagit en tre gånger större daglig dos än vad som rekommenderas.
Enligt det amerikanska läkemedelsverket FDA är en vanlig orsak till överdosering av paracetamol att man samtidigt använder flera kombinationspreparat som innehåller paracetamol och att det finns en utbredd missuppfattningen att större doser leder till snabbare smärtlindring.
Varje år drabbas runt 2000 personer i USA av akut leverskada. Under de senaste tio åren har den vanligaste orsaken varit hepatit B, men nu är det istället överdosering av paracetamol. En studie på drygt 300 personer med akut leverskada visar att läkemedelsinducerad leverskada står för mer än hälften av fallen och paracetamol orsakar närmare 40 procent av dessa.
NOTISER
Ökad försäljning
förra året
Läkemedelsföretagen ökade i fjol sin försäljning till Apoteket med sju procent, till 23, 2 miljarder kronor. Mest sålde kolesterolsänkaren simvastatin (Zocord). De blodfettssänkande medlen ökade kraftigt, enligt statistiken från Läkemedelsstatistik AB. Läs mer på sidan 46.
Dyrt vårdas hemma
Patienter som vårdas i hemmet och tvingats betala mediciner som inte ingår i läkemedelsförmånen själva har fått generaldirektörerna för Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden att reagera. De uppmanar landstingen att ta ansvar för de här kostnaderna så att inte enskilda patienter drabbas. Patienterna riskerar annars att drabbas av orimligt höga kostnader. Det är cancerpatienter som råkat ut för detta i och med att fler nu vårdas hemma. Eftersom medicinerna tidigare använts enbart inom slutenvården har de inte ingått i läkemedelsförmånen.
Rohypnol på villovägar
Samtidigt som den inhemska legala försäljningen av sömnmedlet Rohypnol minskar fortsätter den illegala försäljningen och visar inga tendenser att minska. Snarare tvärtom konstateras i en kartläggning från Tullverket. I rapporten framgår att de största mängderna illegalt Rohypnol läcker ut i Ryssland, smugglas till Litauen för vidare transport till Sverige och Norge. Förra året beslagtog tullen 460 000 tabletter som på den svarta marknaden är värt drygt elva miljoner svenska kronor.
Autism tio gånger
vanligare på tjugo år
Autism är omkring tio gånger så vanligt i USA idag än det var på 1980-talet. Det visar den största epidemiologiska studien på sjukdomen hittills.
Forskarna fann att fyra till tio barn av 1 000 i åldern tre till tio år hade mild till svår autism. I studier före mitten av 1980-talet var det knappt fem på 1 000 som var drabbade.
Forskarna menar att en del av ökningen kan förklaras med en vidare definition, men att orsaken till resten av ökningen är okänd.
Manlig hjärtpatient
får dubbelt så bra
rehabilitering
Män med högt blodtryck har dubbelt så stora utsikter att få behandling efter en akut hjärtattack än kvinnor i Storbritannien. En ny studie baserat på data från 94 engelska sjukhus visar tydligt att män och kvinnor med samma vårdbehov inte behandlas lika.
?Inom sjukvården är fortfarande den typiske hjärtpatienten en man och det bidrar till att bortse från kvinnors behov?, skriver forskarna.
Möjlig ny roll
för tamoxifen
Tamoxifen kan bli användbart för att stimulera äggstockarna hos tidigare bröstcancerpatienter som vill öka sina chanser att bli gravida, hävdar amerikanska forskare.
Det visar resultaten från en liten studie där 12 kvinnor som har överlevt bröstcancer fick 40-60 mg tamoxifen under sju dagar med start dag två till tre efter menstruation under sammanlagt 15 cykler. Dessa patienter producerade ett större antal mogna ägg än en grupp kvinnor som inte fick tamoxifen.
Dramatisk ökning
Ungefär sex procent av barn i USA läkemedelsbehandlas för depression, ADHD (attention deficit/hyperactivity disorder) och/eller en mängd andra uppförande och emotionella problem.
Studien baseras på 900 000 barn och ungdomar, som ingick i den offentliga eller privatfinasierade hälsovården mellan 1987 och 1996. Under den perioden ökade användningen av CNS-läkemedel med ett par hundra procent i den här gruppen.
Forskarna fann också att det var fler barn och ungdomar inom den offentliga vården som fick läkemedelsbehandling än de inom den privata. Behandlade barn inom det offentliga systemet var också generellt yngre när behandlingen sattes in. Bland de offentligt behandlade var den största gruppen som medicinerades mellan 10-14 år medan de privat behandlade var mellan 15-19 år.
head
body
Amerikansk senator hotar Astrazeneca
Under 2001 ökade läkemedelskostnaderna med runt tio procent i USA. I vissa stater har samma kostnader fördubblats sedan 1998. Skulden läggs nu på läkemedelsföretagen som anklagas för att ta ut överpriser för att behålla höga marginaler.
Enligt guvernör Bob Taft har flera läkemedelsföretag, i ett rabattprogram kallat Golden Buckeye, utlovat billigare läkemedel till pensionärer i Ohio. Löftet drogs senare tillbaka av Astrazeneca, tillsammans med tre andra företag ? Glaxosmithkline, Pfizer och Merck (MSD). Tillsammans står de fyra företagen för 65 procent av det utlovade programmet.
Kartellbildning?
Bob Taft misstänker att Astrazeneca har kommit överens med de andra tre om att gemensamt dra tillbaka löftet. I ett försök att få dem att hålla vad de lovat hotar han alltså med en undersökning om en eventuell kartellbildning finns bakom beslutet. Hotet om antitrustundersökning gäller alla företagen.
Bob Tafts assistent, Greg Moody, påstår att utan de fyra företagens medverkan faller hela programmet. Det skulle ha inletts i slutet av januari men försenas nu. Programmet fungerar som så att staten (Ohio) förhandlar rabatter direkt med tillverkaren och köper in läkemedel i bulk som sen säljs billigare till apoteken. Samtliga invånare i Ohio, 60 år eller äldre, kan skaffa ett Golden Buckeye-kort som berättigar dem till att hämta ut de speciellt rabatterade läkemedlen på deltagande apotek.
Hårdhandskarna
Om företagen inte håller det de har lovat kan Bob Taft tänka sig att ta till med hårdhandskarna, enligt sin taleskvinna Mary Anne Sharkey. Bland annat finns lagar att driva igenom som kan tvinga företagen att förhandla sina priser med delstaten istället för att ha en fri prissättning. Sådana lagar skulle göra läkemedlen ännu billigare än programmet.
Försäljningen av läkemedel ökade under 2002
Totalförsäljningen för 2002 var 23,3 miljarder kr exklusive moms. Därav egenavgift om 5,1 miljarder kr och landstingens andel är 18,3 miljarder kr. Landstingens kostnader inklusive moms är 763 miljoner högre än vad landstingen får i kompensation av staten, enligt Apoteket AB.
Prisnivån för läkemedel på recept inom förmånen har sedan reformen infördes sjunkit med 0,9 procent vilket motsvarar cirka 180 Mkr på årsbasis. Införandet av den nya läkemedelsförmånslagen den 1 oktober 2002 har lett till många prissänkningar och en lägre ökningstakt av prisnivån.
Patienternas andel av totalförsäljningen inom förmånen sjunker stadigt. Under 2002 var den 21,7 procent. Under 2001 var den 22,5 procent och under 2000 23,6 procent. Kostnadsökningen inom läkemedelsförmånen betalas alltså till största delen av landstingen. Det mål som angavs när förmånssystemet infördes ? att patienterna skulle stå för 25 procent av kostnaderna ? är hittills inte uppnått. Enligt information från Apoteket AB kan det bero på förmånssystemets utformning (med frikort) och det faktum att en liten del av befolkningen står för en betydande andel av läkemedelskonsumtionen.
Effekten av statiner kan förstärkas väsentligt med livsstilsförändringar
För att reducera risken för hjärtinfarkt och andra komplikationer vid åderförkalkning bör lipidsänkande läkemedel kombineras med ökad motion och bättre diet. Det visar en amerikansk studie på personer med hjärtsjukdom där de som fick statiner och höll sig till en kost med väldigt lite fett och motionerade regelbundet hade 67 procents mindre risk för hjärtinfarkt , stroke eller att dö under de fem år studien pågick än personer som bara fick statiner.
Forskarna delade in de 409 patienterna i tre grupper baserat på vilken behandlingsplan de valde att följa. Gruppen med maximal behandling fick statiner, motionerade minst en halvtimme fyra till fem dagar i veckan och höll sig till en diet där endast tio procent eller mindre kom från fett. Den moderata behandlingsgruppen inkluderade personer som fick statiner, följde AHA-dieten som rekommenderas av American Heart Association där 20 till 30 procent av kalorierna är fett.Den tredje gruppen fick inte statiner och gjorde inga livsstilsförändringar.
Efter fem år hade cirka 20 procent av personerna på medelbehandling dött, haft en hjärtinfarkt eller var i behov av hjärtkirurgi. I maximalgruppen var det mindre än 7 procent som hade dött eller drabbats av hjärtbesvär och i gruppen som inte behandlats var det mer än 30 procent.
Kombination av
SSRI och NSAID förstärker risken för magblödning
Danska forskare har följt upp 25 000 danskar som mellan 1991 och 1995 använde SSRI-medel.
I studien som publiceras i senaste numret av Archives of Internal Medicine fann de att patienter som använder SSRI-medel löper cirka 3.6 gånger större risk att drabbas av blödningar i magen än personer som inte använder dessa medel.
I kombination med ett NSAID-medel var risken tolv gånger så stor. SSRI-preparat i kombination med låga doser acetylsalicylsyra ökade risken för blödning drygt fem gånger.
Forskarna beräknar att den som använder SSRI-medel löper drygt dubbelt så stor risk att drabbas av magblödning jämfört med den som inte använder medlet. Man fann inte någon förhöjd risk bland patienter som medicinerade med antidepressiva som inte verkar på serotoninreceptorerna.
Fynden indikerar att SSRI-behandling ökar risken för magblödningar och att risken förstärks i kombination med NSAID-medel.
Astrazeneca sålde mest läkemedel i fjol
Det framgår av statistik från Läkemedelsstatistik AB ? ett dotterbolag till Läkemedelsindustriföreningen ? som refereras i Dagens Medicin.
Om Astrazenecas dotterbolag Hässle, Astra Läkemedel, Draco med flera räknas samman sålde koncernen läkemedel för 2,6 miljarder kronor. Om man delar upp försäljningen på dessa enheter är dock Pharmacia störst.
Både Astrazeneca och tvåan Pharmacia förlorade dock marknadsandelar, till skillnad från "statinföretagen" MSD och Pfizer, trea och fyra på listan, som gjorde tvärtom under fjolåret.
Under 2003 kommer sannolikt ett tronskifte att äga rum, när fyran Pfizer fusionerar med tvåan Pharmacia.
De 15 största läkemedelsföretagen i Sverige 2002 sett till försäljning presenteras i faktarutan här intill.