Många kliniska studier med läkemedel mot Alzheimers faller på att patienterna inte behandlas tidigt i sjukdomen. I ett nytt EU-finansierat projekt ska forskarna nu samla in cirka 4 000 möjliga studiedeltagare som ska kunna ingå i olika kliniska prövningar med nya alzheimerläkemedel.
Projektet ingår i EPAD, European prevention of Alzheimer´s dementia, som är ett stort europeiskt samarbetsprojekt mellan industri och akademi med syfte att skynda på utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Den nordiska medverkan leds av Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, och hon ser projektet som en viktig del i att komma närmare nya läkemedel mot alzheimer.
– Vi måste börja jobba på ett annat sätt än vi gjort hittills för att komma framåt inom detta område, säger Miia Kivipelto.
Genom att bygga upp en pool med lämpliga försökspersoner är tanken att dessa snabbt ska kunna rekryteras till kliniska studier. Fördelen är enligt Miia Kivipelto inte bara att ”rätt” personer, det vill säga de som befinner sig väldigt tidigt i sjukdomen, testar läkemedlen utan också att flera olika läkemedel kan testas samtidigt mot samma placeboarm.
– Om man testar flera läkemedel mot samma placeboarm kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto.
Men det hela bygger alltså på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Det ska de göra genom att karaktäriseras utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska, liksom från pet-scanning och strukturell hjärnavbildning (mri). Informationen ska hämtas från de kohorter och register som finns i dag
– Vi har ganska många befolkningsbaserade kohorter runt om i Europa och en stor del av personerna som ingår i dem har ingen demens i dag, säger MIia Kivipelto.
Läkemedelsföretag och akademiska forskare ska alltså kunna vända sig till EPAD för att hitta lämpliga försökspersoner till sina läkemedelsprövningar inom alzheimer. Men när de första studierna kan starta med dessa personer återstår att se.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
EPAD finansieras till hälften av läkemedelsföretagen genom den europeiska läkemedelsindustriföreningen Efpia, och till hälften av EU.
