Redan till nästa år hoppas Apoteket AB kunna fylla en del av de vakanta tjänsterna med inflyttade tyskar och polacker.
I mitten på maj åker Apoteket AB på värvningsresa till Tyskland för att locka över arbetslösa apotekare till Sverige. Och förutsättningarna borde finnas.
För medan det i Sverige saknas ungefär 400 farmaceuter har man en 17-procentig arbetslöshet i Tyskland, cirka 1000 apotekare står där till arbetsmarknadens förfogande.
? Vi ska annonsera i den tyska motsvarigheten till Platsjournalen samtidigt som vi åker till Berlin för att delta i mässor som riktar sig till personal inom sjuk- vården, berättar Maria Skogh på Apoteket AB.
Kommer till sommaren
Om planerna går i lås hoppas hon att man redan till sommaren ska kunna ta emot intresserade apotekare för studiebesök. ? De som sedan blir anställda av oss får sina svenska legitimationer av Socialstyrelsen, under hösten räknar vi med att bekosta deras utbildning i svenska och vår läkemedelsförfattning. Så i början av nästa år skulle de första kunna börja arbeta.
Ett 15-tal tyska apotekare hoppas man på i första omgången för att i första hand fylla de vakanta tjänsterna i Västerbotten och Västernorrland där bristen är stor.
Ingen arbetslöshet i Polen
I Polen råder ingen arbetslöshet bland farmaceuter. Däremot är lönen betydligt sämre än i Sverige, 2600 ? 3600 svenska kronor i månaden. Det är troligen ett skäl till att apotekschefen i Blekinge, Thomas Olsson, inte haft svårt att värva polska apotekare till sitt län.
? Vi har intervjuat 25 intresserade farmaceuter i Gdansk, tio av dem kommer hit nu till sommaren för att bekanta sig med förhållandena här.
Eftersom Polen ännu inte är med i EU behöver de tentera för att få sina svenska legitimationer, men det ser Thomas Olsson mer som en formalitet.
? Den femåriga utbildningen i Polen är helt i nivå med den svenska. Barriären är istället det svenska språket, men flera av dem vi intervjuade kunde redan flera språk flytande vilket är en garant för att de nog också lär sig svenska utan större problem.
Arbetsgivarna positiva
? Trots att det inte råder någon arbetslöshet bland polska farmaceuter har man inte mött något motstånd från de polska arbetsgivarna, säger Tomas Olsson.
I Polen är apoteksväsendet i stort sett privatiserat och organiserat i Apotekskammare. Intervjuer och ansökningsförfarandet har skett i samarbete med polackerna berättar Thomas Olsson. Han har också varit i kontakt med farmaceututbildning- arna på universiteten i Gdansk och Krakow.
? Där ville man till och med diskutera möjligheten att införa studier i svenska under utbildningen för intresserade studenter. ? Såväl universiteten som Apotekskammaren ser det här som ett positivt projekt för framtiden, försäkrar Thomas Olsson.
Månads arkivering juni 2001
Apoteket hoppas att tyska och polska farmaceuter ska lösa svensk brist
Ministrar stärker läkemedelsindustrin
En europeisk grupp på ministernivå ska arbeta för att stärka den europeiska läkemedelsindustrins konkurrenskraft. Från Sveriges sida deltar dock ingen minister utan statssekreteraren vid Näringsdepartementet Lars Rekke. I april 2002 ska gruppen ha utarbetat ett åtgärdspaket som ska presenteras för EU-kommissionens ordförande Romani Prodi.
Läkemedelsbolagen gav upp i Sydafrika
Försöket från en konstellation bestående av 39 läkemedelsbolag att stoppa Sydafrika från att importera billiga kopior av patenterade läkemedel (se LV 4/01) misslyckades. Sydafrika har uppemot fem miljoner hivsmittade med stort behov av bromsmediciner, och stämningen har fått stor uppmärksamhet i västvärlden.
? Med alla parters samtycke ber jag att få meddela att stämningen dras tillbaka, meddelade läkemedelsföretagens advokat Stephanus Cilliers den 19 april i den fullsatta rättegångssalen i Pretoria, där sång och dans utbröt efter tillkännagivandet.
En överenskommelse mellan den Sydafrikanska regeringen och läkemedelsindustrin har utformats, men den var inte tillgänglig vid denna upplagas pressläggning.
Nya läkemedel mot övervikt och impotens utan subvention
Att regeringen i höst skulle föreslå begränsningar för subventioneringen av läkemedel var väntat. Däremot kom beslutet om att slå till mot läkemedelsgrupperna mot övervikt och impotens redan nu som en överraskning för många.
Istället för att baka in det i propositionen om läkemedelsförmånen kom beslutet som en del i det regeringen kallar ett åtgärdsprogram för sjukvårdens utveckling. Programmet innehåller, förutom beslutet att dra in subventionen för läkemedel mot övervikt och impotens 3,75 miljarder under tre år för att bland annat minska vårdköerna. I samma program ingår också avtalet med landstingsförbundet om ett fortsatt gemensamt ansvar för läkemedelskostnaderna. Något som regeringen dock på sikt räknar med att landstingen ska ta på sig.
? Det är ju känt att landstingsförbundet sedan länge önskat åtgärder för att minska läkemedelskostnaderna, säger Johanna Hållén, ämnessakkunnig på Socialdepartementet.
Att regeringen nu fattat beslut om indragna subventioner kanske kan underlätta förhandlingarna om en överföring av ansvaret för läkemedelskostnaderna till landstingen.
Gäller läkemedelsgrupper
Beslutet gäller inte enbart Viagra och Xenical utan alla preparat i de två läkemedelsgrupperna. Ett äldre preparat, Caverject, en injektionssubstans mot erektil dysfunktion, omfattas också liksom det precis lanserade preparatet mot övervikt, Reductil.
Regeringen motiverar också det snabba beslutet med att Reductil var på väg att introduceras och att kostnaden för det preparatet kunde förväntas bli ungefär densamma som när Xenical godkändes för ett par år sedan, då försäljningen under första året uppgick till 400 miljoner.
Ett nytt medel mot impotens, Uprima, har också godkänts inom EU och kommer troligen att börja säljas under det här året.
Försäljningen av Viagra och Xenical uppgick förra året till ungefär 535 miljoner kronor, staten subventionerade drygt 80 procent av den kostnaden. Man räknar med att drygt 50 000 personer använde de två medlen i Sverige.
Hur många de kan förväntas bli sedan subventionen dragits in finns inga beräkningar på.
Men patienter med välgrundade behov och synnerliga skäl ska även fortsättningsvis kunna få de läkemedlen subventionerade.
Vilka dessa skäl blir håller en arbetsgrupp inom Läkemedelsverket nu på att ta fram.
? Eftersom vi räknar med att det kan bli en hel del dispensansökningar kan vi inte behandla varje ansökan för sig, utan vi måste ta fram regler som vi sedan förankrar hos socialdepartementet, säger Björn Beermann på Läkemedelsverket.
Patienter oroade
Bland patienterna känner man nu stor oro. Diabetiker är till exempel en grupp som drabbas av impotens och som nu är rädda för att dispensreglerna ska begränsa möjligheterna att få läkemedlen. Vilka reglerna bli ska blir klart i dagarna.
? Vi hoppas att dispenserna inte hindrar grupper där det finns en medicinsk koppling att få läkemedlen subventionerade, säger Martin Forsberg på Svenska diabetesförbundet.
Men det som kanske oroar mest är att ansökningarna är offentliga.
? Den som ansöker om dispens måste alltså skylta med sitt namn. Det kan hindra många från att göra en ansökan, menar Martin Forsberg.
Enligt Johanna Hållén på Socialdepartementet är det något man inte var medveten om när man fattade beslutet. Och som man för dagen inte har någon lösning på.
Kommittélistor är bra
? men bara i teorin
I höstas genomförde opinionsinstitutet Gallup en enkätundersökning av allmänläkares attityder till läkemedelskommittéernas rekommendationer. Stiftelsen NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, ansvarade för utformningen av frågorna och Gallups kostnader betalades av läkemedelsföretaget Wyeth Lederle. Resultaten från studien, vars utformning bland annat kritiserats av professor emeritus Folke Sjöqvist (se Läkemedels-
världen 11/00), var mycket positiva ur kommittéernas och landstingens synvinkel. Hela 90 procent av allmänläkarna angav att de följer sin läkemedelskommittés rekommendations-
lista, och ungefär lika många sade sig ha ett stort eller mycket stort förtroende för kommittén. Mer än hälften av läkarna sade sig känna ansvar för läkemedelskostnaderna.
Attityd och verklighet
Attityderna till fyra ekonomiskt tungviktiga läkemedel undersöktes också i enkäten (Losec och Lanzo respektive Seloken ZOC och Tenormin). Nu har NEPI jämfört dessa resultat med den faktiska förskrivningen av de aktuella medlen från samtliga läkare. Resultaten kommer inom kort att publiceras i en rapport.
? Jämförelsen visar på anmärkningsvärt stora skillnader mellan angivna attityder och faktisk förskrivning, säger Arne Melander, professor och chef för stiftelsen NEPI.
I elva av landets landsting angav en majoritet av läkarna i Gallupundersökningen att de föredrog det billigare Tenormin framför Seloken ZOC. Det senare förskrevs dock betydligt oftare i nio av dessa landsting.
Diskrepansen mellan attityder och förskrivning visade sig ännu större i valet mellan Losec och det billigare preparatet Lanzo. I hela 18 av 20 redovisade landsting sade sig majoriteten av läkarna föredra Lanzo, men i samtliga landsting förskrevs ändå Losec i väsentligt större omfattning. I fyra landsting (Västra Götaland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) var förskrivningen av Losec 8?18 gånger så hög som av Lanzo.
? Ändå är ju Losec-Lanzo-problemet något som många kom-mittéer börjat ta tag i, till och med genom kampanjer till allmänheten. Om man hade uppnått en fullständig övergång från Seloken ZOC till Tenormin och från Losec till Lanzo hade man kunnat spara 270 miljoner kronor per år i Sverige.
? Det är dystert att läkemedelskommittéernas arbete inte fått större genomslag. Uppenbarligen är det betydligt lättare att ändra attityder än reella förskrivningsmönster, säger Arne Melander.
Örebro föredöme
Undersökningen visar på vissa skillnader mellan landstingen, något som enligt Arne Melander också i viss mån speglar skillnader i ?aktivism? mellan de olika kommittéerna.
?I Örebro har kommittén fun-nits länge och jobbat utåtriktat vilket också gett resultat. I de nybildade regionerna Västra Götaland och Skåne är kommittéerna däremot nya och kanske ännu inte inkörda, vilket kan förklara att man ännu inte sett några större genomslag för vissa rekommendationer.
Alla kommittéer har dock enligt Arne Melander ett hästjobb framför sig.
? Inte minst krävs ett aktivt fältarbete där apotekarna i kommittéerna bör ha en nyckelroll. Upprepningskampanjer behövs säkert ofta och varför inte utnyttja samma marknadsförings- teknik som industrin.
Flera förklaringar
Rapporten pekar på flera förklaringar till skillnaderna mellan attityd och faktisk förskrivning. En är att många läkare ? trots att man som enkäten visade har en uppriktig vilja att ta ansvar för läkemedelskostnaderna ? har bristfällig information om kostnadskonsekvenserna av olika behandlingsalternativ.
Realistiska prisjämförelser är svårgenomförbara med de verktyg, främst FASS och Läkemedelsboken, som står till förfogande. NEPI föreslår därför bland annat att listor med prisjämförelser uttryckta i kronor per definierad dygnsdos tas fram (se även sidan 12).
En annan förklaring till skillnaderna mellan attityder och förskrivning kan vara att endast distriktsläkare deltog i enkäten, medan förskrivningsanalysen gällde recepten från samtliga läkare i respektive område.
? En tidigare NEPI-studie från Växjö visade att distriktsläkare i högre grad än andra läkare följer kommittérekommendationerna, även om många verkar tro att motsatsen gäller. En del av skillnaden mellan attityd och beteende kan alltså bero på att sjukhus- och privatläkare har en lägre följsamhet till listorna, säger Arne Melander.
Tidig bedömning viktig
Enkäten innehöll också ? vilket kritiserats från flera håll ? en fråga om det vid studiens genomförande ännu inte lanserade preparatet Nexium. De flesta läkare visade sig redan ha en bestämd uppfattning om medlet, trots att det alltså ännu inte bedömts av läkemedelskommittéerna. säger Arne Melander.
? Detta visar att det är mycket viktigt att kommittéerna så tidigt som möjligt gör en bedömning av nya preparat, inte minst av de medel som kan tänkas få en omfattande försäljning.
Dyrare behandling är inte självklart bättre än billig
I Socialstyrelsens senaste rapport om läkemedelsanvändningen har man speciellt intresserat sig för genusskillnaderna. Som är stora.
Under 2000 kostade kvinnors läkemedel 21 procent mer än männens, 10,5 miljarder kronor respektive 8,6 miljarder kronor. Det förskrevs 60 procent fler dygnsdoser (DDD) till kvinnor än till män, 2 316 miljoner DDD jämfört med männens 1 495 miljoner DDD.
De mest markanta skillnaderna ser man för medel mot depression och annan psykisk ohälsa och för läkemedel mot smärta. Antidepressiva förskrivs till exempel nästan dubbelt så ofta till kvinnor som till män.
Kostnaden per förskrivet läkemedel är däremot ungefär 20 procent högre för män än för kvinnor.
Mer läkemedel per recept
? Skillnaden beror främst på att män får en större mängd läkemedel förskrivet per recept än kvinnorna. Män får också modernare, dyrare behandling än kvinnor, säger Ingrid Schmidt på Socialstyrelsens läkemedelsenhet.
Tidigare undersökningar har indikerat att sannolikheten att få ett nyare och därmed dyrare läkemedel förskrivet är större för män än kvinnor. Speciellt när det gäller hjärt-kärlsjukdom.
Läkemedel mot högt blodtryck förskrivs till exempel i lika stor utsträckning till båda könen. Men männen fick snabbare tillgång till de nya läkemedelsgrupperna som ACE-hämmare och kalciumflödeshämmarna. Samtidigt konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport att de flesta experter fortfarande är överens om att betablockerarna och diuretika har den bästa dokumenterade förebyggande effekten mot hjärt-kärlsjukdom.
För lite ACE-hämmare
? Men när det gäller behandling av hjärtsvikt är det sannolikt så att fler kvinnor än de som idag behandlas skulle ha nytta av ACE-hämmare, säger Ingrid Schmidt.
Socialstyrelsen har i en ny studie jämfört förskrivningen av dyra respektive billiga läkemedel mot depression, magsår, höga blodfetter och smärta.
? Det finns en tendens att välja dyrare läkemedel till män. Men skillnaderna är mindre än 1994, säger Ingrid Schmidt.
Och påpekar hon, dyrare läkemedel innebär inte självklart bättre behandling.
Skärpt kontroll vid receptexpediering
Frågan aktualiserades efter ett Lex Maria-ärende där ett apotek i Stockholm expedierat ett läkemedel som hade en 20 gånger för hög dos angiven på etiketten. Socialstyrelsen menar att reglerna på apoteken är för oklara.
Enligt Thony Björk på Apoteket är man sedan tidigare igång med en översyn av reglerna. Det kommer troligen att resultera i en skärpning av föreskrifterna.
I dag finns manualer för vilka de respektive apotekscheferna ska ta upp i sina lokala instruktioner för receptexpediering. Reglerna kan alltså se olika ut över landet.
Socialstyrelsen menar att det måste finnas tydliga skriftliga instruktioner för vilka kontroller som ska göras när ett läkemedel lämnas ut, vem som har ansvaret och vad som ska ingå i den information som lämnas till patienten.
Resistens för linezolid rapporterad
Fem fall av resistens mot vankomycinresistenta stammar av Enterococcus faecium har rapporterats för linezolid (Zyvox). De fem fallen, som inträffande i USA i slutet av förra året, rapporterades i tidskriften The Lancet (2001;357:1179). I Storbritannien där linezolid godkändes i början av året har inga fall av resistens rapporterats.
Linezolid är ett oxazolidinonantibiotika som används för att behandla infektioner orsakade av vankomycinresistenta E. faecium, lunginflammation samt infektioner i hud och mjukvävnad.
Den resistens som beskrivs gäller patienter med svåra enterokockinfektioner, proteser och infektionsställen som inte kan behandlas kirurgiskt. Fyra av patienterna hade blivit transplanterade och alla fem hade fått långa kurer av linezolid (21 till 40 dagar). Tre av patienterna svarade på linezolid i början av behandlingen.
Professor Ragnar Norrby på Smittskyddsinstitutet tycker inte att resistensrapporterna är allt för oväntade.
?Det handlar om enterockockinfektioner som är svåra att behandla. Det finns fortfarande inget som tyder på att resistens skulle utvecklas mot andra typer av bakterier. Men helt säker kan man naturligtvis aldrig vara, bakterier är ju bra på att överlista angrepp.
Han menar att de rapporterade fallen är mycket få med tanke på att så många behandlats. För de svåra fallen av sjukhusinfektioner kommer läkemedlet bli ett tillskott i behandlingen. En bredare användning kommer det dock inte att bli frågan om, det kommer om inte annat priset att sätta stopp för.
Pharmacia betonar att rapporten om resistens gällde en liten grupp mycket allvarligt sjuka patienter och att 60 000 patienter runt om i världen redan behandlats med linezolid.
?Det handlar bara om vankomycinresistenta enterkocker och det finns inga bekräftade fall av resistens hos andra bakterier, säger Petra Eurenius informationschef på Pharmacia Sverige.
Företaget räknar med att linezolid kommer att bli godkänt i Sverige och övriga Europa i slutet av sommaren.
Apoteket backar om läkemedelsleveranser
Förslaget utgjorde den mest kontroversiella delen i företagets planerade satsning på så kallade distansapotek, och har gett upphov till en intensiv debatt.
? Vi avstår från leveranser för lagerpåfyllnad på apoteken. I övrigt kvarstår planerna på distansapotek med uppgift att ombesörja hemleveranser, dosdispensering, leveranser till apoteksombud, akutleveranser med mera, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket.
Den 3 maj presenterade Apoteket ett förslag med denna innebörd för Konkurrensverket.
Vågar inte fira
På Kronans Droghandel (KD) hade man vid denna upplagas pressläggning inte tagit del av Apotekets ändrade planer i detalj, men väl hört talas om planerna ryktesvägen och via media.
? Vi vågar inte fira förrän Konkurrensverket sagt sitt. Det är mycket angeläget att vi får ett beslut därifrån som klargör vad begreppet detaljhandel egentligen omfattar, säger Annika Alström, informationschef på KD.
Akutleveranserna av läkemedel till apoteken ? som motsvarar en mycket liten del av de totala leveranserna från KD och Tamro ? ska enligt Apotekets förslag ske från distansapoteken och inte från partihandeln som idag.
? Det här är inte bra. Vi tolkar det som en utvidgning av monopolet och ett första steg mot att Apoteket tar hand om hela partihandeln.
Annika Alström är också kritisk mot att Apotekets vd Stefan Carlsson i ett internt brev hävdat att det reviderade förslaget bland annat är frukten av ?diskussioner med nuvarande partihandlare?.
? Några sådana diskussioner har KD inte deltagit i.
Existens inte hotad
På Tamro är man mer öppet positiva till Apotekets reträtt, även om man inte heller här hade tagit del av det ändrade förslaget när denna tidning trycktes.
? Visst känns det bra att Apoteket ändrar planerna, i och med detta är vår existens inte hotad. Jag tolkar det man sagt som att det inte behöver bli några större förändringar i vår nuvarande verksamhet, säger Bengt Persson, vd för Tamro Sverige.
Förslaget innebär att partihandeln får fler leveransställen än idag
? ett tiotal distansapotek tillkommer enligt planerna. Thony Björk betonar dock att Apoteket kommer att ställa högre krav än idag på leveransfrekvens, packningssätt med mera.
? Vi kommer sannolikt att behöva färre leveranser från partihandeln tack vare ett nytt lagerstyrningssystem.
Klarare bild
På Konkurrensverket anser man nu att bilden av vad Apoteket planerar klarnat.
? Modifieringen innebär ett betydligt mindre ingrepp i partihandelsverksamheten än vad man tidigare aviserat, säger Morgan Pettersson som handlägger ärendet.
Han hoppas att verkets slutliga bedömning skall vara färdig innan maj månads utgång.
Staten står för 25 procent
I avtalet mellan staten och landstingen om fördelningen av läkemedelskostnaderna får landstingen 56,1 miljarder kronor.
De första 1,5 miljarderna som läkemedlen kostar utöver detta står landstingen för. Mellan 1,5 miljarder och 3 miljarder betalar staten 25 procent. Mellan 3 och 5 miljarder betalar de 50 procent osv.
Så skulle det ha stått i artikeln ?Staten har fortsatt ansvar?? i förra numret av Läkemedelsvärlden.
Nytt läkemedel för lungsjuka
Det nya Spiriva är inlämnat för godkännande i Europa och väntas bli godkänt i mitten av nästa år.
Spiriva tillhör samma substansklass som Atrovent (ipratropium). Det verkar i det parasympatiska nervsystemet genom att binda till och hämma muskarinreceptorerna M3 och M1. Receptorerna är viktiga för bronkkonstriktion och slemproduktion.
Mer klinisk dokumentation
Claes-Göran Löfdahl är professor i lungmedicin vid Lunds universitetssjukhus. Han är positiv till det nya preparatet.
? Jämfört med Atrovent har Spiriva längre effekt, minst 24 timmar, vilket gör att det förmodligen räcker att medicinera en gång per dygn. Preliminära data tyder också på att Spiriva tycks göra sjukdomen stabilare, det blir färre försämringsperioder och färre akutbesök.
Claes-Göran Löfdahl är noga med att understryka att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser, men att varje nytt läkemedel för kol-behandling är välkommet eftersom dagens läkemedel ofta har sämre effekt hos kol-patienter än på astmapatienter.
Det beror enligt Claes-Göran Löfdahl på att kol till skillnad från astma inte orsakas så mycket av bronkmuskelsammandragningar och inflammation som svarar bra på inhalationssteroider. Istället beror kol av att lungan blivit slapp och av att de små luftvägarna påverkas av en inflammation som i dag inte är lika lättbehandlad som den vid astma.
Enligt ett pressmeddelande har läkemedlet testats på cirka 3000 patienter i kliniska prövningar. Ytterligare ett antal kliniska studier kommer att genomföras.
Samband mellan trombos och p-piller utreds
Varför vissa kvinnor drabbas av trombos till följd av p-piller eller hormonell substitutionsterapi, ska undersökas i en svensk fall-kontroll-studie i Läkemedelsverkets regi.
Undersökningen som inleds nästa år ska belysa samspelet mellan olika riskfaktorer som till exempel genetisk disposition, livsstil och ålder. Om tre till fyra år beräknas de första resultaten vara klara.
Flest antidepressiva bland förgiftningar
De antidepressiva medlen venlafaxin, sertralin, mirtazepin och fluoxetin dominerar stort sammanställningen över förgiftningar som inrapporterades till Giftcentralen förra året.
Giftcentralen sammanställer varje år en lista på inrapporterade intoxikationer. Av 303 epikriser rörande läkemedelsförgiftningar med nya substanser stod dessa fyra antidepressiva för 139 stycken.
Debatt om statiner vid osteoporos
Användning av lipidsänkande statiner i doser som används i klinisk praxis reducerar inte risken för frakturer som beror på benskörhet. Det visar en ny studie som publicerats i JAMA (2001;357:1850). Studiens resultat går därmed emot tre andra studier som publicerades förra året. Hittills har totalt sju studier som undersökt effekten av statiner på frakturrisk publicerats. Tre har visat en minskad risk och fyra har det inte.
Inga åtgärder mot solskyddskrämer
Nyligen publicerades en schweizisk studie som tyder på att flera vanliga solskyddsfilter har hormonstörande effekt. Forskarna menar att detta bör undersökas närmare, en åsikt som stöds av Läkemedelsverket. Däremot tycker inte Läkemedelsverket att laboratorieresultaten i dagsläget motiverar några åtgärder mot användningen av solskyddsmedel som innehåller UV-filter.
Nya storfusioner på väg
Enligt Dagens Industri har amerikanska Merck (MSD) lagt ett bud på Schering Plough. Budet ska vara värt 91 miljarder dollar, motsvarande cirka 933 miljarder kronor. Schering-Plough har tidigare avvisat två bud från Merck under de senaste två åren. Inom branschen spås även en helschweizisk affär där Novartis ska lägga bud på Roche.