Månads arkivering februari 2002

I den nya specifika undersökningen av stroke minskade risken för icke dödlig stroke med 24 procent och dödlig stroke med 61 procent. Dock, påpekades vid presentationen, var antalet patienter ganska litet, 17 patienter i ramiprilgruppen mot 44 i placebogruppen. Risken för återkommande stroke minskade med 33 procent, ischemisk stroke med 36 procent och hemorragisk stroke med 26 procent.

Forskarna fann även att patienter som fick ramipril, som drabbades av en stroke, fick lindrigare skador än de som fick placebo.

Under presentationen hävdades att resultaten inte helt och hållet kan förklaras med enbart systolisk blodtryckssänkning, som var marginella 3,3 mm Hg. Frågan är kontroversiell och jämfört med andra studier borde sänkningarna varit runt 13 procent för stroke och 5 procent för hjärtinfarkt. I Hope var sänkningarna 32 procent respektive 20 procent.

När forskarna analyserade placebogruppen och en blodtryckssänkning om 3,3 mm Hg, visade det sig att de hade en riskminskning för stroke på 7 procent och för hjärtinfarkt på 6 procent.

? Här finns något annat, förutom blodtryckssänkningen, som ger den kraftiga strokeminskningen, sa Jeffrey Probstfield under presentationen.

De nya resultaten kommer att publiceras i British Medical Journal.

För två år sedan, när Hope-studien publicerades i Lancet, med extra positiva resultat för diabetiker, gick American Heart Association ut med en ny rekommendation att alla med hypertoni och diabetes skulle behandlas med ramipril för att minska risken att patienten drabbas av stroke. I Hope-studien rapporterades 32 procents reduktion i strokerisk.

I Hope-studien fick 9297 patienter med vaskulär sjukdom eller diabetes och minst en ytterligare riskfaktor ramipril eller placebo. Patienterna följdes i mellan fyra och sex år. Studien avbröts i förtid på grund av fördelaktiga resultat till ramiprils fördel. I den kombinerade primära variabeln kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller stroke minskade risken med 21 procent, från 17,5 procent i placebogruppen till 13,9 procent i ramiprilgruppen (p=0,000002).

Forskarna studerade hur simvastatin (Zocord) ensamt eller i kombination med medelhavsdiet med liten andel mättade fettsyror påverkade totalkolesterol och LDL-kolesterol. Studien utfördes i Åbo i Finland och redovisas i senaste numret av JAMA (6 februari 2002).

Hos dem som behandlades med enbart diet sänktes totalkolesterolnivåerna med 7,6 procent (P<0,001), LDL-kolesterol med 10,8 procent (P<0,001), HDL-kolesterol med 4,9 procent (P = 0,01), apolipoprotein B med 5,7 procent (P = 0,003) och seruminsulin med 14,0 procent (P = 0,02).

I simvastatingruppen sänktes totalkolesterol med 20,8 procent, LDL-kolesterol med 29,7 procent, triglycerider med 13,6 procent, apolipoprotein B med 22,4 procent (P<0,001 för samtliga), samt förhöjda nivåer av HDL-kolesterol med 7,0 procent (P<0,001) och seruminsulin med 13,2 procent (P = 0,005). Glukosnivåerna påverkades inte i någon grupp.

De män som randomiserades till både diet- och statinbehandling upplevde en additiv sänkning av serumlipid-, lipoprotein-, glukos- och insulinnivåer.

undersökningen omfattade 120 tidigare obehandlade män med hyperkolesterolemi som behandlades i en randomiserad crossover-studie. Hälften av männen fick en specialdiet som gav max 10 procent av energibehovet från olika mättade fettsyror, max 250 mg kolesterol per dag samt minst 4 gram/dag av omega 3-fettsyror. Den andra halvan fortsatte med sin vanliga kost. Båda grupper randomiserade sen till att få antingen 20 mg simvastatin per dag eller placebo.

? Kombinationen är logisk och dieten bör ses som en viktig del av statinbehandling, skriver Antti Jula, läkare vid Åbo universitet i Finland, i artikeln i JAMA.

En svaghet med studien är att det bara var män som studerades och resultaten kan därför inta sägas gälla för kvinnor. Dessutom var studien förhållandevis kort, tolv veckor, och man tittade bara på biologiska markörer ? inga kardiovaskulära händelser relaterade till de förhöjda värdena studerades.