Månads arkivering juni 2002

Helicobacter pylori tycks smitta inom familjen, inte vid gruppkontakter som dagis och skola. Barn med invandrarbakgrund är betydligt mer utsatta för magsårsbakterien än barn födda i Sverige av svenska föräldrar.
Detta är slutsatser som dras efter en undersökning av mellanstadiebarn som gjorts vid Sachsska barnsjukhuset och Karolinska sjukhuset i Stockholm. Ylva Tindberg, som presenterade resultaten på Läkarstämman, konstaterade att 93 procent av de infekterade barnen hade en invandrarbakgrund. Barn som ej fötts i Sverige var smittade i dubbelt så hög utsträckning som barn som fötts i Sverige av föräldrar med invandrarbakgrund. Infektion var däremot inte vanligare bland barn födda i Sverige av svenska föräldrar, även om de växte upp i invandrartäta områden.
Hur smittspridningen sker kommer att utredas vidare, men att den sker tidigt är känt. Detta bekräftas av den undersökningen som gjorts vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, för att kartlägga spridning bland svenska barn och ungdomar. Den visade att smitta sker före fyra års ålder och sedan ligger relativt stabilt genom uppväxten.

God smärtlindring efter kejsarsnitt leder inte bara till tidig mobilisering. Det befrämjar också relationen mellan mamma och barn.
Postoperativ behandling med opioider ger visserligen smärtlindring, men kan även ge biverkningar som till exempel illamående hos mamman. Det kan dessutom passera till barnet via modersmjölken.
Med detta som bakgrund har en grupp vid anestesi- och intensivvårdskliniken vid Karolinska sjukhuset undersökt om opioiderna kunde minskas efter tillägg med Voltaren. I en studie med 50 patienter fick hälften 50 mg Voltaren var åttonde timme det första dygnet. Kontrollgruppen fick placebo. Samtliga patienter erhöll dessutom Ketogan.
Gruppen som fick Voltaren minskade Ketoganförbrukningen med 61 procent gentemot kvinnorna i kontrollgruppen.

Många människor behandlas med protonpumpshämmare för sina magbesvär. Kanske alltför många.
Henrik Arnell, vid Karolinska sjukhuset, har gjort en litteraturstudie för att hitta jämförande undersökningar vid behandling av Helicobacter pylori-positiva magsårs- och refluxesofagitsjukdomar. Bakgrunden är att det i information från Läkemedelsverket 1996 rekommenderades trippelterapi med protonpumpshämmare och två antibiotika. Målet var en behandlingseffekt på minst 90 procent. Trippelterapi där protonpumpshämmaren bytts ut mot Histamin2-receptorantagonister ansågs bara ha effekt på 63 procent av patienterna.
Men vid sin litteraturgenomgång finner inte Henrik Arnell stöd för detta. Behandling med Histamin2-receptorantagonister har bättre resultat än redovisat och flera studier visar på likvärdiga resultat som med protonpumpshämmare ? men till en lägre kostnad. Dokumentationen är dock begränsad och Henrik Arnell anser att fler jämförande studier mellan preparaten skulle ha ett hälsoekonomiskt värde.
Studien presenterades som poster och fick pris i sin sektion.

Användandet av antioxidanter har ökat efter rapporterna om att fria radikaler kan orsaka sjukdomar, till exempel i hjärta och kärl. Antioxidanter, speciellt vitamin E, i kosten har i gengäld visat sig förbättra stabiliteten i det aterosklerotiska placket och minska risken för att blodproppar ska bildas.
Antioxidanter i kosttillskott har dock inte haft önskad effekt. Nu visar professor Tom Saldeen, vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper/Rättsmedicin i Uppsala, att detta kan bero på att fel E-vitamin använts.
Vanlig kost innehåller huvudsakligen gamma-tokoferol, medan kosttillskott huvudsakligen innehållit alfa-tokoferol ? som i sin tur kan sänka gamma-tokoferolet. Nu har man i Uppsala testat ett nytt kosttillskott, Vitamin E Gamma Cardinova, och kunnat konstatera att det hade god effekt mot trombocytaggregation och trombosbildning.

JUSTUS är projektet där allmänläkarna ska uppdatera sin kunskap på sina egna villkor, istället för att styras av producenternas marknadsföring.
Allmänläkare från sex vårdcentraler och tre kvalitetscirklar inom primärvården i Stockholm deltar i projektet som är fokuserat på tre områden: högt blodtryck, depression och magsår/ont i magen. Varje grupp har lottats att bevaka ett område speciellt, medan de andra används som kontroll.
När projektet nu börjar utvärderas, tycks det som om vissa avsedda effekter uppnåtts.
Preliminära siffror från två vårdcentraler visar att det i terapiområdet högt blodtryck skedde en liten minskning, fem procent, av förskrivningen av kalciumantagonister, medan kontrollgruppen istället ökade förskrivningen med 30 procent. I gruppen som inriktat sig på magsår/ont i magen minskade förskrivningen av protonpumpshämmare.

För patienter med sväljningsproblem och svåra smärtor kan Durogesic ? fentanyl depotplåster ? vara ett smidigt alternativ. Vid smärtkliniken på universitetssjukhuset i Linköping har 37 patienter med cancersmärtor provat behandlingen. En person fick avbryta på grund av hudpåverkan av plåstret, medan övriga 36 fick god smärtlindring.
Den lasarettsanslutna hemsjukvården i Östergötland har använt fentanylplåstret till patienter döende i cancer. Man har funnit att det är möjligt att få god smärtlindring med depotplåster i livets slutskede, även till äldre människor.
Vid administrering gäller medvetenhet om att det handlar om opioider, både när det gäller biverkningar och vid dosförändringar. För att behandlingen med depotplåster ska fungera, krävs att patientens smärttillstånd är stabilt. Men om patienten inte längre blir smärtfri, utan plåstret tas bort för att ersättas av annan opioidbehandling måste den nya behandlingen sättas in gradvis för att den inte ska leda till överdosering av opioider.

Varje vecka har 350 barn i Sverige ont i onödan. En undersökning, som narkosläkaren Mats Karling vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå gjort, visar att det egentligen finns både tid och behandling för att smärtlindra barn på sjukhus. Ändå är akut och postoperativ smärta fortfarande stora problem.
Mats Karling har gjort en enkätundersökning bland läkare och sjuksköterskor på olika kliniker i Sverige som behandlar barn. Nästan hälften av de tillfrågade ansåg att smärtan kunde behandlas bättre. Orsaker till att så inte skedde var otillräckliga ordinationer, bristande rutiner för systematisk smärtbedömning och för liten kunskap om smärta och smärtbehandling hos barn.
? Problemet är att ansvaret hamnar mellan olika stolar; dels mellan läkare och sjuksköterskor, dels mellan de olika kliniker där barnen behandlas i samband med operation, säger Mats Karling.
Smärta var ett större problem på de kliniker som vårdade färre barn, än på rena barnavdelningar.
Effekten av dålig smärtlindring är, förutom onödigt lidande, att barnen kan behöva vårdas längre tid på sjukhus. Det kan också leda till beteendeförändringar och skräck vid framtida kontakt med sjukvården.
All personal som träffar barn på sjukhus bör få bättre utbildning och rutiner för smärtobservation samt smärtlindring bör ses över. Mats Karling tror att det är viktigt att ge sjuksköterskorna både kunskap och möjlighet att styra smärtbehandlingen, eftersom det är de som ser barnen på avdelningen.
? Små barn säger inte att de har ont, de behöver observeras, säger Mats Karling.

Nu går startskottet för ett gemensamt forskarutbildningsprogram mellan Farmaceutiska fakulteten i Uppsala och några av landets medicinska fakulteter. I bästa fall kommer projektet finansieras under en femårsperiod; åtta miljoner kronor är redan klara för nästa år och 12 respektive 15 ytterligare miljoner blir sannolikt verklighet under de följande två åren. Pengarna kommer från Stiftelsen för strategisk forskning och är medel från de skrotade löntagarfonderna.

Ny typ av läkemedelsexpert
Satsningen är unik i sitt slag ? det är tänkt att doktoranderna ska ha handledare både vid den farmaceutiska fakulteten och någon medicinsk fakultet. I första hand är det tänkt att omkring hälften av doktoranderna ska vara farmaceuter, och den andra hälften kliniska farmakologer.
? Det är oerhört glädjande att ett sånt här projekt går igenom. Det här har potential att skapa en ny typ av läkemedelsexperter med en unik bilateral utbildning, säger Folke Sjöqvist, professor i klinisk farmakologi vid Karolinska Institutet.
Den nya forskarskolan kommer att inriktas på utveckling och evaluering av läkemedel. Man vill åstadkomma en ökad integration av preklinik och klinik i forskningen och färre ?isolerade rum?.
? Tanken är i stora drag att farmaceuterna ska få större kunskaper om klinisk läkemedelsutveckling medan farmakologerna ska få ökad insikt i farmaceutisk läkemedelsutveckling. Detta samarbete mellan angränsande professioner har stor potential att ge avkastning i form av framtida läkemedel, säger Per Artursson, professor i galenisk farmaci vid Uppsala universitet.

Industrin positiv
Bakom ansökan står farmaci-professorerna Christer Nyström, Per Artursson och Lennart Paalzow i Uppsala, och professorerna i klinisk farmakologi Folke Sjöqvist, Thomas Hedner, Göteborg och Anders Rane, Uppsala. Tomas Hedner är tilltänkt som programdirektör och två studierektorer kommer att tillsättas på halvtid. Rekryteringen av forskarstudenter kommer att sätta igång inom kort och projektet beräknas gå igång nästa höst.
Såväl Astra och Pharmacia & Upjohn som ett flertal mindre läkemedels- och bioteknikföretag har ställt sig positiva till projektet.

Det är ytterst osäkert om det blir något försök med generisk förskrivning inom ramen för det läkemedelsprojekt som Läkemedelsrådet i Skåne har initierat. Anledningarna är flera.
? En svårighet vi har stött på är att Läkemedelsverket kräver individuella ansökningar från varje läkare som vill förskriva det generiska namnet istället för produktnamnet på recepten, och det är inte så lätt att få in, säger Ragnar Norrby, ledamot av Läkemedelsrådet. Dessutom har vi bara fått två tredjedelar av vår försöksbudget täckt.
Han anser inte att Läkemedelsverkets krav är omotiverade, ?de följer bara sina riktlinjer? säger han. Däremot har Läkemedelsindustriföreningen, LIF, försökt utöva påtryckning på Läkemedelsverket via en partsinlaga där de hävdar att generiska namn är för krångliga och ökar förväxlingsrisken.
? Men det är argument som inte jag kan köpa, säger Ragnar Norrby. Många generika godkänns ju med generiska namn, som t ex Cefadroxil NM Pharma nu nyligen, och då bedöms ju de generiska namnen vara OK.
Ragnar Norrby vill dock ännu inte utesluta att man kan lyckas lösa problemen med generisk förskrivning till projektstarten den 1 februari 1999. Men lyckas inte det kommer projektet fortfarande att genomföras, om än i reducerad form, och man kommer då enbart att utvärdera generisk substitution.
Substitutionsförsöket kommer att omfatta ett 20-tal substanser som t ex ranitidin, metoprolol och cefadroxil och genomföras under tre månader i Ängelholm med en hemlig kontrollkommun i Skåne som jämförelse. Resultaten kommer att presenteras under hösten 1999.

En ny lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område träder i kraft vid årsskiftet och ger apotekare och receptarier ensamrätt till yrket i kraft av legitimation. Ensamrätt till yrke genom legitimation har hittills gällt barnmorska, läkare och tandläkare, men med den nya lagen hör nu alltså även apotekare och receptarier till denna kategori. Den nya lagstiftningen finns i Svensk Författningssamling under beteckningarna 1998:531 och 532.
Ansökan om legitimation görs hos Socialstyrelsen.
? Efter den första januari är det meningen att vi skall kunna legitimera samtliga verksamma apotekare och receptarier inom i första hand detaljhanden, säger Leif Gudmundson på Socialstyrelsens behörighetsenhet. Blanketter för ansökan om legitimation håller på att tryckas och de kommer att distribueras med hjälp av Farmacevtförbundet. De farmacevter som inte är organiserade får själva höra av sig hit till Socialstyrelsen för att få blankett.
Ansökningarna kommer inte att registreras och behandlas förrän efter den första januari 1999. Socialstyrelsen hoppas på förståelse för att handläggningstiden för ett så stort antal ärenden under begränsad tid är svår att förutse. Legitimationsbeviset kommer att kosta 475 kr och det består helt enkelt av ett tryckt papper där det står att man har legitimation som apotekare eller receptarie.
Det är meningen att alla som har en examen som apotekare eller receptarie skall kunna ansöka om legitimation, oavsett när man tog sin examen.
?Vi vill täcka upp hela yrkeskåren bakåt i tiden, säger Leif Gudmundson. Det finns heller inga tilläggskrav av något slag om att man måste arbeta inom en viss sektor.
Skillnaden mot tidigare är att ensamrätten till yrket inte är kopplat till examen utan till legitimationen. Vad blir då skillnaden?
? Det påtagliga är att legitimation går att återkalla vilket man inte kan göra med ett examensbevis, säger Leif Gudmundson.
Det är Hälso- och Sjukvårdens ansvarsnämnd som beslutar om återkallande av legitimation och Socialstyrelsen agerar som en sorts åklagare i förhållande till Ansvarsnämnden. Patient eller anhörig anmäler via Socialstyrelsen som sedan kan yrka på återkallande.
Ett beslut om att återkalla legitimationen skall gälla i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl kan giltighetstiden förlängas med ytterligare sex månader. Legitimationen kan återkallas om man varit ?grovt oskicklig vid utövningen av sitt yrke? eller om man på grund av sjukdom eller liknande inte kan utöva yrket.
Under en övergångsperiod som gäller hela 1999 har apotekare och receptarier rätt till skyddad yrkestitel utan att ha fått legitimation. Efter 1999 års utgång kommer det att bli krav på legitimation vid anställning på apotek eller att utöva yrke som apotekare eller receptarie inom detaljhandeln med läkemedel. 

Den europeiska läkemedelskontrollmyndigheten EMEA:s vetenskapliga kommitté rekommenderade i slutet av november omedelbar indragning av Tasmar (tolkapon) mot Parkinsons sjukdom. Tolkapon, som utövar sin effekt genom att minska nedbrytningen av levodopa, godkändes för försäljning hösten 1997. Efter godkännandet har ett dussintal fall av allvarlig leverskada, varav 3 dödsfall rapporterats. Fall av leverpåverkan noterades redan i de kliniska studier som låg till grund för godkännandet och därför rekommenderades månadsvisa kontroller av leverproverna under det första halvåret.
Beslutet att dra in tolkapon oroar parkinsonpatienter. Många medlemmar har hört av sig till Lars Tallroth, ordförande i Stockholms Parkinsonförening.
? Men oron gäller mer risken för att inte få tillgång till läkemedlet än oro för leverskador. För många handlar det om att gå från ett ganska drägligt allmäntillstånd till en betydligt sämre tillvaro med minskad rörlighet, säger han.
Många kommer att ansöka om dispens att få använda tolkapon. På Läkemedelsverket uppger professor Björn Beerman att det inte finns några svenska rapporter som ger stöd för en indragning och att man kommer att kunna behandla ansökningar om dispenser med kort varsel.
Amerikanska Food and Drug Administration, det schweiziska och det kanadensiska läkemedelsverket har låtit Tasmar finnas kvar på marknaden, men rekommenderar att man tar tätare leverprover på patienterna.
Tolkapon var den första COMT hämmaren på marknaden (COMT står för Catechol-OxyMetyl-Transferas). En andra COMT hämmare entakapon (Comtess) har nyligen godkänts.

Genom att beräkna kostnaderna för att förhindra en hjärt-kärlkomplikation på fem år hos medelålders och äldre patienter med mild till måttlig hypertoni behandlade med olika hypertoniläkemedel kan NEPI visa att det kaliumsparande diuretikumet Normorix är nästan 20 gånger billigare än den dyraste behandlingen, sympatikusdämparen Alfadil. Alfadil är ett tämligen ovanligt läkemedel, men även de betydligt vanligare Inhibace Comp och Cozaar är 11?13 gånger dyrare än Normorix.
? Vi har jämfört kostnaderna för att uppnå samma terapiresultat med olika hypertoniläkemedel. Det här visar att det finns en potential att göra dagens hypertonibehandling billigare utan att försämra kvaliteten, säger professor J Lars G Nilsson vid NEPI.

Försöket som är ett samarbete mellan avdelningen för klinisk farmakologi på Karolinska sjukhuset och narkomanvården i Stockholm väntar på klarsignal från etiska kommittén och Läkemedelsverket för att starta. Studien kommer enligt planerna att omfatta både nedtrappning och underhållsbehandling med drogen.
? Ena delen i den planerade studien är att erbjuda patienter den här behandlingen istället för metadon och den andra är att avgifta patienter med hjälp av buprenorfin istället för som idag med klonidin, säger Seher Korkmaz, läkare på avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska sjukhuset.
För att kunna erbjuda buprenorfin som underhållsbehandling, i likhet med metadon, behövs också tillstånd från Socialstyrelsen.

Lättare att hantera
I Frankrike är buprenorfin sedan början av 90-talet en etablerad behandling vid opiatmissbruk.
Anledningen till att man i Stockholm vill pröva buprenorfin som ett alternativ till metadonbehandling är bland annat att preparatet, inte är lika farligt som metadon för den som inte är tolerant mot medlet. Det är också lättare att administrera; metadon blandas ut i saft i individuella doser medan buprenorfinet ordineras i tablettform.
? Både metadon och buprenorfin är agonister, det vill säga de blockerar suget. Men buprenorfin är också en antagonist på opiatreceptorerna vilket gör att det blir tämligen meningslöst att sidomissbruka opiater, säger Seher Korkmaz, vilket kan vara en fördel vid underhållsbehandling.
? Det ska också vara möjligt att dosera drogen varannan dag, medan metadon måste tas varje dag. För de välfungerande patienterna som idag går på en underhållsbehandling med metadon skulle den här behandlingen vara enklare.

Prövat i Malmö
Vid alkohol och narkomanvårdskliniken på Malmö allmänna sjukhus har överläkaren Göran Blennow på licens från Läkemedelsverket nyligen använt buprenorfin vid nedtrappning av tio opiatmissbrukare.
? Det var för få patienter för att vara någon egentlig studie utan det handlade mer om att få en viss klinisk erfarenhet av preparatet. Både personal och patienter var nöjda med medicinen.
? Abstinensen som brukar vara några dygn vid nedtrappning med klonidin var nu över på ett dygn.
Liknande resultat har man också från Danmark där man jämfört nedtrappning med metadon och buprenorfin. Där kommer medlet att registreras från och med 1999. Men kritiska röster finns också; buprenorfin är ett narkotiskt tillvänjande preparat som när det registrerats också kommer att finna sina användare utanför den legala hanteringen.

Säljs som smärtstillande
I Sverige säljs preparatet idag som ett smärtstillande medel under handelsnamnet Temgesic i styrkor på 0,2?0,4 mg. I nedtrappningen av heroinmissbrukare eller som underhållsbehandling är doserna betydligt högre. En vanlig nedtrappningsdos börjar på 4?8 mg. Schering-Plough har ansökt om godkännande för ett buprenorfin-preparat i dessa högre styrkor under namnet Subutex.
Ingert Nilsson

Det blir fortsatt fritt fram för parallellimport av Losec-kapslar så länge den beredningsformen finns kvar i något EU-land. Det är innebörden av en dom som avkunnades av Länsrätten i Uppsala län den 7 januari.
Den 1 september beslöt Läkemedelsverket att efter Astras ansökan avregistrera Losec enterokapslar vid årsskiftet 1998?1999. Samtidigt avregistrerades även parallellimport av samma produkt. Efter protester fick parallellimportörerna sälja Losec-kapslar fram till den 1 juli 1999. Parallellimportörerna nöjde sig inte med detta utan begärde att Läkemedelsverkets beslut skulle undanröjas av Länsrätten i Uppsala.

?Nödvändig identitet?
Länsrätten skriver att visserligen är Losec och Losec Mups inte identiska läkemedel, men ändå finns en ?nödvändig identitet?. Detta eftersom de har samma terapeutiska effekt, att de är utbytbara och att Mups-tabletterna i huvudsak motsvarar kapslarna.
Dessutom går rättsutvecklingen inom EU i riktning mot att ta bort regler som hindrar ett fritt varuutbyte. Detta ska väga tungt särskilt i ljuset av att en fortsatt parallellimport av Losec inte innebär någon fara för folkhälsan, anser länsrätten.
? Domen är förvånande. Vi har gjort en ordentlig genomgång av EG-rättens ståndpunkt, säger Bengt Sjöberg, chefsjurist på Läkemedelsverket.
I skrivande stund har dock Läkemedelsverket ännu inte beslutat om man ska begära ett så kallat prövningstillstånd i den högre instansen, Kammarrätten i Stockholm.
Med tanke på målets stora betydelse även för andra parallellimporterade läkemedel talar mycket för att den juridiska proceduren ej är avslutad.
? Vi är bekymrade över vad som kan hända med patientsäkerheten om det kommer in ett antal ?faderlösa? generika i Sverige, säger Bengt Sjöberg.
Så ännu har inte parallellimportörerna fått en julklapp i förtid. 

Under lång tid har det spekulerats om att Astra skulle gå ihop med ett annat läkemedelsföretag. När Astra genom skilsmässan från amerikanska Merck tog över de fulla rättigheterna för Losec i USA kunde företaget också agera mer självständigt gentemot intresserade samarbetspartners.
Att det blev det brittiska företaget Zeneca som ska gå samman med Astra var ingen överraskning. Företaget har förekommit flitigt i spekulationer och de båda företagen är ungefär lika stora när det gäller omsättning och vinst (även om hälften av Zenecas omsättning kommer från andra produkter än läkemedel).
Och företagens produktprogram tycks komplettera varandra väl. Dessutom är de lika på så sätt att de hittills har vuxit organiskt och inte genom att gå samman med andra läkemedelsföretag.
? Zeneca har varit en ögonsten för mig sedan lång tid. Jag är överlycklig idag, sade Astras VD Håkan Mogren på presskonferensen i Stockholm när samgåendet presenterades.
Fast Mogren får i och med fusionen andra arbetsuppgifter. Tillsammans med Zenecas koncernchef David Barnes ska han på heltid arbeta för att genomföra fusionen. Zenecas nuvarande chef för läkemedelsdelen, Tom McKillop blir VD för AstraZeneca.

Trea i världen
Den årliga omsättningen för de fem stora läkemedelsföretagen i världen ligger alla omkring 80 miljarder kronor. Enligt aktuella uppgifter ligger Merck i topp strax före GlaxoWellcome, sammanslagna AstraZeneca, också nybildade Aventis (Hoechst Marion Roussel plus Rhône-Poulenc Rorer) samt Novartis.
Det svensk-brittiska företaget blir världens största inom läkemedel för mage-tarm och smärta, tvåa inom onkologi, fyra inom astma- och andra luftvägssjukdomar och femma inom hjärta-kärl.
Tillsammans har det nya företaget  55 nya substanser under utveckling. Av dessa är det dock endast sex som befinner sig i fas III eller godkännandefas och därmed kan förväntas nå marknaden inom den närmaste tiden.
Att Losec står för mer än halva Astras försäljning har ansetts vara ett bekymmer för företaget eftersom försäljningen förväntas dala när patentet för storsäljaren går ut om ett par år. Ännu finns tveksamhet om Astra lyckas flytta över dessa patienter till efterföljaren esomeprazol (substansen som Astra kallar perprazol). Zeneca tappar inom de närmaste åren patenten för två viktiga produkter: den framgångsrika ACE-hämmaren Zestril och cancermedlet Nolvadex.
För att kompensera bortfallet för dessa produkter behövs rejäla framryckningar för AstraZenecas andra produkter.

Svenskheten tunnas ut
Eftersom börsvärdet för Zeneca var något större än för Astra går drygt hälften, 53,5 procent, av aktierna i det nybildade företaget till Zenecas nuvarande ägare.
Ledningen flyttar från Sverige. Huvudkontoret förläggs till London. Och aktiens ?hemvist? blir Londonbörsen. Däremot ska ansvaret för forskning ligga i Södertälje. Astras nuvarande forskningschef Claes Wilhelmsson fortsätter i samma position i det nya bolaget.
Men det har redan spekulerats kring hur länge man kan acceptera att ledningen för den livsviktiga forskningen finns långt från huvudkontoret. En gissning är att ett lämpligt tillfälle att flytta ut även forskningsledningen uppstår när Wilhelmsson går i pension.

Jublar börsen för tidigt?
Redan veckorna före fusionsplanerna blev offentliga på kvällen den 8 december hade handeln av aktierna i Astra varit livlig. Och när fusionen nådde offentligheten steg Astras aktie mera än Zenecas.
En förklaring kan vara att det i Sverige länge har funnits ett missnöje med Håkan Mogrens sätt att leda företaget. Majoriteten bland svenska börsanalytiker har ansett att Astras börskurs skulle gynnas om Mogren trädde tillbaka. Så det är inte osannolikt att en del av uppgången kan bero på denna Mogreneffekt.
Fusionen ger goda möjligheter till rationaliseringar. Inom AstraZeneca ska 6 000 av 54 000 tjänster bort inom tre år; en årlig besparing på 8?9 miljarder kronor. Nedskärningen sker främst när marknads- och försäljningsorganisationerna världen över slås samman. Produktion och forskning berörs i mindre omfattning.
Historiskt har dock inte fusioner mellan läkemedelsföretag lett till kraftigt förbättrad lönsamhet eller tillväxt. Nyfusionerade läkemedelsföretag kännetecknas inte heller av innovationskraft ? det väller inte fram revolutionerande nya läkemedel i kölvattnet efter fusioner.