Månads arkivering maj 2002

Nordiskt kan bli europeiskt

Märit Johansson är vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten och generalsekreterare för årets nordiska läkemedelskongress. Hon är inte nöjd med de 200-250 deltagare som kommer till Stockholm från utlandet. Framför allt är det dålig uppslutning från Finland.

? Det är språket som är problemet. Vi har ett nordiskt möte och då vill vi prata skandinaviska. Men finnarna föredrar engelska. Då undrar danskarna om vi inte ska ha en europeisk läkemedelskongress i stället. Men finessen är ju att vi har likheter mellan de nordiska länderna i kultur och språk.

I dagsläget finns ingen motsvarighet till Nordisk läkemedelskongress på europeisk nivå.

? Men det kanske är dit man ska. Världen kommer ju närmre. Man kan fråga sig om det längre är så viktigt att ta fram nordiska aspekter?

Många anmälda

Trots dålig uppslutning från vissa länder är Märit Johansson ändå nöjd med var den totala deltagarsiffran verkar landa. För tillfället är 907 anmälda, varav hundra är inbjudna och kommer in gratis. Dessutom tror hon utifrån erfarenheter från den svenska läkemedelskongressen att ungefär 50 till anmäler sig på plats.

Apoteket och Apotekarsocieteten sponsrar farmacistudenter från hela Sverige så att de kan gå in gratis på kongressens andra dag. Med 200 studenter borde den totala deltagarsiffran hamna över 1 100, vilket är en aning mer än vad som krävs för att budgeten ska gå ihop.

Märit Johansson tror att den mest välbesökta händelsen under kongressen blir huvudsymposiet med Astrazenecas vd Tom McKillop. Hon tror också att trycket kommer bli högt under onsdagen, när sjukhusfarmacevter och öppenvårdsfarmacevter ordnar ett gemensamt program om överföring av patienter mellan olika vårdformer.

Fest och nätverksbygge

Nordisk läkemedelskongress är inte bara ett tillfälle att lyssna på föredrag.

? Det är ett sätt för deltagarna från Norden att träffas. Det här är nog inte lika socialt som FIP, men visst är det mer socialt än en biotechkonferens. Nätverksbygge är förstås väldigt viktigt.

För att få deltagarna att komma varandra nära ordnas en del sociala evenemang.

? På invigningen blir det några duktiga körtjejer som sjunger ett nordiskt potpurri. Senare ska det vara stor baluns på Münchenbryggeriet, det blir barbershop och ett swingband. Och Leif V Eriksson som är apotekare och revykung i Norrköping ska vara toastmaster. Vad han har i bakfickan vet jag inte, det blir lite bus, säger Märit Johansson.

Dubbelt så många cancerfall i USA år 2050

Enligt en rapport som gjorts på uppdrag av National Cancer Institute och andra myndigheter i USA kommer det att ställas ökade krav på sjukvården för att ta hand om allt fler äldre cancerpatienter.
Av rapporten framgår att förekomsten av cancer kommer att öka för alla åldersgrupper och för samtliga typer av cancer. Antalet fall av diagnosticerad cancer har varit mer eller mindre densamma under de senaste åren, men förväntas inte att förbli stabil i längden beroende på att fler människor når den ålder när cancer blir vanligare ? runt 70 år.
Att ta hand om dessa äldre cancerpatienter kommer att ställa nya krav på sjukvården inom områden som nutrition och medicinsk behandling. Enligt experterna saknas mycket kunskap om vilken nytta äldre cancerpatienter har av dagens behandling. Områden där förbättringar behövs är exempelvis prevention, diagnostisering och effektiva behandlingar samt bättre representation av äldre patienter i kliniska prövningar.

Ny kronisk sjukdom
Många äldre patienter överlever också cancer. Det utgör en annan typ av utmaning för den medicinska professionen. Canceröverlevare är en ny kronisk sjukdom där det krävs ökade kunskaper. Dessa patienter har ökad risk för en ny cancer och risk för sena biverkningar av sin behandling. Det finns till exempel två miljoner kvinnor som överlevt bröstcancer i USA. Det behöves någon sorts ?nedtrappningsonkologi program? för dessa kvinnor, menar en av experterna bakom rapporten.
(Lancet 18 maj 2002)

Ny teknik förändrar apoteken

På tisdagen ligger kongressens fokus på den digitala revolutionen och hur den påverkar information och distribution. Arrangörerna har valt att kalla den e-dagen, efter alla elektroniska innovationer som påverkar framtidens läkemedelsbransch. Per Manell på Pharma Forte AB är en av talarna.

? Jag tänkte skaka om farmacivärlden en aning. Utgångspunkten för mig är att den nya tekniken förändrar förutsättningarna för hela läkemedelsförsörjningen.

Enligt Per Manell kan apoteken ersättas av modern teknik. Som han ser det är poängen med dagens apotek att kunden kan få information vid köpet. Om internet och annan teknik kan erbjuda bättre information saknas argument för de kostsamma apoteken.

? Det finns kanske ett psykologiskt behov av apotek, men då kan man fråga sig hur mycket det får kosta.

Med modern teknik och samordning skulle informationen till kunderna kunna bli mycket bättre. Samlad kompetens kan finnas tillgänglig på något callcenter eller liknande. På så sätt kan kunderna få mer raka besked än i dag om läkemedelsanvändning, enligt Per Manell. Den information som man inte hämtar via internet eller telefon skulle i stället finnas på vårdcentralerna, där farmacevterna borde vara mycket mer integrerade i arbetet.

? Farmacevter borde vara på vårdcentralerna i stället för på apotek, och hjälpa sjuksköterskor med den kunskap de inte har, om själva läkemedlen.

Per Manell tycker att farmacevter i dag lägger alldeles för mycket tid på att plocka fram varor och svara på folks frågor om högkostnadsskydd, uppgifter som det knappast krävs akademiskt utbildad personal för. De receptfria preparaten skulle kunna säljas i vanliga livsmedelsbutiker.

Skånskt försök

I Skåne har en del av Per Manells visioner förverkligats. Receptfria läkemedel kan sedan några veckor tillbaka beställas via internet för hemkörning. Farmacevtisk expertis finns tillgänglig via telefon och internet.

? Det är viktigt att den farmacevtiska kompetensen används på ett bra sätt. Utgångspunkten är att vi ska ha farmacevter där det behövs, säger Tony Rydberg, som är ansvarig för satsningen och talar på kongressen.

Däremot tror Tony Rydberg inte att den nya tekniken helt kommer förändra detaljhandeln.

? Jag tror att den kommer att bli ett komplement till de lokala apoteken, den ska inte ersätta dem.

Det kommer att ta ett tag innan resten av landet får prova att beställa läkemedel. Först ska systemet testas ordentligt i Skåne. Även om det just nu bara säljs receptfria preparat på nätet så är målet i framtiden att kunna erbjuda allt ett vanligt apotek kan ge. Det ställer förstås stora krav på säkerhet och kvalitet, som man nu jobbar för fullt på Apoteket för att kunna uppfylla.

Lyckade kurser via nätet

Birgitta Karpesjö på Läkemedelsakademin ska tala om e-learning, alltså om distanskurser via internet eller videokonferenser och studier med datorstöd. Läkemedelsakademin har jobbat systematiskt med bland annat problembaserad inlärning, där kursdeltagarna arbetar i grupp för att lösa ett givet problem. Grupparbete kan tyckas olämpligt för distanskurser, men resultatet har varit gott.

? Det som folk tyckte var positivt var just formen. Att det hela tar lite längre tid gör att man tänker efter själv innan man ställer en fråga, man försöker själv, säger Birgitta Karpesjö.

? De som har gått kurserna vill gärna gå fler. Inlärningspotentialen upplevs som stor.

Att datorvanan kan skilja sig mycket mellan deltagarna har inte varit något problem. Birgitta Karpesjö vet ingen som hoppat av en kurs för att det varit för komplicerat med e-learning.

? Vi har haft en spännvidd från 20 till 60 år. De som är äldre har ju ändå anmält sig själva, och när de väl har sett att inget kan gå sönder och att det är lätt att använda systemet så har de nästan varit mest aktiva.

I framtiden tror Birgitta Karpesjö att e-learning kommer att vara vanligt för farmacevter.

? Men då måste Apoteket se till att det finns fler datorer på apoteken än idag. Nu finns det definitivt inte datorer till alla anställda.

? Det kan inte helt ersätta vanlig undervisning. Man ska använda e-learning när det passar bäst och traditionell undervisning när det passar bäst. För många kurser kan en kombination vara bra.

Videokonferenser har däremot inte gett lika lovande resultat. Kostnaden ökar kvadratiskt med antalet platser som ska kopplas ihop.

? Man får en bra sammanhållning mellan dem som är på samma plats, men inte i kursen som helhet. Då tror jag mer på datorkommunikation kombinerat med fysiska möten, eller på att man lägger ut föreläsningar på nätet.

Bioteknik konkurrerar

Samtidigt med den digitala tekniken hålls föredrag om ny bioteknik och genteknik. Per Nydert ska prata om vad genterapi kommer att innebära för apoteksfarmacevter. Genterapin ligger ännu i sin linda och det kommer att dröja några år innan det är någon vanlig behandling. Men Per Nydert vill ta ner det omtalade forskningsområdet på jorden.

? Tanken är att det är läkemedelsterapi, det är inte konstigare än så. Enligt FDA är genterapi att betrakta som ett biologiskt läkemedel.

Samtidigt skiljer sig mycket från vad farmacevter är vana vid från traditionella läkemedel.

? Det finns många intressanta aspekter. Vad gäller farmakokinetik är det lever och njure man tänker på vanligtvis. Inom genterapin finns nya barriärer i de celler som behandlas.

I Sverige pågår bland annat in vitroförsök med genterapi mot cystisk fibros. Celler ska tillföras en gen som kodar för den jonkanal som inte fungerar vid sjukdomen. Men det är lång väg till en färdig terapi och det finns klara säkerhetsrisker.

? Det är viktigt att man inte får någon immunologisk reaktion på de vektorer man använder. Innan man kommer dit måste man också visa att det här har tillräcklig effekt, säger Per Nydert.

Ja till TNF-alfahämmare i Storbritannien

Den brittiska myndigheten National Institute for Clinical Excellence, Nice, rekommenderar nu subvention av TNF-alfahämmarna infliximab (Remicade) och etanercept (Enbrel) mot reumatoid artrit. Etanercept rekommenderas även mot juvenil kronisk artrit. Tidigare har patienter som bor i olika områden behandlats olika, så kallad postnummerförskrivning.

TNF-alfahämmare har höjts till skyarna av både läkare och patienter (se LMV 3/02). Etanercept har även visat goda resultat mot Bechterews sjukdom (se forskning detta nummer).

Nice räknar med att färre än 10 000 av Storbritanniens 420 000 patienter med reumatoid artrit ska använda någon av produkterna. Kostnaderna beräknas ändå till omkring en miljard kronor.

Ökat förtroende för läkemedelskommittéer

Enligt undersökningen anser ungefär hälften av läkarna att läkemedelskommittéernas listor stämmer väl eller mycket väl med vilka läkemedel de själva väljer i första hand. När motsvarande undersökning genomfördes 1999 var bara 37 procent så positiva.

Även andra förändringar sedan undersökningen 1999 tyder på att kommittéerna är allt mer uppskattade. Läkarna läser listorna i större omfattning. Allt fler anser att listorna påverkar deras förskrivning och 60 procent har ett högt eller mycket högt förtroende för den lokala kommittén.

I en jämförelse mellan olika landsting hamnar Gotland i topp i förtroendeligan, följt av Västerbotten. Skåne och Blekinge kommer sist.

För NM Pharma är det viktigt att känna till hur stort förtroendet är för läkemedelskommittéerna eftersom de är avgörande för läkemedelsförsäljningen.

Cancerrisker med östrogen allt tydligare

Den tydligaste skillnaden mot SBU:s tidigare rapport om östrogenbehandling från 1996 är att risken för olika cancerformer nu anses bättre undersökt. Eftersom cancer finns i så många olika former är det svårt att uttala sig om den totala cancerrisken, men det är tydligt att risken för bröstcancer ökar vid längre behandling. Bland obehandlade kvinnor drabbas ungefär sju procent av bröstcancer mellan 50 och 75 års ålder. Risken ökar till nio procent med behandlingen

Riskökningar från låg nivå

Rapporten beskriver också en ökad risk för cancer i livmoderslemhinnan vid östrogenbehandling. Ökningen kan dock motverkas genom att behandlingen kompletteras med gestagen. SBU-rapporten skiljer därför på HRT (hormone replacement therapy, kombinationsbehandling) och ERT (estrogen replacement therapy, behandling med enbart östrogen).

Författarna till rapporten anser att det är klart att hormonbehandling kan dubbla eller tredubbla risken för blodpropp. Normalt drabbas dock bara en kvinna på 10 000, så risken är fortfarande mycket låg.

Bra mot klimakteriebesvär

Hormonbehandling mot vanliga klimakteriebesvär som värmevallningar och svettningar uppges ha god effekt. Oftast går besvären över efter några år, och den korta behandling som då är aktuell verkar inte ge några påtagliga risker.

Besvär som inkontinens och sveda och torrhet i underlivet kan ofta behandlas med låga doser hormon lokalt.

Osäkert som förebyggande

Efter klimakteriet ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och osteoporos. Därför har flera studier försökt klarlägga om östrogenbehandling kan skydda mot dessa sjukdomar. Den forskning som finns verkar inte stödja den hypotesen.

Påståenden i annonsen är förankrade i gällande katalogtext

Pharmacia (P) anmärkte på den första annonsen redan i juni 2001. När en i princip likadan annons införs i januari 2002, anmäler P ärendet igen till IGM, båda annonserna. Angående den första annonsen menar P att det inte finns någon jämförande studie mellan Seloken Zoc och Tenormin, där den första visats bättre avseende totalmortalitet. P anser att annonsen är försåtlig och vilseledande i strid med artiklarna 4, 9, 11 och 12 i regelverket. Av annonsen får läsaren intrycket att båda preparaten sänker blodtrycket likvärdigt men att bara Seloken minskar risken för kardiovaskulära komplikationer. Annonsen innehåller också icke rättvisande jämförelser med överdrivna påståenden. Som referens framförs tre studier men ingen är en direkt jämförande studie mellan Seloken och Tenormin.

De tre indikationerna som marknadsförs i den nya annonsen är hypertoni, postinfarkt och hjärtsvikt. Där reagerar P på att den behandlingskostnad som lyfts fram bara gäller för den lägsta av de rekommenderade normaldoserna, 50 mg. Normaldosen vid hypertoni är 50-100 mg, men för behandling postinfarkt och vid hjärtsvikt är normaldosen 200 mg. Därmed blir uppgiften om behandlingskostnad grovt vilseledande anser P.

Astrazeneca svarar att det bara är den andra annonsen som skall bedömas och avvisar alla anmärkningar. Man anser att man har stöd för sina påståenden i gällande katalogtext och försäljningsstatistik.

IGM:s bedömning är att anmärkningarna avser en ny annons och bedömer därför inte den första. Därför kan inte IGM se att Tenormin per automatik skulle pekas ut som jämförelse.
Den nya annonsen diskuterar val av två betablockerare med olika påståenden. Dessa har enligt IGM stöd i gällande FASS-text. AZ:s påståenden om bredare indikation är även det förankrat i katalogtext, inte heller jämförs med just Tenormin. Formuleringen ?Ett svenskt originalläkemedel för enkel och säker behandling av dina patienter? beskriver i obestämd form ett läkemedel. Påståendet utesluter inte att även andra preparat kan vara enkla och säkra alternativ. AZ frias även här.

Angående prisuppgiften går IGM på AZ:s linje, där AZ har valt att lämna prisuppgift på en vanlig använd tablettstyrka vid hypertonibehandling. Annonsen jämför inte normaldoser, anger ingen behandlingskostnad utan lämnar en ren prisuppgift. AZ frias även här.

IGM finner inte att AZ har brutit mot Regler för läkemedelsinformation. Istället åläggs P att betala en IGM-avgift om 60 000 kronor.

Användning av läkemedelsbud strider mot god branschsed

Dr Samy Hellerstedt anmäler Wyeth Lederle (WL) för läkemedelsinformation på husläkarmottagningen. Konsulenten kom oanmäld, övertalade personal att ta emot material, frågade efter samtlig personals tröjstorlek ? till en T-shirt med texten ?Jag är effektiv?, samt informerade om en tävling som placerades i fikarummet. Om frågorna besvarades rätt vann man en tårta.

WL bestrider samtliga anmärkningar. Företaget har inte använt sig av traditionella konsulenter utan ?läkemedelsbud? anställda av en separat firma. Buden, använda för att respektera läkarnas knappa tid, lämnar material till receptionen utan att störa läkarna och skiljer sig inte från postens tjänster. WL anser också att man har visat återhållsamhet och att man har valt ut strategiskt viktiga vårdenheter för att informera om Lanzo. Angående tröjan med ?Jag är effektiv?-texten har WL velat uppmuntrarläkarna i primärvården och säger sig bara fått positiv respons. Presenter bestrids av WL ? tårtor levereras bara till dem som svarar rätt på de tre frågorna.

IGM anser att använda läkemedelsbud är detsamma som att använda konsulenter. T-tröjan är inget annat än en reklamartikel, trots ringa värde. Dessutom är hela upplägget i strid med den återhållsamhet som reglerna föreskriver. WL har handlat i strid med god branschsed samt artikel 28 i Regler för läkemedelsinformation och åläggs att betala en IGM-avgift om 60 000 kronor.

Inbjudan till produktinformation får inte kallas något annat

Dr Anders Hernborg har anmält ?Inbjudan till produktinformation om Maxalt och Vioxx? från MSD. Hernborg vill ha klarlagt huruvida en ?utbildningskväll om stressrelaterade sjukdomar? blir en ?produktinformation? för att man lägger in en kortare produktinformation om två läkemedel. Dessutom finner Hernborg sambandet mellan stress och Vioxx långsökt. Slutligen anmärker Hernborg att inbjudan saknar formulering om att tillstånd från huvudmannen att deltaga skall ha inhämtats.

MSD svarar att man måste rubricera hela mötet som just ?Inbjudan till produktinformation? eftersom företagets produktinformation utgör en integrerad del av programmet. Det är enligt praxis från både IGM och NBL.

Att inbjudan saknar formulering om huvudmannens tillstånd att deltaga är naturligt då den formuleringen enligt avtalet mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen inte krävs för produktinformation.

Beträffande information om Maxalt och Vioxx hänvisar MSD till avtalet där det står att företag kan ge produktinformation där information om företagets produkter utgör en integrerad del. Aktuellt möte tar upp stress, stressundersökning, stressjukdomar samt olika behandlingsalternativ. Direkt koppling till olika sjukdomstillstånd som migrän och smärta torde inte kunna ifrågasättas.

IGM går helt på MSD:s linje och finner att MSD inte har handlat i strid med Regler för läkemedelsinformation.

Gör rätt från början!

Datoriserade förskrivarstöd utvecklas alltmer. De ger information om bland annat dosering, interaktioner, biverkningar, priser och förbättrar därmed terapin. Än bättre blir denna i de fall förskrivaren har en bild av patientens samlade läkemedelsanvändning. Ytterligare ett steg framåt tas när förskrivaren anger hur och när behandlingen skall utvärderas.

Optimal förskrivning förutsätter en riktig diagnos. Men på detta avsnitt återstår mycket att göra. Undersökningar har visat att 40-50 procent av dem som fått diagnosen hjärtsvikt inte hade denna åkomma och att drygt 30 procent av astmadiagnostiserade inte led av astma. Fel diagnos leder till allvarliga problem vid läkemedelsbehandling: polyfarmaci, interaktioner, bristande följsamhet och kassation. Särskilt allvarligt är felaktiga diagnoser vid kroniska sjukdomar, då de kan leda till ett livslångt medicinerande i onödan.

Det ställs för många sjukdomsdiagnoser. Människor söker läkare för problem, som inte utgår från någon sjukdom. Men besöket leder lätt till en sjukdomsklassificering. Samtidigt är många läkare oprecisa i sina diagnoser. Slutenvården förfogar över 30 osteoporosdiagnoser, men primärvården får hushålla med fyra. Det är till primärvården sjukvårdspolitikerna vill att vi ska gå i första hand.

Varför föreskriver inte Socialstyrelsen att två läkare i förening ska fastställa diagnosen vid svårbedömda fall? Varför skrivs inte alltid diagnosen ut på receptet? Det senare ökar ju patientens delaktighet i behandlingen.

Ytterligare ett sätt att göra rätt från början tar hjälp av nya diagnostika. Dessa gör det möjligt att via markörer ställa diagnos tidigare i sjukdomsförloppet och i andra fall att uppnå en bättre träffsäkerhet än diagnos grundad på kliniska symtom. Specifikare diagnos ger specifikare behandling. Genom att bättre skilja mellan infektioner kan kanske bredspektrumantibiotika undvikas osv.

Nya diagnostika kan av de jämmersamma ses som ytterligare en post på läkemedelsnotan ? de förra är ju definitionsmässigt läkemedel. Men rimligen genererar de vinster för landstingen genom att rätt behandling sätts in direkt.

Gör rätt från början är ledstjärnan för allt kvalitetsarbete. På läkemedelsområdet har detta ännu inte slagit igenom. Vi rättar till i efterhand. Ett antal kvalitetsindikatorer har utarbetats av läkemedelskommittéer och kvalitetsråd, men har inte fått något större genomslag. När, var och hur tar vi nästa steg i det aktuella kvalitetsarbetet?

Lyckad studie av allergibehandling

Den svenska studien, som utfördes på Sahlgrenska universitetssjukhuset, pågick i två år. Under båda åren hade placebogruppen närmare dubbelt så mycket allergiska besvär som den behandlade gruppen. Resultaten var signifikanta båda åren. Placebogruppen använde också signifikant mer medicinering än den behandlade gruppen.

Behandlingen bestod av hyposensibilisering, en metod där immunförsvaret vänjs vid ett allergen genom att patienten får små doser av allergenet under lång tid. Tidigare studier av hyposensibilisering med björkpollen har antingen bara sträckt sig över en pollensäsong eller saknat placebokontroll. Allergi mot björkpollen är vanligt i Nord-, Central- och Östeuropa.

Behandling av diabetes
följer rekommendationer

Uppsala län har den högsta användningen av diabetesmedel i tablettform, men den näst lägsta av insulin. Det omvända förhållandet gäller för Östergötland.

Det är i Socialstyrelsens senaste kvartalsredovisning över läkemedelsanvändningen som den här iakttagelsen görs. Dock utan någon förklaring.

? Vi har inte kunnat finna någon sådan, säger Örjan Ericsson som sammanfattat rapporten.

Den rekommenderade behandlingen för typ 2- diabetes är, förutom i första hand kost och motion, blodsockersänkande medel i tablettform och insulin.
Patienter med typ 1 behandlas alltid med insulin.

En förklaring till skillnaden i användning skulle kunna vara att man i Uppsala har betydligt fler patienter diagnosticerade med typ 2-diabets än typ 1 medan det omvända är fallet i Östergötland?

? För att säga något om det behöver man veta något om skillnaden i prevalens. Men det lilla vi har i den vägen ger ingen ledning.

I den senaste kvartalsrapporten i vilken Socialstyrelsens läkemedelsenhet valt att speciellt granska användningen av diabetesmedel framgår också att kostnaderna för förbrukningsartiklar, som teststickor, sprutor och pennor är högre än kostnaderna för läkemedlen. Förra året kostade läkemed-
len landstingen 643 miljarder kronor, medan förbrukningsartiklarna kostade 744 miljarder kronor. Något Örjan Ericsson betecknar som ?rätt uppseendeväckande?.

? Det tror jag inte är något man riktigt tänkt på. Det kan ju vara värt att fundera över hur prispressen ser ut när det gäller förbrukningsmaterial.

Små regionala skillnader

Användningen av insulin och antidiabetika i tablettform förfaller att följa förändringen av behandlingsrekommendationer, konstaterar Örjan Ericsson.

? Det verkar som att de har haft bra genomslag när det gäller diabetes. Det är ju annars inte något vi är bortskämda med.

Blodsockernivåerna har också successivt sjunkit inom primärvården och på medicinkliniker visar data från det nationella diabetesregistret, vilket är tecken på att behandlingen förbättrats och att riktlinjerna följs, menar Örjan Ericsson.

Skillnaderna mellan länen är också mindre när det gäller diabetesmedel än när det gäller användningen för de flesta andra läkemedelsgrupper.

Stora könsskillnader

Däremot är det stora könsskillnader. Det förskrivs både mer insulin och mer diabetesmedel i tablettform till män än kvinnor.
Troligen beror det på att fler män än kvinnor har diabetes.

Arton kriterier utvärderar
gamlas behandling
med läkemedel

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla indikatorer som kan användas för att mäta och följa kvaliteten i läkemedelsanvändningen. Senast nästa år ska rapporten vara klar.

Att Socialstyrelsen börjat med att ta fram sådana för utvärdering av användningen hos äldre beror bland annat på att det är lättare att definiera vad som är god och dålig kvalitet när det gäller äldre, än bland yngre säger Johan Fastbom, docent vid Stockholms Äldrecentrum och utred-
ningens huvudexpert.

? Det finns till exempel grupper av läkemedel, bland andra neuroleptika och långverkande bensodiazepiner, som vi vet inte är lämpliga för äldre.

Ny uppmärksamhet

? Vi vet också att äldre är en mycket läkemedelsintensiv grupp och att de ofta får olämpliga läkemedel. Hittills har man inte ägnat det så mycket uppmärksamhet, förskrivningen har i mycket varit ganska slentrianmässig.

Meningen är att indikatorerna ska användas av till exempel läkemedelskommittéer, som instrument för uppföljning av förskrivningsmönster, och vid läkemedelsgenomgångar på sjukhem och andra boendeformer för äldre.

Arton indikatorer

Förslaget innehåller sex läkemedelsspecifika indikatorer som beskriver olämpliga preparat, olämplig behandlingsregim, olämplig dosering och tecken på polyfarmaci. När det gäller de indikatorerna ska andelen användare vara så låg som möjlig. Sömnmedel som används dagligen under mer än en månad utan omprövning indikerar till exempel olämplig användning, liksom tarmirriterande medel dagligen under mer än tre veckor.
Tolv av indikatorerna är diagnosspecifika där användningen av läkemedel bedömts utifrån ändamålsenlighet och risker. Diagnoserna är de vanliga hos äldre, som hypertoni, hjärtsvikt, urinvägsinfektion, demens och depression.

? Det är inte någon sensation när vi påtalar att ACE-hämmare är den rekommenderade behandlingen vid hjärtsvikt. Men vi har ändå tyckt att det är värt att lyfta fram eftersom vi vet att många äldre står på digitalis och diuretika som ju är en föråldrad behandling.

Använder man sig av arbetsgruppens kriterier vid läkemedelsgenomgångar kommer man troligen att upptäcka mönster i behandlingen som det kan vara vettigt att göra något åt, tror Johan Fastbom.

? Man kanske upptäcker att man inte i så hög grad tillämpar den behandling man trodde att man gjorde. Patienter står ofta kvar på gamla läkemedel som man av många olika skäl inte satt ut.

Indikatorerna ska inte i första hand ses som riktlinjer utan som ett mätinstrument för att följa upp hur behandlingen ser ut i praktiken, understryker Johan Fastbom.

Ansenliga mängder natrium
i brustabletter

Efter att ha tittat på natriummängden i några vanliga brustabletter tycker apotekaren Marie Persson i Stockholms sydvästra läkemedelskommitté att det är befogat att informera, speciellt hypertoniker, om att brustabletter innehåller natrium.
Saltmängden i två Treo brustabletter innehåller till exempel mer än halva den rekommenderade dagsdosen av natrium.

? Det är troligen något som patienter, förskrivare eller farmacevter inte tänker på, säger hon.
Frågan om salt och hypertoni är visserligen ett diskussionsämne blodtrycksforskare emellan. Inte alla anser att saltet har någon större betydelse för blodtrycket.

Signifikant sänkning

Marie Persson hänvisar till Dash-studien (Dietary Approaches to Stop Hypertension) som visar att en sänkning av saltintaget sänker blodtrycket. En minskning av saltintaget från genomsnittsamerikanens och tillika svenskens 9 g/dygn, cirka 1,5 tesked, till
6 g/dygn sänkte blodtrycket signifikant, mest hos hypertoniker. En sänkning till 3 g/dagen gav ytterligare trycksänkning.

Bäst effekt fick det minskade saltintaget om det kombinerades med ?nyttig kost?. Då sjönk trycket med 9 (systoliskt) respektive 5 (diastoliskt) mm Hg vilket motsvarar visad effekt av hypertoniläkemedel i monoterapi.

? Vi vet att det är svårt att ändra människors matvanor, men för många är det ingen större skillnad om de tar vanliga Alvedon eller Treo istället för brustabletterna. Får patienterna information kan de enkelt undvika ?onödigt? saltintag.

Expertgrupp inom EU
förordar inte läkemedelsreklam

Rapporten innehåller sammanlagt 14 rekommendationer som gruppen menar tillsammans kan komma att stärka den europeiska läkemedelsindustrins innovations- och konkurrenskraft, samtidigt som användarnas behov av säkra läkemedel tillgodoses.

Inom EU-kommissionen diskuterar man sedan en tid (se LMV 9/01) ett lagförslag som innebär att man under en prövotid skulle tillåta reklam inom indikationsområdena astma, hiv/aids och diabetes.

I G10-gruppens rapport står att restriktionerna vad gäller reklam för receptbelagda läkemedel ska vara kvar.

? Utifrån G10-gruppens rapport bör, vad jag förstår, EU-kommissionen få svårt att genomföra det förslaget, säger Marianne Boivie på Landstingsförbundets läkemedelsenhet.

Tolkningsfråga

Ulf Edstedt, vd i Läkemedelsindustriföreningen Lif, håller i viss mån med om den tolkningen.

? Man jag är inte säker på att det varit gruppens mening.
Ulf Edstedt tycker i stället att rekommendationen om att man inom EU bör finna indikatorer för att jämföra den europeiska industrins möjligheter och villkor men framför allt den amerikanska tillhör de viktiga förslagen.

? Vi vet ju att Europa halkat efter och att det behövs olika insatser för att den europeiska industrin ska bli konkurrenskraftig. Det var ju bland annat därför man tillsatte den här gruppen.

De viktigaste förslaget tycker han är det om en större integration av den samhällsfinansierade forskningen i Europa.
Men Ulf Edstedt menar att rapporten kan visa sig bli en hyllvärmare.

? Det har ju hänt tidigare.

G10-gruppen har bestått av representanter såväl för industri som regeringar och syftet med den är att lämna ett paket som bör tas i sin helhet av medlemsstaterna.

Granskade webbplatser
med hälsoinformation
uppfyller inte EU-krav

De kvalitetskrav som EU tagit fram handlar till exempel om öppen och tydlig information om avsändare, finasiering, syfte, källor. säkerhet och sekretess. Däremot innehåller EU-kriterierna inga krav på informationens innehåll, det vill säga uppgifternas relevans och vetenskaplighet.

Sämst var de granskade webbplatserna på att tala om hur de finansierades. Endast fem av de 35 redovisade detta i klartext. Däremot uppfyllde de flesta EU-kriteriet om öppenhet beträffande avsändare. Syftet med webbsidan informerade mycket få om.
Bara nio av de granskade hade uppdateringsdatum på alla sidor, elva saknade helt helt uppgift om när sidorna publicerades eller uppdaterades. Vad gäller kravet på tillgänglighet konstaterar Socialstyrelsen att översättning till de vanligaste invandrarspråken genomgående saknas.

Så länge de föreslagna kraven inte uppfylls ställs det stora krav på användarna att på egen hand och utan vägledning försöka bedöma informationens aktualitet och trovärdighet anser Socialstyrelsen.