I novembernumret av tidskriften Journal of Virology rapporterar forskare från USA att de har funnit ett viralt vaccin som skyddar apor mot ett hiv-1-baserat virus.
? Viruset används i en djurmodell för att testa olika vaccin och orsakar en praktiskt taget identisk infektions- och sjukdomsbild hos makaker som man kan se hos människor smittade med hiv, men med ett mycket snabbare förlopp, säger Opendra, ?Bill?, Narayan, chef för Marion Merrell Dow-laboratoriet vid universitetet i Kansas och den som skapat djurmodellen och också ansvarat för studien.
Vaccinet bygger på en ?avväpnad? variant av viruset SHIVKU-1 som man tog fram när man höll på att skapa testmodellen. I djurstudien infekterades visserligen alla tolv vaccinerade makaker av viruset efter intravaginal kontakt, men elva av tolv undgick att utveckla aids medan de fyra makaker som inte vaccinerats samtliga utvecklade aids efter samma kontakt.
Vaccinet kan även användas på redan smittade individer och ger då ett immunsvar som håller nere mängden virus.
? Vårt mål är att utveckla en vaccinbehandling som kan minska mängden hiv-läkemedel som måste användas för att hålla virusnivåerna i schack, säger Bill Narayan i ett pressmeddelande.
Journal of Virology 1998;72;9069-78, pressmedelande från BioStratum
Månads arkivering juli 2002
Viralt vaccin kan skydda mot aids
MSD och SKB skänker bort läkemedel mot elefantiasis
Den amerikanska läkemedelsjätten Merck, Sharp & Dohme, MSD, har beslutat att utvidga sitt donationsprogram av läkemedlet ivermectin (Mectizan) till att även gälla patienter drabbade av lymfatisk filariasis, populärt kallad elefantiasis, i Afrika. MSD har under de senaste elva åren donerat över 100 miljoner behandlingar av sitt läkemedel ivermectin till afrikaner drabbade av onchocerciasis, ?river blindness?.
MSD har tillsammans med Världshälso- organisationen, WHO, tagit fram dokumentation på att ivermectin även fungerar mot parasitsjukdomen elefantiasis. Beslutet att utvidga donationsprogrammet kom efter ett godkännande av den franska läkemedelsmyndigheten att använda läkemedlet vid parasitsjukdomen.
? Att utvidga donationsprogrammet är ett logiskt och klokt steg i vårt arbete att tillhandahålla detta läkemedel till de många miljoner människor som lider av ? eller riskerar att drabbas av ? lymfatisk filariasis, säger Raymond V Gilmartin, ordförande och VD för MSD i ett pressmeddelande.
120 miljoner infekterade
WHO uppskattar att närmare en miljard människor i 73 länder riskerar att drabbas av elefantiasis och att 120 miljoner redan är infekterade. Grovt räknat finns ungefär en tredjedel av de drabbade i Indien, en tredjedel i Asien och en tredjedel i Afrika. Enbart i Afrika uppskattar WHO att cirka 300 miljoner människor riskerar att bli infekterade. Att MSD nu donerar ivermectin enbart till patienter i Afrika beror, enligt läkemedelsföretaget, på att standardmedicineringen mot elefantiasis, dietylkarbamazin, kan orsaka allvarliga biverkningar hos patienter som samtidigt lider av onchocerciasis eller loaisis ? två sjukdomar som är vanliga i Afrika. Det är alltså där ivermectin bäst behövs.
SKB ökar effektiviteten
Lymfatisk filariasis, elefantiasis, är en parasitsjukdom som överförs via myggor. Parasiterna, trådliknande maskar, lever i människans lymfsystem där de kan leva i åratal och producera miljoner nya maskar innan symtomen bryter ut. Infekterade patienter kan drabbas av njurskador om lymfsystemet blockeras, men de vanligaste symtomen är enormt uppsvullna armar, ben och genitalier, vilket har givit sjukdomen dess populärnamn.
Behandlingen består av en oral dos dietylkarbamazin eller ivermectin per år som reducerar nivåerna av parasiterna. Den senaste forskningen visar att ett tillägg av SmithKline Beechams, SKB:s, albendazol väsentligt ökar effektiviteten av behandlingarna varför även SKB medverkar och donerar sitt preparat till behandlingsprogrammet.
WHO:s generalsekreterare, Gro Harlem Brundtland, välkomnar de båda läkemedelsföretagens initiativ.
Medicinare och farmaceuter slår sig samman i Uppsala
Den gemensamma fakultetsnämnden är ett led i den omorganisation av universitetens ledningsfunktioner som beslutades i oktober. Orsaken till omorganisationen är att universitetens statsanslag kommer att fördelas annorlunda efter årsskiftet.
? Ett närmare samarbete innebär att vi kan använda resurserna på ett bättre sätt, säger Lennart Paalzow, avgående dekanus vid den farmaceutiska fakulteten.
? Det är naturligtvis inte helt okomplicerat det här, men en stor fördel är att verksamheten kan effektiviseras och leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger Lennart Dencker, efter årsskiftet ny farmaceutisk dekanus.
Fakulteterna kvar
Även ifrån den medicinska fakulteten ser man flera fördelar med samgåendet.
? Framför allt ser jag att vi kan utveckla forskningen om läkemedel på ett bra sätt, säger Bengt Westermark, dekanus för den medicinska fakulteten i Uppsala. Men även när det gäller undervisning om läkemedel till medicinarna och sjukdomslära/medicin till farmaceuterna ser jag samarbetsmöjligheter.
Alla tre poängterar att de båda fakulteterna kommer att finnas kvar även efter samgåendet till en gemensam fakultetsnämnd, men det stora frågetecknet verkar vara hur självständiga de egentligen kommer att kunna bli. Den medicinska fakulteten är väsentligt mycket större än den farmaceutiska och riskerar därigenom att bli den dominerande i samarbetet.
? Här blir det väldigt viktigt att vi värnar om vår självbestämmanderätt, säger Lennart Dencker. Min roll som dekanus över den farmaceutiska fakulteten blir i framtiden mycket att samla styrkorna och hålla samman fakulteten för att behålla vår identitet.
Men Göran Alderborn, prefekt för institutionen för farmaci vid den farmaceutiska fakulteten, är en av flera som menar att det krävs mer än en sammanhållande dekanus för att bevara fakultetens identitet.
? Jag är mån om att den farmaceutiska fakulteten ska bevaras som en enhet. Min uppfattning är att man därför måste tydliggöra fakulteternas självständighet i den organisationsstruktur som görs. T ex genom att inrätta vissa organ som är separata för respektive fakultet, säger han.
Medicinarna starkare
Lennart Paalzow menar att farmaceuter ofta har en tendens att bli defensiva vid förändringar, men han medger samtidigt att det visst finns risker med samarbetet med den större medicinska fakulteten.
? Vid en kontroversiell fråga som resulterar i en omröstning kommer medicinarna att vinna därför att de kommer att ha fler röster i fakultetsnämnden, säger han.
Inom den farmaceutiska fakulteten finns det också de som befarar att de farmaceutiska vetenskaperna riskerar att få stå tillbaka i resursfördelningen under den nya gemensamma fakultetsnämnden. Men det tror inte Uppsala universitets rektor Bo Sundqvist kommer att ske.
? Nej, läkemedel och farmaci är ett profilområde i Uppsala, säger han. Vi är ju det enda universitet som har en fullständig farmaceutisk fakultet och det har medicinarna tagit fasta på.
Även Bengt Westermark försäkrar att det inte finns någon anledning till oro för den farmaceutiska fakultetens framtid.
? Oron är helt ogrundad, säger han. Vår utgångspunkt är inte att dra resurser från farm fak till med fak. Vad skulle det vara för vinst med att svälta ut den andre? Poängen är ju att hitta gränsytorna och skapa gemensamma forskningsprojekt.
Ivax paklitaxel snart godkänt
Snart kan det finnas ett alternativ till Bristol-Myers Squibbs dyra cancerpreparat Taxol (paklitaxel). Den amerikanska generikatillverkaren Ivax ligger i startgroparna för att marknadsföra sin egen produkt Paxene i hela EU. De väntar nämligen ett besked från det europeiska läkemedelsverket EMEA under första kvartalet 1999 på sin ansökan att få sälja paklitaxel i EU. Det meddelar Robert Jasse, PR-chef på Ivax. Som andraprodukt på den europeiska marknaden kommer Paxene med all sannolikhet att bli billigare än Taxol, även om Robert Jasse inte säger sig kunna avslöja Ivax prisstrategi innan Paxene är godkänd.
Tidigare i höst dömde Storbritanniens högsta domstol till Ivax fördel i ett patentmål mot Bristol-Myers Squibb gällande adminstreringsmetoden av läkemedlet. Själva substansen paklitaxel saknar patentskydd eftersom den tagits fram av amerikanska National Cancer Institute och sedan övertagits av Bristol-Myers Squibb.
BMS söker läkemedel i rymden
Det amerikanska läkemedelsföretaget Bristol-Myers Squibb utförde ett antal experiment ombord på den senaste amerikanska rymdskytteln Discovery, där också ?rymdfarfar? John Glenn, 77 år, deltog.
Experimenten gick ut på att studera fermentationshastigheter i viktlöst tillstånd jämfört med på jorden. Något som kan vara av stort intresse när det gäller att ta fram nya antibiotika och cancerläkemedel.
? Vi vill undersöka om det är möjligt att producera större kvantiteter av redan kända läkemedel eller till och med skapa helt nya läkemedel, säger Salvatore Forenza, forskningschef vid BMS Pharmaceutical Research Institute i USA i ett pressmeddelande.
Bristol-Myers Squibb har vid tidigare rymdfärder konstaterat att de kunde fermentera fram antibiotika mellan 30 och 190 procent snabbare i viktlöst tillstånd än på jorden. Vid denna uppskjutning var forskarna utrustade med än mer avancerad utrustning för att bättre kunna simulera industriell tillverkning.
Sverige släpper årsavgifter för läkemedel
Sverige kommer med all sannolikhet att ta bort sina årsavgifter på centralt godkända läkemedel i och med att de nyligen beslutade EU-årsavgifterna träder i kraft, det meddelar Birgitta Bratthall, departementssekreterare på Socialdepartementet. Det inre marknadsrådet i EU beslutade i början av november att införa den centrala årsavgiften för att täcka kostnaderna för medlemsländernas biverkningsövervakning av centralt godkända läkemedel på sin hemmamarknad. I och med att Sverige nu självmant tar bort sina avgifter avslutas sannolikt också den segdragna strid med EU-kommissionen som den svenska regeringen har haft angående avgifterna (se SFT 11/96, LMV 2/97, LMV 4/97 och LMV 5/98).
Men det är fortfarande oklart om den nya årsavgiften verkligen kommer att räcka till i Sverige för att täcka hela kostnaden för biverkningsövervakningen.
? Hela avgiftsnivån för centralt godkända läkemedel är generellt sett för låg för att täcka det svenska Läkemedelsverkets utgifter, säger Birgitta Bratthall.
Hur den nya årsavgiften på 60 000 ecu, eller 550 000 kronor ska fördelas mellan EU:s centrala läkemedelsverk, EMEA, och de olika medlemsländerna är ännu inte klart, men det är troligt att inte heller denna ersättning kommer att täcka de svenska kostnaderna.
? Men nu när vi har fått som vi ville i den här viktiga principfrågan så får vi ta den kostnaden ett tag för sammanhållningen i EU, säger Birgitta Bratthall.
Tyskland motsätter sig avgift
Sveriges hållning kommer dock vara att avgiften måste höjas så småningom så att medlemsländerna ska få full kostnadstäckning för sina insatser inom EU-samarbetet, men en höjning av avgiften kommer knappast att vara lätt att få igenom.
Tyskland har nämligen helt opponerat sig mot införandet av en årsavgift eftersom de inte anser den vara berättigad och i förhandlingarna har de även krävt att avgiften skulle halveras till 30 000 ecu. Detta eftersom de menar att den höga årsavgiften kommer att hämma små och medelstora innovativa läkemedelsföretag. De accepterade slutligen den beslutade årsavgiften efter att ha fått in en bestämmelse om att årsavgiften kan sättas ned i vissa fall och att hela avgiftsbilden ska utvärderas efter tre år då man ska väga in de samlade kostnaderna för biverkningsövervakningen av dessa preparat samt effekterna för de små och medelstora läkemedelsföretagen.
De nya årsavgifterna börjar gälla den 1 januari 1999.
Några av avgifterna för
centralt godkända läkemedel
Grundavgift
1 850 000 kronor
Ytterligare styrka/läkemedelsform 185 000 kronor
Ytterligare förpackningsstorlek 50 000 kronor
Årsavgift
550 000 kronor
Fredrik Hedlund
Amerikanska apotekare vaccinerar
I USA har apotekare startat en service där de erbjuder vaccinationer till allmänheten direkt i apoteket. Både med hjälp av en inhyrd sköterska, men i allt högre utsträckning även genom att de själva administrerar vaccinet. Över 5 miljoner doser influensavaccin ges nu varje år i de amerikanska apoteken.
Mellan 50 000 och 80 000 personer dör i USA varje år av influensa och olika pneumokockinflammationer. En majoritet av dessa personer har aldrig blivit erbjudna någon vaccinering.
Enligt en amerikansk undersökning är apotekarna de mest tillgängliga av all hälsopersonal i USA och en stor andel av de som befinner sig i riskgruppen ? äldre och kroniskt sjuka ? gör ofta besök på ett apotek. Det är därför naturligt att erbjuda denna tjänst på apoteket, menar apotekarna i USA.
Ökad medvetenhet
I hälften av USA:s stater är det tillåtet för apotekare att även administrera läkemedel. Apotekarna har i dessa stater genomgått utbildning för att injicera vaccin och även hantera eventuella anafylaktiska chocker med adrenalininjektion och hjärtlung-räddning. Mellan 50 och 94 procent av de som rekommenderas att vaccinera sig av sin apotekare gör det vilket också har resulterat i en kraftig ökning av antalet vaccineringar i USA.
Apotekarnas nya roll har dock inte inneburit något hot mot andra yrkeskategorier. Den aktiva rådgivningen har istället ökat allmänhetens medvetenhet kring vaccinationsfrågor vilket resulterat i en generell ökning av antalet vaccinationer, även vid traditionella vaccinationsställen. I en studie från Colorado ökade vaccineringarna med 6 000 procent över fem år på läkarmottagningarna i staten i samband med att apotekarna intog en aktivare roll.
Vaccine 1998;16:1705-1710
Spironolakton sänkte dödlighet hos svårt hjärtsjuka
Sedan länge har diuretika använts vid hjärtsvikt. Men det har inte funnits några belägg för att dessa medel räddar liv på svårt sjuka patienter.
Men nyligen rapporterades att den så kallade RALES (Randomized ALdactone Evaluation Study) avbrutits 1,5 år i förväg på grund av en kraftig sänkning av mortaliteten hos aktivt behandlade patienter. Aldactone (spironolakton) är ett kaliumsparande diuretikum som funnits i Sverige sedan början av 1960-talet.
I den dubbelblinda randomiserade placebokontrollerade studien RALES ingick 1 663 patienter med svår hjärtsvikt och sänkt vänsterkammarfunktion (de tillhörde NYHA-klass III och IV).
Patienterna i kontrollgruppen fick utöver placebo behandling med ACE-hämmare, diuretika plus eventuellt digoxin. 7?8 procent av patienterna fick dessutom betablockad. Den aktivt behandlade gruppen fick tillägg av Aldactone i stället för placebo. Den genomsnittliga uppföljningstiden var 24 månader, när studien avbröts.
Standardbehandlingen vid hjärtsvikt var fram tills för några år sedan vätskedrivande diuretika och ACE-hämmare. På senare år har flera studier visat en skyddande effekt vid hjärtsvikt av betablockerarna karvedilol, bucindolol och metoprolol.
27 procent färre avlidna
I kontrollgruppen avled 372 patienter (44 procent). Av dem som dessutom fick spironolakton avled 283 (34 procent). Den relativa mortalitetsminskningen var 27 procent.
Tillägg med spironolakton ledde också till färre sjukhusinläggningar. 764 patienter i placebogruppen (91 procent) lades in minst en gång, jämfört med 663 patienter (81 procent) i den behandlade gruppen. Totalt noterades 1 317 sjukhusinläggningar utan dödlig utgång i den förra gruppen mot 1 088 i den senare.
? Resultaten är intressanta. Vi har tidigare saknat bevis på att spironolakton räddar liv, säger Lars Wilhelmsen, professor i preventiv kardiologi vid Göteborgs universitet.
72 räddade på två år
Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska institutet och verksamhetschef på Karolinska sjukhusets hjärtklinik, tycker studien är väl genomförd och med intressanta resultat.
? Med ett tillägg av i genomsnitt 27 mg spironolakton minskades dödligheten med 27 procent. Om 1 000 patienter behandlas i två år sparas 72 människoliv och 264 sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt. Det är en slående effekt, säger han.
? Risk för hyperkalemi (för hög kaliumnivå) är en farhåga som framförs när det gäller spironolakton. I RALES var frekvensen hyperkalemi 1,7 procent i den aktivt behandlade gruppen och 1,2 procent i placebogruppen, det vill säga inget som kan tillskrivas tillägget av spironolakton, säger Lars Rydén.
? Viktigare biverkningar i spironolaktongruppen var förstorade bröst och bröstsmärtor, något som föranledde besvär hos cirka 8 procent av de aktivt behandlade männen. Biverkningen var vanligast vid samtidig digoxinterapi, säger Lars Rydén.
En reservation som måste göras inför studiens resultat är att mindre än var tionde deltagare fick betablockerare.
? Vi vet inte vilken effekt tillägg av spironolakton haft om 80?90 procent av patienterna fått även betablockad, säger Lars Rydén.
Atorvastatin var effektivare än ballongvidgning
341 patienter ingick i AVERT-studien som presenterades på hjärtkonferensen som arrangerades av American Heart Association i Dallas i mitten av november.
De patienter som ingick hade minst ett kranskärl som till minst hälften var igensatt av aterosklerotiska plack. Men i övrigt hade de inga allvarliga symtom och normal vänsterkammarfunktion. Samtliga var kandidater för ballongvidgning.
Hälften av patienterna genomgick ballongvidgning och fortsatte sin tidigare medicinering med exempelvis nitrater och kalciumblockerare. Den andra hälften fick i stället för ballongvidgning 80 mg atorvastatin per dag jämfört med den högsta standarddosen 40 mg.
Färre komplikationer
Patienterna följdes sedan i 18 månader. Under denna drabbades 21 procent av patienterna som fått sina kranskärl ballongvidgade av kardiovaskulära incidenter. Bland dem som i stället fick statiner drabbades endast 13 procent av hjärt-kärlkomplikationer.
Bland händelserna fanns ickedödliga hjärtinfarkter, förvärrad bröstsmärta och behov av ballongvidgning.
Det lägre antalet incidenter i den läkemedelsbehandlade gruppen var dock inte signifikant. Däremot dröjde det signifikant längre till dess att den första incidenten inträffade.
Nivåerna av det skadliga LDL-kolesterolet sjönk i atorvastatingruppen till 77 mg per deciliter i genomsnitt jämfört med genomsnittet 119 mg per deciliter i den ballongvidgade gruppen.
Slutsatsen är att statiner kan bli ett alternativ för patienter som vill slippa ett operativt ingrepp. Men läkemedel är inget alternativ för patienter med kraftig ateroskleros. De behöver opereras.
Lars Engqvist har fria händer i monopolfrågan
Den nytillträdde socialministern Lars Engqvist, 53, är en av slitvargarna i det socialdemokratiska partiet. Från sin tid som SSU-ordförande 1972, via chefredaktörsposter på socialdemokratiska Östra Småland och Arbetet till chef för Filminstitutet har han setts som en av förnyarna inom partiet.
Det kan möjligen vara en fingervisning i hur han ser på frågan om ett apoteksmonopol. Han vill dock ännu inte uttala något definitivt ställningstagande när det gäller monopolet på apoteksområdet, men generellt säger han sig inte vara någon vän av monopol.
? Jag är principiellt emot monopol, men apoteksområdet är något komplicerat varför jag vill sätta mig in i frågan ytterligare, säger han.
S kan välja väg själv
Lars Engqvist och det socialdemokratiska partiet kommer dock att ha mycket fria händer när det gäller framtiden för det svenska apoteksväsendet. Enligt en kartläggning som Läkemedelsvärlden gjort kommer de med all sannolikhet att kunna finna politisk majoritet för vilken linje de än väljer.
Väljer man att gå på utredaren Lars Jedings förslag att konkurrensutsätta apoteksväsendet så kan man nå en bred politisk majoritet kring det med hjälp av moderaterna, kristdemokraterna och centern, som alla säger sig vara positiv till en avmonopolisering.
Vill socialdemokraterna istället behålla apoteksmonopolet som idag kan man hålla fast vid samarbetet med vänsterpartiet och miljöpartiet och kan då få en politisk majoritet för en sådan linje.
Propositionen kommer socialdemokraterna att lägga fram någon gång under nästa år, det är fortfarande oklart om det kommer att bli under våren eller hösten och en eventuell konkurrensutsättning kan tidigast komma ifråga under år 2000.
Flexiblare subventionering ger utrymme för nya läkemedel
Årets Scheelepristagare professor Albert I Wertheimer, Merck & Co, USA, sade i oktober på ett symposium om Outcomes Research att 80-90% av hälsokostnaderna styrs av kliniska beslut. När landstingen i och med HSU 2000 fick totalansvaret för läkemedelsförskrivningen i samhället var en avsikt att kvalitén på dessa kliniska beslut skulle förbättras. Läkemedel skulle ses som ett terapival bland andra inom sjukvården och valet skulle falla på den mest kostnadseffektiva terapien. Läkemedel är dock ofta den enda insatsfaktorn, som är ekonomiskt utvärderad och många kliniska beslut inkluderar därför inte kostnadseffektiviteten.
Frågan om Viagra skall subventioneras via statsskatten eller ej, har dock fått ledande landstingsföreträdare att flytta intresset från den egna verksamheten till andras. RFV har anklagats för bristande skicklighet vid prisförhandlingar med tillverkaren. I ett polemiskt övertramp hävdades att landstingens kostnader för Viagra kunde bli 1,2 miljarder istället för uppskattade 150 miljoner. Oförmågan att hantera konflikter på läkemedelsområdet talar inte för att landstingens roll vid prissättning av läkemedel bör öka.
Mer angeläget tycks det vara att göra det befintliga subventionssystemet flexiblare, för att komma ifrån de ?antingen-eller? låsningar som registreringen av Viagra tydliggjort. Istället för att som nu subventionera ett nytt läkemedel i och med att det registreras, kan subventionen knytas till läkemedlets användning vid vissa indikationer. På liknande sätt har frågan om förskrivningsrätt eller ej för distriktssköterskor lösts. De får förskriva ett antal läkemedel, men endast på vissa indikationer.
Ett problem med det nuvarande systemet är att den i och för sig positiva utvidgningen av indikationerna för ett läkemedel på ett okontrollerat sätt leder till ökade samhällskostnader. Stor enighet råder kring att Losec skall vara subventionerat som en effektiv magsårsmedicin. Av allt förskrivet Losec används dock endast en mindre del mot magsår. Är det lika självklart att subventionen skall omfatta alla de andra indikationerna?
Genom att definiera indikationen mer eller mindre brett finns också ett styrmedel. I Norge godkändes t ex subventionen av Viagra endast vid kronisk erektil dysfunktion. Subventionen behöver inte heller vara en fråga om antingen eller. Vissa indikationer kan kanske subventioneras mer än andra. I Danmark är ju subventionen av olika läkemedel differentierad. Inte heller behöver subventionen vara en gång för alla given. Man kan starta från en låg nivå när värdet av behandlingen är osäker i jämförelse med befintliga terapier. För äldre terapier, som spelat ut sin roll, kan subventionen omvänt trappas ner eller tas bort. Subventionsfrågan blir på detta sätt en väg att nyansera prisfrågan.
Sverige är ett tillräckligt rikt land för att alla invånare skall kunna få effektiva läkemedel till hjälp mot lidande och sjukdomar. Obsoleta terapier bör rensas ut och de kliniska besluten, inklusive läkemedelsförskrivningen, göras optimalare och ge resurser till de nya behandlingar, som hela tiden kommer fram.
Beklometason var avsevärt potentare än budesonid
I internationella riktlinjer för astmabehandling betraktas budesonid och beklometason som ekvipotenta. Dessa baseras på randomiserade kontrollerade studier som inte kunnat klarlägga någon skillnad i potens mellan substanserna. FASS ger ungefär samma budskap; den normala dosen för vuxna anges till 400?1500 mikrogram beklometason (Becotide) per dag eller 400?1600 mikrogram budesonid (Pulmicort).
Men en ny studie utförd på Nya Zeeland ger en helt annorlunda bild. Forskargruppen samlade in alla recept för beklometason och budesonid från 28 allmänläkarpraktiker. Totalt ingick 5 930 patienter varav 4 295 fick enbart beklometason, 1 532 enbart budesonid. 103 patienter bytte preparat minst en gång under den studerade ett år långa perioden. Sammanlagt ingick 16 725 recept på inhalationssteroider i analysen.
All information hämtades från en central databas över avpersonifierade uppgifter från recept och journaler. När den förskrivna dosen angavs som ett intervall användes den lägre nivån i studien.
Den genomsnittliga förskrivna dosen var för beklometason 635 mikrogram per dag och för budesonid 979 mikrogram, det vill säga 344 mikrogram högre. Skillnaderna noterades i samtliga åldersgrupper. För de 61 patienter som bytte från beklometason till budesonid var skillnaden 354 mikrogram. För de 32 patienter som bytte andra hållet var skillnaden ungefär lika stor, 340 mikrogram.
Det fanns inget som talade för att patienter som fick budesonid hade en mer svårkontrollerad astma, något som skulle kunnat förklara skillnaden i förskriven dos. Samma andel patienter fick åtminstone två gånger recept på antibiotika för astmarelaterade åkommor, och antalet läkarbesök skilde sig inte heller åt. Oavsett om substanserna gavs via andningsstyrda pulverinhalatorer eller som sprej kvarstod skillnaden.
När studien utfördes var båda substanserna väl etablerade i allmänläkarkåren på Nya Zeeland och hade stabila marknadsandelar. Kuriöst nog trodde läkarna som deltog i studien att medlen är ekvipotenta, något som framgick av en enkät innan studien avslutades.
British Medical Journal 1998;317:986?90
Läkartidningens tidningsdoktorbyter ?patient?
Vid årsskiftet lämnar Läkartidningens chefredaktör och förnyare, Mats Ekdahl, sin plats efter bara knappt två år för att ta över nyhetsredaktionen på dagstidningen Arbetet Nyheterna i Malmö. Att efter så kort tid lämna Läkartidningen där en stimulerande förändringsprocess påbörjats känns inte riktigt bra, menar han, men samtidigt känner han att han nu måste se till sig och sin familjs bästa.
Mats Ekdahl, som har gjort sig känd som en av landets duktigaste tidningsdoktorer, har under tio års tid räddat tidningar i kris i Stockholmsområdet. Samtidigt har han hela tiden haft sin familj ? fru och två barn, nu 11 och 13 år ? i Helsingborg. Medan Mats Ekdahl har utövat sin tidningsläkekonst i chefredaktörsstolen på reklambranschens tidning Resumé, på tidningen Vi och nu senast på Läkartidningen så har han bara kunnat träffa sin familj under helgerna. Och nu efter tio års veckoresande kände både han och familjen att de hade fått nog. Men egentligen var det tänkt att pendlingen skulle få ett slut på ett helt annat sätt.
? Vi hade redan sålt vårt hus i Helsingborg och familjen var redo att flytta upp till Stockholm, säger han. Men så fick jag erbjudandet om att börja på Arbetet, och med en 13-årig son som precis ska börja i högstadiet var det inte så svårt att bestämma sig för att låta bli att rycka upp familjens rötter. Istället har vi köpt ett nytt hus i Helsingborg.
Mer opinionsbildning
Men Mats Ekdahls påbörjade förnyelse av Läkartidningen kommer inte att avstanna bara för att han själv lämnar tidningen. På Läkarförbundet vill man fortsätta den ?mjukare? väg han nu slagit in på.
? Det vi har börjat med är något som jag vill kalla för humanistisk medicin, säger Mats Ekdahl. Där vi porträtterar den gode klinikern eller den medicinske hantverkaren ? läkaren som, kanske, annars inte får så mycket uppmärksamhet. Den humanistiska medicinen är något som är tänkt som ett komplement till de rena medicinska artiklarna och kommer naturligtvis aldrig att bli Läkartidningens huvudfåra. Istället handlar det om att hitta balansen mellan det medicinska och det allmänna och få det att sammansmälta till en tidning. Det är en hållning som är tänkt att resultera i läslust. Och den linjen vill man fortsätta med.
Samtidigt finns det klara planer för den fortsatta förnyelsen på andra områden. Enligt Mats Ekdahl kommer man att satsa mer på vetenskapen och de opinionsbildande avdelningarna.
? Vad är det som säger att en tidning som Läkartidningen inte kan bli ett starkt inslag i en allmän samhällsdebatt? säger Mats Ekdahl. Det kommer naturligtvis att ställa nya krav på dem som skriver ledare och medicinska kommentarer. Det måste bli snärtigare och ännu mer i tiden. Men det är ingen omöjlighet, titta bara på den engelska ?British Medical Journal? där finns det varje vecka ett antal brännbara medicinska ledare som kommenterar aktuella ämnen.
Beundrar de medicinska hantverkarna
Mats Ekdahl, med sin tämligen brokiga journalistiska bakgrund med erfarenheter både ifrån allmänjournalistik på Vi och Veckojournalen?Månadsjournalen och affärsjournalistik på Dagens Industri samt erfarenheter från reklamvärlden sedan sin tid på Resumé, har kunnat betrakta den medicinska världen lite utifrån under sin tid på Läkartidningen.
? Jag har fått en oerhörd respekt för de läkare som jag har mött under min tid på Läkartidningen, säger han. Och då menar jag inte toppnamnen i första hand utan istället vanliga läkare ? de medicinska hantverkarna ? som varje dag, med en stor fingertoppskänsla, fattar snabba beslut som får väldiga följder för patienterna. Dem beundrar jag.
Mats Ekdahl menar också att han aldrig varit med om en yrkeskår som har varit så duktiga på att skriva.
? Jag blev varnad innan jag började på Läkartidningen av kamrater som sa; ?herregud ska du sitta och kriarätta läkarnas alster?. Men de manus vi har fått in har i de allra flesta fall varit mycket bra, lite långa ibland kanske, men då får man använda sitt journalistiska omdöme och föreslå hur det kan kortas.
Han tycker att det har varit mer utmanande att ta sig in i den medicinska världen jämfört med andra områden.
? Alltid när jag har mött branschen, oavsett om det har varit kliniska läkare eller forskare inom läkemedelsindustrin har jag känt att det har krävts mycket mer tankeskärpa från min sida, säger han. Inte så att jag har känt mig underlägsen, men jag har känt ett krav på mig själv att inte bli slapp. Och det roliga är att när jag har skärpt mig så har jag alltid fått tillbaka i respekt.
Bristen på ledare akut
Mats Ekdahl har också under sin tid på Läkartidningen haft det något tvivelaktiga nöjet att möta vården som patient både på sin vårdcentral, hos sin privata öronläkare och, tydligast kvar i minnet, i somras när han åkte in akut för en blindtarmsinflammation.
? Jag har alltid känt att läkare och sjuksköterskor har kunnat möta mig, säger han. Att de på ett professionellt kompisaktigt sätt alltid velat hjälpa mig. Men i somras fick jag också se den oerhörda dynamiken i yrket. Min fru frågade om de inte kunde operera mig med hjälp av titthålskirurgi, men fick till svar att det gör de bara på kvinnor. Men sedan när kirurgen kom visade det sig att han var Helsingborgs stjärna på titthålskirurgi så han ändrade planerna och gjorde tre hål i mig istället. Det är vad jag menar med den gode klinikern. Och han visste ju inte att jag var redaktör för Läkartidningen, det berättade jag först efteråt.
Mats Ekdahl är fascinerad över att den medicinska vardagen många gånger rymmer en sådan otrolig dramatik som också snabbt kan slå över i tragik. Han har reflekterat över de otaliga ansvarsärendena från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd som han har läst och slagits av vad som faktiskt krävs av dagens läkare och sjuksköterskor. Han berättar också om det ökande antalet artiklar som han har fått till Läkartidningen om utbrändhet.
? Och jag förstår det, säger han. Det som går som en röd tråd genom dessa berättelser är bristen på ledarskap. Det verkar vara ont om riktigt bra uppdragsgivare inom vården. Och det är en central fråga som måste få sin lösning snarast.
Kvalificerad reklam
Som gammal reklamman har naturligtvis Mats Ekdahl varit extra intresserad av marknadsföringen av läkemedel under sin tid på Läkartidningen och han menar att det sköts på ett mycket professionellt och snyggt sätt.
? Folk får väl beskylla mig för att vara naiv, men av det jag har sett från de stora läkemedelsföretagen är jag imponerad av den pedagogiska halten i uppläggningen, säger han. När någon står och lär ut saker, och gör det utan att trilla kronor mellan fingrarna då känns det äkta, tycker jag.
? Jag är ingen moralist på området och jag tycker dessutom att den mesta reklamen görs med kunnighet och omdöme, säger han. Sedan är ju läkare och farmaceuter kvalificerade målgrupper, de låter sig inte förföras av enkla trick.
Det finns sannolikt inte heller något reklamområde som är så påpassat som just läkemedelsreklamen, men samtidigt expanderar branschen och det händer mycket just nu så det gäller ändå som publicist att vara på sin vakt, menar Mats Ekdahl.
? Det har hänt att vi har stoppat annonser till Läkartidningen, säger han. Men generellt sett menar jag att det finns betydligt farligare saker än reklam.
Vill nå unga läsare
Mats Ekdahl lovar att han inte kommer att släppa de medicinska frågorna nu när han vid årsskiftet tar sig an sin nya ?patient? ? Arbetet Nyheterna.
? Nej, dem släpper jag inte nu utan de medicinska nyheterna kommer att få stor plats framöver, säger han.
Trots att Arbetet Nyheterna numer är Socialdemokratins flaggskepp i tidningsvärlden så är den idag hälftenägd av näringslivet och har Hans Cavalli-Björkman i ordförandestolen. Mats Ekdahls uppgift som chefredaktör för nyhetsredaktionen blir också helt opolitisk, det politiska chefredaktörsskapet kommer även fortsättningsvis skötas av Bo Bernhardsson.
? Min roll blir först och främst att skapa en nytändning på redaktionen, säger Mats Ekdahl.
Han beskriver sin nya uppgift att agera tidningsdoktor på Arbetet Nyheterna som det tuffaste uppdraget i svensk dagspress just nu. Sydsvenska Dagbladet dominerar helt i Skåne och har dragit förbi Arbetet Nyheterna i upplaga och får därför det mesta av annonserna. Förutom de rent kommersiella drivkrafterna bakom att lyfta upp tidningen menar Mats Ekdahl att det finns ett än viktigare skäl.
? Ur en demokratisynpunkt är det oerhört viktigt att den rösten inte tystnar, säger han. Här kommer idéarbetet vara det viktigaste, tror jag. Hur skapar man läslust hos en ung publik som är van vid Internet och gratistidningar? Det är den allra viktigaste frågan just nu. Man talar ju gärna om en tidning och dess demokratiska betydelse, men en tidning som inte når ut har ju ingen demokratisk betydelse alls.
Nu startar infoMedica: Framtidens läkarbok på Internet
Den 1 oktober startade den, kanske, största Internetsatsningen i Sverige hittills ? i varje fall på medicinområdet. Multimedia-databasen infoMedica kommer, om allt går som det är tänkt, att bli de svenska patienternas ständigt uppdaterade läkarbok på Internet. Där ska finnas information om en stor mängd sjukdomar och aktuella behandlingsalternativ, en läkemedelsdatabas, egenvårdsråd, information om patientens rättigheter, fråga doktorn-service och mycket annat som syftar till att öka patienternas kunnande och därmed inflytande i hälso- och sjukvården.
InfoMedica är ett samarbetsprojekt som drivs gemensamt av samtliga landsting plus Apoteket. Men initiativet kom redan för fyra år sedan från landstinget i Östergötland där man ville öka patientens inflytande i kontakten med vårdgivaren.
? Vi började med lokala informationscentraler, men det visade sig vara svårt att nå ut till patienterna med informationen, säger Bo Göran Zackrisson vid landstinget i Östergötland, en av grundarna av projektet och nu ansvarig för informationens tekniska och grafiska utformning.
? Det var därför vi började tänka på Internet samtidigt som vi insåg att detta var ett informationsproblem som alla landsting måste ha. Landstingen har ju en skyldighet att informera patienterna och detta kan göras mycket mer effektivt om vi samarbetar.
40-talisterna vinnare igen
Efter två år kunde man så starta projektet infoMedica med alla landsting med sig och nu ytterligare två år senare görs informationen tillgänglig för de tilltänkta användarna, allmänheten. Databasen är dock långt ifrån färdig. När infoMedica öppnades i oktober fanns det cirka 700 sidor information inom ett 20-tal ämnesområden där bl a folksjukdomar som cancer, diabetes och höftledsproblem tas upp. Databasen ska sedan växa med ett 70-tal ämnesområden per år och först om två?tre år tror Bo Göran Zackrisson att infoMedica täcker upp merparten av patienternas vanligaste frågeställningar. Men arbetet kommer att pågå långt mycket längre än så.
? InfoMedica kommer aldrig att bli färdigt, säger han. Databasen kommer att expandera hela tiden och det är även tänkt att den ska innehålla information om ganska smala diagnoser så småningom. Dessutom måste informationen ständigt uppdateras.
Och om det tar ytterligare två?tre år innan databasen är riktigt mogen för att kunna användas så tar det sannolikt ännu längre tid innan den vanlige patienten är mogen att använda den.
? Vi ser ju inte 80?90-åriga patienter som den egentliga målgruppen i nuläget utan istället dessa patienters anhöriga, säger Bo Göran Zackrisson. InfoMedica är ett framtidsinriktat projekt och det är väl sannolikt så att den första generation som riktigt kan dra nytta av databasen som patienter blir 40-talisterna.
Ett sätt att underlätta för människor utan dator att få tillgång till informationen är att placera ut datorer på vårdcentraler eller apotek. I Östergötland har man startat ett pilotprojekt för att se om detta utnyttjas av patienterna, men det finns inget beslut om att detta ska ske i hela landet. Det är helt upp till varje landsting att besluta om hur man vill göra med det, enligt Bo Göran Zackrisson.
Ingen läkemedelsinformation ännu
InfoMedica kommer inte bara bestå av textinformation utan en bärande idé med projektet är att man ska utnyttja både ljud och rörliga bilder där det förhöjer förståendet.
? Det ska vara en multimedial Internetsida, säger Bo Göran Zackrisson. Det ska vara lite text på varje sida så att man inte behöver sitta och rulla i texten och sedan ska vi använda rörliga bilder och ljud. Animationer och speakertexter kan ju på 20 sekunder säga vad som tar över två minuter att läsa sig till.
Ännu så länge finns det ingen ren läkemedelsinformation i infoMedica. Tanken är att det ska finnas länkar från sjukdomarna och behandlingarna direkt till en läkemedelsdatabas som även den ska innehålla multimediala inslag. Det är Apoteket som ska ansvara för informationen i läkemedelsdatabasen. Riktigt hur informationen kommer att vara strukturerad är dock ännu inte beslutat. Men patienterna behöver ytterligare informationskällor om läkemedel vid sidan av patient-FASS, menar Bo Göran Zackrisson.
? Det behövs en annorlunda information. Patient-FASS innehåller så mycket information om biverkningar att patienterna ibland glömmer nyttan av läkemedlen, säger han. Vi ska ha läkemedelsinformation som mer tar upp fördelarna, men naturligtvis också nackdelarna med olika läkemedelsbehandlingar. Dessutom kan vi uppdatera informationen betydligt snabbare än patient-FASS.
Information inget hot
Både på läkemedelsområdet och i den övriga hälso- och sjukvården finns det ofta en rädsla för att kunnigare patienter kommer att kräva dyrare behandlingar, men denna rädsla är inget som har hindrat landstingen ifrån att sjösätta infoMedica.
? Vi har ett ansvar att informera patienterna om deras rättigheter och det är viktigt att man som patient får veta vilka alternativ som finns, säger Bo Göran Zackrisson. Informationen finns ju ute i alla fall och vi tycker att det är bättre att vi på ett samlat sätt erbjuder patienterna en vetenskapligt kontrollerad informationskälla istället för att de ska få information från mindre seriösa avsändare. Dessutom måste ju vårdpersonalen alltid kunna motivera varför man satt in den ena behandlingen istället för den andra. Det måste de kunna göra även om patienten är välinformerad. Kunnigare patienter har också förutsättningar att förstå informationen från läkare och sköterskor bättre vilket kan leda till en effektivare vård, inte tvärtom.
InfoMedica hittar du på Internetadressen www.infomedica.nu
Apoteket får byta ut Läkemedlet
Är generisk substitution och förskrivning av läkemedel användbart för att få bättre kontroll över läkemedelskostnaderna? Tre skånska kommuner ingår i ett tremånadersprojekt som startar i februari nästa år. En kommun ska prova generisk substitution, en annan generisk förskrivning och en tredje är kontroll.
Någon gång hösten 1999 kan det finnas slutsatser från försöket.
Det är Läkemedelsrådet i Skåne som initierat försöket. Rådet är en övergripande funktion för de fem lokala läkemedelskommittéerna i det nya Landstinget Skåne.
? Hässleholm och Ängelholm kommer att vara de aktiva kommunerna i försöket, medan kontrollkommunen däremot kommer att vara hemlig, säger Ragnar Norrby, professor vid infektionskliniken, Lunds universitetssjukhus och ledamot av Läkemedelsrådets arbetsutskott.
Undersöker eventuella risker
? Vi vill undersöka om det finns några risker för patienten om generisk förskrivning och substitution införs i stor skala, säger Ragnar Norrby.
En annan fråga är naturligtvis om det finns några större ekonomiska besparingar att göra utan att patientsäkerheten kommer i kläm.
Läkarförbundet motsatte sig generisk förskrivning och lokalföreningar i Skåne uppmanade sina medlemmar till bojkott när planerna presenterades i början av året (se Läkemedelsvärlden nr 4-98, sid 23).
Ragnar Norrby menar att motståndet fanns i Läkarförbundet och inte bland läkarna. Det finns ingen risk att förskrivningsrätten kommer i kläm:
? Alla förskrivare som ingår i försöket kommer att informeras och deltagandet är frivilligt. Ingen kan tvingas till generisk förskrivning, säger han.
Åtskilliga miljoner att spara
Enligt en rapport från NEPI (Nätverk för läkemedelsepidemiologi) finns det en potentiell besparing i storleksordningen 500 miljoner kronor att göra om en generisk substitution genomfördes konsekvent i hela landet. Det motsvarar cirka 3 procent av den totala läkemedelsnotan (statens och patienternas kostnad).
Av denna potentiella besparing svarar de tio största substanserna för drygt hälften, cirka 280 miljoner kronor.
Dock ska man komma ihåg att NEPI:s definition av generika är avsevärt vidare än vad Läkemedelsverket betraktar som generika.
? Utifrån verkets synonymlista ligger nog besparingspotentialen snarare på högst 250 miljoner kronor, inklusive effekten av parallellimport, säger Ragnar Norrby.
I det skånska försöket ingår ett 20-tal substanser som finns med på Läkemedelsverkets synonymlista. För att kunna komma ifråga ska det i teorin finnas en rejäl möjlighet till besparing. Det ska också vara enkelt att byta ut ett läkemedel mot ett billigare.
? Kombinationsläkemedel är inte lämpliga. Sekvensmedel, till exempel p-piller är direkt olämpliga för utbyte, säger Ragnar Norrby.
Vilka substanser som kommer att ingå i försöket var inte klart när detta skrivs, i avvaktan på den första gemensamma rekommendationslistan för hela det nybildade Skånelandstinget.
Krångliga substansnamn?
Motståndarna mot generisk förskrivning anger ofta som argument att substansnamnen är krångligare än produktnamnen.
? Det stämmer inte i alla fall. Atenolol är väl inte svårare än Tenormin för att bara ta ett exempel, säger Arne Melander, professor i klinisk farmakologi och chef för NEPI. NEPI ingår också i projektet liksom IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi och Apoteket AB.
Substansnamnet är enhetligt medan produktnamnen ofta är helt olika från land till land. Och eftersom substansnamn fastställs internationellt, av WHO i Genève, finns naturligtvis också en möjlighet att verka för enklare substansnamn genom internationella kanaler.
Den ökade internationaliseringen är för Ragnar Norrby ett argument för generisk förskrivning.
? I USA tillämpas generisk förskrivning och det finns strävanden i samma riktning även i Europa, till exempel i Storbritannien. Ju mer vi rör oss över gränserna ju bättre framstår fördelarna med att läkemedlen får namn som förstås var vi än kommer, säger Ragnar Norrby.
Samtyckesregler måste ändras efter pilotförsök
Utan kunskap om hur läkemedelsanvändningen ser ut idag är det svårt att fatta korrekta beslut i riktning mot en mer optimal läkemedelsanvändning. Men för att detta ska kunna ske behöver man samla in uppgifter, inte bara om hur många förpackningar av olika läkemedel som säljs i olika delar av landet. Dessutom behövs data som kopplar ihop förskrivningsorsak med läkemedel.
Vår kunskap om samband mellan läkarens diagnos, förskrivningsorsak och vilket läkemedel som förskrivs är begränsad. Men de förslag som syftade till att öka denna kritiserades hårt från läkarhåll. Bland annat hävdades att patienternas integritet var hotad om känsliga uppgifter från journalen fick spridning genom att de överfördes till recepten och därifrån till ett centralt register hos Socialstyrelsen.
Vad som också framkom i debatten var att läkarna i primärvården som redan var hårt pressade av sina dåvarande arbetsuppgifter var bekymrade över att nya administrativa rutiner skulle ta bort värdefull tid från den medicinska konsultationen.
Försöker hitta modell
Lagen om receptregister infördes den 1 januari 1997 efter beslut av riksdagen ett par månader tidigare.
Debatten ledde till att Socialstyrelsen fick i uppdrag att samordna försök att hitta en bra modell för inhämtning av data om förskrivningsorsak. Vidare ska denna information kunna överföras till ett centralt receptregister, varifrån sammanställd information ska återföras till förskrivare och andra behöriga utan att patienternas integritet hotas.
Försöket ska också ta reda på hur vården på ett bra sätt ska kunna informera patienterna och samtidigt få deras samtycke till att uppgifter om förskrivningsorsak och läkemedel tillsammans med personnumret överförs från receptregistret till det så kallade hälso- och sjukvårdens läkemedelsregister.
I Blekinge genomfördes i slutet av förra året ett försök att kartlägga de praktiska konsekvenserna av att läkarna skulle informera patienterna och fråga om samtycke till att uppgifter fördes över till hälsodataregistret. 80 läkare på tio vårdcentraler deltog i försöket som pågick under tre veckor. Av de 80 deltog sedan 49 aktivt i försöket medan 31 ingick i en kontrollgrupp.
Samtliga läkare fick före försöket svara på frågor om sina attityder till reformen. Under försöket fördes dagboksblad för att dokumentera arbetet med de enskilda patienterna. Efter de tre veckornas försök fick de 49 som deltagit aktivt svara på enkätfrågorna igen.
Oförändrad inställning
Ett resultat från försöket är att läkarna anser att diskussionen med patienterna om att information ska överföras till ett register tar för lång tid. Uppgiften upplevs av läkarna som störande i konsultationen.
Denna inställning hade inte förändrats nämnvärt efter försöket. Före försöket tyckte 94 procent av läkarna att tidsåtgången var oacceptabelt stor. Efteråt hade andelen sjunkit något till 81 procent.
Däremot förändrades läkarnas uppfattning mera när det gäller tidsåtgången för att ange förskrivningsorsak. Före försöket ansåg 86 procent att tidsåtgången var oacceptabelt stor. Efteråt var det knappt hälften som delade den uppfattningen, 49 procent.
I dagboksbladen noterades bland annat patienternas inställning till överföring av data till ett centralt register. 62 procent lämnade samtycke till detta. Men siffran varierade kraftigt från läkare till läkare från 16 procent till 94 procent.
Graden av samtycke mättes dessutom med en patientenkät och via recepten. Även dessa hamnade på cirka 60 procents samtycke.
Regler om samtycke måste ändras
? De regler om samtycke som riksdagen beslutat om fungerade inte i praktiken. Den slutsatsen har vi dragit efter försöket i Blekinge, säger Cecilia Claesson, projektchef på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har framfört ett önskemål om förändrade regler till socialdepartementet, men där är ingen förändring aktuell:
? Reglerna om samtycke beslutades i stor politisk enighet i riksdagen och vi måste respektera det. Under 1999 sker en stor översyn när remissvaren på läkemedelsutredningarna behandlas. Förändrade samtyckesregler skulle kunna bli aktuella då, säger Birgitta Bratthall, kansliråd på socialdepartementet.
När data endast finns från två tredjedelar av patienterna kan uppgifterna möjligen användas för vissa statistiska ändamål, även om man då helst vill ha 80?85 procents deltagande. I det här fallet ska uppgifterna användas för epidemiologiska studier och i ett säkerhetsregister:
? Och då måste man i princip ha alla med. Får vi till exempel in uppgifter om ett läkemedels risker och måste ha tag i patientansvarig läkare till de 100 svenskar som fått detta läkemedel måste helt enkelt alla patienter finnas med, säger Cecilia Claesson.
Nya försök
Även när det gäller att ange förskrivningsorsaken på receptet återstår det att finna den bästa metoden. Både i Blekinge, nordvästra Stockholms sjukvårdsområde och eventuellt i Skåne ska ytterligare försök genomföras.
Denna gång ska en högre grad av datorisering utnyttjas. Med en ny datorprogramvara ska läkaren direkt få upp godkända och näraliggande indikationer på en meny när ett läkemedelsnamn anges. På så sätt minimeras läkarens tidsåtgång.
Och i nästa led ska recepten överföras elektroniskt till apoteken.
? Då blir patientsekretessen större. Apotekspersonalen ser nämligen inte förskrivningsorsaken. Dessutom slipper man risken att andra personer än patienten själv råkar se receptet, säger Cecilia Claesson.
Trots att säkerheten i Socialstyrelsens register är mycket hög (det finns inga kända fall där information läckt ut) finns det en utbredd skepsis i befolkningen ? ?det är läskigt med register?.
? Många inser inte vilken nytta ett register kan ha. Vi kommer att få en helt annan bild av sambanden mellan läkemedel och deras medicinska effekter och bieffekter om ett läkemedelsregister blir av. Ett register kan alltså bidra till högre vårdkvalitet och därmed på sikt medverka till lägre kostnader, säger Cecilia Claesson.