Månads arkivering mars 2002

Det är dags att switcha!

Läkemedelsvärlden
-
0

I regeringens proposition om ändrade regler för läkemedelssubventionen, föreslås att Läkemedelsverket fortlöpande ser över om ytterligare läkemedel kan göras receptfria. Bakgrunden är givetvis möjliga besparingar i statens kostnader för läkemedel. För konsumenterna innebär så kallade switchar från receptbelagt till receptfritt att tid och pengar för läkarbesök sparas.

För läkemedelsindustrin innebär överföringar normalt att ytterligare preparat kan marknadsföras till konsumenterna.
Andelen receptfria läkemedel är låg i Sverige. Inom EU är den i genomsnitt dubbelt så stor. Under senare år har endast en handfull switchar handlagts av Läkemedelsverket.

I slutet av 90-talet utfärdade EU riktlinjer för överföringar till receptfrihet. För drygt ett år sedan gav EU-kommissionen ASGP (The Association of the European Self-Medication Industry) i uppdrag att utreda frågan om utökad självmedicinering med receptfria läkemedel. I början av detta år överlämnade ASGP sin slutrapport till kommissionen.

Förutom nuvarande korta behandlingar föreslås att stabila tillstånd av vissa kroniska sjukdomar, till exempel astma, reumatism och högt blodtryck, omfattas. P-piller och vissa grupper av preventiva läkemedel föreslås också bli receptfria. Den engelska motsvarigheten (Medicines Control Agency) till Läkemedelsverket har tillsammans med brittiska läkar-, apotekar- och industriföreningar redan lagt fram en lista på substanser, som kan vara aktuella att överföra.

Det finns tre förutsättningar förutom de medicinska för att ökad receptfrihet skall beviljas: goda kunskaper i befolkningen, hög informationsberedskap samt att företag ansöker om receptfrihet. Tillgången på seriös medicinsk information ökar för varje år och andelen patienter som intresserar sig för sådan har fyrdubblats de senaste 25 åren.

Apotekens personalbrist är ett problem för rådgivningen. Detta bör dock klaras om läkemedelsinformation får vara huvuduppgiften för de anställda. Mer måste dock göras för att förbättra kvalitén på förpackningstexter och bipacksedlar. Genom minskade subventioner till ?switchmogna? preparat kan ansökningarna från företagen om receptfrihet förväntas öka.

Regeringen bör verka för fler receptfria läkemedel genom att ge Läkemedelsverket ökade resurser, så att det regulatoriska arbetet på området tar fart. I EU kan regeringen verka för att en vidare definition för självmedicinering antas.

Läkemedelsverket ändrar inte rapportering

Ingert Nilsson
-
0

? I allt väsentligt fortsätter vi som tidigare, säger Ingemar Persson, chef för biverkningsenheten på Läkemedelsverket.

Även om Läkemedelsverket, sedan EU-direktiven trädde i kraft, ska ta emot och registrera biverkningsrapporter från sjukvårdspersonal, till exempel farmacevter, är det inte något man uppmuntrar.

? Vi har inte fått någon information om att farmacevter skulle ha den möjligheten, säger Anna Hansson på Sveriges Farmacevtförbund.

Det är något som Cecilia Biriell på WHO:s internationella centrum för läkemedelsbiverkningar, Uppsala Monitoring Centre i Uppsala, är kritisk emot.

? EU-direktiven gäller ju också i Sverige och jag förstår inte varför man inte är intresserad av att utvidga möjligheterna att få in rapporter.

? Att vi inte har för avsikt att utvidga gruppen av rapportörer innebär inte att vi inte vill förbättra systemet, säger Ingemar Persson.

Men förbättringen menar han bör göras inom det system man idag har för rapporteringen. Det viktiga är att göra läkarna uppmärksamma, så att de rapporterar allvarliga och tidigare okända biverkningar.

? Det har man försökt i många år nu utan det egentligen hänt något, konstaterar Cecilia Biriell.

Ungefär fem procent av Sveriges läkare rapporterar någonsin en biverkan till myndigheten. Förra året lämnades det in cirka 3 000 biverkningsrapporter. En siffra som varit ungefär densamma de sista tio åren.

Apoteket försämrade sitt resultat

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt Apotekets bokslutskommuniké ökade intäkterna med 6,5 procent, från 27 893 miljoner kronor till 29 699 miljoner kronor under år 2001. Ökningen beror på en ökad volymtillväxt och på att det dessutom har skett en förskjutning mot nyare och dyrare läkemedel.

Trots det försämrades Apotekets resultat efter finansiella poster till -144 miljoner kronor. Det ska jämföras med en vinst på 29 miljoner kronor för 2000.

Den främsta orsaken till det svaga resultatet är den marginalsänkning som tidigare genomförts och som gett Apoteket en mindre andel av försäljningskronan. Bruttomarginalen uppgick till 17,7 procent (17,8 procent 2000). Bidragande orsaker till resultatförsämringen är också högre personal- och utvecklingskostnader samt att jämförelseåret 2000 innehöll återbäring från Apotekets pensionsstiftelse.

– Den resultatnivå vi redovisar för år 2001 är givetvis inte hållbar långsiktigt. Vi kommer att komplettera vårt nuvarande sätt att distribuera läkemedel och ge information med nya kanaler för att kunna hantera den ökande försäljningen på ett mer kostnadseffektivt sätt, säger Stefan Carlsson, VD för Apoteket AB.

Apoteket AB kommer nu att ta fram ett årgärdsprogram för att åstadkomma en resultatförbättring.

– Åtgärdsprogrammet innebär bland annat att vi utvecklar vår tjänsteförsäljning och intensifierar vårt effektiviseringsarbete. Vi för samtidigt diskussioner om ett nytt avtal med staten, där våra långsiktiga finansieringsförutsättningar läggs fast.

Riksförsäkringsverket beslutade om en höjning av marginalen för receptbelagda läkemedel inom förmånssystemet från och med den 1 november 2001. Detta kommer att ge Apoteket ett positivt resultatbidrag på 290 miljoner kronor på årsbasis med full effekt från år 2002. Marginalhöjningen möjliggör för Apoteket att forsätta att dosdispensera läkemedel. En verksamhet som ger stora positiva effekter för både individen och samhället men som hittills varit förlustbringande för Apoteket.

Kundernas bedömning av Apotekets verksamhet ligger kvar på en hög nivå. Nöjd-Kund-Index (NKI) för Apoteket för år 2001 var 79, samma som föregående år.

Läs mer om Apotekets resultat i nästa nummer av Läkemedelsvärlden som kommer ut måndag 25 mars.

Storsäljaren Zocord fungerar sämre vid samtidig användning av johannesört

Ingert Nilsson
-
0

Nu har ytterligare en studie om interaktion mellan johannesört och annan läkemedelsbehandling publicerats.
Den här gången gäller det interaktion mellan simvastatin (Zocord), som i fjol var det mest försålda läkemedlet, och johannesört.

? Det är högst rimligt att johannesört minskar halten av simvastatin i plasma, kommenterar Per Claesson på Läkemedelsverket studien.

Johannesört minskar effekten hos många läkemedel eftersom det inducerar läkemedelsnedbrytande enzym..

? Vi tror att de flesta läkemedel som metaboliseras via levern interagerar med johannesört, säger Per Claesson.


Bekräftande studie

Även om den här studien inte är sensationell, risken för interaktioner är välkänd, har den betydelse just eftersom Zocord är ett stort läkemedel.

? Studien bekräftar det vi säger i vår rekommendation; att johannesört inte bör tas tillsammans med andra läkemedel. Så en sådan här gång ska man kanske bestämma sig för om det är depressionen eller blodfetterna man i första hand ska behandla, säger Per Claesson.

Studien är en cross-over-studie. Åtta friska försökspersoner ingick i studien. Efter behandling med johannesört sågs en halvering av metaboliten simvastatinhydroxylsyra i plasma.

Apoteken utfärdar Schengenintyg

Ingert Nilsson
-
0

Från den 1 april tar apoteken över utfärdandet av intyg för den som ska ta med sig narkotiska läkemedel till andra Schengenländer.

? Blanketterna finns på apoteken, men också på vår hemsida, säger Inger Näsman på Apoteket AB.

För att få sitt intyg ska kunden ha med sig receptet eller förpackningen.
Kravet på att ansökan gjordes av läkare, som gällt när Läkemedelsverket utfärdat intygen, är slopat. Däremot bör kunden kunna visa att han/hon är svensk medborgare.

? Vi har bara rätt att utfärda intyg för de som är det, säger Inger Näsman.

Läkemedelsverket har tagit fram en broschyr med information om de regler som gäller för att ta med sig narkotikaklassade mediciner till länder som skrivit på Schengenavtalet. Broschyren ska finnas på apoteken från och med april.

P-pillerförskrivningen minskade samtidigt ökade tonårsaborterna

Ingert Nilsson
-
0

Försäljningen av p-piller minskade något under förra året. Störst var minskningen för tredje generationens p-piller. Främst var det förskrivningen till yngre kvinnor som minskade, från drygt 120 DDD i början av 2000 till cirka 70 DDD i slutet av förra året.
Skälet är troligen den debatt om risken för trombos som följde efter ett par dödsfall bland unga p-pilleranvändare. Läkemedelsverket konstaterar också i sin rekommendation från i höstas att det finns en viss ökad risk och att detta bör beaktas vid förskrivningen till första gånganvändare.

Samtidigt som p-pilleranvändningen har minskat ökar antalet aborter, speciellt tonårsaborterna, visar statistik från Socialstyrelsen. Och ökningen skedde främst under andra halvåret 2001. Totalt ökade tonårsaborterna med 6,5 procent. Aborterna totalt ökade från 30 980 2000 till 31 8000 2001.


Använder inte akutpillret?

Även om Socialstyrelsens statistik ger små möjligheter att analysera orsakerna till de ökande antalet aborter så menar barnmorskan Tanja Tydén att debatten om risken med p-piller troligen är en förklaring.

? Den debatten fick alldeles för stora proportioner. Men oavsett det tycker jag det är märkligt att aborterna inte minskat nu när det också finns ett receptfritt akut-p-piller som kan tas efter ett oskyddat samlag.

Försäljningen av akut-p-pillret Norlevo har fördubblats sedan det blev receptfritt våren 2001. Men det förefaller alltså inte ha påverkat antalet aborter.

Plåster och ring kommande alternativ till p-piller

Ingert Nilsson
-
0

Istället för p-piller kommer nu andra sätt att ta preventivmedlen. Ett plåster och en vaginal ring är på väg. Plåstret har godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten och p-ringen är på tur.
Lanseringen i Sverige blir troligen inte förrän till årsskiftet säger man på företagen.

? Båda är kombinationspreparat och tillhör den grupp tredje generationens p-piller som vi ännu inte vet något riktigt säkert om när det gäller trombosrisken, säger Arne Victor på Läkemedelsverket.

? Det bör alltå inte vara något förstahandsval, det är fortfarande de så kallade minipillren.

? Men det är bra ju fler preventivmedel det finns. Vad vi vet från studier så föredrar de flesta kvinnor preventivmedel de själva kan administrera istället för till exempel spiraler och inopererade stavar.

EU-förslag om hur läkemedel ska anpassas för barn

Ingert Nilsson
-
0

Mer än hälften av de läkemedel som förskrivs till barn i Europa har aldrig testats specifikt på dessa patienter. För att förmå företagen att anpassa redan befintliga läkemedel och utveckla nya för barn har EU-kommissionen nu kommit med förslag som ska locka industrin att satsa på barnmediciner.

Kommissionens morot är bland annat förlängt patent- och dokumentationsskydd för befintliga läkemedel. Piskan är krav på studier på barn innan nya medel godkänns.


Amerikansk förebild

Förebilden till det förslaget är USA där man i slutet av 90-talet införde dessa förändringar. På några år har där 400 studier på barn gjorts och ett 20-tal indikationsförändringar införts.

En speciell fond för att stödja forskning på läkemedel med smala terapetiska områden diskuteras också liksom inrättandet av en speciell arbetsgrupp inom den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA för att följa utveckling, tillgänglighet och uppföljning av behandling av barn.
Förslaget från EU är ett välkommet initiativ.

? Barnläkemedel är ett eftersatt område och det är bra att det händer något inom EU eftersom ju i princip alla beslut rörande läkemedel idag är centrala, säger Eva Gil Berglund på Läkemedelsverket.

? Inom industrin har vi arbetat länge för att få ett system som gör det värt att satsa på den här forskningen, säger Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen Lif.

Medan Håkan Mandahl understryker vikten av dokumentationsskydd, är han skeptisk till att man med någon sorts automatik ska tvinga fram forskning på barn för att ett nytt läkemedel ska bli godkänt.

Överläkaren på avdelningen för klinisk farmakologi vid Huddinge Universitetssjukhus Anders Rane är också generalsekreterare i European Society for Developmental Pediatric Pharmacology, en expertgrupp som arbetar med frågor som rör barnläkemedel. Han tycker att det finns många bra förslag i underlaget.

? Till exempel förslaget om en pediatrisk expertgrupp som ska utföra faktiska läkemedelsprövningar på icke patenterade läkemedel. Speciellt viktigt tycker jag också det är att man påpekar vikten av att hårdbevaka läkemedlen när de börjar användas kliniskt, så att man tidigt blir uppmärksam på eventuella biverkningar.
>br>Förslaget med gemensam databas, där alla studier på barn såväl, positiva som negativa samlas tycker han också är bra.

? Däremot är EU-kommissionen otydlig när det gäller finansieringen. Jag tror det är viktigt att man upprättar en speciell fond.

För låg användning av ASA

Läkemedelsvärlden
-
0

Runt 80 procent av patienterna använder ASA, vilket enligt studiens författare är långt ifrån målet på 95 procent i denna patientpopulation.

Den aktuella studien tittade på 25 049 patienter från 1995 till 1999. Studiens mål var att beskriva hur ASA används i gruppen och vilka patientfaktorer som förknippas med ASA-användninge. 1995 var användningen 59,2 procent, 1999 hade den ökat till 80,5 procent.

Resultaten kommer från en databas vid Duke University Medical Centre och har samlats in sedan 1969. Patienter med koronar hjärtsjukdom får varje år med posten en enkät. De som inte besvarar enkäten följs upp via telefonsamtal. Sedan 1969 har 1,9 procent av patienterna “tappats bort” och 1,7 procent har bett om att plockas ur undersökningen.

Resultaten visar också att yngre patienter, samt de som kom med senare i studien, använde ASA i högre utsträckning, män använde mer än kvinnor, ickerökare mer än rökare, patienter med hjärtinfarkt och revaskularisering använde mer ASA än de som inte drabbats av detta. Däremot patienter med hjärtsvikt, diabetes och högt blodtryck använde mindre ASA.

Författarna anser också att studien är begränsad av sin egen metodologi – självrapportering är opålitlig. Dessutom kan databasen och de årliga enkäterna göra att patienterna följer behandlingen bättre än de annars skulle göra.

Muntorrhet ökar som följd av ökad läkemedelsanvändning

Ingert Nilsson
-
0

Muntorrhet tillhör de absolut vanligaste biverkningarna av läkemedel. Hälften av de 20 största medlen under förra året har denna biverkan, till exempel Losec, Cipramil, Zoloft, Lanzo och Seloken.

Problem med muntorrhet är också något som märks allt mer inom tandvården, säger Johan Holmgren övertandläkare vid Östra sjukhuset i Göteborg.

? Eftersom det är en vanlig biverkan innebär förstås den ökade läkemedelsanvändningen att allt fler får de här problemen.


Handikappande biverkan


Förutom att risken för karies, som annars är en allt mindre vanlig sjukdom, är större bland muntorra kan det bli mycket besvärande på andra sätt.

? Man får svårt att tugga och svälja maten, man kan få svårt att tala, läpparna kan spricka och man riskerar dålig andedräkt. Risken för infektioner i munhålan ökar också.
Muntorrheten kan vara mycket handikappande och påverkar i hög grad livskvaliteten, konstaterar Johan Holmgren.

Men samtidigt är det ett område som det forskats ganska lite på, säger han.

Det är främst läkemedel med antikolinerga effekter som ger de här problemen; antidepressiva, diuretika, preparat vid hypertoni och hjärtsvikt är exempel på grupper.

Även om det är många preparat, drygt 200 i FASS, som uppges kunna ge muntorrhet, menar Johan Holmgren att listan inte är fullständig.

? Det är tveksamt om en del av de verkligen har den här biverkan, samtidigt finns det andra, till exempel analgetika där vi farmakologiskt vet att de bör ge muntorrhet men där någon varningstext inte finns. Troligen beroende på att några studier inte gjorts.

Institut för läkares fortbildning samordnar utbudet

Ingert Nilsson
-
0

Förra sommaren beslutade Landstingsförbundet, Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet att gemensamt starta Ipuls, Institutet för läkares professionella utveckling. Nu har institutet också fått sin vd, Magnus Sederholm, kardiolog men som sedan mitten av 80-talet arbetat med kunskapsutvecklande företag inom det medicinska området.

? Institutets huvudspår är att hitta ett bra system för utbildning, fortbildning och professionell utveckling av läkarna, säger han.


Lättare att välja rätt


Idag saknas det en samordning av utbudet. Magnus Sederholm vill inte beskriva dagsläget som ett sammelsurium av kurser och utbildningar men konstaterar att det inte finns någon samordning, vilket gör det svårt att finna det man kan ha behov av.

? På vår hemsida ska man lätt kunna finna de kurser som finns inom ett visst område. Här ska man till exempel få information om vem som är kursgivare, bedömning av de olika kursernas kvalitet och innehåll för att lättare fatta beslut om vad som passar.

De tre grundarna av institutet satsar vardera tre miljoner om året de tre första åren. Därefter är det meningen att Ipuls ska vara självfinansierat.

Till institutet har också kopplats två råd, ett intressentråd där bland annat SBU, Apoteket AB, Läkemedelsindustriföreningen, läkemedelskommittéerna och de medicinska fakulteterna ingår. Marianne Boivie från Landstingsförbundets Läkemedelsprojekt är ordförande i det rådet. Ordförande i det pedagogiska och vetenskapliga rådet är Anna-Karin Furhoff från Läkaresällskapet.

BILD Magnus Sederholm är utsedd till vd för IPULS

Förenkling blev förvirring

Esbjörn Börjesson
-
0

EU rekommenderar att läkemedelsanvändare informeras om risken för biverkningar med hjälp av en kvalitativ skala från ?mycket vanlig? till ?mycket sällsynt?. Den här skalan används i dag i Sverige kombinerat med en numerisk skala från ?mer än 1/10? till ?mindre än 1/10 000?. En brittisk studie i Lancet (2002;359:853-854) visar att den kvalitativa skalan är kraftigt missvisande.

Försökspersoner som fick uppskatta sannolikheten att drabbas av biverkningar efter att ha fått en beskrivning med den kvalitativa skalan överskattade risken avsevärt. Bland annat uppskattade de att begreppet ?sällsynt? innebar att risken var ungefär 20 procent att drabbas. Begreppet används för att beteckna en risk mellan 0,1 och 0,01 procent.

Värt att nämna är att även de försökspersoner som fick numerisk information överskattade risken att drabbas, något som förvånade forskarna. Dessa försökspersoner överskattade dock inte risken i lika hög grad som de som fått kvalitativ information.

Förslaget om återanvändning sågas

Läkemedelsvärlden
-
0

I början av februari skickade Västerbottens läns läkemedelskommitté in sitt kontroversiella förslag om återanvändning av tidigare expedierade läkemedel till Socialdepartementet (se LMV 3/02).

Under vissa förutsättningar vill man att provkartor från tidigare oöppnade läkemedelsförpackningar som återlämnats till apoteken ska kunna delas ut till läkare inom öppen- och slutenvården. Dessa ska i sin tur kunna dela ut provkartorna gratis till patienter som ska inleda medicinering med det aktuella läkemedlet. Förslaget kom från allmänheten, sjukvården med flera i en pristävling som läkemedelskommittén ordnade våren 2001.


?Aningslöst förslag?


Förslaget får hård kritik från såväl industrin som apoteken.
? Man kan aldrig garantera att läkemedlet förvarats korrekt hos den första kunden. Det är svårt att förstå att det är farmacevter som står bakom ett så aningslöst förslag, säger Håkan Mandahl, vice vd för Läkemedelsindustriföreningen.

Enligt en rundringning som Läkemedelsvärlden genomfört råder stor tveksamhet även på apoteken. Huvudargumentet på de flesta håll är att garantier för en tidigare korrekt förvaring av läkemedlet i fråga aldrig kan ges.
Enligt förslaget ska dock läkemedel som kräver kylförvaring aldrig kunna bli aktuella för återanvändning.

? Men man kan vända på resonemanget, en läkemedelsförpackning som inte ska förvaras kallt kan ha befunnit sig i kylskåpet eller i solen intill ett bilfönster. Tanken är nog god men förslaget verkar svårgenomförbart, säger Anna-Lena Gustafsson, chef på apoteket CW Scheele i Stockholm.


?Världsmästare att se problem?


Jan-Erik Ögren, ledamot i Västerbottens läns läkemedelskommitté och en av initiativtagarna till förslaget, medger att kritiken till viss del är relevant.
? Men dagens läkemedel fungerar i Afrika också, där temperaturen ofta är uppemot 40 grader. Tyvärr framstår farmacevter ibland som världsmästare på att se problem istället för möjligheter, säger Jan-Erik Ögren.
Han hoppas på ett klartecken från Socialdepartementet ? som även bett några andra aktörer om synpunkter ? före sommaren.
? I så fall kan vi starta ett pilotprojekt i Skellefteå till hösten, säger Jan-Erik Ögren.

Bantningsmedlet Reductil indraget i Italien

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt ett pressmeddelande från Läkemedelsverket har bantningsmedlet Reductil dragits in i Italien. Läkemedelsverket gör för närvarande bedömningen att läkemedlet inte behöver dras in i Sverige men följer noggrant utvecklingen i samarbete med övriga EU-länder. Med hänsyn till att medlets effekt avseende viktminskning bedöms vara måttlig och risken för allvarliga biverkningar inte kan uteslutas måste en noggrann värdering av patientnyttan ske i varje enskilt fall och gällande kontraindikationer noga iakttas när Reductil förskrivs.

? De italienska myndigheterna vill ännu en gång gå igenom risk-nytto-aspekten med Reductil och säkerställa vad dödsfallen beror på, säger Mikael Hansen, medicinsk chef på Abbot läkemedel.

Reductil är avsett för behandling av fetma. Det godkändes i Sverige i april 2001 och indikationen är tilläggsbehandling till icke farmakologiska åtgärder som diet, motion och livsstilsförändring.

Medlet skall endast användas till patienter som inte svarat tillfredsställande på lämpligt utformat viktminskningsprogram, och behandlingen skall sättas ut om inte minst 5 procent viktminskning har uppnåtts inom tre månader.

I utförda kliniska studier som varat upp till 12 månader har medlet en måttlig effekt på kroppsvikten. I genomsnitt uppnådde cirka en tredjedel av de studerade patienterna en relevant viktminskning, definierad som 10 procent eller mer viktminskning jämfört med cirka 10 procent av dem som behandlades med placebo.

? Vi var i kontakt med Läkemedelsverket i går [torsdag] och vi står helt bakom deras beslut att noggrannt följa utvecklingen, säger Mikael Hansen.

Läkemedelsverket har sedan medlet godkänts erhållit 33 biverkningsrapporter. Inga dödsfall finns rapporterade i Sverige. Vanligast är förstoppning, yrsel, muntorrhet och illamående. Ångest och sömnrubbningar har rapporterats i tre fall vardera. Två fall med kraftigt förhöjt blodtryck och två med hjärtklappning finns också rapporterade i det svenska materialet.

Enligt Mikael Hansen finns det inget som tyder på att det skulle finnas ett säkerhetsproblem med Reductil.

? I Sverige har till i dag 100 000 pateinter behandlats med läkemedlet och det finns 33 rapporterade biverkningar, inga av dem dödsfall.

Förändringar att vänta i slutbetänkande

Läkemedelsvärlden
-
0

Utskottet har att ta ställning till totalt 93 motioner. Man uppvaktas dessutom idag, liksom vid tidigare sammanträden, av flera externa intressenter.

Socialutskottets slutliga betänkande kommer att debatteras i Riksdagens kammare den 4 april. Riksdagsbeslut tas troligen samma dag. De föreslagna förändringarna träder sedan i kraft från den 1 oktober 2002.

Utskottsförhandlingarna är inte offentliga, men en av Socialutskottets ledamöter säger till Läkemedelsvärlden att förändringar är att vänta i förhållande till regeringens proposition på åtminstone två punkter.

? Förslagen om arbetsplatskoder och generisk substitution kommer enligt min bedömning knappast att passera utskottet i oförändrat skick, säger Leif Carlson (m), riksdagsman och ledamot i Socialutskottet.

Kamp i norr om receptarieutbildning

Ingert Nilsson
-
0

Det råder stor brist på receptarier, inte minst i Norrland där apotek tvingats stänga eller minska öppettiderna på grund av personalbrist. I höstas skulle därför, enligt Västerbottenskuriren, 45 receptarier ha börjat sin utbildning vid universitetet i Umeå, om inte utredarna gapat efter för mycket.

Statens årliga kostnad för utbildningen skulle ligga på 8,6 miljoner kronor, men universitetet hoppades dessutom på forskningsmedel på tio miljoner kronor.
Därför stöp det hela. Apoteket AB kontaktade istället Luleå universitet som såg chansen och vill starta redan i höst, utan krav på forskarpengar.

Och i Umeå har man enligt VK nu börjat vackla i sitt krav på forskningsanslag och är beredd att starta utbildningen utan sådana pengar.

Vem som vinner kampen är, enligt tidningen, ovisst.

1...345Sida 4 av 5