Läkemedelsföretaget Lilly kommer att begära att läkemedelsmyndigheten EMAs expertkommitté CHMP omprövar sitt beslut att säga nej till donanemab, företagets nya läkemedel mot tidig Alzheimers sjukdom. Det framgår av ett uttalande från företaget.
– Vi hoppas att vi genom omprövningsprocessen kan fortsätta våra diskussioner med myndigheten för att kunna erbjuda donanemab till de miljoner människor i Europa som lider av denna skoningslösa, dödliga sjukdom, säger där Iya Yuffa som är styrelseordförande i Lilly international.
Lilly framhåller i uttalandet också att läkemedlet redan är godkänt, under namnet Kisunla, i bland annat USA, Japan och Kina.
Risker med donanemab
CHMP:s negativa utlåtande om donanemab kom i fredags. Det liknar i mångt och mycket kommitténs första utlåtande om det närbesläktade läkemedlet lekanemab, som Läkemedelsvärlden rapporterade om i fjol.
Båda läkemedlen är monoklonala antikroppar riktade mot onormala ansamlingar, plack, av proteinet betaamyloid som finns i hjärnan hos Alzheimersjuka. De ges som regelbundna infusioner och kan hejda plackbildningen, rensa bort betaamyloid och bromsa demensutvecklingen.
Båda för också med sig en ökad risk för svullnad och blödningar i hjärnan. Dessa biverkningar går under samlingsnamnet Aria vilket står för ”amyloid related imaging abnormalities”. Ofta märks dessa bara genom att det just syns vid bildundersökning av hjärnan. Men de kan också ge symtom som huvudvärk och yrsel och i värsta fall även vara livshotande.
CHMP säger i sitt aktuella utlåtande att patienternas nytta av donanemab inte uppväger risken för dessa biverkningar.
Liknande för lekanemab
Samma sak sa kommittén från början även om ursprungligen svenskutvecklade lekanemab. Men där ledde företagets begäran om omprövning så småningom fram till en lösning som gjorde att CHMP kunde rekommendera godkännande för en smalare patientgrupp.
Frågan om lekanemab, med produktnamnet Leqembi, ligger nu hos EU-kommissionen som fattar det slutgiltiga beslutet.
Det CHMP gjorde med lekanemab var att utesluta den undergrupp av patienter som har störst risk för Aria. Den uteslutna högriskgruppen är de som har två kopior av genen ApoE4. CHMP rekommenderar att Leqembi får EU-godkännande mot tidig Alzheimers sjukdom hos personer med en eller ingen ApoE4-gen.
Dödlig biverkning i tre fall
Så frågan är om donanemab kan gå samma väg? Formuleringarna i CHMP:s utlåtande tyder på att det inte är självklart att det blir så.
Utlåtandet bygger på en studie med drygt 1 700 patienter med tidig Alzheimers sjukdom och betaamyloidplack i hjärnan. Där drabbades hela 36,8 procent av dem som fick Kisunla av Aria, jämfört med 14,9 procent i placebogruppen. I de flesta av fallen var biverkningarna symtomlösa. Men 1,6 procent av dem som fick läkemedlet fick allvarlig Aria. Hos tre personer ledde biverkningen till döden.
När CHMP analyserar enbart dem i studien som inte har ApoE4-genen – alltså den grupp som är känd för att ha lägst Ariarisk – var det fortfarande stora skillnader mellan Kisunlagruppen och placebogruppen. Aria inträffade här hos 24,7 respektive 12 procent.
Till skillnad från i fallet med lekanemab blev risken, enligt CHMP, alltså inte tillräckligt liten för att nyttan ska överväga ens i den allra smalaste patientgruppen utan ApoeE4.
