Läkemedelsverket: “Det här är extremt ovanligt”

En har avlidit och fem personer vårdas på sjukhus efter ett misslyckat läkemedelstest i franska staden Rennes. Ann Marie Janson Lang är docent i neurovetenskap och jobbar på enheten för kliniska prövningar och licenser på Läkemedelsverket. I slutet av förra veckan offentliggjordes informationen om läkemedelstestet.

– Vi vet ännu inte i detalj vad som har hänt. Alla är chockade, vi tycker förstås att det är otroligt allvarligt. Man ska gå till botten med vad som hänt. Vi vet ju inte ens om det är substansen som är anledningen, någon annan förorening eller något misstag som begåtts, säger hon.

Tidigare uppgifter om att det ska ha rört sig om ett cannabisbaserat preparat för smärtlindring tillbakavisas av franska hälsoministern Marisol Touraine. Det är en kemisk substans som blockerar enzymet fettsyraamidhydrolas. Enzymet bryter ner den substans som kroppen själv tillverkar, som passar på receptorer för cannabinoider. Målet var att utveckla läkemedel som kunde höja nivåerna på den kroppsegna substansen som binder till cannabinoidreceptorerna.

I London 2006 inträffade en liknande händelse där friska frivilliga som fick antikroppen, TGN 1412, mot reumatism och kronisk B-cellsleukemi drabbades av allvarliga biverkningen, dock avled ingen.

– Min bedömning är att det i Rennes är en ännu allvarligare händelse än katastrofen 2006. Här är det friska försökspersoner som gått upp till den högsta dosgruppen med det nya prövningsläkemedlet. Flera har drabbas av hjärnskador och en av dem har avlidit. Det har offentliggjorts att det rör sig om områden med nekros, det vill säga celldöd i hjärnan, säger Ann Marie Janson Lang.

Efter händelsen i London bestämde sig läkemedelsmyndigheterna i Europa för att öka säkerhetsnivåerna. Bland annat genom inspektioner innan prövningen startar då man ser till att kliniken som ska genomföra prövningen har kompetent personal och nära till intensivvårdsavdelning. Det finns även regler för att höja läkemedelsdosen på ett försiktigt sätt, till exempel att inte dosera alla försökspersoner på en gång.

Hur kan något sådant här inträffa när säkerheten är så hög?
– Det går inte att få en 100-procentig säkerhet i prövningar där man för första gången ger ett nytt prövningsläkemedel till människa. Det finns alltid en risk att ett prövningsläkemedel uppför sig annorlunda i kroppen än vad det gör hos försöksdjur, säger Ann Marie Janson Lang.

Ann Marie Janson Lang är expert på kliniska prövningar och hon har aldrig hört talas om någon likande situation där friska frivilliga som går in i ett försök drabbas av hjärndöd och allvarliga hjärnskador.

– Det här är extremt ovanligt. Det är en väldigt liten del av prövningarna, där man får den här typen av allvarliga biverkningar. Att det ska drabba friska frivilliga första gången man ger ett prövningsläkemedel till människa är en tragedi, säger hon.

Fas I-prövningar genomförs i Sverige på kliniker som inspekterats av Läkemedelsverket. De är framförallt de stora universitetssjukhuset som har sådana kliniker (Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund). First-in-human, FIH, är en fas I-prövning där prövningsläkemedlet ges för första gången till människa. Förra året kom det in 19 first-in-human-ansökningar till Läkemedelsverket och året innan 8 stycken.

– Alla first-in-human-ansökningar beviljas inte tillstånd. Det förekommer att vi inte beviljar tillstånd för att vi tycker att någonting som gäller försökspersonernas säkerhet eller prövningens upplägg är oklart. I Sverige är vi noga med att det ska finnas stöd från prekliniska försök, och om det finns någon vetenskapligt grundad tvekan säger vi nej till studien, säger Ann Marie Janson Lang.

En fas I-studie görs på ett enda ställe, en klinik. Det aktuella prövningsläkemedlet i Rennes finns därför inte i Sverige. Varje land tar ställning till om man ska bevilja tillstånd för en prövningsansökan eller inte. Det är den franska läkemedelsmyndigheten, ANSM, och den franska etikkommitté som har fattat beslut om att prövningen kan genomföras.