Bakgrunden till studien är bristen på kunskap om hur paracetamol, en av de vanligaste och mest kända receptfria substanserna mot smärta och feber, används.
Detta tillsammans med ökningen av förgiftningar med paracetamol som rapporterades efter att läkemedlen blev tillgängliga utanför apotek 2009, gav anledning att se över hur svenskarna konsumerar paracetamol. Det skriver forskarna, som är Tove Hedenrud och Helle Håkonsen vid Göteborgs universitet.
– Jag är positivt förvånad över att inte fler angav en högre dygnsdos än den som rekommenderas, säger Tove Hedenrud. Jag trodde jag nog att gemene man ibland tar mer än rekommenderat.
I studien har inköpsvanor och användningsorsaker studerats. Dessutom har frågor ställts om var studiedeltagarna har hittat information om läkemedlet.
Resultatet visar på en mycken liten felaktig användning av paracetamol. En halv procent, 13 personer, rapporterade en högre daglig dos än maxdosen (4 gram per dygn). Den högsta rapporterade dosen var 6 gram.
Samtidigt visade resultatet en utbredd användning; över 70 procent sade sig ha tagit paracetamol under de senaste tre månaderna. Två tredjedelar hade tagit paracetamol under fem dagar eller färre under samma period. Åtta procent uppgav att de hade tagit paracetamol under 21 dagar eller mer.
Datainsamlingen genomfördes under oktober 2015, det vill säga en månad innan försäljning av paracetamol i tablettform återigen blev otillåtet utanför apotek, genom den så kallade Medborgarpanelen vid Göteborgs universitet, en webbaserad panel som omfattar över 50 000 svenskar.
Ett urval av 6 000 svenskar valdes slumpmässigt ut med representativ fördelning på ålder, kön och utbildningsnivå. Lägsta deltagaråldern var 18 år. Deltagarna fick en inbjudan via mail att svara på frågor om användning, köpvanor och var de inhämtat information om paracetamol.
Av de inbjudna svarade 58 procent. De som fyllt i att de aldrig använde paracetamol uteslöts, och det slutliga urvalet för analys blev 3 120 personer.
De vanligaste skälen till att ta paracetamol var huvudvärk, feber, muskelvärk- och ledvärk. Mindre vanliga orsaker var tandvärk, mensvärk, magont och sömnlöshet.
Att köpa paracetamol utan recept var vanligast, över 80 procent sade att de hade gjort det. Närmare två tredjedelar uppgav att de i huvudsak köpte paracetamol på apotek. Bland de yngre intervjupersonerna var det vanligare att köpa på andra försäljningsställen, jämfört med de äldre respondenterna.
På frågan om var man hittade information om läkemedlet, var det vanligaste svaret läkemedelsförpackningens bipacksedel. De yngsta deltagarna rapporterade i större utsträckning jämfört med äldre att de funnit informationen på Internet.
Kvinnor svarade i högre grad än män att de fått information från apotekspersonal. De med lägst utbildning angav också i högre utsträckning apotekspersonal som informationskälla och i lägre grad bipackssedlar och Internet.
Forskarna skriver att det är viktigt att informationstexten på bipacksedeln är lätt att förstå, eftersom bipacksedeln visat sig vara den viktigaste informationskällan. Tidigare studier har visat att informationen på bipacksedlar inte alltid är lättbegriplig för alla som behöver förstå den.
Den viktiga roll som apotekspersonal har när det gäller information och rådgivning betonas också.
Forskarna påpekar att studien har sina begränsningar. De som med syfte att skada sig själva tar paracetamol syns till exempel inte bland deltagarna. Representativiteten är ändå en av studiens styrkor, anser de.
Att studien kan bidra till en ökad kunskap om hur konsumtionen av paracetamol ser ut för vanliga människor tycker Tove Hedenrud är värdefullt.
– Jag tycker att ett viktigt resultat är hur unga vuxnas köpvanor ser ut och vad som är deras informationskällor. Det finns inte så mycket kunskap om detta och här behöver vi fördjupa oss mer genom olika typer av forskningsmetoder, säger hon.
