Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar. I nya rekommendationer från Läkemedelsverket beskrivs hur depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och unga bör behandlas.
Det är första gången Läkemedelsverket går ut med rekommendationer kring dessa sjukdomstillstånd hos unga och man trycker på vikten av att jobba aktivt med de insatser som sätts in.
Alla tillstånd ska till exempel börja behandlas med psykopedagogiska åtgärder, som att kartlägga vilka faktorer som underhåller sjukdomen, se till att behov av sömn, mat och fysisk aktivitet är tillgodosedda och stöd i att hantera stress och ångest.
– Vid depression ska man hålla fast vid de första åtgärderna i minst åtta veckor, säger Håkan Jarbin, överläkare på BUP i Halland och en av experterna som medverkat vid framtagandet av riktlinjerna.
Gäller det tvångssyndrom, förkortat OCD, bör man i stället relativt snabbt övergå till kognitiv beteendeterapi, KBT, med exponeringar för det som orsakar rädsla och tvångsbeteende.
Även läkemedelsbehandling med i första hand selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, kan komma i fråga om inte de psykopedagogiska åtgärderna har tillräcklig effekt. Sedan 2010 har andelen barn och unga mellan 10 och 19 år som behandlas med SSRI ökat med 58 procent, från 1,3 procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen till 2,1 procent.
Förstahandspreparatet som rekommenderas är fluoxetin, ett SSRI-preparat som är godkänt för behandling av depression från åtta års ålder.
– Det är bäst i test för barn och unga och det enda som hållit i de stora stränga metanalyserna, säger Håkan Jarbin.
Vid ångestsyndrom är det enligt Hans Jarbin mer besvärligt vad gäller förstahandsval eftersom ett av läkemedlen, fluvoxamin, inte ingår i läkemedelsförmånen.
– Det är ett bra läkemedel för barn med mindre biverkningar än det andra förstahandsvalet sertralin. Sertralin är visserligen subventionerat men har mer bieffekter än fluvoxamin, bland annat i form av magbesvär.
Vad tänker du om den ökade användningen av SSRI-preparat hos barn och unga?
– Det är bra att de som är sjuka diagnostiseras och risken att behandlas med läkemedel är inte på långt när lika stor som risken att få återkommande depressioner. Förutom en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom för depression med sig en rad andra dåligheter som bland annat ökad risk för självmordsförsök.
Håkan Jarbin påpekar dock att det är viktigt att sätta in de psykodynamiska insatserna först och fullfölja dem innan man går över på läkemedelsbehandling.
– Men då ska man behandla konsekvent och driva läkemedelsbehandlingen mer bestämt utan långa tidsperioder utan utvärdering.
Behandling bör sedan pågå så pass länge att patienten är symtomfri i minst ett skolår och därefter sättas ut under kontrollerade former. Rekommendationen är att göra det på våren eftersom belastningen är mindre under sommaren och det då finns tid att återuppta behandlingen om det skulle behövas, innan skolåret drar i gång.
Vad gäller långtidseffekter av läkemedelsbehandling med SSRI är kunskapsläget något bättre än för adhd-läkemedel. Fluoxotin har exempelvis varit godkänt och använts i snart 30 år av många miljoner personer.
– Däremot kan man få en tråkig biverkan i form av amotivationssyndrom som innebär att man blir slö, slapp och likgiltig, vilket också kan förväxlas med depressionstillståndet i sig. Det är något man som behandlande doktor alltid bör överväga, säger Håkan Jarbin.
Men för att bryta utvecklingen med att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa behövs andra åtgärder än behandling med läkemedel och KBT. Klassiker som ökad fysisk aktivitet, mer sömn och bättre kost skulle ha stora effekter, menar Håkan Jarbin.
– Vi måste få upp basnivån för fysisk aktivitet, en gympalektion om dagen skulle vara bra.
I somras kom också en metaanalys om effekten av fysisk träning på depression hos ungdomar. Resultaten visar att fysisk träning signifikant minskade symtomen på depression. I Halland ska man nu inleda en studie där en personlig tränare ska ingå i behandlingen av ungdomar med depression.
– Det är en väldigt negativ utveckling vi ser och det är viktigt med kloka förebyggande insatser för att vända den trenden, säger Håkan Jarbin.
Samtidigt som Läkemedelsverket kom med sina rekommendationer publicerade Socialstyrelsen sin remissversion av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.
Även där finns rekommendationer för behandling av barn och unga, men de skiljer sig inte nämnvärt från den tidigare versionen av riktlinjer som kom 2010.
– Huvudbudskapet är i stort sett detsamma och det handlar mer om att hälso- och sjukvården ska möta upp på ett bättre sätt, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen och ansvarig för arbetet med riktlinjerna.
En av de främsta nyheterna i de nya riktlinjerna är att Socialstyrelsen lyft behandling med repetitiv transkraniell magnetstimulering, rTMS, som ett alternativ till fler patienter. Metoden används för behandling av vuxna med medelsvår till svår depression och ges i dag till cirka 50 personer per år.
I takt med att kunskapen ökat rekommenderar nu alltså Socialstyrelsen metoden, som stimulerar områden i hjärnan som är påverkade vid depression, till fler patienter.
Än är den dock inte tillräckligt undersökt för barn och finns därför inte med i Läkemedelsverkets rekommendationer.
– Det finns inga kontrollerade studier, hittills har bara små öppna studier gjorts. Däremot finns det erfarenheter om elektrokonvulsiv behandling, ECT. Det är något vi puffar vi för när det gäller svår depression hos personer som inte svarar på läkemedel eller på vitalindikation, det vill säga akut livräddande behandling, säger Håkan Jarbin.
