Läkemedelsverket har följt upp användningen av och säkerheten med adhd-läkemedel i landet.
– Förklaringen är att utvecklingen av förskrivningen av adhd-läkemedel har varit så kraftig, inte minst inom vuxenpopulationen. Där är förskrivningen främst off label, vilket innebär att vi inte har samma kontroll över till exempel säkerheten. Därför såg vi skäl att förstärka kontrollen, säger Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig för farmakoterapi vid Läkemedelsverket.
Användningen av adhd-läkemedel fortsätter att öka i Sverige. Förra året hämtade 74 500 personer ut minst ett adhd-läkemedel minst en gång. 2012 var siffran 66 000. Andelen nyinsättningar har ökat kraftigt sedan 2006.
– Vi ser en fortsatt väntad ökning av förskrivningen, men vi ser också en svag tendens till att ökningstakten kommer att mattas av inom en snar framtid. Ökningen ser vi i alla ålderskategorier, men den är relativt starkare i vuxenpopulationen, säger Bror Jonzon.
Förskrivningen innefattar metylfenidat, dexamfetamin, amfetaminsulfat och atomoxetin. Precis som tidigare år är förskrivningen av metylfenidat vanligast. Enligt Läkemedelsverkets siffror behandlades 3,9 procent av pojkarna mellan 10-19 år och 1,7 procent av flickorna med metylfenidat under 2013. Bland vuxna är siffran 0,5 procent för män och 0,4 procent för kvinnor.
Statistiken visar även att antalet personer som beviljats licens för centralstimulerande medel har ökat. Den har dock ökat marginellt mot föregående år, vilket kanske till en del kan förklaras med att det finns fler läkemedel tillgängliga i Sverige.
Även om förskrivningen ökat har det inte inkommit fler biverkningsrapporter till Läkemedelsverket. För metylfenidat inkom 37 biverkningsrapporter under 2013, varav 25 var allvarliga. Fyra av dem ansågs vara livshotande, men inget dödsfall rapporterades. De livshotande biverkningarna handlade om hjärtinfarkt, hjärnblödning och ett självmordsförsök.
– Vi ser inget oroande i statistiken. Snarare ser vi en indikation på att biverkningar och förgiftningstillbud avtar i relation till förskrivningen. Men det är viktigt att vi fortsätter övervakningen tills förskrivningen når en stabil nivå.
Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, TLV och SBU har fått i uppdrag av regeringen att samverka kring kunskapsunderlag om psykisk ohälsa. Socialstyrelsen arbetar till exempel med en vägledning för utredning och indikation för adhd-behandling och TLV omprövar subventionen av adhd-läkemedel. De kommer att bli klara senare i år.
– Läkemedelsverket ska se över om behandlingsrekommendationerna för adhd-läkemedel från 2009 behöver omprövas, säger Bror Jonzon.