Vid alzheimer förtvinar nervceller i hjärnan. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar med amyloidplack i hjärnan. Orsaken till nedbrytningen av nervceller är inte helt kartlagd, men mycket talar för att amyloidplack och proteinet tau är involverade.
I en ny studie från Karolinska institutet fann forskarna att nivåerna av inflammatoriska förändringar i astrocyter, stödjeceller i hjärnan, hos personer med kända alzheimermutationer är som högst ungefär 20 år innan sjukdomen utvecklas. Vilket är innan man kan se påtagliga amyloidinlagringar. Därefter sjunker nivåerna av inflammatoriska förändringar alltefter amyloidinlagringen ökar i hjärnan. Enligt Agneta Nordberg, överläkare och professor vid Karolinska institutet som varit med och gjort studien, kan aktiveringen av astrocyterna ses som ett mycket tidigt tecken på sjukdomen.
– Med stor sannolikhet tyder detta på att inflammatoriska förändringar, så som ökad astrocytnivå, finns i ett tidigt skede av sjukdomen där hjärnan kanske försöker övervinna att amyloidplack ansamlas. Det kan också tyda på en tidig start av sjukdomen. Det väcker tankar om möjligheten att påverka processen tidigt med läkemedelsbehandling, säger hon.
I studien ingick friska personer i familjer med kända alzheimermutationer, som därmed har en 50 procents risk att utveckla sjukdomen. De drygt 50 deltagarna genomgick minnestester och undersöktes med positronemissiontomografi, PET-kamera. De radioaktiva spårmolekylerna PIB, Deprenyl och FDG injicerades i blodbanan för att nå hjärnan och visa mängden amyloidplack och inflammatoriska förändringar i form av aktivering av astrocyter.
– Tidigare har ingen annan mätt inflammatoriska förändringar av astrocyter, så det är helt nytt och unikt, säger Agneta Nordberg och fortsätter:
– Det här visar möjligheten att studera förändringar i hjärnan tidigt hos levande, friska individer.
Stora summor pengar har satsats på vaccinationsstudier för att reducera amyloidprotein, men hittills har det inte varit fruktbart. Försöken har dessutom gjort på patienter som redan har sjukdomen.
Agneta Nordberg menar att anledningen till att läkemedelsbehandling inte varit så lyckad tidigare kan bero på att man behandlat patienter som redan har tydliga symtom på sjukdomen. Att i stället ge läkemedel som kan påverka astrocyterna i ett tidigt skede, innan sjukdomen utvecklats, kanske skulle ge bättre skyddande eller sjukdomsmodifierande effekt, tror hon.
– Det här ger en ökad förståelse för utvecklingen av sjukdomen och vi måste ha de här kunskaperna innan vi utvecklar läkemedelskandidater, säger Agneta Nordberg.
Nästa steg för Agneta Nordberg och hennes kollegor är att få ökad förståelse för proteinet tau, som förmodligen är involverat i nedbrytningen av nervceller vid Alzheimers sjukdom, genom att lägga till det i undersökningen med PET-kameran, parallellt med utveckling av nya läkemedel.
– Vi har vissa tankar om läkemedelskandidater att utveckla vidare, säger hon.
Studien är publicerad i vetenskapstidskriften Brain och har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning och Alzheimerfonden.
