Månads arkivering augusti 2001

APOTEK Av landets 900 apotek har 108 varit stängda under sommaren på grund av personalbrist. Det är något fler än i ifjol.

? Men det har varit en noggrann planering av stängningarna och vi har inte fått några kraftfulla klagomål från kunderna, säger Örjan Björnsson på Apoteket AB.

Till Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör vid Sveriges farmacevtförbund, har dock en del utarbetade medlemmar hört av sig.

? Jag har ingen statistik eller rapporter på hur stängningarna upplevts. Men medlemmar har hört av sig som sagt att så illa som i sommar har det aldrig varit vad gäller personalbristen på de öppna apoteken.

Temporära stängningar

? Så många stängda apotek som i sommar har vi aldrig haft konstaterar Camilla Frankelius. Hon oroar sig för att många av apoteken som stängts inte heller komma att öppnas under hösten.

? Jag är rädd för att man kommer att hålla allt ?er av de sommarstängda apoteken stängda också under hösten eftersom man inte har personal.

Det bekräftas också av Örjan Björnsson.

? Av de dryga 100 stängda apoteken hade 16 stängts på grund av bemanningsproblem redan innan semestrarna började. Flera av dessa kommer vi inte att kunna öppna efter sommaren heller eftersom det saknas personal.

Hur många det blir kan han inte säga idag. Men han påpekar att det inte handlar om nedläggning utan om temporära stängningar.

APO-DOS Förpaketerade läkemedel i brickor eller påsar har ökat snabbt, från 77 000 patienter 1995 till cirka 170 000 i år.

I dag har Apoteket 100 doseringsmaskiner spridda över hela landet och verksamheten sysselsätter nästan 700 personer i år.

Stor användning

Fördelarna är många: Tidsbesparing, mindre risk för felmedicinering och mindre kassation av läkemedel. I en enkät som RFV gjort till 240 sjukhem framgår att hela 218 av dem använde Apo-DOS, åtta stod på kö. Säkerhet och tidsbesparing var de klart viktigaste skälen för att välja Apo-DOS.

Eftersom Apoteket inte tar betalt för tjänsten, som kostar 200?300 miljoner kronor per år, bekostas Apo-DOS i dag via patientavgifterna och läkemedelsförmånen och belastar Apotekets resultat i motsvarande grad.

Detta har RFV uppmärksammat och i en rapport till regeringen föreslås att den extra servicen ska beläggas med en avgift.

? Apoteket tar redan nu ut avgifter för beredning av läkemedel. Och Apo-DOS är en beredningsform, ett ordinationssätt, säger avdelningsdirektör Eva Finder på RFV.

Tydlig prismodell

RFV vill ha en klar prissättning av den extra servicen med Apo-DOS och tycker det är rimligt att landstingen bidrar på ett tydligare sätt, eftersom det är läkare ? oftast landstingsanställda ? som avgör om en patient ska ha dospaketerade läkemedel och eftersom landstingen sparar pengar i form av utebliven vård för dospatienterna.

? Landstingen är ju med och betalar redan i dag, eftersom Apo-DOS ingår i den totala apotekskostnaden, säger Eva Finder.

RFV:s förslag får medhåll av Apoteket och Socialstyrelsen. Men Landstingsförbundet protesterar:

? Uppgörelsen i våras mellan staten och Landstingsförbundet om läkemedelskostnaderna togs under vissa premisser. Nu vill RFV ändra den bilden genom att lägga på ytterligare 300 miljoner kronor, det är fullständigt oacceptabelt, säger Mikael Svensson, apotekare i Landstingsförbundets läkemedelsprojekt.

? Det här kommer som lök på laxen för landstingen, som trots att de är hårt ekonomiskt pressade har tagit på sig en större ekonomisk risk för läkemedlen framöver.

RFV anser att det inte behövs något regeringsbeslut för nyordningen, som Apoteket kan införa redan 1 oktober.

? Vi har förklarat tydligt för departementet vad vi tycker. Man kan fråga sig om inte överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet gäller längre, säger Mikael Svensson.

FDA godkände inte parecoxib

Det amerikanska läkemedelsverket FDA godkände inte Pharmacias nya smärtlindrare, parecoxib. Parecoxib är en cox 2-hämmare för intravenös administrering och anses ha färre biverkningar än andra smärtstillande medel. FDA kräver ytterligare information för att kunna godkänna läkemedlet. Pharmacias egna bedömningar är att det dröjer mellan 12 och 18 månader innan ansökan kan kompletteras. FDA anger brister i ansökan som anledning. Pharmacia vill dock inte närmare kommentera vad bristerna består i.

Zocord-ASA i ny kombination

MSD lanserar en ny kombinationsförpackning av simvastatin (Zocord) och ASA som blir tillgänglig i Sverige som första land i världen. Båda substanserna är väldokumenterade och används över hela världen för att behandla och förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Zocord sänker kolesterolhalten i blodet och ASA minskar blodets benägenhet att bilda proppar.
Genom den nya förpackningen underlättas läkemedelsintaget för patienter som ordinerats denna kombination av läkemedel.

Beslutet att stoppa glukosamin överklagat

Den sista oktober stoppas försäljningen av glukosamin i hälsokostaffärer. Företag som tänker ansöka om att få sitt preparat godkänt som läkemedel kommer att få tillfälliga dispenser av Läkemedelsverket.
Branschorganisationen Hälsokostrådet överklagade Läkemedelsverkets beslut till länsrätten i Uppsala men fick där inte något gehör. Hälsokostrådet har nu gått vidare och överklagat Läkemedelsverkets beslut till kammarrätten i Uppsala.

NMR-spektroskopi för att hitta rätt patient

Forskare vid Northwestern University Medical School och North Carolina State University i USA använder NMR-spektroskopi för att hitta de patienter som har mest nytta av kolesterolsänkande behandling. Forskarna försöker med hjälp av metoden analysera storlek och koncentration på patientens lipoproteinpartiklar och därmed ge läkaren ett bättre verktyg att välja rätt kolesterolsänkande läkemedel. Enligt forskarna ger metoden mer information än vad ett vanligt blodprov kan ge.

Astazeneca skrotar Viozan

Astrazeneca offentliggjorde i somras att man avslutar sin utveckling av det tilltänkta KOL-läkemedlet Viozan. Medlet visade sig i fas 3-studier inte ge de positiva långtidseffekter som man hoppats på. Företaget kommer inom kort att offentliggöra de nedslående studieresultaten.

Fortfarande få kvinnor och gamla i hjärtstudier

Under 1990-talet ökade antalet kvinnor i hjärtstudier från 20 procent till 25 procent. Men andelen av samtliga patienter är i USA 43 procent. Även äldre fortsätter att vara underrepresenterade i kliniska prövningar mot kranskärlsjukdom visar den här undersökningen som publicerats i JAMA 2001;286:708-13

Ny vaccinkandidat mot Alzheimer testas

Forskare vid New York University School of Medicine har lyckats förhindra att transgena möss utvecklar Alzheimers sjukdom med hjälp av ett nytt vaccin, skriver Ronden. Forskarna har förhoppningen att vaccinet ska vara säkrare än de vaccin som redan testas i kliniska prövningar. Studien presenteras i den senaste utgåvan av American Journal of Pathology. Forskargruppen hoppas att de första kliniska prövningarna av vaccinet kan inledas inom ett år.

Prestigefyllt medicinpris till svensk professor

Klas Kärre, professor i molekylär immunologi vid Karolinska institutet, Stockholm, har fått Novartis pris för grundläggande immunologi. Prissumman motsvarar 600 000 kronor och delas med professor Moretta, Italien och professor Yokoyama, USA.
Klas Kärres vetenskapliga insatser har bidragit till kunskapen om naturliga mördarceller och den molekylära basen för dessa cellers funktion.

Amerikansk stamcellsforskning begränsas

USA:s president George W Bush har nyligen bestämt sig i den länge diskuterade frågan om stamcellsforskning. Beslutet innebär att den amerikanska staten inte stödjer forskning på överblivna embryon från provrörsbefruktning. Statliga medel ges enbart till forskning på redan existerande stamcellinjer som kan dela sig i all oändlighet.
Beslutet innebär att forskning på överblivna embryon där det är tillåtet ? som i Sverige ? får ett större ansvar.

Avreglerat apoteksväsende ger inte billigare läkemedel

Det finns litet som talar för att ett avskaffande av apoteksmonopolet i Sverige skulle innebär en prispress på läkemedlen. Det är slutsatsen i en nyutkommen rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE. En stor skillnad i förutsättningarna för en avreglering mellan Sverige och de nordiska grannländerna är den svenska läkemedelsreformen. Ett skäl till avreglering kan dock vara att farmaceuternas arbetsförhållanden och löner skulle bli bättre.

Bringwell expanderar och åtalas

Apoteksutmanaren Bringwell köper 10 procent av Epoteket i Norge. Företagen har likartade affärsidéer och siktar på att tillsammans bli en ledande aktör inom en framtida avreglerad hälso- och apoteksmarknad. Samtidigt förbereder åklagare i Stockholm ett åtal mot företaget. Bringwells vd Krister Hanner ska delges misstanke om brott. Ärendet gäller den olagliga försäljning av nikotintuggummi som Bringwell sedan den 30 maj bedriver i sin butik på Stureplan i Stockholm, som omedelbart polisanmäldes av Läkemedelsverket.

Läkemedelsnämnd läggs ned

Nordiska läkemedelsnämnden i Uppsala hotas av nedläggning enligt ett förslag från den Socialpolitiska ämbetsmannakommittén, ÄK-S. Flera av NLN:s tidigare uppgifter sköts redan, sedan mitten av 90-talet, av andra svenska myndigheter eller inom EU. Kommittén anser att NLN:s uppgifter i fortsättningen kan hanteras inom andra samarbeten inom EU och Norden. Vid de nordiska social- och hälsovårdsministrarnas möte på Åland 27?28 augusti kommer förmodligen beslut att fattas.

Allmänläkare skriver ut billigare läkemedel

Från 1990 till 1996 undersökte NEPI förskrivningsmönster och kostnader för läkemedel vid Växjös åtta apotek. Varje år kategoriserades recepten utifrån läkemedel, pris, patient och förskrivare. Inom varje läkemedelsgrupp förskrev allmänläkarna billigare läkemedel än sina privatpraktiserande kollegor och sjukhusläkare. De följde också läkemedelskommitténs rekommendationer i högre utsträckning. En förklaring kan vara att allmänläkarna deltagit i lokala utbildningsaktiviteter kring rationell läkemedelsförskrivning.

Två gamla läkemedel testade på prionsjukdomar

Nobelpristagaren Stanley Prusiner har nyligen publicerat resultaten från en studie som testat två existerande läkemedel, klorpromazin och quinacrine (ett malariamedel), på celler från möss. I försöken lyckades man stoppa smittsamma prioner som orsakar sjukdomar som galna ko-sjukan och Creuzfeldt Jakobs sjukdom. Försöken var så lovande att forskarna nu vill gå vidare med kliniska försök.
De två läkemedlen är sinsemellan olika men har en gemensam komponent ? en tricyklisk förening med en speciell sidokedja. Om inte något av de testade läkemedlen fungerar även på människa är denna gemensamma förening något att bygga ett framtida prionläkemedel på, menar Stanley Prusiner.

Antidepressiva kostar mest

Läkemedel mot depression kostade mest under första halvåret 2001. Gruppen ökade med 20 procent jämfört med för ett år sedan. Totalkostnaden för receptläkemedel var 11,3 miljarder kronor under första halvåret enligt Socialstyrelsen.

HJÄLPMEDEL Scriptalk är ett nytt portabelt elektroniskt hjälpmedel för synskadade.

Informationen lagras i ett mikrochip i en självhäftande etikett som placeras på ett recept eller en medicinförpackning. Patienten håller medicinen eller receptet intill sin Scriptalk-avläsare som läser av informationen och omvandlar den till en människoliknande röst som berättar vad förpackningen innehåller och på vilket sätt medicinen ska tas.

? Det är positivt med alla hjälpmedel till synskadade. Problemet är ofta att det är svårt att få dem på svenska och till en rimlig kostnad, säger Urban Fernquist på Synskadades riksförbund, SRF.

? Det bästa vore om vi kunde få en apparat som klarar flera saker, istället för flera om bara gör en sak.

Systemet är lanserat i USA och Storbritannien och har mottagits positivt. Det finns däremot inte något besked när den skulle kunna finnas i Sverige.

INDRAGNING Läkemedelsföretaget Bayer meddelade den 8 augusti att man med omedelbar verkan drar in det blodfettsänkande läkemedlet Lipobay (cerivastatin).

Den allvarliga biverkan, i form av muskelpåverkan (rabdomyolys) är känd sedan tidigare och den 25 juni i år publicerade Läkemedelsverket ett observandum om risken att kombinera Lipobay med Lopid.

Indragningen kommer efter att det även har rapporterats 52 dödsfall som har kopplats till kombinationen Lipobay och Lopid. Indragningen görs i samtliga länder där båda läkemedlen marknadsförs.

I efterspelet till indragningen har det även spekulerats i ett antal stämningar mot Bayer, främst i USA, samt att Bayer ska sälja ut sin läkemedelsdivision. Den 13 augusti bekräftade företaget att två konkurrenter har uttryckt intresse att ingå någon from av partnerskap med Bayer.

Dessutom ska Bayer säga upp 5 000 anställda för att bättra på lönsamheten i företaget.

STÄMNING 1996 drabbades Nigeria av en meningitisepidemi och 15 000 människor smittades. Samtidigt sökte Pfizer tillfälle att testa sitt nya antibiotikum, Trovan, skriver Göteborgsposten.

Ett läkarlag från Pfizer åkte till Nigeria för att i två veckor ge gratis medicin till 198 barn med hjärnhinneinflammation. Då Pfizer åkte hem hade elva behandlade barn dött och flera andra hade blivit blinda, döva och fått ledskador. Enligt företagets egen rapport har tidigare tester gett ledskador på försöksdjur och det fanns en rädsla för att Trovan kunde förvärra hjärnhinneinflammationens effekter.

I juni 1999 drog Pfizer in Trovan sedan 140 allvarliga fall av leverskador blivit kända. Även i USA har flera familjer stämt läkemedelsbolaget. Företrädare för Pfizer menar att samhället borde vara tacksamma för att Trovan även räddade liv i Kano, och att kvoten skadade är acceptabel.

INTERNET Cint har en hemsida som om företaget lyckas med sin affärsidé är tänkt att bli ett verktyg för konsumenter ? en konsumentrörelse på nätet. Tanken är att man ska kunna ta del av fler konsumenters erfarenheter och synpunkter än grannens och bekantas när man står i begrepp att anlita en snickare, köpa en mobiltelefon eller vill ha något som lindrar förkylningen.

Webbplatsen har idag drygt 16 000 medlemmar och bygger på att medlemmarna åtar sig att lämna omdömen på ett antal varor eller tjänster varje kvartal. Dessa omdömen lämnas enlig en speciell mall och räknas sedan om till ett betyg.

Betygsatta allergimedel

Än så länge är det bara en läkemedelsgrupp ? allergipreparat som finns utlagd. Men finns det intresse och kommer önskemål om att lägga ut frågeformulär om andra läkemedel ser Eva Mattsson, som var med och startade företaget, inget hinder. Under hösten kommer man troligen att också gå ut med ett frågeformulär om smärtstillande.

? Det är ju en stor grupp och det har kommit önskemål om det.

Vilka varor och tjänster man kategoriserar beror på medlemmarnas önskemål liksom en bedömning av företaget om det kan finnas intresse, säger hon.

? Företag som vi har samarbetsavtal med kan också önska att deras varor ska kategoriseras.

Eftersom man har ett samarbetsavtal med Bringwell har man till exempel lagt upp ett frågeformulär om hälsoprodukter.

Än så länge har dock antalet omdömen om såväl allergipreparaten som hälsoprodukterna varit klent. Bara ett 50-tal medlemmar har hittills haft några åsikter om de listade allergipreparaten.

? Några slutsatser kan man naturligtvis inte dra av det, konstaterar Eva Mattsson. Möjligen kan man ha glädje av de frivilliga kommentarer som en del lämnat. Och hon ser inte något skäl till att man inte ska samla in och ?recensera ?läkemedel på det här sättet.

Personliga synpunkter

Cecilia Bernsten på Socialstyrelsens läkemedelsavdelning har inte några principiella synpunkter mot att man på det här sättet samlar in människors personliga åsikter och erfarenheter av läkemedel.

? Varje patients upplevelse är ju riktig och informationsspridning kan vi inte förhindra.
? Men om vem som helst kunde uttala sig generellt om läkemedel skulle vi ju inte behöva den långa läkar- och apotekarutbildning vi har idag.

Samtidigt konstaterar hon att trenden idag är ett ökat personligt ansvar både som konsument och patient.

? Och Sverige är fortfarande jungfrulig mark vad gäller konsumentrörelser.

Marianne Boivie,Landstingsförbundet

? För att kunna bedöma värdet på ett nytt läkemedel måste den som förhandlar ha nära kontakt med hälso- och sjukvården, känna till vilka olika läkemedel och behandlingar som finns, hur effektiva dessa är, vilka alternativ som finns etcetera. Vår kritik mot RFV grundar sig på att den nära kontakten med sjukvården saknas. Vi anser att den nya Läkemedelsförmånsnämnden skall besluta om subvention och förhandla om priset på läkemedlen.

Jan-Erik Ögren,Sjukhusapoteket,Skellefteå

? Skillnaden i pris för nyregistrerade läkemedel har minskat kraftigt mellan EU-länderna de senaste åren. För äldre läkemedel är dock skillnaderna mycket stora. Vad vi kan konstatera är att vi har och har haft en kraftig förskjutning mot nya dyra läkemedel, dessutom har vi haft en icke föraktlig volymtillväxt de senaste fem åren.

Som betalare av läkemedelsnotan är det naturligt att landstingen får ett stort inflytande vid prisförhandlingarna.

Berndt Nilsson Ordförande HSO

? Naturligtvis är den kritik som riktats mot RFV befogad. En så stor prisskillnad mellan länder inom EU och att det i vissa lägen är lönsamt med parallellimport pekar mot att det finns brister i systemet. Vilka kan jag dock inte säga. Det kan vara så att RFV inte satsar tillräckligt, personellt och kompetensmässigt, på förhandlingarna.

Som läget ser ut i dag ser jag ingen annan instans än RFV som kan sköta uppdraget. Om man i den kommande läkemedelspropositionen till hösten fastnar för att inrätta en särskild läkemedelsnämnd kan det vara lämpligt att det överförs till den.

Gunilla Johansson Distriktsläkare, Uppsala

? Kritiken mot RFV är befogad i så motto att priserna på nya läkemedel oftast ligger på en för hög nivå och där man som doktor har svårt att med gott samvete skriva ut dem. Fördelarna gentemot tidigare preparat måste vara medicinskt vinstgivande.

Läkemedelsverket, eventuellt tillsammans med läkemedelskommittéer, borde vara lämpade att ta fram priser på nya läkemedel. Denna tvärprofessionella grupp har all bakgrundsfakta för det nya läkemedlet och tillgång till olika kunskapsområden.

Steiar Höeg Vd Astrazeneca Sverige

? Kritiken mot RFV:s sätt att sköta förhandlingarna är inte sakligt underbyggd. Regeringsformen styr RFV:s myndighetsutövning till att allsidigt beakta relevanta intressen. RFV har aldrig haft uppgiften att sätta läkemedelspriser på samma nivå som länder med halva vår köpkraft.

Om Riksdagen även framdeles vill forma en enhetlig läkemedelsförmån samt hålla apotekens priser lika över landet, så är det rimligen en statlig myndighet som skall värdera läkemedelsindustrins fritt satta priser eller förhandla med industrin om priserna.

Läkemedelskoncernen Pfizer genomförde nyligen en klinisk prövning i Storbritannien med syfte att utvärdera om en resultatgaranti är en användbar strategi i marknadsföringen av den marknadsledande lipidsänkaren atorvastatin (Lipitor).

Allmänläkarna som ingick i studien hade friheten att skriva ut valfri statin till lämpliga patienter. Efter en utvärdering omedelbart efter studietiden var tanken att en återbetalning skulle göras, motsvarande läkemedlen för de patienter som trots medicineringen inte uppnått en förutbestämd kolesterolsänkning.

Beloppet skulle ha utbetalats till den myndighet som har ansvaret för läkemedelskostnaderna. Ett veto från en etikkommitté gjorde dock, enligt den brittiska allmänläkartidningen Pulse, att den planerade utbetalningen aldrig verkställdes.

Inte oacceptabelt

En brittisk apotekschef anmälde nyligen företaget till kontrollmyndigheten Prescription Medicines Code of Practice Authority (PMCPA), eftersom han ansåg att Pfizer gjort sig skyldiga till ett oacceptabelt försök att påverka förskrivningen.

Myndigheten friade dock företaget med motiveringen att det inte nödvändigtvis är oacceptabelt att erbjuda någon typ av resultatgaranti.

ARBETSMILJÖ Under våren har Apoteket AB tillsammans med fackförbunden undersökt sjukfrånvaron bland personalen.

Enkäten som precis slutförts har ännu inte sammanställts.

? Men de rådata vi har bekräftar det vi länge anat, att en stor del av sjukfrånvaron beror på arbetsmiljön, säger Camilla Frankelius, biträdande förbundsdirektör i Sveriges farmacevtförbund.

Enligt Camilla Frankelius har närmare 60 procent av dem som svarat på enkäten under 2000 haft någon form av sjukfrånvaro. Var sjätte ansåg att den hade samband med arbetet.

Sjuka kunder inte orsaken

? Och då handlar det inte om att man blir smittade av sjuka kunder utan faktorer i arbetsmiljön som till exempel stress, säger Camilla Frankelius.

När nu arbetsgivare och fackförbunden i höst ska analysera enkäten är det framförallt den arbetsrelaterade sjukfrånvaron som man närmare ska titta på.

? Vad vi är mest intresserade av är om det finns några orsaker till sjukdom som är vanligare än vad vi hade förväntat oss, säger Christer Wretman på Apoteket AB.

Enkäten gick ut till drygt 3 000 anställda.68 procent svarade, vilket anses vara en hög siffra eftersom ingen påminnelse gick ut.

Mellan januari/december 1999 och januari/december 2000 ökade sjukfrånvaron på apoteken med 22,1 procent. I landet ökade sjukpenningdagarna med drygt 13 procent mellan december 1999 och december 2000.

Till skillnad från Pharmacia, som idag i princip saknar egen forskning i Sverige efter en rad avyttringar på senare år, fortsätter Astrazeneca att investera i sin svenska forskning.

I juni fattade man beslut om att uppföra ett nytt forskningslaboratorium i Södertälje till en kostnad av 600 miljoner kronor.

Byggnaden på 22 000 kvadratmeter och sju våningar kommer att inhysa omkring 135 forskare med inriktning på läkemedel mot CNS-sjukdomar och smärta. Bygget har redan inletts och anläggningen beräknas stå färdig hösten 2003.

– Efter sammanslagningen av Arcus och smärtforskningen har vi helt enkelt inte haft utrymme för alla forskare. Idag är de omkring 300 forskare som arbetar med drug discovery inom dessa områden ganska utspridda, men i och med nybygget kan alla i princip samlas under ett tak, säger Christer Nordstedt, chef för Astrazenecas Drug Discovery i Södertälje.

Ambition att satsa

Satsningen visar tillsammans med den tidigare expansionen i Södertälje att det idag finns en tydlig ambition hos företaget att satsa på forskningen i Sverige.

– Vinden har verkligen vänt jämfört med tiden före sammanslagningen då många trodde att Astra var på väg bort från landet. Nu växer vi istället rejält i Sverige, säger Christer Nordstedt.

Astrazeneca har haft grundforskning i Södertälje sedan 1940-talet men den har aldrig varit så omfattande som idag.

– Med totalt 1600 anställda inom FoU är vi nu bara obetydligt mindre än Mölndal. Inom CNS- och smärtforskning är vi faktiskt en av de allra största forskningsenheterna i världen, säger Christer Nordstedt.

"Överraskning"

På lägre nivå verkar alla dock inte ha varit helt förberedda på beslutet.

– Visst är det här glädjande, men flera anställda här i Södertälje blev ganska överraskade av beslutet, säger en anställd på mellannivå inom koncernen till Läkemedelsvärlden.

Vilka är de största fördelarna med att vara ett självständigt företag?

? Beslutsfattandet är per definition en flaskhals i stora koncerner. Nu blir beslutsvägarna kortare, ledningens ansikten finns mitt i verksamheten. Vi får också möjlighet att själva ta vara på idéer utanför våra kärnområden fetma och diabetes.

? Det verkar också som om många externa aktörer hellre samarbetar med en mindre organisation, vi har mött flera reaktioner av typen ?nu kan vi börja samarbeta med er igen ?. Som ett Sverigebaserat företag är det också lättare att inta en mer aktiv roll i det lokala samhällslivet.

Hur stort blir Biovitrum? Kommer ni att göra omdisponeringar av personalsammansättningen?

? Idag är vi 900 anställda. Av dessa är 400 forskare, varav ungefär 250 arbetar med Drug Discovery och 150 med proteinbaserade läkemedel. Inom vissa delar kommer vi att växa, det gäller bland annat att utöka kompetensen inom det som brukar kallas Biopharmaceutical Discovery.

Vilka är era längst framskridna forskningsprojekt?

? I september inleder vi en placebokontrollerad, dubbelblind fas 2-studie i Sverige på en läkemedelskandidat med aptitnedsättande egenskaper, närmare bestämt en 5HT 2c-receptoragonist. Ett blodglukossänkande medel mot åldersdiabetes med en helt ny verkningsmekanism går in i fas 1-studier senare i år. Från Pharmaciatiden har vi dessutom kvar en rad lovande projekt i preklinisk fas med inriktning på övervikt och diabetes.

UTBILDNING Vid höstens intagning behövdes det 4,70 i medelbetyg enligt det gamla betygssystemet för att komma in på apotekarprogrammet i Göteborg. I Uppsala räckte det med 4,50. Även förra hösten, då apotekarutbildningen startades i Göteborg, var intagningspoängen något högre där än i Uppsala; 4,64 jämfört med 4,44.

Vid höstens intagning till apotekarprogrammet konkurrerade 845 sökande om Göteborgs 60 platser. I Uppsala var det 977 som sökte till de 90 platserna. I Göteborg var det alltså 14 sökande på varje plats, i Uppsala 11.

? Skillnaden är så liten att man knappast kan dra några slutsatser om varför det är så, säger Stig Forneng, utredare vid Högskoleverket.

Ny utbildning lockar

? Men en kan vara att eftersom det är färre platser i Göteborg är det fler som konkurrerar om dem och därmed blir poängen något högre.

Anledningen till att Göteborg har fler sökande per plats än Uppsala beror troligen på att det är en ny utbildning i den här regionen, tror Stig Forneng.

? Det kan vara många i den delen av landet som nu ser en möjlighet att söka utbildningen.

Även till receptarieprogrammet krävs det ett något högre betyg för att komma in i Göteborg jämfört med Uppsala.

KREDITKÖP När delbetalningsystemet infördes 1997,var tanken att det skulle bära sina egna kostnader, men så har det inte blivit. Mellan 1998 och 2000 har kostnaderna mer än fördubblats, från 30 miljoner kronor till drygt 70 miljoner, främst beroende på att många väljer att inte betala alls. Cirka 8 500 patienter betalar aldrig ett öre, flera år i följd.

? Vi tycker det är tråkigt att systemet har sjangserat och vill stötta upp det med en rad åtgärder, säger byrådirektör Britt-Mari Lidholm på RFV.

RFV konstaterar att det går att sätta i system att inte betala sina skulder, men ändå få ut sin medicin.

? Vi har fått signaler från Apotekets ledning om att detta kan bli jobbigt för personalen,men vi måste ändå vara tydliga med vad vi tycker.Jag har blivit nerringd av privatpersoner som inte förstår hur det kan vara så här. Det är ju faktiskt varenda skattebetalare som drabbas av att andra inte betalar.

Ingen kontrollinstans

RFV vill att apotekspersonalen ska kunna se vilka som inte skött sina avbetalningar, för att kunna påtala det när kunden vill ha en ny kreditperiod. I dag har bara Faktab Finans, som sköter faktureringen, de uppgifterna.

RFV:s rapport skickades till regeringen i somras. Den har tagits fram i samarbete med Apoteket AB, som dock inte gillar alla förslagen.

? Vi vill inte ge våra medarbetare polisiära funktioner, som att vara kontrollinstans för kreditvärdighet och neka läkemedelsuttag, säger Thony Björk ,informationsdirektör på Apoteket AB.

? Hela systemet syftar ju till att de som inte har kontanta medel ändå ska få ut sina läkemedel och den principen tycker vi är sund. Utifrån det här underlaget från RFV kommer vi inte att förändra våra rutiner, säger Thony Björk.

Han tycker att den information som Apotekets personal ger i dag är tillräcklig.

? Alla som går in i delbetalningsystemet får veta att man kan dela upp sin läkemedelsnota på tolv inbetalningar under ett år. Det framgår helt klart att det är att betrakta som vilken avbetalning som helst.

Mest yngre

RFV:s rapport visar att det framför allt är yngre personer som använder sig av kreditköpen, inte som man kunde tro äldre människor med stort behov av mediciner. Och det är också de yngre som slarvar med betalningarna. Av dem som inte betalar alls, är nästan hälften i åldersgrupperna 20 ?40 år, bara 10 procent är 60 ?80 åringar.

? Äldre människor vill ofta inte ha skulder, de betalar för sig eller väljer att inte ta ut sin medicin om de inte har råd, tror Britt-Mari Lidholm.

Först var det Stockholm. Sedan Uppsala. Sedan Uppsala ett tag till. Sedan plötsligt Kalmar och Göteborg.

Den 27 juni startar receptarieprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping och östgötametropolen blir därmed den fjärde staden i Sverige att härbärgera en farmacevtisk grundutbildning.
Bakgrunden är främst den stora brist på farmacevter som skapat bemanningsproblem på apotek i hela landet.

Mer beteendevetenskap

Som brukligt vid Hälsouniversitetet kommer problembaserad inlärning, PBI, att tillämpas genomgående i utbildningen. Linköpingprogrammet profileras också mot kundkommunikation genom att ett större block beteendevetenskap ingår än i de andra utbildningarna.

? Vi sprider dessutom ut praktikperioderna över hela utbildningen och hoppas därmed kunna knyta ihop teori och praktik på ett bättre sätt. Nackdelen är att det kan bli litet ryckigt men vi tror att fördelarna överväger, samma modell används exempelvis vid läkar- och sjuksköterskeutbildningen här, säger Karin Persson, programansvarig och studierektor för receptarieutbildningen.

Fokus på apotek

Det treåriga programmet är i likhet med de andra receptarieutbildningarna i första hand inriktat på att slussa in studenter i apoteksvärlden.

På sista terminen ligger dock förutom examensarbetet en valbar kurs på tio poäng, som kan ge förberedelser för alternativa yrkesval.

? Här kan man exempelvis välja kemi eller galenisk farmaci, säger Karin Persson.

Intagningspoängen var relativt höga 16,2 (enligt nya betygssystemet), 4,0 (gamla) respektive 1,5 (högskoleprovet) i det första urvalet. Utbildningen har 24 utbildningsplatser men första gången görs ett överintag på ytterligare sex platser, för att gardera mot avhopp, studieuppehåll, etcetera.

? En detaljerad utbildningsplan för i höst är klar och nu väntar vi bara på studenterna, säger Karin Persson.

FÖRSÄLJNING Under första kvartalet i år passerade blodfettsänkaren atorvastatin (Lipitor) magsårsläkemedlet omeprazol (Losec) som världens mest sålda läkemedel. Därmed har Astrazeneca tappat sin förstaplats på världens försäljningslista sen flera år. Förra året var platserna omvända.

När Astrazeneca har kämpat i patentstrider och mot parallellimport för att försvara Losecs ställning, har Pfizer istället kunnat koncentrera sig på en aggressiv marknadsföring av Lipitor.

? I USA är läkarna mer imponerade av labbvärden och förskriver mer Lipitor än vad vi gör här i Sverige, säger docent Leif Erhardt vid kardiologkliniken på niversitetssjukhuset MAS i Malmö.

? Men Lipitor är ett bra läkemedel. Det är rasande effektivt på att sänka kolesterolnivåerna, säger Leif Erhardt.

Dokumentationen håller på att stärkas

I motsats till två andra statiner, Zocord och Pravachol, saknar Lipitor långtidsdokumentation på mortalitet och morbiditet.

? Både Pravachol och Zocord har starkare dokumentation än Lipitor. Svenska riktlinjer och listor rekommenderar i stor utsträckning dessa så det rör sig onekligen om skicklig marknadsföring från Pfizers sida, säger Leif Erhardt.

Till TT medger Pfizers medicinske informationschef Håkan Emilsson att dokumentationen för Lipitors effekt behöver stärkas och att studier är på gång. I dag finns CURVES- och MIRACL-studierna. Den förra är en ren effekt- och säkerhetsstudie och den senare studerade under 16 veckor, med positiva resultat, effekter på angina, stroke, hjärtinfarkt och död.

? TNT-studien blir klar om ett år och kommer att ge mer information om morbiditet och mortalitet, berättar Leif Erhardt.

Stor potential

Clas Lindbergson, marknadschef på Pfizer, ser en stor potential i Sverige för Lipitor.

? Svenska läkare kan bli bättre på att nå de målvärden som Läkemedelsverket har satt upp. Utländska läkare fokuserar mer på att nå uppsatta målvärden.

I kontrast till världssiffrorna låg Lipitor förra året på 11:e plats på den svenska försäljningslistan, som toppades av Losec Mups. Enligt den senaste statistiken från Läkemedelsstatistik AB har Zocord 55 procent av marknaden för blodfettsänkande läkemedel, Lipitor 29 procent och Pravachol 10 procent.