Storaffär och ny modell för antibiotika

Ny ersättningsmodell för antibiotika utreds. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera förutsättningarna för att testa en ny ersättningsmodell för att säkerställa tillgänglighet till antibiotika. Myndigheten ska tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket komma med rekommendation om, och i så fall på vilket sätt, den nya ekonomiska ersättningsmodellen ska genomföras i praktiken. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 december i år.
Det är Lif, de forskande läkemedelsföretagen, tillsammans med medlemsföretagen Astrazeneca, MSD, Glaxosmithkline och Astellas som har arbetat fram den värdebaserade modellen. Modellen bygger på att staten betalar en årlig premie till läkemedelsföretag och att landstingen betalar en styckekostnad vid användning av antibiotika. Detta för att läkemedelsbolag ska vilja satsa resurser på utveckling av ny antibiotika.

Sprint Bioscience och Bayer lägger ner tumörmetabolismprogram mot MTH1. I juli 2015 tecknade det svenska företaget Sprint Bioscience avtal med Bayer som resulterade i att Bayer fick licens till ett tidigt tumörmetabolismprogram mot MTH1. Data visar nu att hämning av enzymet MTH1 inte ger någon effekt på tumörers tillväxt i levande celler och vävnader och bolagen har gemensamt beslutat att inte driva det prekliniska projektet vidare. Även KI-forskaren Thomas Helleday har lett forskningsprojekt mot MTH1 som har visat lovande resultat i olika prekliniska modeller av cancer.

Bristol-Myers Squibb, BMS, köper Stockholmsbaserat läkemedelsbolag. Det svenska privatägda företget Coromant Pharmaceuticals hade som avsikt att utveckla ett läkemedel mot cytokinen IL-8, som är involverat i utvecklingen av cancer. Storaffären där BMS nu köper upp företaget innebär betalningar på upp till 95 miljoner dollar, motsvarande knappt 815 miljoner svenska kronor. Om läkemedlet slår sig in på marknaden kan ytterligare milstolpsbetalningar tillkomma och affären kan komma att uppgå till 4,4 miljarder kronor.

EMA granskar paracetamol efter begäran från Läkemedelsverket. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, ska utvärdera nytta och risker med paracetamol med modifierad frisättning. Paracetamoltabletter med modifierad frisättning och depottabletter med paracetamol är utformade för att frisätta den aktiva substansen under en längre tid än beredningar med omedelbar frisättning. Sättet att bedöma och hantera överdoser och förgiftningar med paracetamol är utformade för omedelbar frisättning av paracetamol. De senaste åren har det förekommit överdosering med en del paracetamoltabletter med modifierad frisättning, som tyder på att det vanliga sättet för behandling av överdoser inte är anpassat för dessa tabletter. EMAs säkerhetskommitté ska därför utvärdera tillgänglig data angående risker med överdosering av dessa paracetamoltabletter.

Landsting bryter med Vidarkliniken. Både Stockholms läns landsting och Västra Götaland bryter med antroposofiska Vidarkliniken i Järna. Detta efter att regeringen i slutet av juni beslutade att undantaget som funnits för homeopatiska medel ska försvinna om fem år.

Läkemedel i förebyggande syfte mot hiv får för första gången tummen upp. Europeiska läkemedelsverkets, EMAs, säkerhetskommitté rekommenderar nu att Truvada, emtricitabin/tenofovirdisoproxil, ska godkännas som behandling i förebyggande syfte för att minska risken för insjuknande i hiv. Läkemedlet tillsammans med åtgärder som kondom ska minska risken för sexuellt överförbar hivsmitta. Truvada är sedan 2005 godkänd inom EU för behandling av vuxna med hiv och i USA är läkemedlet sedan 2012 godkänt för användning i förebyggande syfte.

Reglering av personuppgiftsbehandling inom forskningsområdet ska ses över. Regeringen har tillsatt professor Cecilia Magnusson Sjöberg som särskild utredare med uppdrag att föreslå en kompletterande reglering av hur personuppgifter ska behandlas när de används inom forskning. Uppdraget ska delredovisas i juni 2017 och slutredovisas i december samma år. Enligt utbildningsdepartementet är syftet att Sverige även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar för att vara världsledande inom registerbaserad forskning och samtidigt värna om skyddet för den enskildes integritet.

Medicinsk kastrering på pedofiler i KI-studie. På Karolinska institutet i Solna pågår sedan i våras en studie där effekten av kemisk kastrering på pedofiler undersöks. Syftet är att sänka nivåerna av testosteron i kroppen för att dämpa sexlusten och hindra personen från att begå sexuella övergrepp på barn. Studien kommer att omfatta 60 personer och pågå under totalt tre år. Hälften får placebo och hälften substansen. Hittills har sex personer medicinerats, enligt Dagens Nyheter. Deltagarna har själva sökt hjälp för sina sexuella mönster och är inte kända inom vården eller dömda för sexbrott tidigare. Preparatet som testas är substansen degarelix som vanligtvis används som behandling av prostatacancer.

Nya riktlinjer för läkemedelsprövningar föreslås. Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, föreslår nya riktlinjer med syftet att bättre identifiera och minska risker för deltagare i läkemedelsprövningar. Detta gäller first in men-studier där en substans för första gången testas på en människa. I arbetet med förslaget har man bland annat dragit lärdom av händelsen i Frankrike i början av året där en person dog i samband med läkemedelsprövning. Arbetet görs tillsammans med EU-kommissionen och EUs medlemsstater och ett utkast till nya riktlinjer ska presenteras i slutet av 2016.

Läkemedelsföretaget Glaxosmithkline och teknikjätten Google satsar på bioelektronik. Tillsammans bildar de det nya företaget, Glavani Bioelectronics. Fokus ligger på att använda sig av bioelektronik där enheter implanteras in i kroppen för att ändra kroppens elektriska signaler i syfte att behandla sjukdom.