Amerikanska FDA, ska se över riktlinjerna för reklam för receptbelagda läkemedel. Sedan 1997 är det tillåtet att göra reklam direkt till konsumenterna utan att berätta om biverkningarna. Det räcker att hänvisa den informationen till en hemsida eller ett telefonnummer. De senaste åren har reklamen ?direkt till konsumenterna? ökat explosionsartat. Förra året använde läkemedelsföretagen 1,7 miljarder dollar på tv-reklam. Den summan var nära noll tio år tidigare.
Månads arkivering juni 2001
Nytt sätt att mäta absorption
Med datorbaserade metoder kan man med hög precision förutsäga hur läkemedel kommer att absorberas av kroppen.
Den metod som Patric Stenberg presenterar i en avhandling vid Uppsala universitet utgår från samband mellan molekylers strukturer och deras absorptionsegenskaper. Utifrån studier av dessa samband konstrueras teoretiska modeller för tarmabsorption. Med hjälp av datormodellerna kan man förutsäga hur kroppen kommer att ta upp ett läkemedel redan när det befinner sig på ritbordet, alltså innan molekylerna syntetiseras.
Biotekniken lyfts fram
Biotekniken ska få en framträdande position inom EU. En av nyheterna från Stockholmsmötet är att biotekniken lyfts in som en prioriterad del vid sidan av den allmänna tilltron till telekommunikationer, elektronisk handel och IT.
Kommissionen och ministerrådet får uppdraget att undersöka hur den europeiska bioteknikindustrin kan stärkas för att mäta sig med konkurrenterna, framförallt USA och Japan.
Jävsfrågan tas upp inför nästa LB
I höstas uppmärksammade SVT:s Reportrarna frågan om eventuella bindningar till läkemedelsindustrin hos de experter som utformar Läkemedelsboken (LB). Företagets vd Stefan Carlsson uppgav sedermera i Läkemedelsvärlden 12/00 att frågan skulle tas upp i nästa omgång inbjudningar till författarskap.
Detta har dock av förklarliga skäl inte genomförts inför den nya utgåva av LB som nyligen publicerades. Enligt Signe Bogentoft, redaktör för Läkemedelsboken, var arbetet med LB 01/02 i princip redan slutfört när jävsfrågan kom upp, och den kommer därför att tas upp i utskicken först inför LB 03/04.
Fortsatt utredning av flunitrazepam
Från första maj återfinns flunitrazepam (Rohypnol) i samma förteckning (II) som till exempel morfin och amfetamin. Förskrivningen av preparatet blir därmed restriktivare.
Men det finns diskussioner på departementsnivå om att förbjuda flunitrazepam helt.
? Vi har en mer inofficiell arbetsgrupp som ska se om det finns några ytterligare åtgärder man kan göra för att komma åt missbruket av flunitrazepam, säger Anders Perklev på justitiedepartementet.
Bland dessa är avregistrering en av många.
? Men innan och om det kom-mer att fattas några ytterligare beslut behövs det mer underlag för att avgöra om preparatet behövs, dess farlighet och vad man kan göra för att komma åt den illegala hanteringen.
Ny bro mellan forskare och läkemedelsindustri
Karolinska Innovation AB har tillsammans med Teknikbrostiftelsen startat Actar AB. Företaget har flera av landets universitet som ägare; Göteborg, Uppsala, Lund, Stockholm, Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet.
Initiativtagare är KI-forskaren Gunnar Norstedt, professor vid institutionen för molekylär medicin.
Tanken är att Actar ska fungera som en bro mellan akademisk forskning och industriforskning. Företagets affärsidé är att ge forskaren en affärsmässig bedömning och en experimentell utvärdering av upptäckten och vilka möjligheterna är för att utveckla ett nytt läkemedel.
Ska hjälpa forskare längre
Man kommer att erbjuda en automatiserad screening, något som normalt inte finns inom akademien idag eftersom det är för dyrt. Behovet av screening har accelererat på senare tid bland annat till följd av genomforskningen.
Actar ska hjälpa forskaren att driva sina upptäckter längre än vad som är möjligt att göra på egen hand och bättre utvärdera idén innan man kontaktar ett läkemedelsföretag. Forskaren har också möjlighet att vara delaktig i projektet längre än man normalt kan idag genom ett fondsystem som innebär att forskaren blir delägare i företaget.
Idag består Actar av Karl-Olof Borg, VD, och en nyrekryterad styrelse samt ett vetenskapligt råd. Karl-Olof Borg har tidigare bland annat arbetat 15 år som forskare på Astra och Pharmacia. Även Gunnar Norstedt har ett förflutet inom Pharmacia&Upjohn.
Man räknar med att snart vara 15 personer på företaget.
? Vi hoppas få in nytt kapital genom riskkapitalmarknaden och tror att intresset är stort för den här typen av bolag, säger Gunnar Norstedt.
E-postrecept måste hämtas på vårdcentral
På Segeltorps vårdcentral i södra Stockholm provar man på försök att använda e-post när man behöver förnya sitt recept. Läkaren kan skicka receptet direkt till apoteket men gör det inte av ekonomiska skäl.
Man måste i stället själv hämta det utskrivna receptet och gå med det till apoteket.
Anledningen är att vårdcentralen annars går miste om de 40 kronor som patienten betalar för att få sitt recept förnyat.
Jämförpriser på läkemedel ska hjälpa kommittéerna
Inom kort publicerar NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, en rapport där man lanserar jämförpriser på läkemedel mätt som kronor per definierad dygnsdos (DDD). Bakgrunden är samhällets stadigt ökande läkemedelskostnader och i synnerhet avsaknaden av instrument för kostnadsmedvetna val av läkemedel.
? Det är i dagsläget mycket svårt för läkare och kommittéer att jämföra priser på läkemedel, säger professor Lars G Nilsson, styrelseordförande i NEPI och en av författarna till rapporten.
? FASS duger inte eftersom man där har priserna uppdelade på alla beredningsformer, styrkor och förpackningar, och Läkemedelsbokens staplar anger vad ett enskilt recept kommer att kosta. Därför har vi skapat detta mer övergripande mått.
Rapportens målgrupp är främst läkemedelskommittéerna. Genom den lista på 1228 preparat som utgör huvuddelen av rapporten är det tänkt att kommittéerna ska kunna beräkna kostnadseffekter av olika rekom- mendationer. I rapporten har kronor per DDD beräknats utifrån försäljningen för varje läkemedel i kronor och DDD från år 2000.
För- och nackdelar
I rapporten framhålls både för- och nackdelar med konceptet kronor per DDD. På pluskontot anges att måttenheten är enkel, att den möjliggör simuleringar av kostnadseffekter för olika rekommendationer och att måttet ringar in de verkliga kostnadsskillnaderna mellan olika läkemedel. Som nackdelar anges att tolkningen av data för nya läkemedel kan vara vansklig när förskrivningen inte stabiliserats och att jämförpriset inte är dagsaktuellt utan avser förhållandet från ett tidigare år.
I rapporten anges värden på preparatnivå i form av medelvärden av alla styrkor, beredningsformer, förpackningsstorlekar och eventuella parallellimporter. Detta gör enligt författarna måttet attraktivt som underlag för rekommendationslistor, men omöjliggör samtidigt jämförelser av exempelvis originalläkemedel mot motsvarande parallellimporterat medel. Trots nackdelarna anser rapportförfattarna att kronor per DDD är den hittills bästa enheten för prisjämförelser av läkemedel.
Med tanke på de häftiga reaktioner som kom från industrin när prisjämförelser introducerades i Läkemedelsboken i början av 90-talet kommer rapporten enligt Lars G Nilsson troligen inte att väcka någon större entusiasm i detta läger, men han hoppas på ett mer positivt mottagande från läkemedelskommittéerna.
?Oerhört grovt mått?
David Andersson, Director of Governmental Affairs vid Astrazeneca, är inte kategoriskt avvisande men knappast positiv till konceptet. Enligt honom är kronor per DDD ett oerhört grovt mått.
? Jag har svårt att förstå vem som efterfrågat detta och jag är tveksam till att kronor per DDD gör att man kommer så mycket närmare sanningen. Enligt NEPI:s beräkningsmodell handlar det om jämförkostnader och inte jämförpriser.
? Enligt NEPI visar måttenheten kronor per DDD på kostnadsskillnader mellan olika läkemedel, som man sedan kan väga mot preparatens för- och nackdelar. Jag tycker nog att ordningen borde vara den omvända, preparatets egenskaper borde vara den första faktorn att ta ställning till. Ändå är detta ett intressant inlägg i debatten som NEPI ska ha all credit för, och det är ärligt att man räknar upp såväl fördelar som nackdelar, säger David Andersson.
Vi tycker:
Är det rimligt att läkemedel mot fetma
och impotens inte ska subventioneras?
Anders Hernborg, distriktsläkare på VC Centrum i Laholm
? Beslutet är förmodligen nödvändigt. Vi har inte råd med läkemedel på löpande räkning. Möjligen kan det ha en pedagogisk effekt på oss i den förskrivande läkarkåren. Xenical måste visa resultat på hårda ändpunkter, inte bara modest effekt på surrogatvariabeln kilo. Det finns gränser för hur mycket subventionen kan få växa. Prisbildningen kan påverkas positivt genom en tydligare marknadssituation för just dessa preparat. Det är ett modigt
politiskt beslut som kan starta nödvändiga processer hos politiker, förskrivare och allmänhet.
Barbro Westerholm, ordförande i Sveriges pensionärsförbund
? Ja, beslutet är väl underbyggt av Läkemedelsverket. Vi måste av ekonomiska skäl både prioritera och sikta in oss på att subventionerna endast sådant som håller när det gäller såväl nytta som risker som hälsoekonomi.
Ulf Edstedt, vd i Läkemedelsindustriföreningen LIF
? Nej, förändringen har inte gjorts med omtanke om patienterna. Den innebär att inom sjukvården är patienter som har medicinskt behov av dessa läkemedel inte längre prioriterade. Att ställa den ena patientgruppen mot den andra urholkar förtroendet för våra generella försäkringssystem. Plånboken avgör i fortsättningen vilken medicinsk behandling dessa patienter kommer att ha råd med. Det måste vara fel väg att uppnå besparningar i läkemedelssubventioneringen på.
Carola Lemne, vd på Danderyds sjukhus AB
? Min huvudsakliga invändning kring detta är vad man väljer att kalla ?livsstilssjukdomar?. Varför skulle till exempel uttalad fetma, som vi i dag vet leder till bland annat diabetes och förkortar livet, inte subventioneras medan behandling av andra tillstånd som också delvis betingas av individens eget beteende, till exempel förhöjda blodfetter, subventioneras? Det som bör avgöra subventionering är hälsoeffekten, inte en arbiträr ?livsstilsstämpel?.
Björn Lindeke, vd för Apotekarsocieteten
? Ökade kostnader ställda mot ändliga resurser går inte ihop. Man måste prioritera, det vill säga välja bort. Processen är svår, men rätt genomförd blir resultatet att man avstår från det minst angelägna. Att välja bort orlistat torde vara lätt eftersom produkten knappast är prisvärd. Dess bidrag till terapin är marginell. Beträffande sildenafil så saknas inte effekt men imagen kring preparatet såväl som indikationsområdet har tyvärr resulterat i raljerande samt oseriös och kostsam läkemedelsförskrivning. Man har inte tagit sitt ansvar.
Nordiskt nej till att odla embryon för forskning
Den nordiska kommittén för bioetik har sagt nej till att byta ut embryons arvsmassa genom så kallad kärnöverföring. Däremot säger man ja till att forska på stamceller som tagits från embryon som blivit över vid provrörsbefruktning. Därmed har den nordiska kommittén för bioetik, som leds av den svenska professorn Gisela Dahlquist i Umeå, dragit upp riktlinjerna för en nordisk bedömning av stamcellsforskningen.
Kommittén är dock inte enig. De norska representanterna ville helt stoppa all stamcellsforskning på embryon. Det nordiska beslutet följer också de principer som redan finns inom EU. Däremot går kommittén mot det uppmärksammade beslutet i Storbritannien i höstas att tillåta byte av arvsmassa i embryon.
Staten har fortsatt ansvar för läkemedelsnotan
Ursprungligen var tanken att landstingen redan 1998 skulle ha övertagit ansvaret för läkemedelskostnaderna. Senaste budet var att reformen skulle ha genomförts från och med i år.
Men i det avtal som nyligen skrivits på skjuts detta åter på framtiden. Här slås istället fast att staten och landstingen ska ha ett fortsatt gemensamt ansvar för notan.
Åtminstone till våren 2004 då parterna träffas igen för att träffa en överenskommelse om landstingens ersättning från och med 2005.
Statens tolkning
? I de skrivningar som finns har man talat om ett nytt ersättningssystem. Men att landstingen ska ta över kostnadsansvaret har hela tiden varit statens tolkning, säger Marianne Boivie, projektledare på Landstingsförbundets läkemedelsenhet.
Så även om det varit riksdagens och regeringens linje är det inte något som man från landstingens sida sett som självklart.
? För landstingen är det omöjligt att härbärgera kostnaden för läkemedelsförmånen inom ramarna för det generella statsbidrag som utgår till sjukvården.
? Vad vi hela tiden fört fram är att om vi ska ha kostnadsansvar måste vi också kunna påverka kostnaderna, säger Marianne Boivie som är en av de från landstingsförbundets sida som förhandlat fram det nya avtalet.
Därför är hon nöjd med att det i den nya överenskommelsen slås fast att landstingen ska ges ett betydande inflytande i den av utredaren Olof Edhag föreslagna
Läkemedelsförmånsnämnden
som i framtiden ska fatta beslut kring vilka läkemedel som ska subventioneras.
I det avtal som nu skrivits på får landstingen 56,1 miljarder kronor. För kostnader som överskrider det beloppet ska en slutreglering ske våren 2005.
De första 1,5 miljarderna som läkemedlen kostar utöver den avtalade summan står landstingen för.
Mellan 1,5 och 3 miljarder betalar landstingen 25 procent. Mellan 3 och 5 miljarder betalar de 50 procent och för alla kostnader över 5 miljarder 75 procent. Något tak finns inte i avtalet.
Allt fler kräver ersättning för läkemedelsskador
? Tidigare år har vi haft runt 4?500 anmälningar, i år verkar vi komma upp i kanske 8?900, säger Ralf Blomgren, vd i Läkemedelsförsäkringsföreningen.
Efter några uppmärksammade fall i media av skador orsakade av läkemedel, bland annat p-piller, har nu Läkemedelsförsäkringsföreningen aktivt börjat göra reklam för sin verksamhet. Man har bland annat startat en hemsida, www.lakemedelsforsakringen.nu
? Inom industrin tycker vi det är bra om folk får kännedom om att företagen frivilligt tecknat en försäkring för deras, patienternas räkning, förklarar Ralf Blomgren varför man nu mer aktivt sprider kännedom om försäkringen.
Läkemedelsförsäkringen är en frivillig överenskommelse mellan läkemedelsföretagen och gör det möjligt för den som blivit skadad av ett läkemedel att få ekonomisk ersättning.
Många missar ersättning
? Med tanke på att Läkemedelsverket får in cirka 3000 biverkningsrappporter årligen måste man dra slutsatsen att det är många patienter som går miste om en ersättning de faktiskt har rätt till, säger Ralf Blomgren.
Av anmälningarna tidigare år har i snitt 35 procent behandlats positivt.
? För att en ersättning ska komma i fråga ska skadan bland annat bedömas vara värre än grundsjukdomen. Den som till exempel får en svår magblödning av att ha tagit acetylsalicylsyra mot sin huvudvärk kan därför ligga bättre till än den som har en svår grundsjukdom.
Den som får ersättning från Läkemedelsförsäkringen förbinder sig att inte driva saken vidare i domstol eller kräva ersättning från företaget som tillverkat läkemedlet.
Medicinera i förväg
Göran Alsterlind, konsult med inriktning på hälso- och sjukvårdsfrågor, är positivt inställd till en utökad verksamhet med förebyggande läkemedelsbehandling.
? Egentligen borde all sjukvård vara inriktad på att arbeta mer förebyggande. Det är tragiskt att folk ska behöva bli sjuka innan de får hjälp. Dagens sjukvård är uppbyggd utifrån akutvårdens behov. Något som har fått konsekvensen att vi har onödigt många patienter med kroniska sjukdomar.
Rädslan att läkemedelsindustrin ska tjäna mer pengar får inte stå i vägen för att människor ska få bättre förebyggande behandling, menar han. Redan idag använder vi läkemedel för att förhindra att vi ska drabbas av sjukdomar.
? Vi gör det till exempel genom att ta mediciner mot hypertoni som i längden kan resultera i infarkter och ökad belastning av njurar och hela organsystemet. Det är en allmän uppfattning att det är riktigt att använda läkemedel för att förebygga högt blodtryck och dess följdsjukdomar. Det finns en rad områden i den medicinska litteraturen som stödjer uppfattningen att det är riktigt att ta mediciner för att förhindra nya sjukdomar. Samtidigt finns det exempel där sådan behandling kan ifrågasättas, på grund av dålig effekt, till exempel vid urkalkning av skelettet.
Etiska frågeställningar
Nya landvinningar inom den medicinska vetenskapen har gett oss kunskaper som skapar många besvärliga etiska frågeställningar.
? Det sker stora hormonella förändringar i kroppen när vi åldras. Mycket av det kan vi korrigera genom att tillföra olika ämnen. De som idag är nyfödda har möjligheter att leva ett avsevärt längre liv än de som redan är gamla. Frågan är om vi i förebyggande syfte ska ge behandling för att folk ska få bättre livskvalitet och längre liv, eller om vi ska acceptera åldrandet som en naturlig process.
Att ta piller i flera år för att förebygga ohälsa fast vi inte är sjuka är en utveckling som för många kan te sig skrämmande. Samtidigt kan de positiva effekterna på hälsan bli så stora att vi inte kan bortse från våra möjligheter.
? Om vi börjar i tid kanske vi inte behöver använda läkemedel i så stor utsträckning. Det finns andra metoder. Samtidigt tycker jag att denna utveckling har stöd i WHO:s devis om att skapa hälsa för alla. Den går ut på att vi ska utöka livslängden och samtidigt förbättra livskvaliteten under de år vi lever.
De allt kortare patenttiderna på nya läkemedel har gjort att det blir mer angeläget att snabbt få ut nya och bättre mediciner på marknaden, menar Göran Alsterlind.
? Det gör att risken för att göra misstag ökar, till exempel genom att läkemedel används med bredare indikation än vad de borde. En mer positiv konsekvens är att de snabbare blir tillgängliga till lägre pris i länder med sämre ekonomi.
Den medicinska forskningen visar att det finns anledning att plädera för förebyggande medicinering inom en rad områden.
? Om vi tittar på dagens sjukdomspanorama är det viktigt att kunna förebygga alla kroniska och livshotande sjukdomar, till exempel cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom finns det stort behov av att ta fram nya antibiotika mot olika infektioner. Sedan har vi de stora folksjukdomarna där förebyggande behandling skulle kunna förbättra folkhälsan. Det gäller till exempel hypertoni, allergi och diabetes. Men det går att göra mycket för att motverka utvecklingen av dessa sjukdomar utan att använda läkemedel. Samhället skulle tjäna mycket pengar på lång sikt om det arbetade mer förebyggande. Tyvärr finns det inga ekonomiska incitament för att tänka långsiktigt. Vi måste komma ifrån den ökande ?räknenissementaliteten? och basera våra handlingar på en humanitär syn om att människans liv är okränkbart.
Påverkar försäkringen
Göran Alsterlind spår en utveckling där försäkringsbolagen i framtiden har synpunkter på försäkringstagarnas medicinering, till exempel att de får lägre premier om de förbinder sig att använda vissa läkemedel.
? I USA finns redan en företeelse som går under benämningen ?Health Maintenance Organization?, och har vuxit under 90-talet. Det är ett samarbete mellan försäkrings- och vårdlevererande bolag. Bland annat är de inriktade på förebyggande behandling för att minska antalet höga sjukvårdsräkningar, till exempel genom att ta fram olika träningsprogram. Än så länge har det inte gått så långt att de kräver förebyggande medicinering. Däremot har organisationerna kontrakt med flera läkemedelsförsörjningsorganisationer, Pharmaceutical Benefits Managers, om att leverera läkemedel till patienterna, till exempel via telefon- och Internetapotek. USA ligger flera år före oss när det gäller att förstå vikten av en nära kontakt med patienten vid förebyggande behandling.
Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen, menar att det finns mycket att tjäna på förebyggande läkemedelsbehandling.
? Men det är ju inte alltid landstinget som sparar pengar utan det kan ofta vara andra delar av samhället. Det leder till exempel till stora kostnader om en yrkesverksam person blir utslagen i perioder på grund av migrän. Samtidigt är inte läkemedel det enda saliggörande. Andra insatser kan vara minst lika viktiga. Jag tror inte på en utveckling som går ut på att duscha samhället med mediciner.
Samtidigt påpekar Håkan Mandahl att meningarna inom det medicinska skrået går i sär vad gäller effekten av förebyggande läkemedelsbehandling.
? Det finns mer empiri än forskning i det här fallet. En uppfattning är att det kan ge god effekt i det enskilda fallet, men att det inte är motiverat med massbehandling. Risken med svåra biverkningar vid långtidsbehandling tror han är hanterbar.
? De brukar uppträda tidigt i en behandling, och då är det viktigt att patienten tar kontakt med läkaren och får ett nytt läkemedel. Efter en tid vänjer sig kroppen vid substanserna. Ett problem är de så kallade sena biverkningarna som kan dyka upp först efter 5-6 år. Blodproppsbildning för patienter som använder p-piller är ett exempel. Samtidigt är det inte speciellt vanligt vid behandling av de vanligaste folksjukdomarna.
Piller hela livet
Lena Westin, som är chef för Kilen, Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa, är betydligt mer rädd för att patienter som under lång tid tar läkemedel i förebyggande syfte ska råka ut för ovälkomna biverkningar.
? Vi vet ännu för lite om vilka långtidseffekter och biverkningar som kan uppträda efter flera års användning. Innan det kan bli aktuellt måste vi bli bättre på att ge mer specifik och individuell behandling.
Hon befarar att en ökad läkemedelsanvändning i förebyggande syfte gör att samhället inte satsar tillräckligt med resurser på alternativa terapier och till exempel hälsosamma bostäder, god mathållning och minskade klassklyftor som, enligt henne, har positiva effekter på folkhälsan.
? Jag är oroad över den utvidgade användningen av läkemedel som vi har sett den senaste tiden. Är hela livet en sjukdom som ska behandlas av läkemedel? Skräckscenariot blir att vi tar piller från vaggan till graven.
Lyckat försök med generisk substitution i Västerbotten
Besparingen i Västerbotten med generisk substitution blev drygt 600000 kronor under sista kvartalet år 2000. Det är en ökning med nästan 200 procent jämfört med samma kvartal 1998. Under förut-
sättning att följsamheten inte förändras blir det en årlig besparing om 2,4 miljoner kronor.
? Tack vare projektet har Västerbotten uppnått den klart största andelen i landet av generika avseende dessa tio läkemedels-
substanser, säger Jan-Erik Ögren, projektledare och apotekschef på sjukhusapoteket i Skellefteå.
Bra samarbete sparar pengar
För att förklara varför Västerbotten lyckades så bra, vill Jan-Erik Ögren lyfta fram det goda samarbetet mellan vårdcentralerna och apoteken i Västerbotten.
? Det är ett litet område och vi har hållit på med olika samarbeten i trettio år. Vi har en hög kontinuitet och därför blir det lättare att få igång nya samarbeten mellan läkare och farmaceuter.
Försöket med generisk substitution i Skåne under 1999 syftade framför allt till att undersöka de inblandades attityder till bytet, inte att spara pengar.
? Vi begränsade oss till ett mindre antal preparat än i Skåne samt hade en hög anslutning av förskrivare. Vi försökte också få förskrivarna att skriva rätt från början, att direkt skriva det generiska preparatet.
Tio originalläkemedel med hög användning valdes ut till projektet. Ett erbjudande gick ut till förskrivarna i Södra Lappland och Skellefteå sjukvård att skriftligt godkänna att apoteket kunde byta ut de tio originalläkemedlen till motsvarande generika. Läkarna i Umeå sjukvårdsområde fick inte motsvarande erbjudande och fungerade därmed som kontrollområde.
Var fjärde månad fick läkarna statistik på hur följsamheten var på vårdcentralen. I Skellefteå låg den på mellan 95 och 49 procent. Motsvarande siffror för Södra Lappland var 86 och 31 procent och för kontrollen, Umeå, låg intervallet mellan 52 och 16.
Vill utöka listan
Enligt Jan-Erik Ögren har projektet mottagits mycket väl av läkarna.
? Vi kontaktade förskrivarna i förväg och så många som 91 procent skrev under att farmaceuten får byta preparat efter dialog med kunden, säger Jan-Erik Ögren.
Flertalet läkare och farmaceuter anser att projektet kan fortsätta som en permanent arbetsmodell för att tillhandahålla generiska läkemedel. Drygt hälften av de läkare som besvarade enkäten tyckte också att listan med generiska utbyten kan utökas med fyra till fem preparat.
? I vårt förslag till uppföljning tycker vi att listan kan utökas med dessa preparat för att uppnå en ytterligare besparing, säger Jan-Erik Ögren.
4 minuter med…
Dirk Treiber
Det kan man kalla dålig tajming?
? Ja precis. Det kan man. Men vi styr inte över rabatteringen av läkemedel.
Hade ni ingen aning om att det skulle ske?
? Debatten känner vi förstås till. Men vi hade inte någon information om att det var på gång. Vi blev helt överraskade.
Samma dag som subventionen för läkemedel mot övervikt och impotens upphörde hade ni inbjudit till en presskonferens då Reductil skulle presenteras. Den ställdes in?
? Ja vi blev tvungna till det. Allt var ju redan känt, så det fanns inget intresse?
Vad gör ni nu?
? Det är inte så mycket vi kan göra. Vi accepterar förstås de regler som gäller och kan bara hoppas på att patienterna är beredda att betala mer för att få den medicinska behandlingen. För många är den en nödvändighet för att komma tillrätta med övervikten. Det vittnar många överviktiga om. Vi menar att det är en sjukdom och det gör ju många experter också.
? Behandling mot övervikt minskar också flera andra riskfaktorer som till exempel diabetes eller blodfettsrubbningar.
Ni kan ju sänka priset?
? Vi kommer inte att ändra vår prisstrategi. För oss handlar det om att erbjuda läkemedlet, det finns ju tillgängligt sedan mitten av april. Men det är synd att möjligheten till behandling nu blir en kostnadsfråga. För en del kan förstås lösningen vara att försöka få dispens.
Kraftsamling ska ge Europas läkemedels-
forskare vind i seglen
I november 2000 utgick en intresseförfrågan från EU-kommissionen om integrerade forskningsprojekt med anknytning till funktionsgenomik.
Den europeiska farmacifederationen EUFEPS (European Federation fot Pharmaceutical Sciences) initierade som svar på detta ett konsortium med fokus på läkemedels absorption, metabolism, toxicitet och fördelning i kroppen från ett proteinperspektiv.
I konsortiet ingår universitet från Österrike, Belgien, Danmark, Tyskland, Finland, Italien, Holland, Storbritannien och Sverige (Magnus Ingelman-Sundbergs forskargrupp vid Karolinska institutet). Flera myndig- heter deltar också liksom läkemedelsföretagen GlaxoSmithKline, Janssen och Novo Nordisk.
Konstellationen har begärt 7,5 miljoner euro för projektet, som bland annat syftar till att kartlägga läkemedelsrelaterade molekylära mekanismer och genetiska polymorfismer hos proteiner som har betydelse för läkemedels transport och bio- transformering. Konsortiet kan ses som ett steg i samma riktning som det större New Safe Medicines Faster-initiativet (se sid 46).
? I ett globalt perspektiv är dessa satsningar något helt nytt som på sikt kan göra Europa mer konkurrenskraftigt. På andra sidan Atlanten följer man utvecklingen noggrant, säger Hans Lindén, koordinator vid EUFEPS- sekretariatet i Stockholm.
Den 5 maj lämnar EU-kommissionen besked om projektförslaget från EUFEPS gått vidare till den andra ansökningsomgången, som kommer att äga rum i höst.