Månads arkivering juli 2002

På grund av att parterna bara hade december månad på sig att förhandla kommer verksamheten under 1997 att regleras av s k lokala bindande kontrakt mellan Apoteksbolaget och de flesta landsting. Det innebär att verksamheten pågår, i princip oförändrad, under 1997 då förhandlingarna om den fortsatta verksamheten ska upptas.
? Detta ger oss nästa år som respittid, säger Bo Holmberg, chef för sektor Farmaci/Marknad inom Apoteksbolaget. Under den tiden gäller det att vi tydliggör våra fördelar för alla landsting.

Upphandling nästa år
Men det finns redan idag åtminstone ett landsting som har skrivit ett eget avtal med Apoteksbolaget för 1997 och det är Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting som tidigare ganska kraftigt uttalat önskemål om att själva ta över och driva sjukhusapoteksverksamheten.
? Nja, vi har sagt att vi vill ha den möjligheten, säger Bengt Blomberg, utredare vid Stockholms läns landsting som har förhandlat med Apoteksbolaget. På det här viset blir det ett mycket tydligare kund-leverantörsförhållande än tidigare, och det tycker vi är bra. Det blev ju lite kort om tid att förhandla fram detta inför 1997, men nästa gång ska vi gå ut med en regelrätt upphandling så får vi se om vi får anbud från fler än Apoteksbolaget.
Att Stockholms läns landsting själva kommer att ta över sjukhusapoteken menar Bengt Blomberg dock inte är så troligt.
? Det hänger naturligtvis på hur samarbetet utvecklas, men det känns inte nu som om vi kommer att överväga det alternativet, säger han.
På Apoteksbolaget är man glada över stockholmslandstingets beslut.
? Vi ser det som en stor framgång att Stockholm valde att förlänga sitt kontrakt, säger Bo Holmberg. Det blir förhoppningsvis vägledande för andra. Göteborg och Skåne, som är de andra två områdena som är stora nog att kunna bygga upp en egen apoteksverksamhet, sneglar naturligtvis på Stockholm.
Samtidigt finns det andra landsting som själva gärna vill ta över sjukhusapoteken.
? Det finns fyra-fem landsting som uttalat att de vill pröva andra alternativ, sedan finns det ytterligare de som säger att de vill studera vad vi erbjuder närmare, säger Bo Holmberg. Något jag tycker att alla ska göra.

Vill inte ha basverksamheten
Gävleborgs läns landsting har tidigare varit intresserade av alternativa lösningar men den korta förhandlingstiden gör att de håller sig kvar vid Apoteksbolaget, åtminstone 1997 ut.
? Det blir inga stora skillnader, säger Göran Hultman, utredningschef på Gävleborgs läns landsting. Det avtal som vi sluter nu kommer att påminna om det gamla. Men i framtiden kommer vi naturligtvis att föra ett resonemang kring hur vi vill ha det.
Göran Hultman menar att det finns ganska lite att vinna för landstingen att ta över basverksamheten på sjukhusapoteken. Apoteksbolaget bedriver redan den verksamheten effektivt. Däremot poängterar han att alla landsting i framtiden kommer att behöva egen farmacevtisk kompetens.
? Vi kommer att behöva apotekare och motsvarande för utbildning, kvalitetssäkring av förskrivningen, värdering av terapiområden och för att göra underlag till upphandling, säger han. Om fem år tror jag att landstingen har egen farmacevtisk kompetens som sköter detta, kanske i samarbete med Apoteksbolagets informationsapotekare. 

Svensken är i grunden sparsam. När det är sämre tider är man försiktig. Man vill dessutom gärna klara sig själv. Många planerar sin ekonomi. Sista dagarna på året är det rush på bankerna. Det gäller att planera så att skatten blir så liten som möjligt. Allt eftersom lagar och bestämmelser ändras, ändrar man taktik. För vissa kan det gälla tecknande av pensionsförsäkringar, för att kunna utnyttja avdrag, för andra köp av otc aktier, för att minska förmögenhetsskatten. Företeelserna är helt accepterade och har alltid tillhört spelet i det svenska folkhemmet.
Sista dagarna i år är det rush inte bara på bankerna utan också mellandagsrea på apoteket. Den 27 november beslutade riksdagen att läkemedelsförmånen skall förändras. Samhället måste spara. Högkostnadsskyddet för läkemedel höjs från årsskiftet. Folkhemsidealet bleknar. Vi skall ta ett större ansvar för oss själva, vilket i sig kan vara riktigt. Man tar sitt ansvar och naturligtvis hamstras läkemedel av aldrig skådat slag. 1997 års beräknade besparing suddas till stora delar ut. Trots varningar från professionen (det är faktiskt inte första gången detta händer) förfaller beslutsfattare och politiker yrvakna och undrar ? ?hur kunde det bli på dette viset?? Med förvirrade beslutsfattare har apotekspersonalen i en mellanställning svårt att ge klara besked.
Socialministern i TV intervju menar att man får nog räkna med hamstring när så komplicerade förändringar skall genomföras. Men man räknar ju med att också läkarna skall ta sitt ansvar. Ur ett patientperspektiv så tar läkarna sitt ansvar! I enlighet med sin etiska codex skall pofessionen värna om i första hand patienten. Det är ju inte förbjudet att se till att så många som möjligt av ens patienter kan få ut ett ettårsrecept och därmed uppnå full bonuspoäng före årsskiftet. Den som gjort utlägg för 1 800 kronor (läkare + läkemedel) den sista december får ju frikort som gäller ett år framöver. Under förutsättning att förskrivningen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet får det nog anses som ett både lagligt, etiskt och rationellt handlande. Professionens omsorg om patienten kan knappast förväntas inskränka sig till att förskriva t ex endast parallellimporterad Losec. Myntets baksida är att den procentuella andel av läkemedlen som ej kommer till användning och patienten till godo sannolikt också ökar. Dessutom kommer staten sannolikt att göra en ränteförlust på den nu tidigarelagda läkemedelskostnaden på mellan 50 och 100 miljoner kronor.
Frågan om Apoteksbolaget struktur är ännu inte löst utan står inför en ny utredning. En läkemedelshamstring på mellan en och två miljarder kronor, får som konsekvens att Apoteksbolagets vinst för 1996 ökar över förväntan. Senfärdigheten och allt utredande får nu den oönskade effekten, att om Apoteksbolaget lyfter en större vinst för 1996, så tillförs även Apoteksbolagets pensionsstiftelse ytterligare oväntade medel.
Fr o m årsskiftet införs också ett nytt system för avbetalning av läkemedel. Apoteksbolaget, som under de senare åren ägnat sig åt ett antal affärsideer, har nu ålagts ytterligare en, att fungera som läkemedelsförsäkrings-kreditinstitut. Mot en premie om 108 kr per månad har du full täckning för dina läkemedelskostnader. En ny folkhemsidé, värd att pröva. Framtiden får utvisa om något försäkringsbolag är intresserat av att ta upp konkurrensen.
Regeringen vidtar faktiskt åtgärder. I mars 1997 skall Socialstyrelsen redovisa resultaten av en kartläggning som jämför receptexpeditionerna under september 1995 ? januari 1996 med september 1996 ? januari 1997 ??!!?? Vill man komma rätt i mål bör man nog ha en karta att orientera efter då loppet går istället för att ägna sig åt retrospektiva betraktelser. 

Hösten 1997 uppmärksammades den så kallade SYST-EUR-studien. Den avbröts i förtid efter att aktivt behandlade patienter i avsevärt lägre omfattning drabbades av stroke jämfört med dem som fick placebo (se till exempel Läkemedelsvärlden nr 10-1997, sidan 6). Det i huvudsak använda läkemedlet i studien var kalciumantagonisten nitrendipin.
Materialet i studien har nu analyserats med avseende på demens. Sedan tidigare vet man att systolisk hypertoni ökar risken för demens hos äldre.
I analysen ingick 2 418 patienter över 60 år, varav 1 180 randomiserades till placebo och 1 238 till aktiv behandling, som i första hand bestod av nitrendipin (i andra hand enalapril och i tredje hand hydroklorotiazid). Inga visade tecken på demens, det systoliska blodtrycket var 160?219 mm Hg och det diastoliska under 95 mm Hg.
I placebogruppen inträffade 21 fall (varav 15 Alzheimer) av demens och i den aktivt behandlade 11 fall (varav 8 Alzheimer). Omräknat per 1000 patientår inträffade 7,7 demensfall respektive 3,8 ? en halvering av risken.
Författarna konstaterar att incidensen av demens var låg, något som kan bero på att det skedde en selektiv rekrytering av relativt friska individer till studien. I den populationsbaserade studien EURODEM var incidensen 10 demensfall per 1000 patientår. De antar att det vore troligt att skillnaden mellan placebo och aktiv behandling blivit större om studien hade pågått hela den ursprungligen planerade tiden.
Författarna för fram hypotesen att nitrendipin har en trolig verkan på centrala nervsystemet eftersom substansen passerar blod-hjärnbarriären och minskar omsättningen av signalsubstanser, av vilka låga nivåer är förknippade med demens. I försök på råtthjärna har det konstaterats att nitrendipin binder till områden i hjärnan som påverkas av Alzheimers sjukdom. 
The Lancet 1998;352:1347-51

Att statiner har en god effekt på sjuklighet och dödlighet är numera oomtvistat. Men frågan är om dessa läkemedels kolesterolsänkande egenskaper är hela svaret på varför statinerna är effektiva.
Statiner inhiberar 3-hydroxy-3-metylglutaryl-coenzym A (HMG-CoA)-reduktas och därmed blockeras ett steg i kolesterolsyntesen. När statiner är närvarande minskar produktionen av lipoprotein i levern vilket i kombination med ökat uttryck av receptorer för LDL-kolesterol resulterar i en minskning av kolesterolhalten i plasma.
En intressant iakttagelse i statinstudier är att den positiva effekten uppstår tidigare än om effekten enbart beror på att aterosklerotiska plack tillbakabildas. Tillbakabildning av plack syns först efter fyra års behandling med statiner.
Ihopslagna data från fyra pravastatinstudier tyder dessutom på att reduktionen i hjärtkärlkomplikationer mer tydligt är kopplad till intaget av pravastatin, än till en reduktion av mängden LDL-kolesterol i plasman.
När blodkärlens endotel inte fungerar som avsett kan det både bero på men även orsaka, ateroskleros. Avvikande funktion kan återställas med statiner.
Tillväxten hos aterosklerotiska plack är förknippad bland annat med att LDL-kolesterol, monocyter och T-celler och glatt muskulatur infiltrerar intiman. Makrofager konsumerar LDL och bildar skumceller. Plötsliga skador kan uppstå när fettrika plack rupturerar. Statiner eller annan blodfettssänkande terapi kan öka stabiliteten i de aterosklerotiska placken.
Kolesterol är en central beståndsdel för bildandet av cellmembran och cellers tillväxt och nybildning. Utöver att blockera kolesterolsyntesen blockerar statiner även andra metaboliter i mevalonsyrans omsättning, som behövs för cellernas tillväxt.
Glatta muskelcellers invandring in och utbredning i intiman kan spela en viktig roll när en artärskada inträffar, inklusive restenos efter ballongvidgning. Simvastatin, fluvastatin och lovastatin i terapeutiska koncentrationer har i provrör inhiberat tillväxt av glatt muskulatur och hindrat förtjockning av intiman i djurförsök.
Dock är det fortfarande oklart vilken klinisk relevans detta fynd i labmiljö har. Studier där statiner gavs efter ballongvidgning var en besvikelse; de hindrade inte uppkomsten av nya stenoser. n

Drugs 1998;56 (4):517?22

Fram till 1960-talet hade barn som drabbades av tumörsjukdomar mycket dålig prognos. Sedan skedde, framför allt under 1970-talet, en dramatisk förbättring av överlevnadschanserna. Men under 1990-talet har kurvorna planat ut. För många tumörtyper ligger långtidsöverlevnaden idag på 50?70 procent.
De förbättrade kunskaperna om och framväxten av nya cytostatika står bakom den större delen av framgångarna inom barnonkologi. Förbättringarna när det gäller hjärntumörer får dock i huvudsak tillskrivas kirurgiska metoder.
För att få ännu högre andel överlevare krävs kanske nya metoder i framtiden.
? Vi har möjligen nått taket när det gäller cytostatika. Kanske behövs exempelvis tumörvacciner för att nå högre, säger Jonas Abrahamsson, verksam som barnonkolog vid Östra sjukhuset i Göteborg, som numera är en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Protokoll baserade på erfarenhet
Utveckling av en behandlingsmetod med cytostatika är mödosam och tidskrävande.
? Om det finns en ny substans kan vi inte vägra att ge den till alla barn som är aktuella. Etiska skäl omöjliggör randomiserade studier, säger Jonas Abrahamsson.
Istället ger man den nya substansen som tillägg till den tidigare bästa metoden. Efterhand utvärderas utfallet av den nya kombinationen i förhållande till den gamla.
Det finns uppemot ett hundra olika typer av leukemier hos barn. Och varje variant kanske kräver individuell behandling. Antalet patienter med en viss variant kan vara litet vilket innebär att det kan ta flera år innan man har ett tillräckligt underlag för att utvärdera ett behandlingsprotokoll.
? Internationellt samarbete är ett sätt att korta tiden, säger Jonas Abrahamsson.

Tillägg till kirurgi
Så kallade adjuvant terapi har blivit allt vanligare. Det innebär till exempel att cytostatika ges efter kirurgi där man tagit bort huvudtumören. Men eftersom denna redan kan ha avknoppat mikrometastaser som inte kan upptäckas med kända metoder kan man förbättra överlevnaden med adjuvant terapi.
På senare år har man även börjat använda så kallad neoadjuvant terapi. Det innebär att patienter med solida tumörer får genomgå en cytostatikakur före det kirurgiska ingreppet. På så sätt kan man dels krympa huvudtumören för att underlätta operationen och dels tidigt börja bekämpa eventuella mikrometastaser.

Adekvat smärtlindring är inte bara en humanitär åtgärd utan har en mycket stark medicinsk indikation. Det är fortfarande dåligt känt, inte minst när det gäller barn. Inom smärtfoskningen vet man att smärtstimuli är skadligt eftersom det aktiverar smärtsinnet så att det blir mer och mer känsligt.
Cancer och smärta innehåller ett stort antal komponenter. Mycket kan vinnas genom en noggrann smärtanalys. Barn kan redan från 6 års ålder ganska klart tala om varifrån smärtan kommer. Det finns sedan länge som rutin i landet att använda olika analysinstrument med skattningsskalor.
Skattning av smärta hos barn måste bli rutin vid varje kontakt med sjukvården, menar docent Staffan Arnér, smärtspecialist vid Karolinska sjukhuset.
– Smärtskattning är inte lätt och rymmer många fallgropar, huvudsaken är att man försöker bygga in det i sina rutiner, säger han.

Nalle kan inte ersätta smärtlindring
En viktig del i hur smärtan upplevs är individens tolerans mot smärtsignalen.
? Toleransökande åtgärder kan inte ersätta behovet av smärtlindring, säger Staffan Arnér.
Man har gjort en intervjuundersökning på 100 barn som nyligen genomgått smärtsamma procedurer på sjukhus. Barnen fick välja mellan olika åtgärder som hjälp mot smärtan; mamma och pappa, nalle, smärtlindrande mediciner osv. En majoritet av barnen valde smärtlindrande läkemedel.

Analysera smärtan
Det är viktigt att analysera smärtan eftersom all smärta inte kommer från själva cancertumören. Barnen genomgår många smärtsamma behandlingar och undersökningar och därför är det viktigt att komma ihåg att smärtsinnet redan är mer känsligt.
? Varje procedur som skapar en smärtsam upplevelse är därför av ondo, säger Staffan Arnér.
Differentieringen bör relatera till smärtans ursprung i termer av nociceptiva eller neurogena mekanismer. Den neurogena smärtan är relativt okänslig för morfingruppens läkemedel och där måste rutindiagnostiken skärpas.

Behandla offensivt
WHO har gjort en pedagogisk analgetikastege och man kommer ganska långt med NSAID och lätta analgetika, menar Staffan Arnér. I upptrappningen bör man behålla basterapin och man skall inte vänta för länge med att gå över till opioider eftersom man vet smärta föder smärta.
? Det steget tar man som regel för långsamt, säger han. Man vet att variationen i behov är stor.  Där finns inte några max-doser eller gränser utan det är barnet själv som talar om när smärtan försvinner.
En gammal fördom är att morfineffekten potentieras av neuroleptika, men det finns inget vetenskapligt bevis för det. Neuroleptika skall ges på rätt indikation om barnet har ångest.
? Det är viktigt att förstå att även barnet behöver vara mentalt kapabel att kunna bemästra sin situation och den möjligheten förstör man genom att ge en massa dämpande medel, säger Staffan Arnér.
Slow releasepreparat med opioider har förbättrat barnens situation men dess plats är övervärderad när det gäller genombrottssmärtor, menar Staffan Arnér. En professionell upptrappning av smärtbehandlingen bör även innefatta moderna tekniker som spinal terapi och att utnyttja pumpteknik. Det ger större möjligheter för barnet att vistas hemma.
Vi i vuxenvärlden har ofta så stor respekt för läkaren att man visar ett modigt ansikte. Det gäller också många barn.
? De inser ganska snart att de har en allvarlig sjukdom, säger Staffan Arnér. Barnet uppvisar också en fasad som det gäller att tränga bakom.

Hjärnans receptorer befinner sig i en dynamisk utveckling från foster till vuxen individ. Att behandla barn med psykofarmaka kan bara ske efter en noggrann medicinsk och psykiatrisk bedömning.
Depressioner kan förekomma redan hos riktigt små barn och orsakas då i regel av faktorer i omgivningen. Från förskoleåldern kan en ärftlig disposition bidra till sjukdomsutvecklingen. En allvarlig riskfaktor är framför allt en långvarig stess.
Psykofarmakabehandling blir aktuell först i åldern strax före puberteten och det är ytterst sällsynt att yngre barn behandlas.
Utgångspunkten för behandling är att det ska finnas så svåra symtom på depression att barnet inte reagerar på något positivt i omgivningen, menar Anne-Liis von Knorring, professor vid barn- och ungdomspsykiatri i Uppsala.
? Barnen kan ha sömnstörningar, aptitstörningar eller en svår irritation vilket är ett vanligt symtom hos ungdomar med depression, säger hon. Det sista som brukar försvinna är lusten att vara med kompisar, drar tonåringar sig undan så är det ett mycket allvarligt symtom.
Studier med de äldre tricykliska antidepressiva läkemedlen har visat mycket måttliga effekter vilket till viss del kan bero på att man behandlat med för låg dos. Nästan alla barn i studierna blev lika bra av placebobehandling.
? Barn tror på vuxna. Säger doktorn att man blir bättre så tror man på det, säger Anne-Liis von Knorring.
Det finns information från några placebokontrollerade studier med SSRI på barn och ungdomar. Där ligger effekten mellan 65 och 88 procent för de olika SSRI preparaten. Skillnaden mellan placebogruppen och den aktiva gruppen kommer först efter den 5:e veckan då placebo effekten  avstannar.
? Nästan alla som är kvar i studier har effekt av behandlingen, säger Anne-Liis von Knorring. De som hoppade av i den aktiva gruppen gjorde det både på grund av utebliven effekt och av biverkningar. Den vanligaste biverkan av SSRI hos undomar  är att de får ett okontrollerat beteende. Annars är biverkningarna de samma som hos vuxna.

För och emot
Hur påverkar behandlingen utvecklingen hos en växande individ? Anne-Liis von Knorring menar att en viss påverkan förekommer, men att sjukdomstillståndet som sådant också påverkar utvecklingen av hjärnan.
? Detta måste vägas mot de risker man har av behandling och vid svåra tillstånd har man inte så mycket val, säger hon. Man vet att dödsfall hos unga individer sker främst vid bilolycker och självmord. Depressionen har också påverkan på utbildning, yrke och förmåga att klara sig själv.

På grund av etiska svårigheter att genomföra kliniska studier på nyfödda och för tidigt födda barn finns det idag väldigt lite kunskap om hur dessa mycket unga individer omsätter läkemedel. Men trots detta använder man i klinisk praxis många läkemedel i behandlingen av nyfödda. Tio procent av alla nyfödda behandlas på sjukhus så att de måste skiljas från föräldrarna och cirka en procent behandlas i intensivvården.
? Det finns ett otroligt stort behov av att dokumentera läkemedel i nyföddhetsperioden, säger Uwe Evald, överläkare vid Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala. Och det är en enormt stor skillnad mellan barnen i den här perioden. Mina patienter kan vara allt ifrån neonataler som väger 300 gram till fullstora barn på sex kilo.

Behandlas helt oprövat
Nyfödda barn skiljer sig också mycket mer ifrån lite äldre barn än vad äldre barn skiljer sig ifrån vuxna. Detta gör det mycket svårt att förutse hur de kommer att reagera på ett nytt läkemedel som bara är testat på vuxna.
De nyfödda barnen består till 90 procent av vatten jämfört med 60 procent för de större barnen, de nyfödda har enbart en en-procentig fettdepå istället för 15 procent som de äldre barnen har och deras hjärna kan väga allt ifrån 90 till 600 gram.
Enligt Uwe Evald sker ungefär 80 procent av all läkemedelsbehandling på denna grupp barn utan att det finns kontrollerade studier som stödjer användandet. Och detta menar han är ett minst lika stort etiskt problem som att inkludera nyfödda barn i studier.
? Det finns en mycket hög tröskel för att göra kliniska studier på små barn, men det finns ingen tröskel alls för att pröva läkemedel i klinisk praxis på samma barn, säger han. På det viset utsätter man dessa mycket små och sårbara varelser för helt oprövade läkemedelsbehandlingar.
Detta innebär inte bara att det enskilda barnet många gånger blir en ofrivillig försökskanin på ett helt okontrollerat sätt, det innebär också att den här gruppen mycket små patienter inte kan ges den bästa tänkbara läkemedelsbehandlingen eftersom man helt enkelt inte har kunskapen.
? De nyfödda barnen undanhålls moderna och effektiva läkemedel eftersom de många gånger exkluderas ur kliniska prövningar, säger Uwe Evald.

Info ur klinisk vardag
Vägen ur denna problematiska situation är, enligt Uwe Evald, att släppa på de strikta reglerna för kliniska prövningar och försöka få ut så mycket och så bra information som möjligt ur den kliniska vardagen. Uwe Evald önskar att alla barnläkare har en vetenskaplig attityd när de använder nya läkemedel på små barn. Han vill att man inför en rapporteringsskyldighet för de läkare som i klinisk praxis provar nya läkemedel på barn och att de etiska kommittéerna får en insyn i vardagsbehandlingarna på nyföddhetsavdelningarna. 

Läkemedelsbehandling av barn med cystisk fibros fungerar bra även när den utförs i hemmet, det menar överläkare Lena Hjelte vid CF-kliniken på Huddinge sjukhus. Efter över 2 000 kurer och över 22 000 behandlingsdagar utan att någon fått några allvarliga reaktioner eller biverkningar kan det betraktas som ett säkert och kostnadseffektivt alternativ till sjukhusbehandling.
? Hade vi inte kunnat behandla dessa patienter i hemmet med hjälp av infusionspumpar och liknande hade de tvingats vara inlagda på sjukhus tio dagar per månad eller mer, säger Lena Hjelte. 

I en pilotstudie bestående av djupintervjuer med 20 apotekskunder i Storbritannien och 14 apotekskunder i Sverige har A-C Pälvärinne hittat en tendens till att man ser receptfria läkemedel som vilka konsumentvaror som helst. Personerna i undersökningen ansåg inte heller att det var någon skillnad på annonsering av receptfria läkemedel och andra konsumentvaror.
Både i Storbritannien och i Sveriga var man i huvudsak positiva till en ökad tillgänglighet av receptfria läkemedel i samhället. Men A-C Pälvärinne ifrågastätter hur önskvärd en ökad tillgänglighet och en ökad egenvård är om läkemedlen uppfattas som dagligvaror.

Cirka två procent av alla skolbarn i lågstadiet lider av störd uppmärsamhet och hyperaktivt beteende som brukar betecknas med ADHD (attention deficit and hyperactivity disorder).
Alla barn har behov av att kunna fokusera sin uppmärsamhet på uppgifter som ska genomföras. Barn med ADHD blir lätt distrahetade och kan inte utan stora svårigeter genomföra inlärning.
I första hand prövas alltid att försöka träna barnen att genomföra uppgifter med olika stödåtgärder. Ibland är störningarna så svåra att det inte räcker och där har behandling med centralsimulantia prövats.
Många studier har kunnat visa att barn med ADHD blir förbättrade av behandling med amfetamin och metylfenidat.
I en svensk placebokontrollerad studie med amfetamin fick alla barn aktiv behandling under de tre första månaderna. Därefter fick hälften gå över till placebobehandling och hälften fick stå kvar på aktiv behandling. Föräldrarna skattade att barnen fick minskade problem med uppmärksamhet och inlärningsproblem när alla fick den aktiva behandlingen. Efter tre månader och upp till ett år ligger effekten kvar på samma nivå i den aktiva gruppen, medan de som får placebo blir försämrade. Det var också betydligt fler – nästan samtliga – i placebogruppen som avbröt behandlingen
? Behandlingen ger effekter på många delar av barnets beteende både hemma och i skolan, säger Anne-Liis von Knorring, professor vid barn- och ungdomspsykiatri i Uppsala. Barnen som fick amfetamin förbättrade sina resultat i begåvningstest, vilket visar vilka svårigheter barnen har i skolarbetet.Vissa andra symtom förbättrades också, barnen sov exempelvis bättre. Det har naturligtvis en påverkan på den långsiktiga prognosen för barnens situation. 
Man vet inte idag hur länge man ska behandla ADHD. De biverkningar som förekommer är främst aptitnedsättning vilket visas genom att vikten går ner.  

Rökare bör få en betydligt mer aktiv antirökrådgivning vid apoteksdiskarna, det menar Gunilla Bolinder, läkare vid Karolinska sjukhuset och en av initiativtagarna till föreningen Läkare mot tobak. Det sa hon vid ett anförande i Farmaci mot tobaks monter på Läkemedelskongressen.
? Kommer det en nikotinstinkande patient som ska hämta sina blodtrycksmediciner bör man direkt vid apoteksdisken ta upp rökningens betydelse för sjukdomsförloppet, säger hon.
Hon menar att apoteken som samhällsinstans har ett ansvar för att få fler att sluta röka.
? Det är ju inte speciellt etiskt att låta människor äta mediciner mot sjukdomar och samtidigt låta dem fortsätta med ett beteende som förvärrar samma sjukdomar, säger hon. Jag menar naturligtvis inte att apotekspersonalen ska attackera och hoppa på rökarna på apoteket utan istället vänligt upplysa dem om fakta och att de alltid är välkomna till apoteket om de vill veta mer och att det finns effektiva läkemedel för den som vill sluta röka.

Majoriteten av dagkirurgipatienterna vid Skaraborgs sjukhus fick inte smärtlindrande medel efter operationen. Genom ett samarbete med kirurger och smärtsjuksköterskor utarbetade därför Ulla Thrysin Carlsson m fl på sjukhusapoteket individanpassade, ApoDos-packade, smärtlindringspaket. Paketet innehåller som bas två dygns förbrukning av paracetamol plus stolpiller mot illamående och informationsblad med möjlighet till tillägg av NSAID, kodein, ketobemidon eller tramadol alltefter ordination.
Resultatet blev mycket bättre smärtlindring, högre patienttillfredsställelse och samtidigt få oanvända läkemedel.

Enzymet cyklooxygenas (COX) som spelar en central roll i prostaglandinsyntesen finns i två former. COX-1 tros stå för produktion av skyddande prostacykliner och prostaglandiner i magslemhinnan medan COX-2 anses vara involverad i lokala inflammatoriska processer.
Ursolsyra extraherad från vanliga groblad (Plantago major, L.) är den första, naturligt förekommande, COX-2-selektiva hämmaren som hittills hittats. Therese Ringbom har tillsammans med medarbetare vid avdelningen för farmakognosi vid Uppsala universitet extraherat fram ursolsyran som har en COX-2/COX-1-kvot på 0,6.

Trots att barn och vuxna är så olika i bl a storlek kan man ge dem samma dos inhalerade steroider och få ungefär samma blodkoncentration hos både det lilla barnet och den stora vuxna. Barnen dosjusterar sig nämligen själva har Lars Thorsson, klinisk prövningsledare vid Astra Draco i Lund, upptäckt.
Genom att barnens strupe och svalg är betydligt trängre fungerar det som ett filter och en större del av den inhalerade dosen fastnar där och når aldrig lungorna. Det gör att den inhalerade vuxendosen motsvarar ungefär en barndos i lungorna.
Undersökningen är utförd på barn 2-3 år, 4-6 år samt vuxna med budesonid 2×200 mg i Turbuhaler. 

Ett sätt att minska behovet av farmakologisk behandling av astma hos barn är att använda immunterapi med viktiga allergen.
? Mest övertygande har medicinbehovet minskat under pollensäsongen efter pollenimmunterapi, säger Gunilla Hedin vid barnkliniken på Huddinge sjukhus. Behandlingen kan också användas mot katt- eller kvalsterallergi.
Behandlingen består av regelbundna injektioner med allergenen under 3-4 år. Effekten kvarstår oftast i flera år, enligt studier upp till 10 år.