Månads arkivering juni 2002

Nya rön förändrar behandlingen av hjärtsvikt

Ingert Nilsson
-
0

Cirka 200 000 personer, framför allt äldre, lider av hjärtsvikt i vårt land.
Samtidigt som det är den hjärtsjukdom som ökar mest i västvärlden har prognosen generellt sett varit dålig. Den kan till och med vara sämre än prognosen för vanliga cancersjukdomar.
Eftersom icke symtomgivande vänsterkammardysfunktion ofta utvecklas till hjärtsvikt är även det tillståndet behäftat med en dålig prognos, med en årlig dödlighet på cirka fem procent. Vid mild hjärtsvikt är den mellan fem och tio procent, bland de sjukaste uppskattas den till minst 40-50 procent per år.
Med nya stora kliniska studier som underlag har nu Läkemedelsverkets expertgrupp kommit med nya rekommendationer för behandlingen. En kombination av flera olika läkemedel har visat sig förbättra prognosen betydligt för dessa patienter.


Minst tre mediciner ingår
Sedan några år tillbaka har ACE-hämmare utgjort det viktigaste läkemedlet.
De nya studierna visar att om dessa kombineras med betablockerare kan dödligheten minska ytterligare.
Ett tredje preparat som ingår i riktlinjerna är ett äldre vätskedrivande medel, spironolakton.
Vid icke symtomgivande vänsterkammardysfunktion rekommenderas, vid ej känd infarkt, ACE-hämmare, vid  känd infarkt också betablockerare.
Vid lätt hjärtsvikt förutom dessa två, diuretika och digitoxin. Vid måttlig till svår hjärtsvikt ACE-hämmare, diuretika, betablockerare, spironolakton och i vissa fall nitrater.
Som alternativ till ACE-hämmare, vid intolerans, losartan.


Speciell mottagning
Hjärtsviktspatienter utgör en betydande och växande andel av patienterna inom sjukvården, cirka tjugo procent av alla inläggningar på invärtesmedicinska avdelningar.
Expertgruppen vill att man koncentrerar vården av kroniska hjärtsviktspatienter till speciella mottagningar med specialistutbildad personal som dosjusterar och följer upp patienterna.
Cirka 70 procent av kostnaden för behandling av hjärtsvikt utgörs idag av sjukhusvård. Öppnar man speciella mottagningar räknar expertgruppen med att patienterna blir blir bättre utbildade och motiverade. Genom en förbättrad läkemedelsbehandling minskar behovet av sjukhusvård, tror expertgruppen.
Läkemedelskommittéerna ska nu utbildas i den nya behandlingen för att i sin tur föra ut kunskapen. Expertgruppens riktlinjer finns även på Läkemedelsverkets hemsida, www.mpa.se

Ny terapi vid Crohns sjukdom

Birgitta Gerne
-
0

Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom där behandlingen går ut på att reducera den inflammatoriska aktiviteten. Två nya angreppsätt för behandling redovisades i juninumret av New England Journal of Medicine (2000;22:1664). Det ena är behandling med tillväxthormon och det andra är metotrexat som är ett cytostatika.
I en placebokontrollerad pilotstudie på 19 patienter har forskare i USA prövat tillväxthormon subkutant i behandling av Crohns sjukdom under fyra månader. Alla patienter fick också en diet med hög halt av protein. Patienterna förbättrades, de fick färre avföringar och mindre smärtor i magen och kände sig friskare. Ett förvånande resultat i studien var att patienterna inte gick upp i vikt.
Studiens värde begränsas dock av det var så få patienter. Dessutom måste man veta mer om vilken dos som bör ges och optimal behandlingstid innan det kan användas bredare i behandling av Crohns sjukdom.


Större klinisk betydelse
Av mer omedelbar klinisk relevans är resultaten av den andra studien. Forskare i London har fått goda resultat av behandling med intramuskulär injektion av metotrexat 15 mg en gång i veckan under 40 veckor. Resultatet blev att den  behandlade gruppen klarade sig bättre. Uppskattningsvis dubbelt så många patienter i placebogruppen fick återfall i sjukdomen än de som fått metotrexat.
Det är en viktig klinisk observation eftersom patienter med Crohns sjukdom som är beroende av kortikosteroider och som inte svarar på eller kan tolerera andra läkemedel behöver ett effektivt alternativ för långtidsterapi.
De båda studierna har prövat monoterapi och mycket talar för att ännu bättre effekt kan uppnås genom att kombinera tillväxthormon med immunsuppressiva medel eller metotrexat.

Nytt interferon förbättrar behandling av hepatit C

Birgitta Gerne
-
0

Vid en internationell infektionskongress i Stockholm i början av juni presenterades resultaten av behandling med nya interferon, så kallade peg-interferon (polyetylenglykosylerade interferon), som visar att de nya läkemedlen är dubbelt så effektiva som interferon i behandling av hepatit C infektion. Två nya läkemedel i klassen kan väntas under året.
Behandlingen av hepatit C utvecklas snabbt och från att ha varit en icke behandlingsbar sjukdom i början av 90-talet kan idag cirka hälften av patienterna bli fria från viruset.
Hepatit C orsakas av ett virus som sprids med blod, till exempel via blodtransfusion, blodprodukter eller orena sprutor. Cirka 80 procent av de smittade får en kronisk infektion. Ungefär 150 miljoner människor i världen är infekterade varav cirka 40 000 i Sverige.
Målet för behandlingen är att förhindra cirrhosutveckling och att minska risken för levercancer. Mot hepatit C finns inget vaccin, och den behandling som finns idag består av antingen interferon i monoterapi eller interferon i kombination med ribavarin.
I Sverige har man nått goda resultat av kombinationsbehandlingen, ungefär 65 procent av de mildare fallen botas och cirka 35 procent av de svårare fallen. För de svårare fallen kan man nu vänta ännu bättre resultat med det nya peg-interferonet.



Två peg-interferon på väg
Roche och Schering-Plough har nyligen presenterat de första fas III-studierna på sina respektive peg-interferon. Schering-Plough har kommit längst och har fått ett positivt utlåtande av europeiska läkemedelsverket CPMP och lämnat in ansökan i USA i slutet av förra året.
Målet för båda företagen är att söka godkännande för kombinationsbehandling med peg-interferon och ribavarin. Schering Plough har fördelen av att ha de världsomspännande rättigheterna till ribavarin för hepatit C och kan därför lättare utveckla en kombinationsprodukt.
Huddinge sjukhus är ett av de centra som deltar i studier med kombinationsbehandling av peg-interferon och ribavarin som beräknas vara klara om ett år.
? Resultaten hittills ser lovande ut. En vinst med det nya peg-interferonet är att patienten bara behöver ta en spruta i veckan mot tre gånger per vecka med det gamla, säger professor Ola Weiland vid  Huddinge sjukhus.


Barn bör vaccineras mot hepatit B
Till skillnad mot hepatit C finns det ett effektivt vaccin mot hepatit B. WHO har uppmanat till allmän vaccination mot hepatit B, men i Sverige har det inte ansetts nödvändigt eftersom smittan bara har funnits hos ungefär en halv procent av befolkningen.
Inom läkarkåren höjs nu röster för att vaccinationen ska införas även i Sverige.
? Eftersom invandringen har ökat från länder där förekomsten är vanlig har bilden förändrats. Vi har betydligt fler hepatit B bärare nu och för att förhindra smittspridningen bör allmän barnvaccination införas, säger professor Ola Weiland.
Sedan WHO rekommenderade allmän barnvaccination har 110 länder infört den i någon form. 

Stefan Carlsson : ?Postorderförsäljning skall öka tillgängligheten och kapa köerna?

Birgitta Gerne
-
0

Med satsning på hemleveranser av läkemedel vill Stefan Carlsson öka valfriheten för Apotekets kunder. Det är också ett sätt att lösa den pressade personalsituationen på apoteken och att minska köerna. För personalen kan det innebära omflyttningar men inga nedskärningar.
Samtidigt går man från en geografisk organisation till en affärsområdesorganisation genom att bilda fyra nya affärsområden; Apoteket Hälsa med alla öppenvårdsapotek, Apoteket Vård med sjukhusapoteken, @poteket.se för information och försäljning via internet eller telefon och Apoteket Konsult med farmaceutiska tjänster.
Redan nästa år
Stefan Carlsson räknar med att postorder kommer att bli en stor andel av försäljningen och man skall komma igång redan nästa år.
? Samarbetet med Telia och Posten handlar om att bygga en plattform för verksamheten och hitta bra distributionsformer, säger Stefan Carlsson. Själva försäljningen av läkemedel kommer naturligtvis Apoteket att sköta även fortsättningsvis, annars bryter vi mot monopolet. Utan att avslöja någon affärshemlighet kan jag säga att vi räknar med att det blir en stor andel av den totala försäljningen ? det är alltså inte en eller två procent vi pratar om utan mycket mer än så.
Hemleveranser kommer till en början att omfatta receptfria varor och handelsvaror. Innan man i ett senare skede också ska kunna leverera receptbelagda läkemedel måste man ha löst vissa säkerhetsfrågor. Det ena är att informationen kring läkemedlet måste vara minst lika bra som när man köper det över disk. Det andra är att hitta former för att distribuera som är så effektiva att mottagaren får läkemedlet direkt i handen.
? I första hand ser vi det som hemleveranser, men jag tror även att det kan bli intressant att få det till sin arbetsplats, säger Stefan Carlsson. Det finns många tekniska lösningar här som vi tittar på, till exempel en ide om att man lägger ett ?sigill? på förpackningen så att bara den som vet koden kan öppna burken. Dessutom kan man i en förlängning tänka sig att läkaren skickar receptet elektroniskt till en distributionscentral som sedan levererar läkemedlet hem.
Färre glesbygdsapotek
Stefan Carlsson ser framförallt förändringen som en stor förbättring för kronikergrupperna. De som har stående recept behöver inte köa varje gång de ska hämta ut mer läkemedel. Men han sticker inte under stol med att det också är ett sätt att lösa rekryteringspolitiken. I ett längre perspektiv tror han inte att man kommer att kunna bemanna alla apotek i glesbygden.
? E-handel kommer i ett inledningsskede att öka tillgängligheten till apotek, man kan nå apoteket på nya sätt och på andra tider än de har öppet. Men man skulle ljuga om man sa att det inte skulle påverka antalet apotek på sikt. Däremot är det inte några dramatiska förändringar i det korta perspektivet, säger han.
Hälsoområdet är idag högintressant för många aktörer och den delen av apotekens verksamhet kommer att bli allt mer konkurrensutsatt.
? Därför måste vi också skärpa till oss och bli duktigare, säger Stefan Carlsson. Vi skall göra en ordentlig satsning på området egenvård och de delar som handlar om folkhälsofrågor.
I affärsområdet Apoteket Hälsa ingår alla öppenvårdsapotek i landet och de nuvarande apoteksregionerna försvinner. Så småningom kommer det att finnas någon geografisk indelning, men hur den kommer att se ut har man inte bestämt.
? Ett tips är att de troligen blir fler än idag, säger Stefan Carlsson. Det är viktigt att apoteken kommer närmare varandra och man kan tänka sig att vissa apotek har ett större samarbete än idag.
Länk till sjukvården
Apotekets finansieringsförutsättningar kommer att förändras radikalt när landstingen tar över ansvaret för läkemedelsnotan år 2002. Apoteket Vård kommer att bli företagets viktigaste länk till sjukvården, menar Stefan Carlsson. Här ingår till en början alla sjukhusapotek.
? När man går från en geografisk organisation till en affärsområdesorganisation måste man vara väldigt noga med att de lokala kontakterna mot vården kan bibehållas, säger han. Det blir en viktig uppgift för sjukhusapoteken.
 Förändringen innebär att sjukhusapoteken allt mer arbetar med att sälja farmaceutiska tjänster. De delar av verksamheten som hör till distribution och tillverkning av läkemedel kommer att övergå i  de nya resultatenheterna Tillverkning och Logistik.
? Före sommaren skall vi söka personer internt till de olika ledningsfunktionerna och sedan kommer vi att gå ut externt i augusti. Övergången till den nya organisationen kommer att ske successivt. Så mycket som möjligt skall vara klart den första januari 2001, säger Stefan Carlsson.

Mer attityd

Läkemedelsvärlden
-
0

Tidningen Läkemedelsvärlden görs för läsarna. Den görs aldrig för annonsörerna. På redaktionen kommer vi aldrig att backa från att skriva något även om vi riskerar
att tappa annonsörer. Till skillnad från andra tidningar är inte Läkemedelsvärlden beroende av annonserna. Vi har en stark oberoende organisation i ryggen. Därför är Läkemedelsvärlden den enda riktigt oberoende läkemedelstidningen i Sverige.
Läkemedelsvärlden ska fokusera på den kliniska nyttan. Det som vi analyserar, granskar och skriver om, ska i slutändan patienten dra nytta av. Genom att läsa Läkemedelsvärlden får du och alla andra läsare ökad kunskap så att patienterna får bästa tänkbara behandling.
Tidningen är en informationskanal som hjälper de professionella aktörerna att optimera användningen av läkemedel. Den definitionen ligger i linje med Apotekarsocietetens ändamål, ?att befordra en hög yrkesstandard inom läkemedelsområdet och att verka för en för individ och samhälle gynnsam utveckling och användning av läkemedel?.
Läkemedelsvärlden har samma mål som Apotekarsocieteten, men bör inte vara den enda utåtriktade kanalen för organisationens åsikter och ståndpunkter. Apotekarsocieteten måste synas och höras mer, måste våga sticka ut hakan och tycka till. Det behövs en aktivare och rakare dialog från organisationen till de professionella aktörerna. Det behövs också en ökad tydlighet med klara besked, både inåt och utåt.
Som ny kapten på skutan ska jag fortsätta leda redaktionens arbete genom trånga passager och grunda sund. Vi kommer att fortsätta granska läkemedelsföretagen, hur och på vilket sätt de marknadsför sina läkemedel. Vi kommer att fortsätta granska Apoteket AB och deras monopolställning. Vi kommer att bevaka myndigheter och organisationer. Min ambition är också att vi ska kunna granska universitet, högskolor och utbildningar som är relevanta för vår profession.
Under hösten kommer redaktionen att inleda ett förändringsarbete med tidningen. Mitt mål är att de stora förändringarna blir synliga i det första numret nästa år. Det blir framför allt grafiska förändringar som ska göra det lättare att läsa Läkemedelsvärlden. Tidningen ska bli mer överskådlig och du som läsare ska snabbt få en överblick av innehållet och kunna bedöma vad som är intressant för dig.
Tyngdpunkten i Läkemedelsvärlden kommer alltid att ligga på yrkesinriktad läsning. Du ska läsa Läkemedelsvärlden därför att du får kunskaper du inte får någon annanstans. Och du får det med attityd från en redaktion som vågar sticka ut hakan. n


Trevlig sommar!


Fredrik Hed
Chefredaktör

Mer receptfritt i Storbritannien

Esbjörn Börjesson
-
0

Det brittiska socialdepartementet förenklade nyligen den procedur som krävs för att göra receptbelagda läkemedel receptfria.

– Tanken är att göra fler läkemedel tillgängliga för egenvård. Tidigare krävdes krångliga lagändringar som kunde ta upp till 18 månader, men från och med nu ska det bara ta cirka sex månader från ansökan till beslut, säger departementets talesman David Daley.

En lista över läkemedel som anses kunna övergå från receptbelagd till receptfri status har sammanställts av Royal Pharmaceutical Society i London. Med på listan finns bland annat omeprazol (Losec), sildenafil (Viagra), b-blockerare och p-piller.

– Flera av dessa har väckt het debatt, inte minst Viagra. Men listan ska inte ses som en önskelista. Den togs fram som underlag för en diskussion om hur systemet ska förändras, bland annat vilken vidareutbildning som farmaceuter bör få, säger David Daley.

Kroniska sjukdomar

Läkemedelsföretagen ska ansvara för vidareutbildningen av apotekarna, som ju alltså delvis övertar läkarnas ansvar för de läkemedel som blir receptfria. Att lätta på husläkarnas arbetsbörda har också varit en av grundtankarna bakom förändringen.

– Många av de läkemedel som föreslås bli receptfria är för behandling av kroniska sjukdomar, som patienterna ofta själva är experter på. Då är det knappast nödvändigt att de går tillbaka till sin läkare bara för att få ett nytt recept, säger David Daley.

Idag kostar det ingenting för patienter att besöka sin brittiska husläkare och alla förlag om införande av patientavgifter möter hårt motstånd. Istället väljer alltså britterna att gå i bräschen för egenvården. Och de anser sig vara ledande i Europa på att göra läkemedel receptfria.

– Många hävdar att vi i Sverige har färre receptfria läkemedel än andra länder. Men jag är inte så säker, det är svårt att göra jämförelser eftersom vi har olika många produkter. På många håll finns det fler alternativa läkemedel för behandling av samma sak och därför ser det kanske ut som om vi är mer restriktiva med receptfrihet i Sverige, säger Jane Ahlqvist-Rastad på Läkemedelsverket.

Sju månader

Hon ser svårigheter med att receptbefria betablockerare som är godkända för många olika indikationer såsom hypertoni, giftstruma och supraventrikulär tachyartymi. Det är diagnoser som inte är lätta att ställa själv och där behandlingseffekten behöver följas upp och dosen justeras. Läkemedelsverkets jurister har också gjort bedömningen att receptstatus för centralt godkända läkmedel som Viagra inte kan ändras nationellt.”

Enligt Jane Ahlqvist-Rastad tar det i Sverige cirka sju månader från det att en ansökan om receptfrihet lämnas in till ett beslut fattas. Hon påpekar dock att nya läkemedel nästan aldrig är receptfria, åtminstone inte i Sverige, eftersom biverkningar eller andra oönskade läkemedelsreaktioner ibland ger sig till känna först efter lanseringen av en produkt.

Skyddande sköld runt nytt cancerläkemedel

Esbjörn Börjesson
-
0

Ett danskt företag har nått ett genombrott i sina försök med ett nytt cancerläkemedel. Det rör sig om ett slags kamouflerad cancermedicin, som aktiveras först när den når fram till tumören.
Det var tidigare bara en vetenskaplig idé, men nu har man kunnat visa att det fungerar i cellsystem.

? Nu går vi vidare till studier i djurmodeller, säger Kent Jørgensen, doktor i biomembranfysik och företaget LiPlasome Pharmas vd.

Företaget arbetar med eterlipider som är kraftigt toxiska och därför hittills inte har kunnat användas för systemisk behandling. Man har tagit fram en prodrog, och flera molekyler av den kopplas samman till en lipidbaserad så kallad mikrobärare.

Direkt i blodet

Prodrogen påverkar inte normal kroppsvävnad och meningen är att komplexet ska kunna injiceras direkt i blodbanan. Under cirkulationen ackumuleras det vid tumören och omvandlas till ett aktivt cancerläkemedel med hjälp av specifika lipidnedbrytande enzymer i vävnaden. Enzymerna finns även i friska celler där de spelar en roll vid inflammation, men de är kraftigt överproducerade i cancerceller.

? Det är den skillnaden mellan frisk och sjuk vävnad som vi drar nytta av, säger Kent Jørgensen.

? Att hög produktion av de här enzymerna är karakteristiskt för ett patologiskt tillstånd i cellen var känt sedan tidigare.

Enzymerna verkar alltså som en utlösningsmekanism som gör läkemedlet aktivt.

? I våra försök använde vi celler som uttryckte höga halter av enzymerna, och fick då en kraftigt hindrad tumörtillväxt. När vi inhiberade enzymerna växte tumören igen, säger Kent Jørgensen.

Försök på människor kan bli aktuella först om några år.

Varför slutade du som ordförande?

Läkemedelsvärlden
-
0

Varför slutade du som ordförande?

? I en ideell organisation som Apotekarsocieteten skall det ständigt ske en omsättning av personer som bidrar med sitt kunnande och sin energi. Det behövs ständig förnyelse. Jag har varit i ledningen i åtta år. Detta är en lång period i Apotekarsocieteten-sammanhang.

Blev dina år som du hade tänkt dig?

? Det blev fler år än vad jag tänkte mig från början. Det gick alldeles för fort och det var roliga och givande år.

Vad är du mest nöjd med?

? Jag är nöjd med att vi har lyckats öppna organisationen för alla professioner inom Läkemedelsområdet. Jag är också nöjd med att vi har skapat två nya spjutspetsar inom Apotekarsocietetens verksamhet, Läkemedelsvärlden och Läkemedelsakademin. Förhoppningsvis kan de förverkliga Apotekarsocietetens mål och visioner.

Vad ska du göra nu?

? Jag har världens roligaste jobb. På Karolinska Innovation hjälper jag till att föra ut toppforskningsresultat inom biotech till praktisk användning. Dessutom är jag med i ett tiotal bolagstyrelser. Vid sidan av det har jag även världens roligaste fritid. Det är fullt upp med hästar och ridning, en härlig familj och ett liv som jag själv styr över. Men ändå räcker inte tiden riktigt till.

Har du några råd till Hans Sievertsson?

? Nej, jag känner Hans väl. Han kommer att tillföra Apotekarsocieteten mycket på alla fronter, det räcker långt.

Krets i armen garanterar rätt behandling

Esbjörn Börjesson
-
0

? Att snabbt få fram viktig medicinsk information om en medvetslös eller förvirrad patient på en akutmottagning är något som många läkare ser som en fantastisk möjlighet, säger Matthew Cossolotto på Applied Digital Solutions.

Han är själv en av de hittills åtta amerikanska försökspersoner som bär på en risgrynsstor krets i överarmen. Kretsen är helt passiv, men med hjälp av en speciell läsare kan den fås att avslöja en unik verifieringskod som i sin tur ger tillgång till information lagrad i företagets databas.

– Bärarna bestämmer själva vilken information som ska finnas lagrad i databasen, säger Matthew Cossolotto.

Känslig fråga

För en läkemedelsallergiker kan det ju exempelvis vara viktigt att just den informationen finns tillgänglig. Exakt vilken information som får lagras i databasen är dock ännu inte klart. Amerikanska FDA, Food and Drug Administration, har ännu inte beslutat hur kretstekniken ska regleras. Hittills finns endast kontaktuppgifter och viss sjukdomsinformation lagrad om försökspersonerna i databasen. Men Applied Digital Solutions vill så småningom göra hela patientjournaler åtkomliga via kretsen.

– Lagring av medicinsk information är en känslig fråga. Men intresset är stort och vi har fått många förfrågningar från hela världen, säger Matthew Cossolotto.

Detta tack vare det mediauppbåd som bevakade teknikens lansering. I direktsändning i teve bevittnade miljontals amerikaner hur flera frivilliga på en klinik i Florida fick kretsar instoppade under huden. Därmed fick företaget också igång en ordentlig diskussion kring tekniken och dess tillämpningar.

Ett antal intresseorganisationer har kritiserat tekniken och många etiska frågeställningar har rests. Matthew Cossollotto tycks dock ta detta med ro.

– Det kommer att ta tid innan den här tekniken blir vida accepterad. Och den medicinska tillämpningen är bara en av många. Det är ännu för tidigt att säga vilken tillämpning som kommer att ta fart först, säger han.

Flera olika tillämpningar

Kretsen, som liknar de identifieringskretsar som sedan flera år utnyttjas för märkning av husdjur, kan ju även användas för lagring av koder till datorer, mobiltelefoner, portlås etc. Enligt Matthew Cossolotto kan samma krets utnyttjas för flera olika tillämpningar och eftersom de är relativt okomplicerade räknar han med att de sällan eller aldrig ska behöva bytas ut.

– Jag tror att den här kretsen kan bli mycket användbar så småningom, säger Matthew Cossolotto, som ser sig själv och övriga kretsbärare som pionjärer.

Apoteket stoppade utdelning av gratis läkemedel

Läkemedelsvärlden
-
0

Genom att ge patienter gratis Zyban på den tobaksfria dagen, den 31 maj, ville Glaxosmithkline (GSK) stötta och uppmärksamma dagen. Dessutom ville företaget visa att man tycker att rökavvänjning är ett viktigt område att arbeta med.

Men Apoteket AB satte stopp för kampanjen. Patienterna skulle gå till apoteket med sitt recept och gratis få ut en förpackning om 100 tabletter, till ett värde av 984 kronor. Apoteket hävdade att man inte kunde delta i en kampanj av det slaget eftersom företaget måste stå oberoende av alla företag. Den sortens kampanj får skötas utanför apoteksbutikerna ansåg Apoteket.

Uppmärksamhet och goodwill

Glaxosmithkline ändrade då kampanjens utformning så att patienterna fick en blankett av sin läkare. Patienterna skulle sen hämta ut läkemedlet på apotek och betala kostnaden själv. Pengarna fick mans en tillbaks genom att skicka in blanketten och ett kvitto från den 31 maj. GSK:s erbjudande gällde alla med ett recept på 100 tabletter Zyban.

GSK hade skickat ut 7 000 brev till allmänläkare, kardiologer, lungläkare och företagsläkare över hela landet för att göra dem uppmärksamma om erbjudandet.

? I dag har vi fått in 270 blanketter från patienter som vill ha pengarna tillbaks, säger Karolina Sidwall, produktchef för Zyban på GSK.

Hon berättar vidare att antalet har mattats av med tiden och tror att det slutligen landar på runt 300 blanketter. Totalt blir det en kostad för GSK på 295 000 kronor.

? Vi vinner uppmärksamhet och goodwill, säger Karolina Sidwall som i dag inte kan säga om det blir fler liknande kampanjer.

Läkemedelsverket har visat intresse men har inte funnit några juridiska konstigheter med GSK:s kampanj.

Ska alla läkemedelsstudier publiceras?

Läkemedelsvärlden
-
0

Ska de som gör studier på läkemedel vara skyldiga att publicera i vetenskapliga tidskrifter eller på annat sätt offentliggöra studiernas resultat?

Cecilia Bernsten, Socialstyrelsen

Det är en självklarhet att alla resultat om ett läkemedel som betalas med offentliga medel ska vara tillgängliga för den som efterfrågar dem. Men mörkning av resultat är oacceptabelt både ur samhällsekonomisk och patientsäkerhets synpunkt. Blotta tanken på att mörkläggande av viktiga resultat skulle kunna förekomma gör att man blir skrämd. Själva grunden för bedömning av läkemedlets riktiga användning rycks ju bort! En korrekt redovisning av information om dessa produkter från de som har informationen är då det minsta man kan begära.

Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm

Ja, absolut! Man kan dock inte förvänta sig att alla studier är tillräckligt intressanta för att platsa i större tidskrifter. Då bör de åtminstone finnas i någon speciell Internet-publikation för detta ändamål. Sökbara i Medlinedatabasen. Alla studier som ett företag åberopar vid ansökan om registrering bör efter registreringen vara allmänt tillgängliga. Skälen är givetvis att minska ?publication bias? och säkerställa de bästa förutsättningar för fungerande vård som evidensbaserad medicin. Förhoppningsvis vill även företagen ha en rättvis konkurrens.

Bo Holmberg, Senior avisor, Apoteket AB

Det vore lämpligt med ökad öppenhet, men det finns två svårigheter. För det första tror jag inte att de vetenskapliga tidskrifterna kan ta in all den dokumentation som ligger till grund för registrering av ett nytt läkemedel. För det andra skulle en total öppenhet förrycka konkurrensen. Det finns dock ett antal åtgärder för förbättring av den kliniska forskningen på läkemedelsområdet. Sjukvården bör öka sitt inflytande över och stimulera till kliniska prövningar för nya, innovativa läkemedel och samtidigt bromsa mindre angelägna jämförelsestudier. Efter registrering bör registreringsunderlaget vara lättare tillgängligt. Dessutom bör sjukvården aktivare följa upp läkemedelseffekter genom kompletterande studier. Det kan ske i samarbete med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, apoteken och i öppen dialog med läkemedelsindustrin.

Björn Lindeke, vd Apotekarsocieteten

Det handlar om vetenskaplig kvalitet såväl som etik. Ingen kan och skall tvingas att publicera en vetenskapligt undermålig studie i en vetenskaplig tidskrift. Om så sker blir resultatet att den refuseras. Rent allmänt är det oetiskt att genomföra undermåliga vetenskapliga studier med läkemedel. Det är oetiskt att underlåta att publicera ny vetenskaplig information från väl genomförda studier med läkemedel vare sig resultaten är positiva eller negativa. Den information som tas fram skall alltid nyttjas för patientens bästa.

Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen

Självklart ska läkemedsföretag och forskare vara skyldiga att publicera sina resultat. Det handlar om patientsäkerhet! Rent etiskt finns redan dessa regler. Problemet är att pengar och makt råder över etik, moral och konsumentsäkerhet. Men vem skall tvinga forskare och industri att publicera när myndigheten som skall granska dokumentationen är beroende av läkemedelsindustrins pengar? Ett oberoende läkemedelsinstitut med konsumentens bästa för sina ögon skall ha den uppgiften!

Vakenpiller väcker sömndebatt

Esbjörn Börjesson
-
0

Modafinil, med det amerikanska varunamnet Provigil, har i USA kallats ett undergörande vakenpiller som ska se till att lastbilschaufförer, tågförare och andra nattarbetare håller sig vakna. Men från medicinskt håll hörs varnande röster mot en föreslagen bredare användning av antisömnmedlet.

Modafinil, som utvecklades i Frankrike redan på 1970-talet, har bara funnits på marknaden sedan slutet av 1990-talet. I Sverige säljs det under namnet Modiodal och är sedan hösten 2001 endast godkänt för behandling av narkolepsi, som ger okontrollerbar sömnighet.

Ospecifikt symptom

Narkolepsi är den hittills enda godkända indikationen även i USA. Men tillverkaren Cephalon menar att modafinil förtjänar bredare användning.

– Våra studier visar att modafinil är säkert att utnyttja för en rad olika sömnstörningar. Här i USA har medlet även provats av många patienter med MS och Parkinsons, och andra med ett onaturligt stort sömnbehov, berättar Cephalons Sheryl Williams.

Cephalon kritiserades dock nyligen av amerikanska FDA, Food and Drug Administration, för en kampanj riktad till läkare, i vilken dessa uppmanades att förskriva Provigil “för förbättrad vakenhet”.

– Trötthet anses av många ett alltför ospecifikt symptom, men det är trots allt ett av de främsta symptomen på narkolepsi. Vi drog tillbaka kampanjen, men i slutet av året kommer vi att ansöka om att få Provigil godkänt för behandling av bland annat sömnstörningar framkallade av skiftarbete, säger Sheryl Williams.

I Storbritannien har företaget redan ansökt om att utöka den godkända användningen till att förutom narkolepsi även omfatta sömnapné.

– Vi har olika strategier för olika marknader. Så småningom siktar vi på att få modafinil godkänt för behandling av så många sömnstörningar som möjligt i så många länder som möjligt, säger Sheryl Williams.

Framkallar inte beroende

Fler godkända indikationer skulle kunna öppna en jättemarknad för företaget. Enligt beräkningarna lider mellan 150 000 och 200 000 amerikaner av narkolepsi, medan sömnapné kan tillskrivas mellan 13 och 18 miljoner amerikaner. Och exakt hur många som kan sägas lida av sömnstörningar till följd av skiftarbete, det vill säga som är trötta för att de är vakna när de borde sova, är i det närmaste omöjligt att säga.

I USA och Kanada har exempelvis militären provat Provigil för att skärpa koncentrationsförmågan hos soldater. De har visat att piloter med hjälp av vakenpillret kunnat utföra komplicerade uppgifter även efter flera sömnlösa dygn.

Cephalon anser sig ha visat att modafinil inte är fysiskt beroendeframkallande. Dessutom hävdar man att modafinil, till skillnad från centralstimulerande medel som koffein och amfetamin, bara påverkar delar av nervsystemet. Därmed menar man även att biverkningarna är minimala, huvudvärk och sömnlöshet är vanligast.

Kritikerna, många av dem experter på sömnstörningar, påpekar dock att sömn är ett mycket komplicerat och högst individuellt behov. De biologiska effekterna av undvikande av sömn är också alltför dåligt kända, menar man.

Minimalt intresse för tropiska sjukdomar inom industrin

Esbjörn Börjesson
-
0

Enligt Läkare Utan Gränser har de stora läkemedelsföretagen minimalt intresse av att finna botemedel mot många av de stora sjukdomar, som dominerar i världen.

Mellan 1975 och 1999 lanserades 1393 nya läkemedel. Av dessa var bara 16 speciellt avsedda för tropiska sjukdomar och tuberkulos. Ändå står dessa sjukdomar för drygt 11 procent av den globala sjukdomsbördan.

? Så länge som marknadskrafterna styr kommer det inte att utvecklas läkemedel mot de stora tropiska sjukdomarna, trots att dessa skördar miljoner liv varje år. Det säger Stephan Oberreit, som har lett en arbetsgrupp inom Läkare Utan Gränser, med uppgift att föreslå åtgärder.

Konkret föreslår arbetsgruppen att det upprättas globala nätverk av forskare, som inriktar sina ansträngningar på de områden, där behoven är som störst. Till en liten del kan verksamheten finansieras av Läkare Utan Gränser. Men framför allt är det tänkt att anslagen ska komma från enskilda stater samt från fonder och stiftelser av olika slag.

Lokal forskning

Huvudsakligen kommer forskningen att bedrivas i de mest berörda länderna. Förmodligen blir det också i dessa länder som de nya läkemedlen registreras och tillverkas.

Den franska sektionen av Läkare Utan Gränser har redan sagt ja till detta nya engagemang. Det skedde vid årsmötet i början av juni.

Nu återstår för övriga nationella sektioner att ta ställning. Men Stephan Oberreit räknar inte med något motstånd. Han säger:

? Vi har haft omfattande underhandskontakter med regeringsrepresentanter, såväl i rika som i fattiga länder. Alla har sagt sig vara villiga att ge stöd åt verksamheten.

? Dessutom har vi redan börjat bygga upp nätverk av forskare, som ska försöka utveckla behandlingar mot multiresistent malaria och mot infektionssjukdomen Kala azar. Det är ett slags försöksverksamhet.

Läkemedelsföretagen mörkar flertalet studier

Esbjörn Börjesson
-
0

Björn Beermann och hans kollegor har granskat den medicinska informationen för fem olika SSRI-preparat; fluoxetin (Fontex), sertralin (Zoloft), citalopram (Cipramil), fluvoxamin (Fevarin) och paroxetin (Seroxat). Slutsatsen är att läkare, och andra förskrivare, bör förhålla sig kritiska till all medicinsk information, vare sig den kommer enbart från läkemedelsföretagen eller är publicerad i ansedda medicinska tidskrifter.

– Även artiklar i välrenommerade medicinska tidskrifter kan vara vilseledande.

Granskningen visar att studier på etablerade preparat ofta förblir opublicerade om de visar på ofördelaktiga resultat.

– Vi dammsög den medicinska litteraturen för läkemedel som introducerats för upp till tio år sedan och fann att varannan studie som visar att preparatet bara har en placeboeffekt förblir opublicerad. Det betyder att den tillgängliga informationen ger läkare och andra en överdriven uppfattning om behandlingens effekt.

Björn Beermann fann att läkemedelsföretag och andra forskare gärna väljer den analysmetod som visar på bästa behandlingseffekt. Resultatet av en studie kan analyseras på flera sätt. Genom att välja per protocol-analys istället för intention to treat-analys går det att drastiskt förbättra preparatets behandlingseffekt. Anledningen är att de två beräkningsmodellerna utgår från skilda förutsättningar.

Snedvriden uppfattning

Om 90 procent av patienterna i en studie avslutar behandlingen på grund av att preparatet saknar verkan och tio procent får en positiv effekt blir resultatet med de två metoderna helt olika. ?Intention to treat? räknar in samtliga patienterna i undersökningen. Därmed ger metoden resultatet att tio procent svarar på behandlingen. ?Per protocol? tar bara hänsyn till dem som fullföljer, och eftersom samtliga av dem i exemplet fick en positiv behandlingseffekt blir resultatet att hundra procent svarar på läkemedlet.

– I en av de studier vi granskade var det ingen skillnad mellan placebo och det aktuella SSRI-preparatet, enligt ?intention to treat?. Om studien istället analyserades enligt ?per protocol? blev behandlingseffekten 90 procent. En psykiatriker som söker i den medicinska litteraturen hittar oftast de studier som är analyserade med det mest positiva resultatet. Det ger en snedvriden uppfattning om behandlingens effekt. Dessutom kan fakta som visar på en skadlig verkan förbli opublicerade, säger Björn Beermann.

Ett annat problem han vill framhålla är att mindre undersökningar kan sållas bort om de visar på utebliven effekt.

– Små studier med låg precision och stor variation i behandlingseffekt har inte blivit publicerade om de drar ner resultatet för preparatet. Däremot blir de tillgängliga om det är positivt.

Tvingande regler

Björn Beermann poängterar vikten av att samtliga studier måste vara möjliga att ta del av för läkare, andra förskrivare och allmänheten. Han hänvisar bland annat till Helsingforsdeklarationen som i sitt medicinska forskningsetiska regelverk slår fast att alla studier ska publiceras eller på annat sätt göras tillgängliga.

Därför är Läkemedelsverket är med och tar fram nya EU-regler som ska göra resultaten offentliga.

– Vi arbetar för att ta fram tvingande regler om att studierna måste offentliggöras i sin helhet. Annars ska de inte få genomföras. De bör göras tillgängliga med viss karens för att inte röja företagshemligheter. Men när det nya preparatet är ute på marknaden måste resultaten vara offentliga.

Förutom den egna studien om SSRI-preparaten visar han på många andra marknadsföringsknep som läkemedelsbolagen använder.

– Till exempel är det vanligt att ett bolag gör egna skräddarsydda studier där konkurrenternas preparat har fler biverkningar än det egna. Genom att anpassa dosen till en fördelaktig nivå för det egna läkemedlet kan resultatet bli negativt för konkurrenterna. Det gäller särskilt NSAID-preparat och mediciner mot psykoser.

För läkare och förskrivare är det ingen lätt uppgift att bedöma resultaten av publicerade studier och annan medicinsk information från läkemedelsbolagen.

– Det är viktigt att vara oerhört kritisk i granskningen av studier och andra resultat. Genom att vara medveten om den här problematiken och inte helt okritiskt ta till sig resultaten går det att göra bättre bedömningar.

Missvisande studier

Björn Beermann och Läkemedelsverket anordnar kurser i hur behandlare kan bli bättre på att granska den medicinska informationen.

– Ofta blir folk förvånade över hur studier i välrenommerade medicinska tidskrifter kan vara missvisande.

Han uppmanar läkare och andra förskrivare att ta del av Läkemedelverkets monografier över nya läkemedel.

– Där går det att se resultaten av alla studier, både opublicerade och publicerade. De går att få tag på via vår hemsida. Även vår tidning ?Information från Läkemedelsverket? innehåller viktiga upplysningar om läkemedel på marknaden.
Björn Beermanns vision är att WHO eller någon annan internationell organisation tar fram en databas som innehåller resultat från samtliga studier, både publicerade och opublicerade. Den ska vara tillgänglig för allmänheten och alla ska ha möjlighet att söka bland informationen. Han tror att den skulle kunna bli ett användbart verktyg på flera sätt.

– Till exempel skulle man kunna hitta en mängd små analyser, som var och en för sig inte säger så mycket, men tillsammans kan resultatet vara intressant.

Björn Beermanns egen studie är inskickad för bedömning till en internationell medicinsk tidskrift men är ännu opublicerad.

Ansvaret ligger hos de medicinska tidskrifterna

Esbjörn Börjesson
-
0

Håkan Mandahl, vice VD på Läkemedelsindustriföreningen, tillbakavisar kritiken i Läkemedelverkets nya studie.

– Den faller tillbaka på myndigheten eftersom det är den som granskar och godkänner uppläggningen av kliniska studier. Om Läkemedelsverket godkänner en produkt är deras bedömning att det sammanlagda resultatet av alla studier visar att medlet är ändamålsenligt.

Håkan Mandahl betonar att han inte kan ge några detaljerade svar eftersom han inte tagit del av undersökningen.

– Björn Beermann har åberopat den här studien i två år utan att vi fått se någonting av resultaten.

Anledningen till att studier med dåligt resultat förblir opublicerade beror inte på läkemedelsbolagen, menar Håkan Mandahl. Framför allt handlar det om att redaktörer inte har något intresse av att ta in dem i sina medicinska tidskrifter.

– Det är svårt att få med sina resultat i medicinska tidskrifter. Ännu svårare blir det om de är ointressanta.

Håkan Mandahl påpekar att även opublicerade resultat når ut till vården genom de produktmonografier som Läkemedelsverket ger ut.

– Björn Beermanns problem verkar vara att informationen inte hamnar i de fina medicinska tidskrifterna. Men den blir ju ändå tillgänglig för läkare och allmänhet genom läkemedelskontrollmyndigheten.

Ökad transparens

Idén om en allmän och internationell databas med både publicerade och opublicerade studier är bra, tycker Håkan Mandahl.

– Läkemedelsindustrin har inga invändningar mot att medverka i en sådan, Tvärtom är vi för en ökad transparens. Den kan ju börja med att Björn Beermann äntligen visar sin opublicerade studie.

Jan Albinson på Konsumentinstitutet Kilen som arbetar med läkemedelsfrågor välkomnar den nya studien.

– Samtidigt är jag förvånad över att det ska ta så många år innan Läkemedelsverket vågar presentera de här uppgifterna. För mig är det ingen nyhet att läkemedelsbolagen upprepade gånger vägrar publicera resultat som kan vara negativa för försäljningen, säger han.

Jan Albinson hoppas att studien är ett genombrott för att Läkemedelsverket i framtiden har en mer kritisk granskning av läkemedelsbolagen.

– Det är min förhoppning. Samtidigt måste man komma ihåg att läkemedelsindustrins makt är stor och att bolagens resurser är stora. Därför är det osäkert vad en sådan här studie kan få för effekt. Svenska läkarkåren är mer beroende av läkemedelsbolagen än vad de är av Läkemedelsverket.

Han menar till exempel att verket borde ha varnat för beroenderiskerna med SSRI-preparaten för flera år sedan.

– Det har länge funnits belägg för detta. Trots det har Björn Beermann tidigare mest talat om en underförskrivning av nya antidepressiva läkemedel.

Direkt från patient

Jan Albinson menar att Läkemedelsverket inte kan betraktas som en oberoende och fristående institution. Verket är för beroende av läkemedelsindustrin som bidragsgivare.

– Om det var fristående och helt finansierat via skattesedeln skulle det finnas fler sådana här kritiska studier.

Framför allt är han orolig över att många biverkningar från SSRI-preparat inte tas på allvar.

– Vi har de senaste tre åren fått in drygt tusen rapporter om biverkningar från patienter som använder SSRI-preparat. Många av dem finns inte i FASS och en del av dem har blivit införda efter något år. Därför vill vi att Läkemedelsverket börjar ta del av rapportering om biverkningar direkt från patienterna. Därmed går det att uppfatta sådana signaler i ett tidigare skede. Det dröjer ett par år extra att via läkemedelsindustrins system nå in med ny information i FASS.

Dessutom vill Jan Albinson att Läkemedelsverket gör långtidsuppföljningar av läkemedel. Omedelbara effekter och biverkningar säger ingenting om konsekvenserna på lång sikt, menar han.

– Det finns internationella rapporter som visar att barn födda av kvinnor som använder SSRI-preparat får allvarliga abstinenssymtom vid födseln. De blir slöa och slappa men repar sig efter ett par dagar. Ingen har brytt sig om att följa de här barnen och se hur de påverkas i framtiden. Trots allt har de som foster varit påverkade av SSRI-preparat i nio månader.

Unik apotekskista funnen efter 325 år på havets botten

Läkemedelsvärlden
-
0

Sjöslaget utanför Öland står och väger. Danska, holländska och svenska skepp cirklar runt likt arga bålgetingar. Danskarna vill ta tillbaks landområden som Sverige tog 18 år tidigare. Krigsscenen är insvept i en grågul illaluktande rök. Vinden friskar i och slaget närmar sig ett avgörande.

Regalskeppet Kronan är den svenska flottans största och mest respektingivande skepp. Hon är dubbelt så stor som Vasa, både i storlek, antal kanoner och besättning. Hon har fulla segel och jagas av fiendeflottan. Då fattar Kronans befähavare ett ödesdigert beslut. Utan att minska den enorma segelytan vänder Kronan genom vinden.

Nu går allt mycket fort. Kronan får kraftig slagsida under vändningen. Den starka vinden trycker ner henne ytterligare. Slagsidan förstärks av att kanoner, manskap och annan utrustning rasar mot den lägre sidan. Vatten strömmar in genom de öppna kanonportarna och besättningen kämpar för att undgå drunkningsdöden.

Allt avbryts av ett öronbedövande dån. Kronans krutdurk har antänts och hela skeppet sprängs brutalt i luften. På några sekunder sjunker hon till 27 meters djup, 6 kilometer utanför byn Hulterstad öster om Öland.

Innehåller fortfarande läkemedel

Skeppet som tog sju år att bygga sjönk på mindre än en minut. Hon hade en besättning om runt 850 personer. Bara 40 överlevde.

Skeppets läkare, amiralitetsmedikus Petter Schallerus Gripenflycht, och amiralitetsapotekaren Alexander Sterkert, var bland de omkomna. De ansvarade för skeppets apotekskistor varav tre har återfunnits. Den senaste hittades och plockades upp förra sommaren.

? Vi hittade den på trossdäcket, långt ner i skeppet. Kistan innehöll runt 160 föremål ? olika burkar i glas, trä och fajans, både med och utan innehåll, berättar Lars Einarsson, antikvarie vid Kalmar läns museum och projektledare för Kronanprojektet.

Enligt Lars Einarsson är fyndet unikt ur både farmacihistorisk och ur medicinhistorisk synvinkel. I kistan påträffades ett sjuttiotal burkar varav ett femtiotal oskadade som fortfarande innehöll sitt forna material.

Den som analyserar, beskriver och katalogiserar fynden är Max Jahrehorn, konservator i Kronanprojektet.

? Vi gör en lekmannamässig beskrivning av karaktär, doft och färg av burkarna och deras innehåll.

Fynden kan falla söner

Konservatorns roll är att bromsa nedbrytningen av föremålen och säkra informationen i dem. Alla material behandlas olika och har olika förutsättningar.

? Konservering innebär ett bevarande och en kamp mot tiden, då nedbrytning av ett material är naturlig. Den kan inte stoppas, utan bara hejdas. Behandlas inte föremålen på ett riktigt sätt så kan de falla sönder.

Prover av innehållet skickar Max Jahrehorn sen till Apotekets centrallaboratorium, ACL, i södra Stockholm, för kemisk analys.
ACL har bland annat analyserat vad som kallas gråsalva. Det är en kvicksilverhaltig salva, grå till färgen, i en ren men omvandlad barrträdskåda. Sannolikt har den långa vistelsen i havet omvandlat kådan. Salvan användes för att behandla syfilis.

Vidare har man analyserat gul arseniksulfid. Den användes till exempel utblandad i rosensalva som ett medel mot bölder i mun och näshåla.

Arbetet kring det farmacirelaterade fyndmaterialet drivs i samarbete mellan Kalmar läns museum, ACL och Apotekarsocieteten.

? Tillsammans har vi formulerat projektet och skrivit under. I det arbetet är Max Jahrehorn som konservator väldigt viktig. Konserveringsarbetet är länken mellan utgrävning och analys, säger Lars Einarsson.

Max Jahrehorn försöker förklara varför han är så fascinerad av projektet.

? Tänk dig en relativt oansenlig kork av tenn, kanske kraftigt deformerad och med svåra angrepp av olika föroreningar. Sen upptäcks en mästare stämpel och ny information tillkommer. Man får reda på vem tillverkaren var och var han levde. Om tillverkaren kommer från ett annat land ? vilka tänkbara handelsvägar finns?

Unikt tillfälle att studera läkemedel

Ett föremål behöver inte vara enastående vackert i sig själv utan kan bli det genom att det bär ett livsöde i sig. Därför tycker både Max och Lars att det är svårt att lyfta fram enskilda fynd.

? Det är helheten som vi i framtiden skall tolka och läsa, säger Max Jahrehorn.

? Men visst höjer jag ögonbrynen när jag hittar inte bara en kärna utan även ett helt plommon med skal, kött och kärna, helt intakt. Lika förvånad blir man när det doftar vin eller sprit ur en flaska eller när man undersöker ett apotekskärl där ett innehåll fortfarande finns kvar.

Max Jahrehorn tycker att det är spännande att se hur en 325 år lång vistelse på 27 meters djup i sexgradigt vatten påverkar apoteksburkarna och dess innehåll.

? I ett laboratorium är det sannolikt omöjligt att utföra tidstester på detta sätt som är 100 procent relevanta. Det är ett unikt tillfälle att studera läkemedel och dess kompositioner. I det fallet tror jag att Kronan håller vad hon lovar!

Ett besök på Kalmar läns museum är självklart i sommar, tycker Lars Einarsson.

? Kronan kan man bara se här, det är en fantastisk upplevelse.

Upplevelsen bättras ständigt på. I skrivande stund håller museet på att färdigställa en ny del av utställningen om Kronan. I slutet av juni är det beräknat att apotekskistan ska finnas till allmän beskådning. En del finns också på Sollidens slott på Öland, som hyser en temporär utställning fram till den 30 september.

?Glutta in i gravkammaren?

Det är inte för inte som Lars Einarsson har arbetat 20 år med projektet. Han kom in som assistent men är nu den som ansvarar för alla bitar; projektledning, att hitta sponsorer, forskning, utställning och mycket mer.

? Det som griper mig är dramatiken. Ett föremål som är förknippat med en person eller en händelse får plötsligt liv när man kan sätta in det i ett sammanhang. Kronan är en dramatisk händelse som är lätt att ta till sig. Föremålen talar och det har att göra med att vi vet var de kommer ifrån.

Projektet drivs helt av externa pengar. Dykningarna under sommarmånaderna genomförs helt av ideella krafter, en förutsättning för projektets fortlevnad.

? Jag tror man kan säga att dykarnas starka engagemang beror på att de har tittat över ?kraterns kant?, de har sett den otroliga naturkraften som Kronan är. De ser det som en ynnest att få vara med att upptäcka något unikt, att glutta in i gravkammaren.

? Tänk dig apotekskistan, det är första gången på 325 år som någon tar i den.

Säger en man som brinner för Kronan, som brinner för apotekskistan och har 100 semesterdagar kvar att ta ut?

1...678...15Sida 7 av 15