Annons

”Många skäl till att tjänster på apotek inte tar fart”

Det menar Mikael Hofmann i en ny blogg, och vill samtidigt rikta mer uppmärksamhet mot de farmaceuter som jobbar i vården.

17 mar 2016, kl 12:13
5

Annons

Om bloggen

Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribentens egna.

Vad är innebär det egentligen att visa intresse för farmaceuters kunskap och kompetens? Jag ställer mig den frågan eftersom jag fascineras lite grand av den återkommande rapporteringen kring pilotstudier, studier och utveckling av nya tjänster på apotek i Läkemedelsvärlden, Svensk farmaci och Dagens Apotek.

Den som läser detta får lätt intryck av att farmaceuters kompetens uppmärksammas mer och värderas högre i bland annat Norge, Danmark, Kanada och delar av Storbritannien än i Sverige. Då kan man lätt känna sig nertryckt och missförstådd.

Men nya tjänster på apotek är ju bara en sida av saken. Viktigare är hur man ser på farmaceuter i stort från vården. På bara några år har i Sverige nästan 400 farmaceuter anställts i hälso- och sjukvård, de flesta för att arbeta praktiskt med läkemedelsrelaterade frågor i vården inklusive klinisk farmaci. Många har anställts för att ta ansvar för att arbeta strategiskt med läkemedelsfrågor, inklusive utbildning, upphandling och styrning. Och då är alltså inte vårdens övertagande av sjukhusapotek medräknade!

Läkemedel och läkemedelslogistik ses mer och mer som en kärnverksamhet i vården och därmed efterfrågas också farmaceuter. Något liknande ser vi definitivt inte i till exempel Norge. Så vad är problemet? I vilket land ser man och tar del av och är villig att utveckla farmaceuters yrkesroller? Är verkligen Norge och en del andra länder ett sådant stort föredöme för farmaceuter? Eller är kanske Sverige ett föredöme för andra länder?

Att apoteksnära tjänster inte tar fart har många skäl. Omregleringen är relativt ny och inte fullständigt utvärderad. Men en del problem som kan lösas på apotek kan också lösas på andra sätt. Inom till exempel New Medicines Services i Storbritannien arbetar man på apotek mycket med rådgivning kring astma, hypertoni och diabetes. Men där finns inte i samma utsträckning tillgång till astmasköterskor, hypertonisköterskor och diabetessköterskor med direkt tillgång till patientjournal och möjlighet konsultera läkare direkt.

Ja, en farmaceut på apotek kan lösa andra problem än en sköterska kan göra i vården kring en patients läkemedelsbehandling. Men motsatsen gäller också, liksom att det finns en del överlappande möjliga uppgifter.

Min poäng här är att ska en särskild tjänst riktad mot en patientgrupp kunna etableras på apotek så behöver den byggas upp i en dialog med andra i läkemedelskedjan och särskilt då företrädare för de sjuksköterskor som lokalt har åtminstone delvis uppdrag som delvis överlappar med den tänkta tjänsten. Kostnadseffektiviteten för tjänsten bör också jämföras med alternativen, och inte med att inte göra något.

Det är de tjänster som en farmaceut på apotek kan göra med samma effekt till lägre kostnad än en sjuksköterska, eller någon annan, som kan vara aktuella att införa. Det räcker inte med att så som utvärderingarna ofta är upplagda bara visa att det är kostnadseffektivt för samhället jämfört med att inte göra något alls.

Ännu viktigare tycker jag dock det är att vi just nu missar en stor möjlighet. Genom att inte tillräckligt mycket lyfta och uppmärksamma det stora antalet farmaceuter som nu arbetar inom vården så för vi inte heller en helt nödvändig diskussion om hur den organisation i vården ska se ut som samordnar, utvecklar och utvärderar deras insatser samt naturligtvis också tar ansvar för deras individuella fortbildning.

Det behöver vi göra nu medan denna verksamhet är under utveckling och det finns möjlighet att påverka.

Läkare, chef för stiftelsen Nepi
Previous article Bildar kommission för sällsynta sjukdomar
Nästa artikel Giktläkemedel godkänt inom EU

5 COMMENTS

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Man ska inte heller glömma bort att det arbetar cirka 5400 farmaceuter på apoteken. Om man ska få kraft i arbetet kommer de att behövas.

  2. Många äldre förnyar sina recept via Mina vårdkontakter för det är enkelt och billigare och de slipper omaket att besöka vårdcentralen.

    Rent samhällsekonomiskt kanske det vore bättre för vårdcentraler med stafettläkare att anställa en apotekare, som förnyar recept och gör läkemedelsgenomgångar för de som läkaren tycker behöver det. Samma sak kanske på vissa psykkliniker, men psykiaterbrist. Men viss komplettering i utbildningen kan behövas, men det går att ganska enkelt att sätta ihop en kurs tror jag.

    Vad beträffar läkemedelsgenomgångar tvivlar jag att apotekarna hittar alla fel. Skulle gissa de hittar en tredjedel kanske. Kanske rent av mindre. Om jag var beslutsfattare skulle det bli tummen ner direkt för det här. Inte bra för kåren med en massa sådana jobb som vilar på osäker grund och plötsligt kan försvinna.

  3. Det känns ju som en mycket dyster bedömning att man som apotekare bara skulle hitta en tredjedel av läkemedelsfelen vid en genomgång. Låt vara att det kan finnas en gråzon av avvägningar mellan svårvärderade alternativ där rätt och fel inte är så tydligt – och då beror ju det hela på hur man räknar… Jag har länge ställt mig undrande inför själva idén att bygga en ny yrkesidentitet på att städa upp andras misstag. Samhällsekonomiskt måste det ju vara bättre att satsa på att det blir rätt från början. Ska farmaceuterna ha en roll här bör vi väl rikta in oss på just detta? Kanske som mottagningsapotekare med en, i framtiden, väldefinierad roll i primärvården.

  4. På sätt och vis är expedition av ett itererat recept en läkemedelsgenomgång, även fast man inte betraktar det som det. Vissa kan ju ha ett 20-tal olika läkemedel. Det kan vara möjligt att inom expeditionsramen utveckla en läkemedelsgenomgång med ett mer kritiskt granskande av särskilt de med många läkemedel. Det gäller att hitta datoriserade hjälpmedel (varna för problemläkemedel), kanske ha längre väntetid för de med många läkemedel, extra ersättning till apoteket och en speciellt utvald farmaceut. Tror mer på integrerad läkemedelsgenomgång än att att förlägga den externt som görs idag och som hittar få fel.