Att använda genteknik i form av budbärar-RNA, vanligen beskrivet som mRNA, för att skapa ett immunsvar i stället för en antigen är nästa steg för vaccinutvecklarna.
Thomas Breuer, chief medical officer för läkemedelsbolaget GSK:s globala vaccinverksamhet, berättar att bolaget är ett av få i världen som håller på att utveckla tekniken kallad self-amplifying mRNA (SAM).
Anledningen är att den både ger en billigare och snabbare vaccinframställning och att vaccin byggda på mRNA är potentare och lättare att transportera och förvara än dagens vaccin.
Enkelt beskrivet går tekniken ut på att man framställer mRNA för det antigen man vill skapa ett immunsvar mot, injicerar det i en muskel där det med hjälp av kroppens egna ribosomer framställer proteinet (antigenet) som sedan visas upp för immunförsvaret och orsakar ett immunsvar.
– Det är mycket enklare att producera mRNA i stor volym än antigensbaserade vaccin. Än så länge håller vi på att utveckla tekniken, och om den fungerar kan den revolutionera hela vaccinfältet, säger Thomas Breuer.
Forskningen om mRNA-vacciner är fortfarande i tidig fas och hittills har GSK gjort prekliniska försök. När man kan börja testa vaccinet på människor finns dock inget besked om, enligt bolaget.
I slutet av maj medverkade Thomas Breuer i konferensen Espid, European society for paediatric infectious diseases, som hölls i Malmö. Som världens största vaccinproducent är GSK givetvis måna om att de vaccin som finns tillgängliga också används. Ett av ämnena på konferensen handlade just om det – hur man går från vaccin till vaccination.
– Vi kan framställa säkra och effektiva vaccin som uppfyller alla krav på säkerhet och kvalitet, men om de inte används gör de ingen som helst nytta, säger Thomas Breuer.
Många vaccin, framförallt inom barnvaccinationsprogrammet, brukar ibland beskrivas som offer för sin egen framgång. Sedan vaccin mot till exempel polio, mässling och röda hund infördes är sjukdomarna i stort set utrotade och varken föräldrar eller vårdpersonal har någon nära erfarenhet av dem.
– Ju mer sällsynta dessa sjukdomar är desto mer diskuteras de upplevda bieffekterna av vaccinen mot dem. Men i dag dör barn i Europa av mässling. Samtidigt undrar föräldrar om de ska vaccinera. Skulle det inträffa ett nytt utbrott av Ebola i Afrika med en obefintlig men ändå liten risk att smittas här i Europa, är jag ganska säker på att alla skulle springa för att få vaccin, säger Thomas Breuer.
Han berättar att GSK finansierar en del forskning om psykologin kring kommunikation om vaccin och vad man som mottagare uppfattar och inte. Det finns till exempel forskning som visar att det finns tydliga skillnader i hur information uppfattas och minns, baserat på hur den ges.
– Det handlar bland annat om kopplingen mellan MPR-vaccinet och autism. Där finns forskning som visar att även om personerna fått och förstått korrekt information om att det inte finns någon sådan koppling är det ändå den kopplingen man minns en tid efter. Det är intressant att vad människor uppfattar och vad som stannar kvar i hjärnan kan vara precis det motsatta, säger Thomas Breuer.
När det kommer till vaccin förknippar många antagligen GSK med svininfluensan, Pandemrix och narkolepsi. Det var GSK som tog fram vaccinet mot A(H1N1), som gavs till stora delar av befolkningen i Sverige och övriga Europa i samband med influensapandemin 2009 och 2010.
Thomas Breuer var chef för vaccinutvecklingsdelen på GSK då, inklusive vaccin mot pandemier, och säger att han är starkt berörd av konsekvenserna vaccinet fick för de personer som drabbades av narkolepsi. Det är fortfarande inte helt klarlagt varför vissa personer fick narkolepsi efter att ha vaccinerats med just Pandemrix – andra vaccin mot samma virus har inte gett någon sådan oönskad effekt.
Enligt en rapport från Läkemedelsverket 2011 upptäcktes 4,06 fall av narkolepsi per 100 000 personår bland de som vaccinerades med Pandemrix, medan motsvarande siffra för ovaccinerade var 0,97. Det innebär att cirka tre fall av narkolepsi per 100 000 vaccinerade barn och ungdomar skulle kunna sättas i samband med vaccinationen.
I Kanada, som använde ett annat svininfluensavaccin, förekom inga fall av narkolepsi.
Hur kan ni säkerställa att något sådant inte händer igen?
– Jag är som sagt starkt berörd av det som hände. Samtidigt ser jag inte att vi hade kunnat göra på något annat sätt i den situationen. Vaccinet utvecklades enligt de krav som finns för utveckling och tillverkning av vaccin och godkändes av EMA. Därefter gjorde länderna en riskbedömning och beslöt i många fall att vaccinera stora delar av befolkningen. I en klinisk prövning testar vi ett vaccin på mellan 1 000 och 10 000 personer, men här var det många fler som fick vaccinet under en kort tidsperiod. Jag är inte säker på att vi hade fångat upp risken för narkolepsi i en vanlig fas III-prövning så jag har svårt att se vad vi hade kunnat göra annorlunda.
Pandemrix är avregistrerat sedan augusti 2015.
För tillfället har GSK 14 vaccin i sin pipeline, där ett vaccin mot RS-virus (RSV) hör till ett av de mest intressanta, enligt Thomas Breuer.
I dag saknas förebyggande behandling mot viruset som ofta drabbar spädbarn, där det kan få mycket allvarliga konsekvenser. I ytterst få fall kan barnen behandlas med monoklonala antikroppar mot RS-viruset, men det är en dyr behandling och antikropparna kan inte produceras i stor skala.
GSK utvecklar både ett RS-vaccin för små barn och ett vaccin för gravida kvinnor. Genom att kvinnan får vaccinet i slutet av sin graviditet utvecklar hon antikroppar mot RS-viruset som förs över till fostret, vilket ger barnet ett medfött men kortvarigt skydd.
– Men det tar lång tid att utveckla ett nytt vaccin. Vi startar snart en fas II-studie med RSV-vaccinet på barn och jag hoppas jag är kvar i bolaget när vaccinet är färdigt och kommer ut på marknaden. Jag är 57 år nu, säger Thomas Breuer.
Vad skulle du allra helst vilja vara med att utveckla ett vaccin mot?
– Ett vaccin mot hiv är fortfarande ”the holy grail”. Visserligen har behandlingen av hiv utvecklats enormt de senaste åren, men ett skydd mot sjukdomen vore en stor framgång, säger Thomas Breuer.
