Månads arkivering februari 2002

I Läkemedelsvärlden nummer 1-2/02 diskuterades att informationen måste vara selektiv och riktad, vad som gäller för skriftlig information och vad den måste innehålla. Mått och omfång togs också upp liksom att all text måste vara lätt läsbar och placeras så att den uppmärksammas.

Nu går vi vidare och avslutar med att redogöra för vad som gäller muntlig information, förmåner och presenter samt vem som hålls ansvarig för informationen.

Artikel 21 ? Muntlig information

Muntlig läkemedelsinformation är sådan som förmedlas personligen av företrädare för läkemedelsföretag. Sådan information kan förekomma i samband med enskilda besök, klinikbesök, utbildningssammankomster, symposier, konferenser och andra former av sammankomster. Dessa ska avse förmedling av fakta och sakuppgifter samt anordnas så att de för mottagarna av informationen ingår som ett nyttigt och naturligt led i deras tjänsteutövning.

Artikel 22

Muntlig läkemedelsinformation förmedlas av läkemedelskonsulenter och andra auktoriserade läkemedelsinformatörer. Vid informationen får jämte sådan informatör också personer med särskild sakkunskap anlitas. För att bli auktoriserad måste personen genomgått Läkemedelsindustriföreningens utbildning eller besitta motsvarande kunskaper.

Artikel 23

När en åtgärd för muntlig information planeras, skall läkemedelsföretaget i god tid och på lämpligt sätt underrätta den eller dem som åtgärden avser.

I förekommande fall bör också den som intar ställning av huvudman för mottagarna underrättas.

Underrättelse om muntlig information skall vara utformad så att det omedelbart framgår att det är inbjudan till en informationsåtgärd, dels vad informationen handlar om.

Artikel 24 ? Förmåner

Förplägnad och andra förmåner får inte vara av sådan art eller omfattning att det finns någon risk för att mottagarna skall låta sig påverkas därav i sin tjänsteutövning. Läkemedelsföretaget får inte lämna eller utlova ersättning, för deltagande vid information eller för utlägg i anslutning därtill, om inte huvudmannen har medgivit det.

Artikel 24 A – Bidragsöverenskommelsen

Läkemedelsföretag skall vid marknadsaktiviteter riktade till andra än läkare iaktta den mellan Sveriges Läkareförbund och Läkemedelsindustriföreningen träffade överenskommelsen angående kostnader i samband med olika slag av sammankomster.

Artikel 25 – Återkoppling

Vid muntlig information skall mottagarna beredas tillfälle att redovisa sina erfarenheter av och synpunkter på läkemedel som behandlas vid tillfället. Företrädarna skall vidarebefordra dessa uppgifter till företaget.

Artikel 26 – Läkemedelsprover

Ifråga om tillhandahållande av läkemedelsprover gäller vad Läkemedelsverket föreskrivit.

Artikel 27 – Hjälpmedel

Hjälpmedel som fyller ändamålet att underlätta hälso- och sjukvårdspersonalens och patientens rätta användning av läkemedlet får utdelas i den omfattning som är sakligt motiverad från behandlingssynpunkt.

Hjälpmedel som underlättar förskrivning av läkemedel skall utdelas med återhållsamhet och endast efter beställning av mottagare som har förskrivningsrätt. Hjälpmedel får ej ges mer påkostat utseende än vad en ändamålsenlig utformning kräver.

Artikel 28 – Presentartiklar

Presentartiklar får utdelas endast med stor återhållsamhet och får endast avse artiklar av obetydligt värde för mottagaren. På sådana artiklar skall anges läkemedelsföretagets namn eller namnet på företagets ombud i Sverige; därutöver eller i dess ställe får anges av företaget använt varumärke. Annat tryck får ej förekomma.

Artikel 29 – Ansvarsregler

Ansvaret för läkemedelsinformationen gäller såväl form som allt innehåll. Att informationens innehåll och form hämtats från annat håll är ovidkommande ur ansvarssynpunkt.

Artikel 30 – Ansvarsbärare

Vederbörande läkemedelsföretag eller dess ombud i Sverige är ansvarigt för att Regler för läkemedelsinformation följs. Ombudets ansvar gäller även när informationen administreras direkt av den utländske huvudmannen.

Artikel 31

Inom varje läkemedelsföretag skall utses en lämplig befattningshavare i ansvarig ställning, som har att i samråd med övriga berörda inom företaget övervaka den information och de marknadsföringsåtgärder som utgår från företaget. Han skall vara företagets kontaktman i informations- och marknadsföringsetiska frågor.

Artikel 32 – Bevisskyldighet

Läkemedelsföretag skall kunna visa att uppgifter och påståenden i dess läkemedelsinformation är riktiga. Företaget skall vara berett att utan dröjsmål fullgöra sin bevisskyldighet.

Den fullständiga regelsamlingen finns på internet på http://www.lif.se/info/Branschinfo/Etiska/regler.asp

Där finns också LIF:s stadgar, arbetsordningen för IGM och NBL samt bilagor.

Övriga artiklar har diskuterats i LMV 1-2/02, 11/01 och 10/01.

Den 1 oktober startar med all sannolikhet Läkemedelsförmånsnämnden (LMFN) sitt arbete. Den ska ansvara för subventions- och prisregleringsbeslut i läkemedelsförmånen.

Den senaste läkemedelsutredningen, som ligger till grund för förslaget om LMFN, studerade både hur National Institute for Clinical Excellence (Nice) och den australiska motsvarigheten arbetar.

? En skillnad mellan Nice och Läkemedelsförmånsnämnden är att den svenska ska fatta bindande beslut, Nice ger bara rekommendationer, säger Bengt Sjöberg, tidigare jurist på regeringskansliet och författare till stora delar av propositionen.

En annan viktig skillnad är att Nice inte har något med prissättningen av läkemedel att göra. Det görs istället direkt mellan läkemedelsföretaget och Department of Health (DoH).

Nice grundades i april 1999 som en så kallad ?special health authority? inom det brittiska National Health Service. Myndighetens uppgift är att ge ut behandlingsriktlinjer baserade på bästa tillgängliga evidens och att ta hänsyn till medicinska aspekter samt till kostnadseffektivitet.

Orättvis förskrivning

En anledning till att starta Nice var att få bukt med den så kallade postnummerförskrivningen. En patient som bodde på ena sidan gatan kunde få ett läkemedel som grannen på andra sidan inte fick eftersom de bodde i olika sjukvårdsområden som bedömde samma behandling olika.

Efter tre år börjar verksamheten ta form men Nice-chefen Michael Rawlins har ofta tvingats stå upp och försvara organisationen.

? Det handlar inte om ransonering utan om prioritering. Vi ska se till att pengarna används på bästa sätt.

Kritiker anser istället att Nice blir ett ekonomiskt styrinstrument och ett försök att smyga in ransonering under den fina beteckningen ?clinical excellence?. Vissa menar att National Institute for Cost Effectiveness är ett mer rättvisande namn.

Tuff kritik

Nice har redan från början fått mycket kritik. Patientorganisationer ser myndigheten som ett instrument för myndigheterna att begränsa tillgången på nya effektiva behandlingsmöjligheter. Brittisk media häcklar gärna myndigheten och kritiserar den för att vara långsam i sina beslut och kosta för mycket pengar. Industrin såg och ser Nice som ett hot mot möjligheten att introducera nya och innovativa läkemedel. Industrin har också anklagat Nice för att försena nya läkemedel när myndigheten kräver bevis och data som inte alltid finns till hands i introduktionsskedet.

Andra kritiker undrar om man inte blandar ihop vetenskap och politik och undrar vem som gör prioriteringarna ? politikerna eller Nice. Andra frågor som väckts har ifrågasatt hur pass transparent organisationen är, vilken insyn som finns, hur värderingsprocessen går till, hur frågorna väljs ut och hur patientperspektivet tas med.

För att möta en del av den kritik som riktats mot Nice ska ett borgarråd bildas. Det ska diskutera och ta ställning till etiska, moraliska och sociala frågeställningar som gäller läkemedelsbehandling och medicinska tekniker. Nice fick omedelbart kritik för utformningen eftersom myndigheten själv ska bestämma vilka ämnen som rådet ska diskutera.

Ska utvärderas ? men hur?

I juni 2001 kom Kennedyrapporten som föreslog en lång rad åtgärder för att förbättra kvaliteten i den brittiska vården. Några förslag var en oberoende utvärdering av Nice samt att myndigheten görs helt fristående och oberoende från DoH, en åtgärd som läkemedelsindustrin såg positivt på.

Samtidigt med Kennedyrapporten publicerade den brittiska läkemedelsindustriföreningen ABPI en egen rapport. Där fastslås att av de större Västeuropeiska länderna spenderar Storbritannien minst pengar på läkemedel per capita. ABPI:s rapport är samtidigt ett inlägg i debatten om vad utvärderingen av myndigheten ska ta upp och klargöra ? bland annat ökat oberoende, hur ärenden väljs ut och hur överklaganden ska hanteras.

Fattar obekväma beslut

Nice har redan hunnit fatta flera omdiskuterade beslut. Man sa först nej till influensaläkemedlet zanamivir för att sen ändra sig och säga ja till vissa högriskpatienter. Det blev även nej till TNF-alfa-hämmare för behandling av reumatoid artrit, ett ärende som sen skickades på ny prövning som ska vara klart i mars 2002. Betainterferon för behandling av multipel skleros fick också nej.

Nice har hela tiden anklagats för att titta för mycket på hårda bevis och för lite på de sjuka patienterna. Något hårdraget har det sagts att om inte alla svarar på en behandling säger Nice nej till den.

Viktigt få med alla

Nice har fått stor internationell uppmärksamhet. I Läkartidningen 24/2001 skrev Lars Werkö ?Nice inte så ?nice? som namnet antyder? och ställde den retoriska frågan ?Smygförsök till terapeutisk byråkrati?? Den intensiva debatten kring Nice visar att den svenska Läkemedelsförmånsnämnden har en tuff uppgift framför sig.

Ordförande i Farmacevter utan gränser som formellt bildades den 8 oktober 2001. Organisationen ska verka för att främja och etablera möjligheter för tillgång till hälsa för alla. Det ska ske genom hjälpinsatser huvudsakligen syftande till en god läkemedelsförsörjning. Alla intresserade är välkomna som medlemmar ? inte bara farmacevter.

Ni har inte märkts av speciellt mycket sen i oktober?

Styrelsen har jobbat med en massa byråkratiskt krångel. Det ska fixas med organisationsnummer och postgironummer och allt sånt tar mycket längre tid än man tror. Vi har haft två styrelsemöten sen i oktober ? ett till att diskutera det byråkratiska och ett till att diskutera den framtida verksamheten. Alla i styrelsen är mycket engagerade och tycker att arbetet är viktigt.

Tror du inte att namnet skrämmer bort icke-farmacevter?

Nej, jag tror inte det. Vi ska vara tydliga med att alla får vara med.

Vad händer i organisationen?

Det är nu vi kickar igång verksamheten. Nu går vi ut och raggar medlemmar och talar om att finns och vad vi gör. Vi har som mål att senast den 31 december ska vi vara minst 200 medlemmar varav minst 20 till förfogande att ge sig iväg på uppdrag.

Vilka projekt har ni på gång?

Ännu har vi inga projekt men vi har tagit de första kontakterna med Sida och Röda korset. Alla våra projekt kommer att vara samarbeten med andra hjälporganisationer.

Hur finansieras verksamheten?

Tanken är att vi ska vara självfinansierande, dels genom medlemsavgifter och genom de projekt vi ska driva tillsammans med andra hjälporganisationer.

Sedan december 2000 kan Sveriges apotekskunder säga vad de tycker om apoteken och deras service. Det är inte Apoteket AB självt som står för undersökningen utan konsumentsajten Cint på internet.

? Det var på förslag från våra medlemmar som vi la upp kategorin, säger Eva Mattsson på Cint.

Fler omdömen önskvärda

Än så länge är antalet omdömen om apoteken ganska få men på Cint ser man gärna fler.

? Jag tror att det lilla antalet beror av olika saker, dels att kunderna tycker att apoteken är ganska lika. Det spelar ingen roll vilket man går till. Dels att våra medlemmar är ganska unga och de är inga storbesökare på apoteken, säger Eva Mattsson.

? Vi hade väntat oss fler omdömen. För att råda bot på det lägger vi ibland upp en länk till kategorin Apotek på vår förstasida för att locka besökare, samt att vi pushar för det i vårt veckobrev.

Gott betyg åt personalen

När medlemmarna på Cint ska betygsätta apoteken får de bland annat svara på frågor som hur ofta de har besökt apoteket, hur nöjda de är med apoteket totalt sett, hur bra öppettiderna är, om det finns kunnig personal att tillgå och hur smidigt det går att få ut receptbelagd medicin. Det finns också möjlighet att lämna kommentarer vid varje fråga och generellt om apoteket.

Några av kommentarerna handlar om att sortimentet är stort och bra, att det finns personal men svårt att hitta någon ledig, att det verkar underbemannat, att personalen informerar om nya mediciner, hur man kan undvika biverkningar och att det alltid är långa köer. Personalen får överlag gott betyg.

I höst är det riksdagsval i Sverige. Läkemedel, som utgör runt en tiondel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna, kommer sannolikt att bli en het valfråga. Och bör bli det eftersom läkemedel för med sig mycket gott.

I den senaste läkemedelspropositionen står att läsa: ?Utvecklingen på läkemedelsområdet har varit mycket dynamisk? De medicinska framstegen under de senaste decennierna innebär att allt fler sjukdomar framgångsrikt kan botas eller behandlas med förlängd livslängd och/eller förbättrad livskvalitet som följd. Nya läkemedel står i dag för en betydande del av de terapeutiska framstegen.?

Därmed kan människor arbeta istället för att vara sjukskrivna, betala skatt istället för att kosta bidrag, umgås med barn och barnbarn istället för att ligga till sängs, resa och uppleva samtidigt som en medicinsk behandling pågår.

I samma proposition står att läsa: ?I vissa fall har introduktionen av nya läkemedel inneburit avsevärda förändringar för sjukvårdens organisation. De nya bromsmedicinerna vid aidsbehandling har inneburit att slutenvårdsavdelningar har kunnat stängas. Introduktionen av protonpumpshämmare ? har medfört att operation av magsår praktiskt taget upphört. ? Inom andra delar av medicinen har läkemedel väsentligen ersatt kirurgin.?

Läkemedel är med andra ord ett kraftigt och verksamt instrument i sjukvårdens händer. So far so good ? som det heter?

Sista citatet ur proppen: ?Regeringen vill åter igen understryka att det är angeläget och nödvändigt att läkemedlen i alla avseenden betraktas som en integrerad del av den samlade hälso- och sjukvården.?

Och det är här jag sparkar bakut! För här tappar regeringen sina rättrogna. Här blir de som damen i bingoreklamen som anklagas för fusk och slår händerna för öronen och skriker ?wowowowo wowowowo?.

Hur många sjukvårdsförvaltningar, landstingspolitiker, kommundelsdirektörer och kommunalråd ser läkemedel som en integrerad del av den samlade hälso- och sjukvården? Man ser det man vill se ? en dyr post som det går att skära i.

Men det är inte där problemet ligger. Problemet är att vi använder läkemedel på fel sätt och på fel grunder. Det skrivs ut för mycket läkemedel, i för stora förpackningar och utan kontroll av vad patienten i övrigt tar för läkemedel.

Med ett ökat, och integrerat, förskrivnings- och uppföljningsstöd på både vårdcentraler och apotek, tillgång till små förpackningar och möjlighet att återlämna och återanvända mediciner, kan läkemedelsanvändningen förbättras avsevärt.

Och det är här politikerna kommer in i bilden. Politikerna måste ta sitt ansvar för det är de som ritar upp spelplanen på vilken sjukvårdens deltagare möts ? landstingen, kommunerna, apoteken och alla enskilda individer. Det är politikerna som i begynnelsen, och i slutändan, avgör hur vi använder våra läkemedel.

På samma sätt bestämmer de reglerna för läkemedelsföretagen genom att bestämma över skatter och avgifter, utbildningsväsende och tillgång på kvalificerat folk, privatisering av vård och omsorg, diktering av forskningsvillkor? Listan kan göras mycket längre.

Det är på tiden att vi röstar fram politiker som är pragmatiskt lagda, som vill samarbeta över gamla revirgränser, som kan se sin budget i relation till andras och som vågar satsa. Då får vi också politiker som tar sitt ansvar för läkemedelsanvändningen.

Det TNF-alfa-hämmande läkemedlet etanercept (Enbrel) består av humant immunoglobulin kopplat till två TNF-alfa-receptorer. Preparatet tillverkas genom rekombinant DNA-teknik och har allt sedan produktionsstarten i USA 1998 varit svårt att framställa i stora mängder.
Till en början prioriterades därför den amerikanska marknaden medan de europeiska länderna tilldelades begränsade kvoter på ett förutbestämt antal patienter. Nu har dock även ett tak för antal behandlade patienter i USA satts på 80 000 patienter.

Stor licensförskrivning

Den svenska kvoten är 861 patienter, vilket kan tyckas lågt, men siffran är ändå hög jämfört med andra europeiska länder. Bara i Tyskland, med en flerfaldigt större befolkning, får fler patienter Enbrel. De finska och danska kvoterna omfattar bara omkring 50 patienter vardera och den engelska cirka 400 patienter.
Orsaken till att Sverige tilldelats en relativt stor kvot beror på att högkostnadsskyddet, till skillnad från de flesta andra länder, här gäller även för licensförskrivna preparat.
? Eftersom fem svenska centra deltog i de kliniska prövningarna var kunskapen om medlet stor redan 1999, när preparatet ännu inte var godkänt på denna sida av Atlanten. Detta ledde till en omfattande licensförskrivning, säger Staffan Persson, produktansvarig för Enbrel på Wyeth Lederle.
Tack vare högkostnadsskyddet behövde få av dessa patienter avbryta sin behandling av privatekonomiska skäl (kostnaden för ett års behandling med etanercept är idag omkring 120 000 kronor). Relativt många patienter fanns följaktligen i pågående behandling vid EU-godkännandet hösten 1999, vilket ledde att Sverige tilldelades en förhållandevis stor kvot.

Unik konstruktion

Om den fria förskrivningsrätten skulle hållas helt oinskränkt trots läkemedelsbristen, skulle ?först till kvarn?-principen gälla i patientledet på samma sätt som när läkemedelsproducenterna har tillfälliga leveranssvårigheter.
? Detta skulle innebära en kaosartad situation. Patienter med inledd, fungerande Enbrel-behandling skulle riskera avbrott i densamma, säger Staffan Persson.
För att undvika detta initierade Wyeth Lederle för två år sedan tillsammans med Apoteket AB och Svensk reumatologisk förening en unik nationell prioriteringsgrupp för behandling med etanercept.
? Såvitt jag vet är denna konstruktion helt unik, säger Stefan Persson.
Gruppen består av tre ?vuxenreumatologer? och tre barnreumatologer. Ordförande är Stefan Hagelberg, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.

Barn prioriteras

Prioriteringsgruppen träffas var sjätte vecka och tar ställning till inkomna ansökningar. Antalet nya patienter som kan få behandling beror på hur många av de 861 som under den föregående tidsperioden avlidit eller avbrutit behandlingen av någon annan anledning.
? Min uppgift är att ha en löpande överblick över lagret och meddela detta till prioriteringsgruppen. För att utnyttja den begränsade mängden läkemedel på ett optimalt sätt lämnar apoteken numera bara ut Enbrel för en månads förbrukning åt gången, säger Staffan Persson.
Patienter med specifika behov av etanercept prioriteras av bedömningsgruppen, liksom behandling av barn.
? För närvarande är 110 av de 861 svenska patienterna barn. För denna grupp har vi nästan täckt behovet.

Större tillgång i november

En ny produktionsanläggning för etanercept står nu färdig i USA, och går allt enligt planerna är bristsituationen avhjälpt i november i år. Då kan alltså prioriteringsgruppen tidigast upplösas.
En annan fabrik för produktion av etanercept med flera läkemedel byggs för närvarande på Irland och beräknas stå färdig 2005.

För många patienter med reumatoid artrit har de nya TNF-alfa-hämmarna inneburit ett lyft i livskvalitet.
? Det finns många fina exempel på patienter som gått från en fysiskt begränsad tillvaro i rullstol till ett väsentligt mer aktivt arbets- och fritidsliv, säger Lena Öhrsvik, ordförande i Reumatikerförbundet.

Revolution

Rolf Oding, överläkare och klinikchef på reumatologen vid Centrallasarettet i Västerås, instämmer i lovorden.
? För de patienter som svarar bra på behandlingen har detta inneburit en revolution. Många har fått stor hjälp att komma tillbaka till ett normalt liv och sluppit ett stort lidande. Genombrottet har dock även berott på att vi lärt oss använda de äldre läkemedlen på ett bättre sätt.
? Samtidigt är det viktigt att betona att medlen inte fungerar för alla och att vi inte känner till effekterna på lång sikt.

Fallrapporter om tuberkulos

Eftersom behandlingen hämmar en central del av immunförsvaret fanns vid introduktionen ? trots att de kliniska prövningarna inte visat några alarmerande siffror ? farhågor om biverkningar i form av svåra infektioner.
Farhågorna har delvis besannats och det finns exempel på reumatiker som avlidit på grund av infektioner som uppkommit efter att TNF-hämmande behandling inletts.
? Jag har sett patienter som råkat ut för tunga infektioner som ibland krävt upp till ett halvårs sjukvårdstid. Det handlar ofta om tillstånd som egentligen är triviala, exempelvis urinvägsinfektioner, som utvecklas till sepsis, säger Rolf Oding.
Enligt Marie Vallgårda, överläkare och klinikchef vid regionsjukhuset i Örebro, verkar frekvensen av allvarliga infektioner vara högre än vad som framgått av de kliniska prövningarna.
? Jag känner en viss oro inför de fallrapporter av tuberkulos som rapporterats och de misstankar som framförts om en påverkan på immunförsvaret mot tumörer. Detta kräver förstås fortsatt stor uppmärksamhet, säger Marie Vallgårda.
? Äldre patienter kan ha fått en släng av tuberkulos i unga år utan att de vetat om det. Infektionen har sedan legat latent i decennier, för att aktiveras när immunförsvaret försvagas i samband med den TNF-hämmande behandlingen.

Höga krav på vården

Behandlingen ställer också helt nya krav på reumatikervården; kapaciteten på mottagningarna måste vara sådan att man klarar de nya, avancerade behandlingsprotokollen.
Behandling med infliximab (Remicade) ges exempelvis som intravenös infusion under två timmar var sjätte till åttonde vecka, och kräver att patienterna behandlas med metotrexat. På grund av biverkningsrisken måste dessutom patienterna övervakas i några timmar efter varje behandlingsomgång.
? Varje enskilt behandlingstillfälle kräver en halv sjuksköterskedag. Visserligen kan flera patienter behandlas parallellt, men kostnaden för detta ska alltså läggas till läkemedelskostnaderna som inte precis är låga, säger Rolf Oding.
På Centrallasarettet behandlas ett 40-tal patienter med endera av de nya läkemedlen, en siffra som långsamt ökar.
? De patienter som blir aktuella för behandling är starkt selekterade och ska uppfylla kriterier som uppställts av Svensk Reumatologisk Förening, säger Rolf Oding.

Vintern 1985 rådde Stenmarkfeber i Sverige med allt vad det innebar av kollektivt nagelgnagande och tillfälligt avstannad industriproduktion.
Alpina VM i italienska Bormio såg dock länge ut att bli ett totalt svenskt misslyckande. Inte ens Ingemar Stenmark stod att känna igen och inför sista mästerskapsdagens slalomtävlingar hade Sverige inte tagit en enda medalj.
Då dök Hedemorasonen Jonas Nilsson upp från tomma intet. Helt otippad åkte han hem VM-guldet några hundradelar före säsongens dominant Marc Girardelli.
Nilssons bäst-när-det-gäller-instinkt, en egenskap som många svenska elitidrottare tycks sakna, var extrem. Han hade aldrig vunnit i världscupen tidigare och alpina VM gick på 1980-talet bara vart fjärde år.
En av den alpina historiens största skrällar var ett faktum och den svenska äran räddad. Expertisen utnämnde med en mun det nya stjärnskottet till Ingemar Stenmarks tronföljare.

Nio år på toppnivå

Sjutton vintrar efter skrällen i Bormio är Jonas Nilsson väl inarbetad vd för det Borlängebaserade läkemedelsföretaget Clean Chemical Sweden (CCS). Och ett levande praktexempel på att en karriär inom elitidrotten inte behöver utesluta en senare civil dito.
Sett i backspegeln så blev Jonas Nilsson kanske ingen ny ?Stenis?, även om han hann med några meriterande världscupssegrar och en fjärdeplats i OS i Sarajevo 1984. Han fick avbryta tävlandet i förtid vid 28, på grund av en avsliten knäskålssena.
Det spektakulära genombrottet i Bormio rankar han faktiskt inte själv som den största sportsliga meriten. Snarare det faktum att han tillhörde första startgrupp i slalom i nio år i följd ? ett obestridligt bevis på stabilitet.
? Det var också kul att jag lyckades pricka in mina båda världscupsegrar på klassisk mark i Madonna di Campiglio, även om Madonnas tävlingar 1990 var flyttade till Kranjska Gora på grund av snöbrist, säger Jonas Nilsson, som var en utpräglad slalomspecialist.
Med egna ord var han bara ?skaplig? i storslalom ? ett år i första startgrupp ? men ?urusel? i fartgrenarna störtlopp och Super-G.
? Varför det blev så är svårförklarat, det har att göra med fysiska förutsättningar och fallenhet, säger Jonas Nilsson.

Otursförföljd generation

Karriären kunde ha blivit längre om inte knäskadan satt stopp. Han var dock inte ensam i denna sits ? nästan alla lovande svenska åkare på herrsidan som kom fram strax efter Stenmark-vågen drabbades av förödande skador.
? Förutom jag själv bröt Thomas Fogdö ryggen och Lars-Börje ?Bulan? Ericsson benet. Båda tvingades sluta i förtid. Den enda som klarade sig var Fredrik Nyberg. Vi hade nog haft ett bra herrlandslag långt in på 1990-talet om vi inte varit så skadedrabbade. Nu får vi hoppas på tjejerna istället, säger Jonas Nilsson.
Det intensiva resandet, tävlandet och alla möten med människor gav honom ett bagage som han inte skulle vilja byta bort, och han hade gärna fortsatt längre.
Han beskriver det som ett privilegium att fått varit en del av en unik epok i svensk idrottshistoria.
? Samtidigt var det på ett sätt skönt att sluta vid 28 och hyfsat tidigt få möjlighet göra något annat.

Examen på ?dötid?

Jonas Nilsson började åka slalom som tioåring i Hedemora, visade tidigt talang och blev antagen till skidgymnasiet i Järpen vid 16 års ålder.
? Jag gillade all idrott men Stenmarkshysterin bidrog till att jag valde utförsåkningen.
Han kom med i landslaget redan 1979, och tog JVM-guld några år senare. Efter gymnasiet och lumpen på idrottsplutonen i Östersund följde en geografiskt kringflackande period, följt av fem år i Stockholm på slutet av 1980-talet.
Under karriärens senare del använde han ?dötiden? för att läsa in civilekonomsexamen. Under karriären deltog han i utvecklingen av de slalomskidor av märket Rossignol som alltjämt är världshistoriens mest sålda. Här fanns ett karriäralternativ, men Jonas ville testa något annat.

Måttligt operativ

Efter examensarbete och jobb inom handel, konfektion och turism blev han 1997 rekryterad till läkemedelsbranschen ? och hembygden.
? När vd-jobbet på CCS blev ledigt hade jag precis bestämt mig för att stanna i Stockholm. Men jag tyckte det lät som ett spännande företag i en spännande bransch. Efter diverse turer och diskussioner inom familjen tog jag chansen, något som jag aldrig ångrat.
Han lärde sig läkemedelssektorn successivt, ?utan att gå varenda kurs?. Ledarstilen beskriver han som måttligt operativ, ?vi har skapat en välfungerande ledningsgrupp?. Nyfikenheten och den höga ambitionsnivån har varit framgångsfaktorer snarare än detaljkännedomen.
Ändå ger han flera prov på goda galeniska baskunskaper när han ger Läkemedelsvärldens utsände en rundvisning i fabriken.

Ensamma inom sektorn

CCS representerar en ovanlig företeelse ? ett helsvenskt läkemedelsföretag med produktion ?från ax till limpa?, beläget en bra bit utanför de dynamiska storstads- och universitetsregionerna.
? Visst är vi litet av en främmande fågel i näringslivet här uppe, vi är det enda företaget inom läkemedelssektorn i Dalarna. Det geografiska läget har både positiva och negativa sidor, men jag tycker att de positiva överväger. Här är livskvaliteten hög och kommunikationerna utmärkta, säger Jonas Nilsson, som själv bor strax utanför Leksand och bilpendlar varje dag i 45 minuter gånger två, ?då går mobiltelefonen varm?.
Rekryteringen är förstås något svårare än i mer biotekniktäta regioner. Ändå har CCS lyckats bra med sin strategi att knyta upp kompetenta personer med koppling till Dalarna. Nu senast rekryterades exempelvis en ny fabrikschef från Pharmacia, och sedan tidigare finns såväl kemiingenjörer som apotekare på anställningslistan. Företaget har generellt en mycket låg personalomsättning.
Jonas Nilsson beskriver Borlänge som en stad i förändring från en traditionell bruksort till en mer mångfacetterad kommun med ett varierat näringsliv, högskola och flera statliga myndigheter. Staden förknippas dock ofta med hög brottslighet.
? Visst finns det problem och det här är något som kommunen verkligen måste jobba med på alla plan.

Dentalprodukter i glassfabrik

CCS har som många andra små och medelstora
läkemedelsföretag i Sverige sitt ursprung i någon av de stora koncernerna, i detta fall Astra.
Före detta anställda på Astra med koppling till bygden startade 1980 tillverkning av dentalprodukter i en gammal glassfabrik i Borlänge. Under 1980-talet och det tidiga 1990-talet utökades sortimentet stegvis med kroppsvårdsprodukter, generiska läkemedel, sterila lösningar, minilancetter och de hydrokortisonprodukter som idag är marknadsledande på apoteken. Sedan 1985 finns CCS i moderna lokaler nära Rommetravet i utkanten av staden.
Företaget var först på den svenska marknaden med ett så kallat fysikaliskt solskyddsmedel, som inte absorberas av huden. Till skillnad från de dominerande och kosmetiskt överlägsna kemiska solskyddsfiltren upprätthåller de fysikaliska medlen ett beständigt skydd mot UV-A-strålning, och kan liknas vid en osynlig t-shirt.

Dotterbolag till Medivir

1995 köptes CCS av det börsnoterade forskningsbolaget Medivir (se faktaruta), som behövde kompetens inom emulsionsteknik för ett tilltänkt hiv/aids-preparat.
Projektet gick sedermera i stöpet, men CCS kvarstår som dotterbolag till Medivir och samarbetet fortsätter. Nu producerar man bland annat en läkemedelskandidat mot herpes som snart går in i fas III-studier.
Inom Medivir-koncernen finns förresten även en annan idrottsprofil; Johan Harmenberg, fäktare med OS-guld på meritlistan, numera utvecklingschef på moderbolaget, medlem i dess ledningsgrupp och i CCS styrelse.

Kontraktstillverkning

Under den senaste treårsperioden har CCS tecknat flera avtal om kontraktstillverkning för Astrazenecas och Pharmacias räkning.
För Astrazeneca kontraktstillverkar CCS bland annat storsäljaren Nezeril. Totalt står legotillverkningen för ungefär en tredjedel av dalaföretagets omsättning. CCS har också köpt över Astrazenecas ögonsortiment, och producerar dessa produkter för egen räkning.
Vid Borlängeanläggningen arbetar idag 87 personer med allt från forskning och utveckling till marknadsföring. Trots det dystra konjunkturläget är företaget inne i en framgångsrik period; såväl omsättning som resultaträkning visar stabilt uppåtpekande kurvor. Försäljningen av fria handelsvaror och läkemedel ökade med hela 35 respektive 16 procent under fjolåret, vinsten nådde 15,6 miljoner efter tre kvartal och antalet anställda ökade med 23 personer.
Under 2002 planerar man bland annat att introducera fem nya generiska ögonläkemedel.
? Vi hoppas även under året certifieras som godkänd läkemedelstillverkare av amerikanska FDA. Vi har inga utsläpp i luften och inom kort hoppas vi även kunna hantera samtliga produktionsrester internt för att minimera belastningen på reningsverket, säger Jonas Nilsson.
Sedan ett par år tillbaka samarbetar CCS med den fristående amerikanska forskningsorganisationen Population Council. CCS fick i hård internationell konkurrens uppdraget att tillverka en gel som för närvarande genomgår kliniska prövningar. Förhoppningen är att gelen ska kunna skydda kvinnor mot överföring av könssjukdomar.

Ingen comeback

Idrotten har lärt Jonas Nilsson mycket som han haft nytta av i den civila karriären, men han vill inte dra alltför generaliserande paralleller.
? Den största likheten gäller teamarbetet och lagandan. Slalom är faktiskt en lagsport. På startlinjen står man visserligen ensam, men under hela vägen dit handlar det om teamarbete.
Han åker fortfarande utför på fritiden, gärna i sällskap med de båda sönerna, men ?dementerar alla rykten om en comeback?. Han har också bra koll på den svenska utförsåkningen, känner de flesta i branschen och följer förstås med spänning Anja Pärson, Fredrik Nyberg, Ylva Novén och Anna Ottosson i Salt Lake City. CCS har ett sponsoravtal med den senare, som Jonas Nilsson betecknar som en joker i de olympiska spelen.
? Anna har hög kapacitet, men behöver en bra dag för att lyckas. Anja Pärson har däremot seglat upp som en storfavorit. Men man måste förstås ha i bakhuvudet att slalom är en risksport, säger Jonas Nilsson.
Hur OS-slalomen i Salt Lake City utföll var inte klart vid denna tidnings pressläggning.
Jonas Nilsson är bekymrad över framtiden för de alpina grenarna i Sverige ? en oro som delvis kan tillskrivas växthuseffekten.
? Rekrytering av nya aktiva är svårt när vintern uteblir i stora delar av vårt land. Men alpin utförsåkning kommer alltid att vara en stor sport i ett vinterland som Sverige, även om konkurrensen ökar från idrotter som är lättare att utöva, säger Jonas Nilsson.

FAKTA / MEDIVIR

Koncernen Medivir, med rötter i Astras virusforskning, har ett 170-tal anställda. 87 av dessa arbetar inom dotterbolaget Clean Chemical Sweden (CCS) i Borlänge.
Medivirs forskning bedrivs i Huddinge och Cambridge, Storbritannien, och är inriktad på infektions- och autoimmuna sjukdomar. Mer specifikt är inriktningen att ta fram substanser som hämmar virala polymeraser och proteaser.
Företaget har för närvarande fem projekt i klinisk utveckling.

I våras fanns 107 läkemedel registrerade i Sverige på indikationen hypertoni. Gruppen kaliumsparande diuretika är dock sedan många år begränsad till tre medel; spironolakton (Aldactone, Spirix), kanrenoat (Soldactone) och amilorid (Midamor).
Spironolakton är en aldosteronantagonist med nefronets distala delar som verkningsställe. Läkemedlet blockerar kompetitivt intracellulära aldosteronreceptorer i tubuli. Därmed motverkas aldosteronets natriumsparande och kaliumavsöndrande effekter.
På senare tid har medlets plats i terapin förstärkts; starka data har visat att spironolakton i låga doser som tillägg till ACE-hämmare minskar mortaliteten och morbiditeten i hjärtsvikt.

Genetik ökar marknadspotential?

Amerikanska FDA accepterade nyligen en ansökan från Pharmacia om godkännande för eplerenon, en ny selektiv aldosteronantagonist, för bedömning på indikationen hypertoni. Fas III-studier pågår även på indikationen hjärtsvikt, bland annat den världsomfattande EPHESUS-studien.
Inom ramen för ett samarbete med isländska DeCode Genetics försöker Pharmacia nu öka kunskapen om gener som predisponerar för snabbt progredierande hjärtsjukdom. I fortsatta prövningar kommer man att testa om patienter med dessa markörer gynnas av behandling med eplerenon.
Läkemedelsindustrins tidigare skepsis gentemot konceptet farmakogenetik har bland annat berott på att en individualisering av behandlingen utifrån genotyp riskerar att leda till mindre marknader.
? Det här är ett försök att göra precis tvärtom, sa Kari Stefansson, vd för DeCode, vid en presskonferens i början av februari.