”Vi tycker att det är viktig information”

För en vecka sedan skrev Läkemedelsverket på sin hemsida att de avråder från att självmedicinera med sköldkörtelprodukter, som Läkemedelsvärlden.se då berättade om. Anledningen är att analyser har visat att dessa produkter ibland och ibland inte kan innehålla hormonerna T3 och T4, vilket innebär en osäkerhet.

– En produkt som påstod sig innehålla sköldkörtelpulver innehöll till exempel inget hormon alls, berättar Annika Ekbom Schnell, klinisk utredare på Läkemedelsverket.

Eftersom både över- och undermedicinering med sköldkörtelhormon kan ge allvarliga symtom, rekommenderar Läkemedelsverket att man avstår från dessa produkter.

– Vi tycker att det är viktig information, så därför ville vi gå ut med den på det här sättet, säger Annika Ekbom Schnell. Som myndighet har vi tillsynsansvar när det gäller produkter som faller under läkemedelslagen, vilket innebär produkter som påstår sig kunna behandla en sjukdom, eller som har en sådan funktion. Därför har Läkemedelsverket också bedrivit tillsynsärenden mot kosttillskott som på olika sätt uppges stödja sköldkörtelns funktion, vilket har lett till att vissa har slutat att säljas.

De kosttillskott som Läkemedelsverket avråder från är bland annat sådana som liknar de så kallade NDT-läkemedlen (Natural Desiccated Thyroid). Dessa läkemedel, som utgörs av torkad sköldkörtel från grisar och kor, var tidigare de enda alternativen för behandling av hypotyreos. De försvann från den svenska marknaden när den syntetiska varianten tyroxin (Levaxin eller Euthyrox) kom.

– De avregistrerades successivt efter att Levaxin introducerades, säger Annika Ekbom Schnell. Troligen för att marknaden för produkterna minskade. Många föredrog Levaxin, där man vet exakt hur stor mängd hormon det är i varje tablett.

Det var alltså inte så att NDT-preparaten förbjöds, utan tillverkarna slutade helt enkelt att sälja dem på den svenska marknaden. Idag går de endast att få utskrivna på licens. Licens är den möjlighet som finns för att på laglig väg få läkemedel som inte är godkända i Sverige.

Licenser beviljas av Läkemedelsverket efter att en läkare har motiverat varför patienten behöver just det läkemedlet. Att dessa läkemedel endast går att få på licens beror på att läkemedelsföretagen som säljer dem inte har ansökt om godkännande i Sverige. För att dessa läkemedel ska kunna börja säljas som andra, i Sverige godkända, läkemedel, ligger alltså bollen hos företagen.

– Om vi får in en ansökan om godkännande så kommer vi att granska den, säger Annika Ekbom Schnell. Det är ju bland annat en ekonomisk bedömning som företagen gör om det är värt att ansöka om ett godkännande.

Under 2016 och 2017 beviljades cirka ettusen licenser för NDT-läkemedel varje år. Ytterst få licensansökningar, cirka 40 under 2017 och 20 året dessförinnan, fick avslag. De allra flesta godkändes alltså av Läkemedelsverket. En licens gäller ett läkemedel av en särskild styrka, så en patient kan ha fått mer än en licens. Upp till ettusen patienter om året har alltså fått NDT-preparat utskrivna. Dessa utgör en liten del, långt mindre än en procent, av de cirka 450 000 patienter som behandlas med Levaxin eller Euthyrox.

Läsare som kommenterat den förra artikeln på Läkemedelsvärlden.se och som skriver att de tar NDT-preparat, berättar att de är väldigt dyra. Priset är dock i nuläget inte heller något som någon svensk myndighet kan göra något åt.

– Läkemedel som förskrivits på licens omfattas vanligen av läkemedelsförmånen (högkostnadsskyddet), förklarar Annika Ekbom Schnell.

Det innebär att den som har fått NDT-läkemedel utskrivet på licens inte behöver betala mer än 2 250 kronor per år för sin totala konsumtion av läkemedel. Men den som köper kosttillskott eller läkemedel på olaglig väg får givetvis betala de priser som företagen väljer att sätta.

Det finns även ett annat sköldkörtelläkemedel som är godkänt i Sverige, liotyronin (T3). Även det är en syntetisk variant av sköldkörtelhormon. Vissa patienter upplever att de blir bättre med liotyronin som en tilläggsbehandling till tyroxin. Det vetenskapliga stödet för att kombinationsbehandling ger bättre resultat är dock svagt.

Jan Calissendorff är endokrinolog och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset. Han träffar många patienter med hypotyreos.

– Förmodligen sker en överförskrivning av sköldkörtelläkemedel, säger han. Av de omkring 450 000 som medicinerar med tyroxin så har en del endast symtom men egentligen inte sjukdomen hypotyreos. Det finns numera en liberal inställning till att gå in tidigt med läkemedel, utan att avvakta och se om värdena återställs utan åtgärder. Och då kan man ha satt in en patienten på en livslång medicinering.

Jan Calissendorff säger att han har träffat alla typer av patienter. Väldigt många mår bra med tyroxin, men vissa gör det inte. Då kan det finnas biologiska förklaringar till att behandlingen inte fungerar, eller andra orsaker såsom andra samtidiga sjukdomar. En del mår bättre med liotyronin som tillägg, andra (en majoritet) gör det inte. Jan Calissendorff har även ansökt om licensförskrivning av NDT-läkemedel för patienter.

– De är inga undergörande läkemedel, kommenterar han. Vissa blir bättre av dem och andra inte. Jag har patienter som har mått sämre av dem och slutat.

Jan Calissendorff efterfrågar en välgjord, prospektiv studie där NDT-läkemedlen jämförs med de syntetiska sköldkörtelläkemedlen. I en sådan skulle effekt på kognition, vitalitet, upplevd livskvalitet och laboratoriska mätvärden kunna analyseras. Det skulle även vara värdefullt att få säkerhetsdata efter längre tids behandling.

– Det handlar ju om en enorm marknad, säger han. Man kan undra varför inte företagen bakom NDT-läkemedlen vill göra en sådan studie.

Oavsett läkemedel är patientkontakten det viktigaste verktyget, konstaterar han.

– Jag ser en fara i att som läkare låta en sjukdom förklara alla symtom en patient har. Man måste se i alla riktningar.