Långvarig konsumtion av stora doser mineraler och vitaminer kan ge betydande biverkningar enligt forskare i USA. Det gäller särskilt zink som blivit populärt på senare år för behandling av acne.
De rapporterar bland annat om en pojke som led av extrem trötthet efter att ha intagit stora mängder zink dagligen i mer än ett och ett halvt år för att behandla en svår acne.
I allmänhet är dessa supplement säkra om rekommenderad dos följs, kommenterade forskarna. Men i det aktuella fallet hade dosen ökats från 50 mg till 300 mg per dag när den normala dosen inte hjälpte.
Enligt rapporten, som publicerades i Journal of Pediatric Hematology/Oncology (2002;24:582-584), hade patienten när han sökte läkare abnormt lågt blodvärde. Det tog nästan fyra månader innan han återfått normala blodvärden och till och med efter sex månader var patientens zinknivåer över det normala. Forskarna konstaterar att eliminering av zink är en extremt långsam process.
Forskarna varnar generellt för att ta högre doser av vitamin- och mineralsupplement än rekommenderat utan att ha rådgjort med läkare.
Månads arkivering november 2002
Överdos av zink kan ha toxisk effekt
Äldre personer har mest nytta av statiner
Behandling med statiner reducerar dödligheten för patienter med hjärtkärlsjukdom totalt sett oavsett ålder men enligt en observationsstudie i USA får patienter över 80 år en större riskreduktion än yngre patienter. Trots det har andra studier visat att statiner underförskrivs till patienter över 85 år som vårdades på sjukhus för hjärtbesvär.
Läkare vid universitetet i Salt Lake City, USA rapporterar i tidskriften Journal of the American College of Cardiology den 20:e november om en studie på drygt 13 000 patienter som genomgått angiografi på grund av misstänkt hjärtsjukdom. De fann att patienter över 65 år fick signifikant mindre statiner än yngre individer när de skrevs ut från sjukhuset. Bland patienter yngre än 65 år fick 28 procent statiner, i åldern 65 till 79 år var det 21,1 procent och över 80 års ålder bara 19,8 procent.
Under uppföljningsperioden på 3,3 år fann forskarna ett samband mellan förskrivning av en statin vid utskrivning och reducering av dödlighet. Sambandet gällde för alla åldersgrupper men var störst bland de allra äldsta.
Fusionen Pharmacia-Pfizer kan försenas
Enligt Reuters kan branschanalytiker inte peka ut något speciellt område där produktöverlappningar skulle hindra fusionen. EU-kommissionen granskar sammanslagningen ur konkurrenssynpunkt. Pfizer är redan nu världens största läkemedelsföretag och kommer tillsammans med Pharmacia få över elva procent av världsmarknaden.
Fusionen var tänkt att bli klar före årsskiftet. Marianne Bäärnhielm, informationschef på Pharmacia Sverige, säger till TT att företaget fortfarande tror att affären ska kunna bli klar i slutet av året eller under första kvartalet 2003.
Försäljningen av medelpotenta
östrogener fortsätter att minska
I SBU-rapporten från våren 2002 konstaterades att tillförsel av östrogen knappast ger skydd mot hjärtinfarkt. Sommaren 2002 publicerades WHI (Women´s Health Initiative study), den hittills största randomiserade studien av friska postmenopausala kvinnor, som fann en något ökad risk för bröstcancer och venösa blodproppar.
Minskar mest i femtioårsåldern
Dessa och tidigare negativa studier och rapporter tycks ha påverkat försäljningen av östrogener. Det är i åldern 50-54 som den största minskningen har skett, motsvarande minskning märks inte i högre åldrar.
Från 1990 fram till 1998 ökade försäljningen av medelpotenta östrogener kraftigt. Under den perioden kom flera studier som visade positiva effekter av östrogen. Efter 1998, då den första rapporten kom, som visade att östrogen inte hade någon förebyggande effekt på hjärtsjukdom, minskade försäljningen och denna minskning förefaller fortsätta.
Parallellimport får ske trots indraget tillstånd
När Ferring tog fram en ny sorts nässpray sa företaget upp tillståndet att sälja sin gamla produkt i Tyskland. Men den äldre varianten fortsatte att säljas av Eurin-Pharm som parallellimporterade den till Tyskland från en annan medlemsstat. Ferring stämde Eurin-Pharm därför att nässprayen såldes trots uppsagt tillstånd.
Enligt EU-reglerna får bara hänsyn till människors hälsa hindra eller begränsa import av varor från en medlemsstat till en annan. Enligt Ferring fanns det risk för förväxling av nässprayerna som kunde vara hälsofarligt eftersom den gamla varianten av spray måste förvaras kallt.
Men EG-domstolen anser inte, enligt mål C-172/00, att det finns skäl att hindra import av en vara som tidigare godkänts så länge läkemedelskontrollen fortsätter att fungera.
Samband mellan stroke och inflammation stärks
Man vet sedan gammalt att högt blodtryck ökar risken för stroke men enligt en svensk studie av Gunnar Engström och medarbetare vid Malmö Universitetssjukhus kan personer med samma blodtryck ha väldigt olika risk för stroke.
–Våra resultat visar att en analys av inflammationskänsliga proteiner kan hjälpa läkaren att identifiera patienter med högt blodtryck som har den största risken för stroke, säger han.
– Provet skulle kunna bli ett redskap för att sortera ut de som verkligen har förhöjd risk för stroke på ett tydligare sätt och ökar möjligheterna till en mer riktad behandling med hypertoniläkemedel.
Studerades i 19 år
I studien som förhandspublicerats i tidskriften Stroke ingick 6071 friska svenska män i åldern 28 till 61 år. Vid starten av studien mättes blodtrycket liksom fem blodproteiner (fibrinogen, orosomucoid, ceruloplasmin, alfa 1-antitrypsin och haptoglobin) som är känsliga för inflammation. Männen följdes i närmare 19 år och alla fall av stroke registrerades.
Som väntat hade män med högt blodtryck (med ett systoliskt tryck på minst 140 mm Hg) större risk att få en stroke. Av dessa var risken störst bland de som också hade höga nivåer av inflammationskänsliga protein. Jämfört med män med normalt blodtryck och låga proteinnivåer gav högt blodtryck men normala proteiner en risk som var 2,5 gånger större. Att ha både högt blodtryck och höga nivåer av proteiner ökade emellertid risken mer än fyra gånger.
Oklar verkningsmekanism
Varför höga nivåer av inflammationsproteiner ökar risken för stroke är fortfarande oklart, men en möjlighet är att inflammation gör att placken som bildas i artärerna är instabila, menar Gunnar Engström.
– Andra möjliga förklaringar är att inflammation kan påskynda åderförkalkning särskilt hos män med hypertoni, säger han.
Ett annat tänkbart alternativ är att höga nivåer av inflammationsprotein är kopplade till utveckling av andra riskfaktorer som att utveckla högt blodtryck längre fram. En ännu opublicerad studie på samma population visar att män som initialt hade höga proteinnivåer hade högre blodtryck efter 16 år än de som hade låga proteinnivåer.
Även vid kronisk inflammation
De fem inflammationskänsliga protein som använts i studien spelar roll både i den akuta och kroniska inflammationsprocessen. Deras fysiologiska roll är emellertid komplex och bara delvis känd. Få studier på inflammationsmarkörer har undersökt hur den kardiovaskulära risken utvecklas under lång tid. Studier på hjärtinfarkt tyder på att fibrinogen och C-reaktivt protein har spelat ut sin roll som riskfaktor efter de första två till fyra årens uppföljning.
– Våra resultat visar klart att den ökade risken kvarstår även efter många år, säger Gunnar Engström.
I en kommentar till studien i samma nummer av Stroke menar Dr Keith W. Muir vid Institutet för Neurologi i Glasgow, Skottland, att resultaten leder till att man kanske ska lägga till inflammation som riskfaktorer för stroke.
Sambandet mellan inflammation och kärlsjukdom har stärkts under senare år i och med utvecklingen av mycket känsliga och standardiserade test.
Även om skillnaden mellan grupperna i strokefrekvens i den aktuella studien inte är kliniskt allför imponerande är det viktigt att komma ihåg att både blodtryck och proteiner mättes i början av studien. Dr Muir menar att det är anmärkningsvärt att dessa mätningar kan ge utslag så långt senare, de flesta insjuknade i stroke mer än tio år efter provtagning.
Han menar att studien väcker frågor om sambandet mellan högt blodtryck och inflammation. Det finns djurstudier som kopplar till exempel angiotensin II till både pro-inflammatorisk och kärlsammandragande verkan.
Bidrar till läkemedelseffekt?
Liksom statiner kan även andra läkemedel blockera verkan av angiotensin II via antiinflammatorisk mekanism utöver att reducera den kardiovaskulära risken. Den nyligen publicerade LIFE-studien tyder på en skyddande effekt av losartan utöver dess antihypertiensiva effekt. Dr Muir tycker att det är frestande att spekulera i möjligheten att det kan finnas en antiinflammatorisk verkan som bidrar till sänkning av blodtrycket hos flera klasser antihypertensiva läkemedel.n
Vaccin från 50-talet lindrar fibromyalgi
Den hypotesen får stöd i en studie vid Mölndals sjukhus. Forskargruppen är först i världen med att pröva behandling med ett preparat som består av döda stafylokock-bakterier för att stimulera immunsystemet. Resultat: 65 procent i en försöksgrupp blev bättre.
I studien ingick 100 kvinnor som varit sjuka i genomsnitt elva år. Många var sjukpensionerade eller höll på att bli det. I ett halvår fick hälften av dem subkutana injektioner med stafylokock-preparatet och hälften fick placebo. De första två månaderna gavs en spruta i veckan, sedan en i månaden.
Två tredjedelar av dem som fått aktiv behandling blev alltså klart bättre enligt de skattningsskalor som används. Några har till och med kunnat börja arbeta igen.
– Det här kan innebära ett genombrott för forskningen kring två folksjukdomar som det idag inte finns botande medicin mot, säger doktor Olof Zachrisson vid Mölndals sjukhus.
– Många ville inte sluta med medicineringen eftersom de blev så bra. När vi upphörde med behandlingen dröjde det fyra-fem veckor innan de blev sämre igen.
Studien visade också att nickelallergiker, vilka är överrepresenterade bland FM/CFS-patienter, svarade sämre på behand- lingen. Forskarna misstänker att nickelexponering via mat och tobak kan bidra till sjukdomsbesvären hos allergiker.
Det preparat som använts i Mölndal togs fram redan på 50-talet och har varit godkänt i Schweiz som vaccin mot stafylokock-infektioner. Det innehåller dock ett olämpligt konserveringsmedel och har därför dragits in.
Men det finns ett likartat preparat i USA, Staphage Lysate (SPL). Forskarna i Mölndal samarbetar nu med tillverkaren Delmont Laboratories och har en ansökan hos Läkemedelsverket om studier med det medlet.
Uppemot 300 000 svenskar, de flesta kvinnor, beräknas vara drabbade av FM och CFS.
Studien presenteras i novembernumret av European Journal of Pain.
Högt homocystein inte så stor risk som väntat
Under de senaste åren har forskare misstänkt att höga nivåer av aminosyran homocystein ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Nu har två nya rapporter bekräftat sambandet, men risken är inte så stor som väntat.
”Eftersom homocysteinnivåer verkar vara en mindre viktig riskfaktor än man tidigare trott bör kontroll av dessa reserveras för riskindivider”, hävdar en expert i en kommentar.
Den ena rapporten har gjorts av forskare i Oxford, Storbritannien och är en metaanalys av 30studier från 1996 till 1999. Analysen visade att friska personer som hade låga värden av homocystein – 25 procent mindre än genomsnittet – hade 11 procent lägre risk för hjärtsjukdom och 19 procent lägre risk för stroke efter justering för andra riskfaktorer som kön, ålder, rökning, blodtryck och kolesterol.
I den andra rapporten har forskare i Nederländerna gjort en genomgång av 40 studier som analyserat hur en viss genetisk mutation som har samband med homocystein påverkar risken för kärlsjukdomar. Cirka 10 till 15 procent av alla människor har en mutation som är involverad i metabolism av folater. Homocysteinnivåer är cirka 25 procent högre hos personer som har den här mutationen. I de 40 analyserade studierna gav mutationen en ökad risk för hjärtsjukdom med 16 procent jämfört med de som inte har mutationen.
Mutationen gav bara ökad risk i europeiska studier och inte amerikanska, vilket till viss del kan förklaras av skillnader i folatkonsumtion.
Enligt expertkommentaren kan man utan att det är formellt rekommenderat gärna ta multivitamintillskott med folsyra. Det är riskfritt, billigt och minskar eventuellt risken för hjärtkärlsjukdom.
Journal of the American Medical Association 2002;288:2015-2031,2042-2043
Behandling med
bensodiazepiner prövas i domstol
För första gången har nu en patient gått till domstol och begärt skadestånd på grund av att han anser sig felaktig behandlad med bensodiazepiner. Stämningsansökan som lämnats in till tingsrätten i Lund är riktad mot Region Skåne som i sin egenskap av arbetsgivare har ansvaret för den påstådda felbehandlingen.
– Jag gör gällande att läkaren inte med tillräcklig omsorg behandlat sin patient, säger advokat Michael Wilensky som företräder patienten.
Fel behandling
– I första hand hävdar jag att det varit fel att överhuvudtaget medicinera patienten med bensodiazepiner. I vart fall har ordination, dosering och uppföljning inte skett enligt de vedertagna rekommendationerna.
Följden av den felaktiga behandlingen har blivit att patienten utvecklat ett beroende.
Enligt det läkarutlåtande som följer med stämningsansökan, skrivet av professor emeritus Anders Gustafson, specialist på invärtes sjukdomar, beskriver patienten de klassiska besvären vid abstinens. Patienten är för närvarande beroende av en daglig dos Stesolid och är sjukskriven.
Även Arne Melander, överläkare i klinisk farmakologi har skrivit ett expertutlåtande i vilket han drar slutsatsen att det finns mycket goda skäl att anta att patienten felmedicinerats med bensodiazepiner.
Tidigare avslag
Att man valt att gå till domstol och inte till Läkemedelsförsäkringen beror på att tidigare fall avslagits i Läkemedelsskadenämnden och därför blivit prejudicerande.
– Jag hade hellre sett det som en läkemedelsskada, säger Michael Wilensky.
– Men konsekvensen av de fall som prövats i Läkemedelskadenämnden tidigare gjorde att vi inte ansåg det vara någon ide.
Den här gången är det istället felbehandling, inte läkemedlet man riktar in sig på.
– Vi bedömde det som en framkomligare väg att den här gången rikta in oss på behandlingen.
I Danmark pågår ett liknande mål och i England har en patient fått en halv miljon i ersättning på grund av medicinskadorna. I parlamentet ska också en hearing hållas om de här läkemedlens skadeeffekter.
Farmacevtisk kontroll
kan försvinna vid distansapotek
När Apoteket AB vid styrelsemötet i mitten av oktober beslutade att investera 35 miljoner i ett nytt IT-stöd för verksamheten vid distansapoteken reserverade sig Sveriges Farmacevtförbund. Förbundet har nu också stämt arbetsgivaren för brott mot Medbestämmandelagen, eftersom beslutet fattats innan man förhandlat med facket.
– Vi är naturligtvis inte negativa till ett förbättrat datastöd. Vad vi reagerat mot är att man samtidigt med investeringen planerar att ta bort den slutkontroll som enligt författningen ska göras av en farmacevt, säger Camilla Frankelius vid Sveriges Farmacevtförbund.
I och med det nya datastödet ska det inte längre vara nödvändigt med den här slutkontrollen, anser arbetsgivaren.
Den skulle enligt det förslag som presenterades kunna göras av någon som inte har farmacevtisk legitimation.
Något Sveriges Farmacevtförbund ifrågasätter.
Annan åsikt
Den andra fackliga organisationen, Farmaciförbundet välkomnar däremot det nya systemet.
– I praktiken handlar slutkontrollen om att läsa av färdiga etiketter mot en streckkod. Det tror vi kan göras av andra än receptarier som läst tre år på högskola, säger Britt-Marie Skoglösa på Sveriges Farmaciförbund.
Britt-Marie Skoglösa ser istället det nya IT-stödet som en möjlighet att frigöra farmacevttid.
En åsikt hon delar med Apotekets vd Stefan Carlsson.
– Jag tycker ju att det här skulle vara en möjlighet, om säkerheten kan klaras av, att använda den farmacevtiska kunskapen till annat.
Camilla Frankelius säger att även om kontrollarbetet kan vara tråkigt är det mycket viktigt och något som enligt lag ska utföras av farmacevt.
Borde väntat
– Man bör i alla fall inte besluta om en investering i den här klassen innan man vet om den kan användas.
Enligt Stefan Carlsson är det ungefär 25 procent av det nya systemets funktion som har betydelse för slutkontrollen.
Apoteket har varit i kontakt med Läkemedelsverket och informerat om planerna, men beslutade att återkomma när upphandlingen var klar.
Förskrivarkod krävs för avtal
Nu till årsskiftet ska avtalen med cirka 25 vårdcentraler i Stockholms sydvästra sjukvårdsområde förnyas.
– Vi kräver i våra avtal något vi kallar läkemedelsbokslut som bygger på att de individuella förskrivarna går igenom sin egen förskrivningsprofil, säger Thomas Jernfeldt Gustavsson, beställare inom sjukvårdsområdet.
För att läkarna ska kunna göra detta måste de ha förskrivarkod på receptblanketten, annars kan de inte få ut sin individuella förskrivning.
Även om det idag inte finns en lag som kräver förskrivarkod på alla recept är det inte något som hindrar beställaren att göra det, säger han.
Skattepengar ska kontrolleras
I Stockholms sydvästra sjukvårdsområde har man en läkemedelsbudget på 700 miljoner kronor.
– Det är faktiskt skattepengar som bör kontrolleras enligt min och förvaltningens osentimentala inställning.
Intentionen har redan sedan läkemedelsreformen 1997 varit den här påpekar Thomas Jernfeldt Gustavsson.
– Något en del läkare högaktningsfullt struntat i. Med uppbackning av sina intresseorganisationer.
Han tycker dock inte att han mött några negativa reaktioner på det här kravet. I praktiken har också många redan idag förskrivarkoder inlagda i datasystemet.
– Vi har det sedan något år tillbaka, säger Henrik Hallberg på Liljeholmens vårdcentral.
– Och vill de ha det på pränt är det inget bekymmer för oss. Personligen har jag inte haft någon nytta av den. Men den gör det till exempel möjligt för verksamhetschefen att få ut statistik och även läkemedelskommittéerna kan få ut förskrivningen per enhet.
Problemet är, säger Henrik Hallberg, att som han förstått det, blir hans personliga förskrivning offentlig handling i den stund han skulle begära en sammanställning av den.
Bernhard Grewin, Läkarförbundets ordförande är kritisk eftersom han misstänker att avtalet ses som en möjlighet för arbetsgivaren att kontrollera den enskildes förskrivningsmönster.
– Den användningen av förskrivarkoderna kritiserar vi. Däremot kan koden vara bra för den enskilde läkare som vill se över sitt förskrivningsmönster.
Hur rättslaget ser ut idag, alltså i vilket läge en enskild läkares förskrivning blir offentlig, är oklart.
Speciell föreskrift
begränsar förskrivning
Det första läkemedlet för farmakologisk behandling av ADHD ( Attention Deficit Hyperactivity Disorder) har nu godkänts av Läkemedelverket.
Metylfenidat (Concerta) är det första centralstimulerande läkemedlet som godkänts i Sverige för den här indikationen. Tidigare har förskrivningen skett på licens.
Godkännandet följer lagstiftningen för den ömsesidiga proceduren inom EU, alltså ett nationellt godkännande. Men Läkemedelsverket har med en speciell föreskrift begränsat förskrivningsrätten till specialister i barn och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomsneurologi. Vilket är mycket ovanligt.
– Vi har bara en sådan föreskrift sedan tidigare och det gäller ett abortpiller som enbart får användas på abortklinik, säger Jane Ahlqvist Rastad på Läkemedelsverket.
Oklart vad som händer om
villkorade godkännanden inte efterlevs
När den europeiska läkemedelsnämnden, CPMP i somras villkorade förskrivningen av cisaprid (Prepulsid) beslutade Läkemedelsverket att temporärt dra in försäljningstillståndet.
Verket ansåg det inte möjligt att uppfylla kommissionens krav inom den stipulerade tiden. Fortfarande pågår det diskussioner mellan myndigheten och företaget Janssen-Cilag om hur det ska lösas.
– Att åtminstone temporärt dra in cisaprid var möjligt eftersom det från början var ett nationellt godkännande, säger Tomas Salmonson på Läkemedelsverket.
– Det blir mer komplicerat när godkännandet från början är fattat av CPMP.
När CPMP godkänner ett preparat gäller godkännandet för hela Europa och inget enskilt land kan, som i fallet med cisaprid, besluta om licensförskrivning, eller som man till exempel gjorde i Tyskland dra in preparatet, om man inte anser sig kunna uppfylla villkoren.
Samtidigt blir det allt vanligare att godkännanden, såväl de centrala som de ömsesidiga (nationella) är förknippade med särskilda villkor.
– Men CPMP gör inte någon bedömning om det är möjligt i alla enskilda EU-länder att följa dessa, säger Tomas Salmonson.
Oklart vad som händer
Vad som händer om den nationella lagstiftningen inte gör det möjligt att till exempel sätta upp ett register vet man inte idag, eftersom det ännu inte prövats.
En möjlighet kan vara att Läkemedelsverket upprättar en föreskrift som reglerar förskrivningen. Det har man gjort för metylfenidat (Concerta). Det preparatet har godkänts genom den ömsesidiga proceduren och det är osäkert om det är möjligt med sådana specialföreskrifter när det gäller ett centralt godkännande.
Men om till exempel talidomid blir godkänt kan det bli det första testfallet, eftersom preparatet i så fall kommer att omgärdas av en mängd krav från CPMP:s sida.
Från EU:s sida lägger man kraven om uppföljning på företagen. Det är på dem det åligger att till exempel upprätta de register som krävs.
Från svensk sida argumenterar man för att sådana register ska ligga på myndighetsnivå.
Av bland annat det skälet har Läkemedelsverket nyligen vänt sig till socialdepartementet för att få inrätta ett hälsodataregister som gör det möjligt för verket att genomföra de säkerhetsstudier som i framtiden kommer att bli allt vanligare.
Naturläkemedel på
Läkemedelsverkets hemsida
Naturläkemedlens produktresuméer finns nu publicerade på Läkemedelsverkets hemsida.
Informationen som är tillverkarens officiella information har granskats och godkänts av Läkemedelsverket. Det är de texterna som ligger till grund för texterna i FASS och bipacksedlarna. Även bipacksedlarnas text finns publicerad på verkets hemsida.
– Idag när så många använder naturläkemedel är det viktigt att vårdpersonal kan få saklig information om vad det finns för fog för godkännandet, säger Per Claeson på Läkemedelsverket.
Produktresumén innehåller bland annat information om innehållsämne, indikation, dosering, interaktioner, kontraindikationer med mera.
Däremot finns idag ingen information om naturläkemedel i FASS eller FASS.se. Det har representanter för naturläkemedelsföretag kritiserat, bland annat i ett debattinlägg i Läkemedelsvärlden (11/02).
Seglivat projekt läggs ned
Efter sju år som projekt ska nu läkemedelsfrågorna integreras i det reguljära sjukvårds- och hälsopolitiska arbetet på Landstingsförbundet.
– Men det hindrar inte att vi ska fortsätta att ha en hög svansföring vad det gäller de här frågorna, säger Mariannne Boivie som i sju år varit projektets ledare.
Hon ska arbeta vidare med preciserade arbetsuppgifter, bland annat sitter hon med i ett flertal styrelser och råd som arbetar med läkemedelsfrågor.
– Läkemedelsprojektet har ju varit ovanligt seglivat med sina sju år. Att vi nu tycker det är lämpligt att avveckla beror på att flera av de frågor vi drivit så att säga är i hamn.
Läkemedelsförmånsnämnden, reglerna om arbetsplatskodning, och utbyte av läkemedel är några frågor hon menar gått förbundets väg.
– Det vi ska fortsätta att driva är till exempel att landstingen måste få bättre möjligheter att följa upp förskrivningen. Den frågan kommer vi förstås att bevaka i den utredning som pågår.
Årets Farmacevt utsedd
Enligt ett pressmeddelande från Sveriges Farmacevtförbund har Per From under sin 35-åriga karriär varit trogen Astra-koncernen. Bland annat ansvarade han under ett antal år på 1990-talet för att från grunden bygga upp en forskningsenhet för Astra Pain Control i Kanada. Han är VD för Astrazeneca AB sedan 1999.
Utmärkelsen Årets Farmacevt tilldelas i Sverige verksam farmacevt, som genom sina insatser inom den praktiska farmacin bidragit till att förstärka, utveckla eller befästa farmacins roll i samhället. Per From har under sin yrkeskarriär blivit en känd och respekterad företrädare för den svenska farmacin både i Sverige och utomlands och är ett gott föredöme för farmacevterna som yrkeskår.
Han har under lång tid aktivt värnat om svensk läkemedelsindustri och i många sammanhang lyft fram farmacevternas kompetens inom läkemedelsindustrin och -forskningen och därmed bidragit till att befästa farmacins roll i Sverige. Per From är därför en utmärkt mottagare av Årets Farmacevt.
Per From arbetade också under flera år i Farmacevtiska fakultetens linjenämnd för en utökad antagning till apotekarutbildningen då han ansåg att inte minst läkemedelsindustrin behövde öka sin rekrytering.