Varje år säljs över tusen ton aktiv läkemedelsubstans i Sverige. Efter att passerat kroppen är många läkemedelsrester fortfarande aktiva och kan därför ha effekter på miljön. En ansenlig mängd oanvända läkemedel spolas också direkt ner i hushållens avlopp eller slängs i soporna. Läkemedelrester när även miljön via djurhållning och fiskodling. Hur mycket läkemedelsrester som verkligen når ut i naturen är dock okänt. Men man har påträffat dem både i reningsverk, i ytvatten och i dricksvatten, något som i förlängningen kan återverka på människan.
? Kroniska effekter efter långvarig exponering av läkemedelsrester via dricksvatten går inte att utesluta, sade Thomas Ternes vid Institutet för vattenforskning och vattenteknik i Wiesbaden, Tyskland.
Ännu är kunskapen om läkemedelsresternas miljöeffekter dock begränsad. Forskningen har satt ingång först på senare år. De två grupper av läkemedel där riskerna ur miljösynpunkt är mest uppenbara är antibiotika och hormonliknande ämnen.
Fiskar påverkas av östrogena ämnen
Ett antal internationella larmrapporter har kommit under åren där exponering av östrogenliknande ämnen i miljön satts i samband med både minskat spermieantal hos män och dramatiska effekter på hanfiskar vars könsorgan tillbakabildats.
För ett par år sedan kunde ett svenskt forskarlag visa att regnbågar i burar utanför reningsverket i Gråbo i Västergötland hade höga halter av markörproteinet vitellogenin, vilket visade att de stått under påverkan från östrogenliknande ämnen.
? Förändringen var tydlig och kunde förklaras med östrogena ämnen i vattnet från reningsverket. Enligt preliminära resultat från senare undersökningar av vatten från större reningsverk i Stockholmstrakten har vi dock inte sett lika tydliga förändringar. Det kan tyda på att större och modernare reningsverk är bättre på att rena vattnet från östrogena ämnen, sade Maria Petterson, doktorand vid Institutet för tillämpad miljöforskning i Stockholm. Risken med att antibiotika kommer ut i miljön är att bakteriesammansättningen i naturen kan ändras och att resistens uppkommer. I slutändan kan det bland annat leda till att resistensgener överförs till bakterier som orsaker sjukdomar på människa.
Tore Midtvedt, som är professor vid Avdelningen för medicinsk mikrobiell ekologi på Karolinska institutet menade att större hänsyn ska tas till preparatens ?ekoskugga?. Det är en egenskap hos ett antibiotikum som anger hur stor påverkan det har på bakteriesammansättningen i miljön. Ju större antibakteriellt spektrum och ju längre nedbrytningstid antibiotikumet har desto större ekoskugga.
? Jag föreslår ett paradigmskifte vid förskrivning av antibiotika, så att större hänsyn tas till deras miljöverkningar. Det skulle minska användandet av kinoloner och tetracykliner som har stor ekoskugga, sade han vid konferensen.
Industrin har börjat ta hänsyn till läkemedlens möjliga miljöeffekter vid framtagningen av nya substanser. Inom Astrazeneca har man till exempel infört tester på ?candidate drugs? för eko- och reproduktionstoxicitet.
Stimulans från myndigheter efterlyses
Många röster höjdes emellertid under konferensen på att myndigheter och politiker borde göra mer åt problematiken än vad de gör i dag.
? Men det är inte mer krav och föreskrifter som framförallt behövs, utan stimulansåtgärder. Något som kunde ändras omgående är att Riksförsäkringsverket också tog hänsyn till miljöaspekter vid prissättning av läkemedel genom att exempelvis lämna bidrag för miljömässigt bättre förpackningar, sade Lars Backsell, vd för Recip AB.
Ett annat förslag som lades fram av Apoteket AB:s miljöchef Bo Gunnarsson var att det infördes bestämmelser om att det på alla läkemedelsförpackningar och bibackssedlar ska stå att oanvända läkemedel återlämnas till apoteket.