Skolböcker lär inte ut om resistens

Många elever lämnar troligen grundskolan med grunda kunskaper om hur antibiotikaresistens uppstår. Få läroböcker i biologi tar upp problematiken.

17 dec 2014, kl 12:10
0

Gustav Bohlin

I internationella studier sticker svenskar ut när det handlar om attityder till antibiotikaresistens. Vi förstår att resistens är ett problem som det är viktigt att göra något åt. Jämfört med övriga världen tycks vi ta problemet på betydligt större allvar, enligt studierna.
– Om man däremot tittar på kunskaps- eller faktanivå, sticker vi inte ut på samma sätt. Många svenskar tror till exempel fortfarande att antibiotika biter på virus eller att det är människor, inte bakterier, som blir resistenta, säger Gustav Bohlin, doktorand i visuellt lärande och kommunikation vid Linköpings universitet.

Sedan tidigare har han en magisterexamen i biomedicin. Hans forskningsintresse handlar om allmänhetens förståelse av vetenskap. Doktorandarbetet fokuserar på sammankoppling av evolutionära begrepp med hur antibiotikaresistens utvecklas hos bakterier.

I sin senaste studie har Gustav Bohlin tillsammans med en kollega, Gunnar Höst, undersökt i vilken grad evolutionära förklaringar och mekanismer används för att beskriva antibiotikaresistens i läromedel, dagstidningar och webbsidor.
– Vi har i en tidigare studie tittat på hur man beskriver antibiotikaresistens i dagstidningar och mer på vilken typ av råd man ger för att få ned spridningen. 
Forskarna fann efter att ha gått igenom 221 tidningsartiklar att ansvaret för resistens ofta riktas från individuella samhällsmedborgare mot samhällsaktörer som vårdschefer, läkare och globala organisationer som WHO och läkemedelsbolag.
– Samtidigt finns det en hel del forskning som visar att allmänhetens kunskap och attityder är viktiga också för de faktiska resistensnivåer som man kan mäta i samhället, säger Gustav Bohlin.

I den senaste studien har forskarna förutom dagstidningar också tittat på hur webbsidor och läroböcker förmedlar kunskap om bakomliggande faktorer det vill säga hur man kopplar resistens till evolutionära förklaringar.
Att någon sådan koppling inte finns i dagstidningsartiklar är kanske inte förvånande, menar Gustav Bohlin.
– Men att läroböcker som tas fram i syfte att utbilda inte ger någon djupare kunskap om antibiotikaresistens förvånade oss. Det är ju den kunskapen som sedan gör det möjligt att till exempel fylla i luckorna i dagstidningarnas rapportering.
– I princip kan man bara genom grundläggande kunskaper i evolutionens mekanismer härleda olika åtgärder mot resistens, liksom orsakerna bakom spridningen.

Bara en av sex läroböcker använde sig av evolutionära förklaringar i beskrivningen av resistensutveckling. 

Biologikursen i årskurs 7-9 är obligatorisk. I läroplanen står att kursen bland annat ska syfta till att använda biologiska begrepp och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Både evolutionära mekanismer och antibiotikaresistenta bakterier står nedskrivna som centralt kunskapsinnehåll för kursen.