Regeringen beslutade i dag om ett förslag om skärpta straff och tydligare regler i etikprövningslagen, den lag som ska skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Lagförslaget lämnas till riksdagen på tisdag.
– Alla personer som deltar i forskning ska känna sig trygga. Den här propositionen är en direkt följd av de transplantationer av konstgjorda luftstrupar som utfördes på Karolinska i den så kallade Macchiarini-skandalen, sade Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, i en TT-intervju.
För att forska på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter behöver forskare redan i dag först skicka in en ansökan om etikprövning till Etikprövningsmyndigheten. Att forska utan godkännande från myndigheten är straffbart.
Om den nya propositionen klubbas av riksdagen höjs maxstraffet för den som ”uppsåtligen utför forskning utan etikgodkännande” från dagens sex månader till två år. Därmed förlängs även preskriptionstiden från två till fem år.
Utredningen om det forskningsetiska regelverket tillsattes 2017 och lämnade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, sitt slutbetänkande i december samma år. Förslagen i propositionen följer i stort sett utredarens rekommendationer.
Av lagrådsremissen som lämnades i somras framgår att regeringen förutom den skärpta straffskalan även föreslår bland annat ett förtydligat ansvar för forskningshuvudmännen. De måste vidta åtgärder för att förebygga att det inom den egna verksamheten förekommer forskning utan etikgodkännande.
Tillsynsansvaret för lagen ska ligga hos överklagandenämnden för etikprovning.
Den nya lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2020.
